Med blick för miljön TEMA. Årets västerbottning Yngve Gustafson ger röst åt äldre. En dag på UFBI Där hjärnan har huvudrollen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med blick för miljön TEMA. Årets västerbottning Yngve Gustafson ger röst åt äldre. En dag på UFBI Där hjärnan har huvudrollen"

Transkript

1 för dig som arbetar VID umeå universitet februari 2012 nr 1 Årets västerbottning Yngve Gustafson ger röst åt äldre En dag på UFBI Där hjärnan har huvudrollen Utblick Europas ekonomiska kris 5 frågor Om administrationsutredningen På UB trivs man! Tummen upp för arbetsmiljön TEMA universitetet som myndighet carina keskitalo professor i statsvetenskap Med blick för miljön

2 Först... Universitetet som myndighet U niversitet och högskolor spelar en nyckelroll i samhället nu precis som tidigare. Det ligger i vårt ansvar att stimulera tillkomsten av ny kunskap samtidigt som vi ser till att den utvecklas och sprids i samverkan med andra. Samtidigt måste vi ständigt vara medvetna om att vi lever i en tid när högskolan är satt under ett hårt omvärldstryck, med en växande konkurrens om resurser och ökade krav på profilering som konsekvens. Betydelsen av att skapa attraktiva anställningsvillkor och en god arbetsmiljö för våra medarbetare blir i detta sammanhang allt viktigare. Innehåll TEMA Universitetet som myndighet Foto: mikael lundgren Yngve Gustafson hyllas med blommor och tårta av sina universitetskollegor. I ljuset av dessa utmaningar är det av stor betydelse hur universitetet leds och organiseras. Något förenklat kan sägas att två styrningsprinciper har att samsas inom ett universitet. Något förenklat kan sägas att två styrningsprinciper har att samsas inom ett universitet. Som akademi styrs universitetet via kollegiala organ på olika nivåer. Valda representanter för lärare och studenter formar tillsammans innehåll och kvalitetskriterier i utbildningen. Forskar samhället väljer i hög grad själv forskningsfrågor, utvecklar hypoteser och teorier, metoder och kvalitetskriterier. Som myndighet, däremot, styrs universitetet av riksdag och regering, en styrelse, en myndighetschef (rektor) och en chefslinje. I universitetets egenskap av myndighet ställs krav på tydlighet, förutsägbarhet, rättssäkerhet och effektivitet, och tillsynen och granskningen av hur vi svarar upp mot alla myndighetskrav är väldigt omfattande. En viktig utmaning för oss alla är hur vi når synergi mellan dessa två styrningsprinciper. Det nummer av Aktum som du nu håller i handen handlar just om universitetet som myndig het. Vi hoppas att alla våra medarbetare ska uppleva det som både intressant och stimulerande för vår gemensamma diskussion och utveckling. Lena Gustafsson Rektor Lars Lustig Universitetsdirektör Universitetet som myndighet Aktum tittar närmare på lagar och regler och deras historiska rötter Nöjd medarbetarindex Medarbetarenkäten 8 Temat Universitetet som myndighet 13 Åsikten Om Campus Umeå 14 Profilen Carina Keskitalo 17 En dag på jobbet UFBI där hjärnan är i fokus 20 Utblick Europa Ekonomiska krisen 22 Kultur Kultur på campus med Cleo 23 5 frågor Lars Lustig om administrationsutredningen 24 Till sist Rose Laisser 12 8 Universitetsprofessor blev Årets västerbottning Geriatrikprofessorn och läkaren Yngve Gustafson har av västerbottningarna utsetts till Årets västerbottning 2011 för sitt brinnande engagemang för äldres rätt till god vård. Yngve Gustafson fick nästan hälften av alla röster. Att han fick så stor andel av rösterna är förstås ett bevis på hur uppskattat hans arbete för äldre människors rätt till god vård är. Vi är så stolta över dig som alltid företrätt de gamla, sa prefekten Gunnevi Sundelin i sitt tal när professorn firades med tårta och blommor i Vårdvetarhuset. Yngve Gustafson har i många år ägnat långt mer än 40 arbetstimmar per vecka åt forskning, undervisning och patienter. Han undervisar främst på läkarprogrammet men också för bland annat blivande tandläkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, distriktssköterskor. Han föreläser också för patientföreningar och pensionärsorganisationer och har nyligen talat i riksdagen. Den senaste tiden har Yngve Gustafson öppet kritiserat landstingets nedskärningar av vårdplatser för gamla svårt sjuka människor inom akutsjukvården och inom geriatriken, vilket han i sin tur blivit kritiserad av landstingsledningen för. Den här utnämningen är förstås ett stöd för mitt engagemang. Många av de som röstat på mig har lämnat in papperslappar med darrig handstil. Det känns fantastiskt att få den bekräftelsen av de äldre, säger Yngve Gustafson. Trots en omfattande