Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?
|
|
- Malin Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?
2 Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En mindre chokladask? En biobiljett?! Det kostar inte mer att fördröja sjukdomsförloppet! Och ändå beror det så mycket på var man bor, om man skall få tillgång till modern Parkinsonbehandling eller ej.
3 Varför skall Du som beslutsfattare intressera Dig för Parkinsons sjukdom? Jo, Du kan spara pengar åt samhället genom minskade sjukvårdskostnader och samtidigt ge bättre livskvalitet för Parkinsondrabbade. Ditt engagemang och Dina beslut påverkar framtiden för dem som lider av Parkinsons sjukdom. Du avgör framtiden för många!
4 Visste du att! Idag tvingas tusentals Parkinsonsjuka helt i onödan att bo på institution till en kostnad av kronor / år och person Det kostar 2,5 gånger så mycket att bo i ett särskilt boende än i sitt eget hem Läkemedlen utgör endast 10% av den totala kostnaden Anhöriga vårdar upp till timmar /dag Många anhöriga lider av högt blodtryck, ont i magen och sömnlöshet Produktionsbortfall 42 % Hemtjänst 34 % Läkemedelskostnader 10 % Andra Kostnader 1 % Sjukvårdskostnader 13 %
5 Både Sverige och sjukvården står inför en rad utmaningar under de kommande åren. Befolkningsutvecklingen och den medicinska utvecklingen kommer att ställa sjukvården inför stora utmaningar liksom möjligheter. Samtidigt ökar medborgarnas förväntningar på sjukvården och på Dig som beslutsfattare! Du kan fördröja tidpunkten för särskilt boende Du kan fördröja tidpunkten för förtidspensionering Du kan förhindra onödiga akutbesök och onödigt lidande för många
6 Parkinsons sjukdom! Parkinsons är en aktiv kronisk sjukdom där nervceller i hjärnan som producerar dopamin bryts ned. Sjukdomen har ett fortskridande förlopp med gradvis ökande handikapp. Det finns i dag inga läkemedel som botar Parkinson. Symtomen kan dock behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Huvudsakliga symtom är förlångsamning, skakningar och stelhet. Andra symtom är bl a balansrubbningar och depression. Sjukdomsförloppet varierar stort mellan individer och läkemedlen fungerar olika på olika personer. Orsaken till Parkinson är hittills okänd men både arv och miljöfaktorer har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Det finns idag personer med diagnosen Parkinson i Sverige och ytterligare bär på sjukdomen och kommer att få sin diagnos inom några år. Omkring 30% får sin diagnos före 50 års ålder.
7 Vad är så speciellt med Parkinsons sjukdom?! Parkinson drabbar i hög grad personer i yrkesverksam ålder och är mycket individuell. Med rätt behandling kan personen fungera på sin arbetsplats 5-10 år längre än annars. Detta förutsätter att rätt diagnos ställs av specialist tidigt i förloppet, att behandling påbörjas tidigt och att moderna behandlingsmetoder tillämpas under hela sjukdomsförloppet. Det finns behandlingar i alla stadier av sjukdomen Parkinson kan drabba vem som helst och förekommer i alla befolkningsgrupper
8 ParkinsonTeam spar många miljoner! Vartefter sjukdomen fortskrider tillstöter allt fler symptom. Medicineffekten räcker inte till, man får biverkningar av medicinerna m m. Sjukdomen blir allt mer oberäkneligt och man isolerar sig. Hela familjen drabbas och anhöriga får egna problem. Den grundläggande behandlingen av Parkinsons sjukdom sker via olika läkemedel i tablettform. När dessa inte räcker till finns det läkemedel som tillförs via bl a pump. Elektrostimulering via i hjärnan inopererarde elektroder finns för svårare fall av sjukdomen. Även om vissa Parkinsonbehandlingar hittills har varit kostsamma, visar hälsoekonomiska studier att mediciner utgör endast 10 procent av samhällskostnaderna för Parkinsons sjukdom och att rätt behandling kan i längden t o m generera betydande samhällsekonomiska besparingar. Sjukgymnastisk behandling och en tidig kontakt med ett Parkinsonteam är ett viktigt komplement till läkemedelsbehandlingen. Träning av gång, allmän muskelträning och hållningsgymnastik är viktiga delar och kan utövas både som grupp- och hemövningar. Arbetsterapeut, dietist, logoped, kurator och specialistutbildad sjuksköterska är värdefulla medarbetare i teamet. Det finns i dag ett flertal parkinsonteam organiserade över hela Sverige, men långt ifrån i tillräckligt antal. Sjukgymnast Person med Parkinson och närstående Dietist Logoped Neurolog/ geriatriker Arbetsterapeut Kurator Psykolog Parkinson sjuksköterska
9 Ulrika Berglund,52, i Jönköping säger om teamet med kunniga, bra experter, läkare, sköterskor, sjukgymnaster som ger henne många fördelar som parkinsonsjuk: - Det ger mig kontinuitet - Det gör att jag inte behöver ringa en massa onödiga samtal, inga onödiga behandlingar eller medicinering heller - Teamet gör att jag känner mig sedd, jag är en känd person, (ej anonym) - Det gör att förändringar kan upptäckas i tid - Det gör att jag känner mig trygg - Det gör att jag kostar mindre för samhället Man behöver inte mer pengar för att bilda ett Parkinsonteam, utan ett utnyttjande av befintliga resurser i en ny struktur. Om vi tillämpade samma vårdstruktur med Parkinsonteamnätverk som i Holland, skulle vi i Sverige kunna spara drygt 144 miljoner kronor per år! Hälsoekonomiska kalkyler från Holland visar att Parkinsonteam minskar kostnaderna och ökar livskvaliteten för hela familjen. I Holland har man skapat ett Nätverk av Parkinsontem över hela landet. Alla Parkinsonsjuka vet vart de kan vända sig för att få hjälp av! välutbildad personal. Systemet har medfört att man har: Höjt standarden för Parkinsonvården Ökat livskvaliteten för Parkinsonsjuka och deras familjer Sparat in 700 Euro/person och år