arbetsinsats känner han sig ofta otillräcklig. I debattinlägg, i media och på konferenser står han upp för de äldres rättigheter och uppmärksamheten kring hans person har inte minskat i och med att han blivit Årets västerbottning. Jag önskar att jag kunde göra så mycket mer, men jag hinner bara inte, säger han. Yngve Gustafson betonar hur bra han trivs med sitt arbete inom geriatriken. Han lyfter fram hur man ofta inom geriatrisk vård insett vikten av att verkligen se till hela människan. En äldre person kan ju ha fem, sex sjukdomar och äter kanske tio olika läkemedel. Det gör att man måste se till hela människan. Här kan man nå stor framgång för den enskilde och samtidigt göra ekonomiska vinster genom att jobba tillsammans i team där flera yrkeskategorier läkare, sjukgymnaster och andra samverkar. Att bli utnämnd till Årets västerbottning ger en hel del uppmärksamhet och telefon, mejl och sms från organisationer och enskilda har trillat in till Yngve Gustafson. Det värmer och jag är glad och tacksam för ett sådant stöd som förstås gör att jag känner mig stärkt att fortsätta mitt arbete för de gamla. anette olofsson Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Adress Informationsenheten Umeå universitet, Umeå. Tel Redaktör Anette Olofsson, Redaktionsråd Christina Wikström, tillämpad utbildningsvetenskap, Petra Sandberg, psykologi, Dan Frost USBE, Björn Nygren, omvårdnad, Fredrik Georgsson datavetenskap, Stefan Gelfgren, idéhistoria och Humlab, Marie Oscarsson, Lärarhögskolan, Paul Stens, Universitetsservice, Kristin Palmqvist, EMG. Omslagsfoto Elin Berge Produktion Intellecta Publicisterna Repro Turbin Tryck Taberg Media Group AB Vad vill du läsa om? Hör av dig till redaktionen: Redaktör Anette Olofsson. Glöm inte bort Anställdawebben där du hittar de senaste nyheterna om vad som händer på Umeå universitet. Universiteten i Sydney breddar rekryteringen gemensamt Fem universitet i Sydney satsar gemensamt på att bredda sin rekrytering. Inom projektet Bridges to Higher Education ska man, med statliga bidrag, rikta sig till barn och ungdomar i åldern år. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot flyktingar. Den federala regeringen har satt som mål att studenter från den mest missgynnande fjärdedelen av befolkningen ska svara för 20 procent av de registrerade studenterna år För närvarande är andelen ca 15 procent. Källa: HSV 23 I Umeå-området insjuknar varje år 23 personer per invånare i Parkinsons sjukdom. Det är mer än vad som rapporteras någon annanstans i världen, konstaterar Jan Linder i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet i slutet av januari. 2 3

3 Hallå där Vilken uppgift har Migrationsverkets etiska råd? Rådets medlemmar ska på Migrationsverkets begäran lämna yttranden i frågor som kräver etiska överväganden. Rådet ska ha en sammansättning av människor med olika bakgrunder, erfarenheter och kunskapsområden. Hur kan du använda dina kunskaper och erfarenheter i etiska rådet? Med tanke på min forskning och min bakgrund så har jag ju god insyn i det muslimska samhället. Jag har levt i Iran och flyttade till Sverige för 34 år sedan och fortsätter att följa utvecklingen i muslimska länder och kan med det perspektivet bidra med min syn på saken i olika frågor. Vilken typ av frågor kan det handla om? Jag har studerat vilka ämnen rådet behandlat tidigare och ett exempel på en aktuell fråga som rådet tagit ställning till är om det är etiskt försvarbart att använda medicinska åtgärder som undersökningsmetod (exponering av röntgenstrålar) när syftet är att få underlag för ett beslut av administrativ karaktär. Ledamöter i Migrationsverkets etiska råd är: Peter Örn, ordförande, Peter Althin, Mohammad Fazlhashemi, Ann Heberlein, Rebecca Stern och Martin Ådahl. Mohammad Fazlhashemi, professor vid institutionen för idé- och samhällsstudier, som av regeringen har utsetts till ledamot i Migrationsverkets etiska råd. Han blir ny ledamot av Migrationsverkets etiska råd Hur kommer arbetet att gå till? När Migrationsverket bedömer att de behöver vägledning i någon fråga som innebär särskilt svåra överväganden får vi sätta oss in i den och sedan lämna yttranden som ordförande sammanställer. Vi kommer som mest att hålla sammanträden fyra gånger per år. Hur känns det att ha fått detta förtroendeuppdrag? Det känns hedrande. Jag tror att jag blev tillfrågad tack vare att jag försökt vara utåtriktad i mitt arbete och bidra i samhällsdebatten. Jag hoppas att jag kan göra en bra insats i rådet genom att ge min syn på olika etiska frågor. Mohammad Fazlhashemi är sedan 1995 verksam som universitetslärare och undervisar främst inom området utomeuropeisk, internationell och jämförande idéhistoria. Han disputerade 1994 på avhandlingen Förändring och kontinuitet: Al-Ghazâlîs politiska omsvängning. Därefter har han i huvudsak intresserat sig för konstruktionen av bilden av Europa/Väst bland muslimska tänkare under modern tid. I sin senaste bok Tro eller förnuft i politisk islam (Norstedts, 2011) studerar han den shi itiska politiska idétraditionens framväxt från förmodern tid till dagens politiska diskussioner. Foto: mattias pettersson Varför sprids lukter så snabbt? kan man undra med en parafras på rubriken till Linus Anderssons avhandling i psykologi, Sjuk av lukter. Det engelska pressmeddelandet "Why do smells make some people sick?" gav nämligen redan två veckor efter publiceringen närmare träffar i Google. Något alla undrat men inte vågat fråga om? Studentprotester i Chile På kort tid har två utbildningsministrar avgått i Chile. Ministrarna har inte lyckats få slut på de studentprotester som skakat landet under lång tid, och förtroendet för regeringen sjunker. Den utbildningsminister som nu tillträder, Harald Bayer, är ekonom snarare än politiker, vilket oroar studenterna. De har fått bättre ekonomiska villkor men inte fått igenom sina krav på en utbildningsreform. Regeringen har vägrat att ens diskutera kravet på gratis högre utbildning för alla studenter. Källa: HSV Om landstingets fotoförbud Västerbottens läns landsting, VLL, har infört ett omdebatterat foto- och filmförbud i sina lokaler som också innehåller viss universitetsverksamhet. Huvudsyftet är enligt VLL att skydda patienter och personal från att filmer eller fotografier sprids. Om man vill fotografera eller filma universitetsmedarbetare och forskningssituationer i landstingets lokaler krävs dels att alla inblandade ger ett godkännande, dels ett godkännande från ansvarig verksamhetschef. NMI och faktorernas betygsindex för hela Umeå universitet 2011 Med fokus på arbetsmiljön Under hösten svarade universitetets medarbetare på en enkät om arbetsmiljö och trivsel. Resultatet visade gott betyg för arbetstillfredsställelse, men sämre för lön och arbetsbelastning. Text Anette Olofsson NMI Organisation/personalarbete Arbetsbelastning Inflytande/självbestäm/delak. Fysisk arbetsmiljö Medarbetarskap Ledning och ledarskap Arbetsklimat Studenter Arbetstillfredsställelse Framtiden Hälsa och välbefinnande Lön/belöning Det här är tredje gången som en universitetsövergripande enkät om arbetsmiljö genomförs vid Umeå universitet. Tanken är att resultatet ska fungera som ett stöd i ett förbättringsarbete för att utveckla verksamheten och arbetsmiljön. Årets enkät har besvarats av 73 procent av universitetets medarbetare. Det är en stor förbättring jämfört med den förra enkäten från 2008 som bara hade en svarsfrekvens på 63 procent. Något som förvånade men som är glädjande är att så Yvonne Andersson. många engelskspråkiga medarbetare har svarat, säger personalchef Yvonne Andersson. Undersökningen har utförts av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av rektor. Helhetsbetyget på NMI (nöjd medarbetarindex) i årets undersökning blev 63 (100 är max). Det är en enhet högre än Resultatet visar att många i det stora hela är nöjda. SCB har gjort en rankinglista bland myndigheter och där hamnar vi på plats 6 av 21 vilket är ganska bra men visst finns det flera områden som vi måste Foto: mattias pettersson förbättra, säger Yvonne Andersson. SCB skriver i sin sammanfattning att områden som utifrån enkätresultaten behöver förbättras är arbetsbelastning, inflytande/ självbestämmande/delaktighet, framtiden, lön/belöning och hälsa/välbefinnande. Det område som får allra lägst betyg av universitetets medarbetare är lön. Området brukar i myndigheters undersökningar ligga lågt, men har fått ett högre betyg än senast. Det man är mest nöjd med är lönens rimlighet i förhållande till arbetsuppgifternas tyngd och ansvar. Minst nöjd är man med rimligheten i hur de egna prestationerna belönas. Ett annat område som har ett lägre betyg är arbetsbelastning. När det gäller stress och psykosocial arbetsmiljö så har vi en negativ trend om man ser över de tre undersökningar som vi har gjort. Det är förstås inte alls bra. En orsak kan vara att vi har fler studenter än någonsin. Samtidigt har pressen inom forskningen intensifierats. Konkurrensen Nästan alla områden fick högre omdöme i 2011 års undersökning jämfört med Läs mer om NMI på Anställdawebben/Anställning, lön och personal/medarbetarundersökning om forskningsmedel har ökat liksom kraven på att synliggöra sina forskningsresultat