10 Jag kan forfarande undervisa på universitetet När Berit Scott var 45 år fick hon diagnosen Parkinsons sjukdom Berit är adjungerad professor i psykologi vid Uppsala universitet. Första gången Berit märkte att något var fel var under en konferens, när hon plötsligt inte längre kunde klappa händerna. I samma veva fick hon väldiga smärtor i rygg och armar, men relaterade det till ett gammalt diskbråck hon länge gått med. Efter ett års funderande över tänkbara orsaker kom hon slutligen i kontakt med en neurologspecialistläkare som gav henne beskedet: Parkinson! - När han sa att jag har Parkinson trodde jag inte mina öron.. Men när orden väl gått in så blev det oerhört tufft ett tag, berättar Berit. Genom stort stöd från familj, vänner, kollegor och läkare kunde hon få hjälp med att acceptera situationen. Tack vare modern Parkinsonbehandling är hon fortfarande yrkesverksam, trots avsevärda svårigheter. -I stället för att vara sängliggande kan jag fortfarande jobba på universitet
11 Hemma hos Erland Josephson NOVIDEA / FOTO TONY LANDBERG Erland Josephson har Parkinson sedan ganska länge Redan på 1990-talet började han förstå att något var galet. Efter ett par tre besök hos neurologen fick han beskedet. Symtomen var så typiska: stelhet, förlångsammade rörelser, överrörlighet, den tassande gången, osv. Han är 86 år idag. Fortfarande aktiv. Om än med stora svårigheter. Nyligen medverkade han i Tom Alandhs dokumentär Scener ur ett vardagsliv. Och har gett ut sin nya bok Reskamrater. Tidigare har han alltid haft ett skrivhäfte där han gjorde anteckningar. Han klarar inte längre att skriva för hand, så däri ligger ett stort hinder för hans skrivande. Att vara aktiv är ett problem men tack vare modern medicinering så går det ändå. - Det är egendomligt det här, nu säger hjärnan till mig att jag ska gå, men impulserna når inte fram. Så står man och tittar på benen och ingenting händer. Det är en väldigt egendomlig upplevelse. Erland var tidigare en flanör av rang. Jag älskar att vandra kring i världens storstäder. Det klarar jag inte längre, eftersom risken att ramla är så stor. Numera tar det tid för mig att komma till dörren, när någon ringer på. För att få en jämnare fördelning av medicinen har han sedan ett par år en pump inopererad. För mig fungerar den utmärkt. Jag hade så svårt att komma ihåg tabletterna. Den här pumpen är väldigt behändig. Jag sätter på den på morgonen och sen får den sköta sig själv. Det är tack vare pumpen som jag kan bo kvar i mitt eget hem!
12 Parkinson kan drabba alla - även Dig! Parkinson kan drabba vem som helst, även yngre personer. Den är aktivt fortskridande och än så länge obotlig. Det finns mediciner i alla stadier av sjukdomen. Tidig diagnos och tidig behandling är viktig för att slippa gå omkring med massor av ovisshet, oro, ångest, depressioner. Slippa springa runt till olika läkare för att få en diagnos vilket kostar pengar för samhället och för individen. Rätt behandling till rätta personer, i alla faser av sjukdomen, är nyckeln till att skapa vinster för samhället. Genom att stödja Parkinsonforskningen kan fler leva längre ett värdigare liv. ParkinsonFörbundet och dess Forskningsfond/Parkinsonfonden arbetar aktivt på att effektiva behandlingar skall vara tillgängliga för alla med Parkinson i landet och att forskningen skall knäcka Parkinsongåtan. Vill du veta mer? För mer information se: Resource use and costs in a Swedish cohort of patients with Parkinson s disease. Hagell P, Nordling S, Reimer J, Grabowski M, Persson U. Mov Disord Nov;17(6): Efficacy of community-based physiotherapy networks for patients with Parkinson s disease: a cluster-randomised trial. Munneke M, Nijkrake MJ, Keus SH, Kwakkel G, Berendse HW, Roos RA, Borm GF, Adang EM, Overeem S, Bloem BR; on behalf of the ParkinsonNet Trial Study Group. Lancet Neurology, 2010, Vol 9, Issue 1, pages Apoteket AB Läkemedelsboken Framtaget för av Svenska ParkinsonFörbundet 2010
På toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merLEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015
LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans
Läs merHur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merAtt leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Läs merLyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.
Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merStudiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON
Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merAtt leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merUppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation
Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merMän och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by
Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merMS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007
MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson
Läs mer2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Läs merBarnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.
Barnens Bok Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl. Ursprunglig idé: Lotta Ljunggren-Thomasson, vårdkedjesamordnare/iva-sjuksköterska Neurologmottagningen, Drottning Silvias
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 SÖKANDE Smerud Medical Research International AS Drammensveien 41 N-0271 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merLÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merFÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merLÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merKalles mamma får en psykos
Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merBeredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merDenna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).
Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos
Läs merTill dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom
Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs merNEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER
Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merDagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Läs mer