och forskningsprestationer. Vi har inlett samtal med företagshälsovården för att se vad som behöver göras. Dessutom måste nu varje enhet och institution som har problem med det här ta frågan på största allvar, menar Yvonne Andersson. De områden som medarbetarna som helhet gett bäst betyg är arbetstillfredsställelse, studenter, fysisk arbetsmiljö och medarbetarskap. Det är roligt att så många känner att de har ett stimulerande och meningsfullt arbete som man känner sig stolt över. Det är en bra grund för att trivas på jobbet, säger Yvonne Andersson. Nu ska varje enhet gå igenom sitt resultat och hitta en strategi för att arbeta med de områden som är mest angelägna. Rektor kommer att ha dialog med varje fakultet, samt med förvaltningen och UB för att se om det finns universitetsgemensamma frågor att arbeta vidare med. Nu ska varje enhet gå igenom sitt resultat och hitta en strategi för att arbeta med de områden som är mest angelägna. 4 5

4 Arbetsmiljöarbete för en attraktiv arbetsplats Om de används på rätt sätt är enkätsvaren och NMI (Nöjd medarbetarindex) unika verktyg i arbetsmiljöarbetet. Nu är det viktigt att vi går vidare och att alla medarbetare görs delaktiga i det arbetet, säger Anneli Jonsson, ordförande i SEKO vid Umeå universitet. Anneli Jonsson ser ett samband mellan medarbetarnas överlag lägre betyg för områden som framtiden, lön/belöning, arbetsbelastning och inflytande/självbestämmande/delaktighet. Jag tror att svaren hänger ihop men jag tror att vi kan vända de låga värdena för framtiden genom att skapa längre planeringshorisonter och genom det visionsprogram som nu ska utarbetas. Det är viktigt att man förankrar det arbetet bland medarbetarna och att alla känner till det. Vi måste veta vilka mål vi ska arbeta mot, säger Anneli Jonsson. Hon menar också att det kan vara svårt att lyfta blicken mot framtiden om man har en tuff arbetsbelastning. Vi har aldrig tidigare haft så stor verksamhet som nu vid universitetet. Det är inte att undra på att arbetsbelastningen ibland känns orimligt hög, säger Anneli Jonsson. Här poängterar hon hur viktigt det är att man upplever att arbetsbelastning står i paritet med lön. Lönen har man väl nästan alltid synpunkter på, men den får inte vara osakligt grundad och heller inte kännas orättvis. Anneli poängterar att lönen inte bara handlar om kronor och ören. Det är viktigt att man i samtal med sin chef får en diskussion om lönen och en bakgrund till lönesättningen. Alla ska FOTO: Mattias Pettersson veta på vilka grunder lönen sätts och vad han eller hon kan göra för att påverka sin lön. Dialogen mellan chef och medarbetare ska vara särskilt inriktad på sådana Anneli Jonsson. frågor som kan ha betydelse för den anställdas framtida resultat, utveckling och lön, säger hon. Nu ska arbetet med medarbetarenkäten gå vidare på enheter och institutioner. Anneli Jonsson menar att det arbetet kan vara en viktig nyckel för att Umeå universitet ska vara den attraktiva arbetsplats som både ledning och fackförbund arbetar för. Enkäten visar att många redan nu känner stor tillfredsställelse med sitt arbete. Arbetstillfredsställelse får ett högt betyg. Som fackligt ombud möter jag många som är stolta över sitt arbete och över sin arbetsplats och det är tillfredsställande! anette olofsson Medarbetarna på UB trivs på jobbet! Från vänster Rune Eckeskog, Susanne Sjöberg, Helen Hed, Krister Sigfridsson, Anders Höber, Tommy Björkudd, Riitta Kairakari, Marita Edlund och Richard Borg. Här bryr vi oss om varandra På universitetsbiblioteket trivs medarbetarna. Här är helhetsbetyget i medarbetarenkäten hela 76 (av 100). Aktum har besökt UB för att få höra mer om den goda stämningen. Text Anette Olofsson foto Mikael Lundgren Idédrop-in Har du en lysande affärsidé? Kom på idédrop-in och bolla dina tankar med en erfaren affärscoach. Riktigt höga resultat har UB:s omkring 115 medarbetare lämnat på områden som fysisk arbetsmiljö, arbetsklimat, arbetstillfredsställelse och framtiden. Här är omdömet 80 eller mer. Det är ju svårt att säga vad det beror på att vi har så höga omdömen här, men man kan nog säga att det finns en genuin vilja att behandla sina arbetskamrater bra. Kulturen är sådan att vi månar om varandra, säger expeditionsvakt Krister Sigfridsson, som har jobbat på UB i sex år. Många här har lång arbetslivserfarenhet och stora kunskaper inom sitt område. Kanske är det därför stämningen är så opretentiös och uppsluppen, funderar han. Berit Renström är bibliotekarie och hon har varit anställd sedan våren Jag gillar att jobba självständigt och känna att jag kan ta egna initiativ, säger hon. Precis som Krister så talar hon om en god känsla bland personalen. Vi har en bra stämning här. Många Det är viktigt att man tillåts att ta eget ansvar, då är det roligt att göra ett bra jobb. Krister Sigfridsson, expeditionsvakt, universitetsbiblioteket. kanske tror att bibliotek är tråkiga och dammiga men det här är en dynamisk miljö där det händer mycket. Här kan man utvecklas och lära sig nya saker. Just nu är det aktuellt med digitalisering och med e-böcker, säger Berit. Hon uppskattar att varje dag bjuder på många positiva möten med studenter och forskare. Det är en tacksam uppgift att få använda sin kompetens och hjälpa våra låntagare, säger Berit. Krister menar att den goda arbetsmiljön också har med ledarskapet att göra. Det är viktigt att man tillåts att ta eget ansvar, då är det roligt att göra ett bra jobb. Jag kan försäkra att jag går till jobbet med fjäderlätta steg varje dag. Torsdagar kl 15-17, Tvistevägen

5 TEMA Universitetet som myndighet Aktum tittar närmare på lagar och regler och deras historiska rötter. Frihet att forska och en massa regler Vad ett universitet är har förändrats genom århundradena. Från träningsläger i skolastik till De lärdas republik och konkurrensutsatt utbildningsfabrik. Text Michael Nordvall illustration Ulrika Hellberg M en bakom kulisserna finns en helt annan typ av organisation, som styrs av regler snarare än nyfikenhet. Beteckningen universitet lär härstamma från en grupp lärare i skolastik en metod för vetenskaplig analys och diskussion av texter som i Paris runt år 1200 slöt sig samman i ett skrå, universitas magistorum, som några årtionden senare även kom att omfatta studenter. Medeltidens lärosäten hade alla nära kopplingar till kyrkan. Så krävdes det påvligt godkännande innan Uppsala universitet kunde grundas Först därefter, skriver Sverker Sörlin i sin genomgång av den europeiska universitetshistorien i boken De lärdas republik, blandar sig staten i det hela, och under precis 500 år, från 1477 till högskolereformens genomförande 1977, ökades den territorialstatliga kontrollen av utbildning och forskning i Sverige praktiskt taget utan avbrott. I historiens ljus är det få som sörjer att vetenskapen frigjort sig från religiös styrning, och det är värt en tanke att den som först proklamerade forskningens frihet också ville göra forskaren till ämbetsman i statens tjänst. Det var, skriver Sörlin, det nydanande Berlin-universitets grundare Wilhelm von Humboldt som åren knäsatte begreppen Lehrfreiheit och Lernfreiheit frihet för den akademiska läraren att undervisa om vad han vill och frihet för studenten att studera vad han vill. Sörlin fortsätter: Universitetens lärare och forskare de skulle vara samma personer skulle utnämnas av staten och det var som tjänstemän (beamten) i denna de utförde sin gärning. Men i Humboldts universitetsideal ingick även en föreställning om öppenhet och om forskningens frihet från kortsiktiga och krassa samhällsintressen. /.../ Forskaren, oavsett land, kunde ha sin lön av staten men hans yttersta uppdragsgivare var Sanningen. Efterkrigstidens ekonomiska uppsving ökade intresset för högre studier, och både antalet universitet/högskolor och studentkullarna växte snabbt, från knappt år 1950 till omkring i slutet av 1960-talet. Traditionellt styrdes universiteten av en strikt hierarkisk organisation. Allt var centraliserat under Universitetskanslern, senare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som in i minsta detalj beslutade om till exempel hur många poäng som skulle ingå i respektive moment i kursplanerna, säger Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Byråkratin kom sent till universiteten, men nu krävde både den växande verksamheten och tidens organisatoriska trender något nytt. Fria val av kurser skulle ersättas av utbildningslinjer. Funktioner för ekonomi, personal och planering växte till hela avdelningar och prefekter utsågs att avlasta professorn en del administrativa bördor. Även om de i grunden var forskare knöts de nu närmre den centrala organisationen. Sedan högskolereformen 1977 har ansvaret flyttats allt längre ut, till en linjeorganisation där lokala nämnder, institutioner och enskilda lärare har att följa mängder av riktlinjer och genomgå en strid ström av utvärderingar. Ett slags självständighet, men till priset av att uppfylla detta och detta, konstaterar Liedman. Jag är ju inte Foucaultian*, men hans tankar om att övervakningen flyttar allt längre bort från centrum till exempel in i oss själva, så att vi blir våra egna övervakare kan ju ses som tillämpligt på universitetslärarnas situation idag. Reformaktiviteten har sedan dess fortsatt, konstaterar Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet i skriften Från Högskolan i Borås till Humboldt den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid (2010): Universitetens autonomi har ökat, när det gäller hur de ska Foto: Ingvar Hjorth Foucaults tankar om att övervakningen flyttar allt längre bort från centrum till exempel in i oss själva, så att vi blir våra egna övervakare kan ju ses som tillämpligt på universitetslärarnas situation idag. Sven-Eric Liedman. Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet. organisera sin verksamhet. /.../ Besläktade förändringar av styrning och organisation har svept genom hela den offentliga sektorn. /.../ I reformernas efterföljd handlar det därför om att hantera blandningen mellan olika organisationsideal och principer. I sin essä citerar och sammanfattar hon studier av hur medicinsk verksamhet under 1900-talet utvecklats i eror, som inte ersatt utan snarare överlagrat varandra: 1. Professionalism med läkarvetenskapen som oberoende auktoritet, kollegial styrning och "lyssnande" ledning. 2. Förvaltning med staten som garant för likhet och enhetlighet, regelstyrning med en tjänstemannahierarki i ledning. 3. "New Public Management med företaget som ideal, på en konkurrensutsatt marknad och med en stark ledare. 4. Granskningssamhället med kundfokus (studenter, anställda, näringslivet) och transparent, permanent utvärderat mot riktlinjer och nyckeltal och med en ledare som presentatör utåt och inåt. Alla dessa eror går in i varandra, skriver Kerstin Sahlin, och fortsätter: Om vi accepterar denna mångfald av styrprinciper, och ändå upprätthåller en dialog dem emellan, vill jag tro att mångfalden kan leda till att de olika styrprinciperna kan fungera som korrektiv och komplement till varandra /.../ och bidrar på så sätt till att utveckla universiteten. Knepigast kan det nog vara för lärare/forskare, som under en dag kan hålla en (kollegialt beslutad) föreläsning, få en fråga om studieupphåll (lagreglerat förvaltningsbeslut) och sedan lägga ut institutionens nya programbroschyr på Facebook (marknadsföring), innan det är dags att sammanställa studenternas kursutvärderingar (granskning). Det är i detta gränsland det kan bli formella fel, som kanske upptäcks vid Högskoleverkets tillsynsbesök eller i värsta fall av justitieombudsmannen, JO. Det är inte fel att besvara en students fråga muntligt men myndigheter ska dokumentera sina beslut. Om det rör sig om ett beslut som går att överklaga ska det vara skriftligt, då det är en förutsättning för att beslutet ska kunna överklagas, förklarar Caroline Cruz, jurist på HSV. Nyckelordet här är förstås rättssäkerhet det vi nog alla förväntar oss i kontakter med Boverket, Försäkringskassan, domstolar och andra myndigheter. Så har också de icke-statliga svenska högskolorna som inte omfattas av HSV:s tillsyn enligt Högskoleförordningen i stort sett anpassat sina egna regler efter densamma. Och den statliga majoriteten av lärosäten har inte tagit förslagen om ökad autonomi till intäkt för att kasta ut några barn med badvattnet, utan (hittills) nöjt sig med måttliga justeringar. Uppenbarligen är det alltså möjligt att förena alla de inte sällan motstridiga krav som ställs på denna skvader till organisation. Om man vet vad som gäller och det är vad följande artiklar ska handla om. * Michel Foucault, fransk filosof som skrivit böcker som "Övervakning och straff". 8 9

6 TEMA Universitetet som myndighet Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen och innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. Till vänster: Helén Holmberg, Chatarina Wiklund. Till höger: Ove Andersson och Carina Nyberg. Myndighetens hjärta En gemensam nämnare för alla myndigheter är att de måste ha ett diarium där inkommande och utgående handlingar registreras. Diariet är en ingång till myndigheten som måste hållas öppen alla arbetsdagar. Åtta personer arbetar vid Umeå universitets centrala registratur och arkiv med att öppna och kategorisera inkommande post, föreslå vem som ska handlägga inkomna ärenden, vem som ska fatta beslut och när det ska vara gjort, registrera och arkivera handlingar, ta emot och expediera En rapport från internrevisionen visar bland annat att frågan "Vilka handlingar har kommit in till myndigheten Umeå universitet i dag?" inte går att besvara på ett enkelt sätt. För att kunna ge ett korrekt svar krävs i dag en rundvandring inom universitetets samtliga institutioner, centrumbildningar och högskolor. Det är något som torde strida mot intentionerna såväl i sekretesslagen som i tryckfrihetsförordningen när det gäller registrering av allmänna handlingar, menar internrevisor Kjell Moberg. Sekretesslagens huvudregel är att inkomna och upprättade handlingar ska registreras jobbansökningar, administrera rektors beslutsmöten samt svara på en mängd frågor från universitetsanställda och allmänhet. De sköter också fem av universitetets e-postadresser. Registraturens nestor är Helén Holmberg. Hon började 1969, som 17-åring, på Brister i diariehanteringen utan dröjsmål, något som är nära knutet till tryckfrihetsförordningens krav på öppenhet. Medborgarna ska på ett enkelt sätt kunna ta reda på vilka handlingar som förvaras hos myndigheten. För att det ska vara möjligt måste alla handlingar vara registrerade. Internrevisionens granskning visar att diarieföring, hantering av handlingar och arkivering fungerar tillfredsställande hos den centrala arkivfunktionen, men pekar på brister i den övriga organisationen. Bland annat finns det universitetet, och några år senare blev hon registrator. Helén Holmberg kan vittna om att registraturen har genomgått stora förändringar. Under 1990-talet infördes ett datorbaserat diarium och år 2005 vidareutvecklades detta till dagens diarie- och ärendehanteringssystem, W3D3. Systemet brister i arkivering av forskningsmaterial hos institutionerna. Ett annat problem som internrevisionen aktualiserar är personligt adresserad post, eller e-post, som inte öppnas på grund av frånvaro togs ett rektorsbeslut att samtliga anställda ska lämna en fullmakt som tillåter att direktadresserad post öppnas, men enligt revisionen är det ett beslut som inte många följer. Internrevisionen har gett universitetsledningen följande rekommendationer: Inför en samlad ärenderegistrering/diarieföring inom hela universitetet. Nuvarande stödsystem möjliggör en anslutning av samtliga berörda institutioner, centrumbildningar och högskolor. Höj kunskapsnivån för handläggare/arkiv- Foto: mikael lundgren Eftersom häftklammer rostar och måste tas bort,så skulle det underlätta om alla använde plastfickor istället. används på registraturen medan institutionerna och motsvarande fortfarande använder skrivelsediarium, baserade på word- och excellfiler. Vad som ska diarieföras verkar inte vara en fråga som har ett entydigt svar. Allt behöver inte diarieföras, men tumregeln är att alla upprättade handlingar, alla beslut även muntliga om det handlar om myndighetsutövning, ska diarieföras. I dag känns det som att kunskaperna om vad det innebär att jobba på en myndighet har försämrats, konstaterar Helén Holmberg. Samtidigt börjar allt fler institutioner höra av sig till oss för att vi ska hjälpa dem, och det är roligt, säger Chatarina Wiklund, också hon registrator på diariet, liksom Ove Andersson och Dennis Jakobsson. Något som ställer registraturens personal inför problem och extraarbete är att många handlingar saknar vissa nödvändiga uppgifter. Många gånger saknas datum när handlingen inkom, avsändare och vem som tagit emot den. Det ska också finnas uppgifter på när den skickats i väg och till vilka, konstaterar Chatarina Wiklund. De skickar också en vädjan om att inte skicka häftade handlingar. Eftersom häftklammer rostar och vårdare i synnerhet och anställda i allmänhet vad gäller lagen om offentlighet och sekretess, förvaltningslagen, diarieföring av handlingar, arkivbestämmelser mm. Information om allmänna handlingar, hantering, förvaring och arkivering av forskningsmaterial bör vara obligatorisk vid introduktion till forskarutbildning. Lokalerna för förvaring av arkiv på institutionerna bör ses över och förbättras för att uppfylla arkivlagstiftningens krav. Universitetsledningen kommer att återkomma med kommentarer på förslagen till universitetsstyrelsen. Carina Dahlberg Chatarina Wiklund, Ove Andersson och Dennis Jakobsson på diariet skickar en vädjan om att inte skicka häftade handlingar. också måste tas bort vid inscanning så skulle det underlätta om alla använde plastfickor istället. Ett annat problem vid diarieföring är hanteringen av e-posten. Man måste värdera de mejl man får. Om det handlar om klagomål, om något som ska utredas eller fattas beslut så ska mejlet diarieföras, säger Helén Holmberg. Universitetsjurist Chatarina Larsson, som också är enhetschef för universitetsledningens kansli som ansvarar för register och arkiv, tipsar om att det är bra att sortera mejlen i e-post-mappar och att man definitivt bör ha en mapp för privata mejl. Helst bör privata mejl hanteras via en privat e-postadress. E-posten kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen. Har man sorterat in privata mejl i en mapp så blir det tydligt att det inte är myndighetens handlingar. Något som många inte vet är att man måste skriva ett beslut på avbrutna tillsättningar, ett protokollsutdrag räcker inte. Dessutom måste alla ansökningar som kommer in med post sparas i två år och skickas till mig på registraturen, säger Carina Nyberg, som tillsammans med Fredrik Hamrin i huvudsak ansvarar för att registrera inkomna anställningsansökningar och expediera anställningsbeslut. Carina Dahlberg Tänk först handla sen Upphandling kan tyckas vara en snårskog, men principen för hur du ska gå tillväga är enkel: Tänk först handla sen. Det första du ska göra om du ska köpa en vara eller tjänst är att kontrollera om det finns ett ramavtal som matchar dina inköpsbehov. Det gör du genom en sökning i Umeå universitets avtalsdatabas som samlar både statliga ramavtal och lokala ramavtal som Umeå universitet har upphandlat. Om du vid sökning får träffar på interna resurser som Umeå universitet erbjuder ska du använda Lorentz Karlsson. dig av dem. Det gäller till exempel kontorsartiklar, men även datorer och mobiltelefoner. När det finns ett ramavtal inom ett område är vi bundna till det och du kan därför inte utan vidare tacka ja till ett kampanjerbjudande eller köpa något från en säljare som kommer på besök, säger Lorentz Karlsson, universitetets upphandlingschef. I de fall när Umeå universitet saknar ramavtal inom ett område måste det ske en upphandling. Då kontaktar du upphandlingsavdelningen; i deras uppdrag ingår att ge råd och utföra upphandlingar. Vid vissa tillfällen kan det vara godkänt att göra ett inköp direkt utan upphandling. Det gäller för varor/tjänster där den totala inköpssumman för den juridiska personen Umeå universitet sammanlagt under ett år understiger kr. Den summan gäller för alla inköp vid Umeå universitet inom ett specifikt område från alla leverantörer inom området. Kontrollera alltid med oss på upphandlingsavdelningen om du kan göra ett direktköp. Vi har den bästa överblicken på vad som redan har inhandlats och inom vilka områden, säger Lorentz Karlsson. Vid otillåten direktupphandling har Konkurrensverket sedan i fjol befogenhet att kräva en upphandlingsskadeavgift mellan och 10 miljoner kronor eller 10 procent av värdet. Vitet läggs på den institution som brutit mot regelverket. Det är lagen om offentlig upphandling som styr hur vi ska gå tillväga vid inköp av varor och tjänster. Syftet med lagen är att upphandlande myndigheter ska använda offentliga medel på bästa sätt. Genom upphandling så skapar vi bra villkor i konkurrens, samtidigt som vi kan säkerställa att våra leverantörer håller hög kvalitet, säger Lorentz Karlsson och tillägger att upphandlingsavdelningen gärna besöker enheter och institutioner som vill veta mer om upphandling. Karin Wikman Umeå universitets avtalsdatabas: https://www.e-avrop.com/umuuniv Foto: mattias pettersson 10 11

7 TEMA Universitetet som myndighet Arkivarie Birgitta Olsson har koll på mapparna. Modernisering av arkiveringsregler Det allmänna arkivschemat från 1903 ska skrotas. En ny, processinriktad, arkivredovisning ska införas från den 1 januari Det är en förändring som gäller alla myndigheter och omfattar universitets alla administrativa nivåer. De nya föreskrifterna innebär att myndighetens verksamhet och processer ska utgöra grunden för arkivredovisningen. Hittills har arkiven ordnats efter vilken typ av handling som är aktuell, exempelvis diarieförda handlingar, protokoll och handlingar ordnade efter ämne. Birgitta Olsson, universitets arkivarie och ansvarig för fyra centrala arkiv på förvaltningen, är djupt involverad i förändringen. Det är ett omfattande jobb som gäller hela myndigheten, bland annat ska alla Som universitetsanställd är det viktigt att agera korrekt och enligt de lagar och regler som gäller vid myndighetsutövning. För den som till stor del har arbetsuppgifter som består av myndighetsutövning är det självklart, medan andra kan behöva lite vägledning. Aktum bad därför universitetsjuristerna Chatarina Larsson, Lennart Nilsson och Ida Asplund att sätta upp tio punkter som man som anställd vid myndigheten Umeå universitet bör känna till och tillämpa. Som universitetsanställd ska du: 1. Vara saklig och opartisk i din handläggning och ditt arbete. 2. Agera rättssäkert hantera fall som är likadana samt enskilda individer lika och i enlighet med de lagar och förordningar som gäller. relevanta styrdokument kopplas till de processer som redovisas. Vi ska genomföra en processkartläggning som kommer att fortgå under de närmaste två åren. Ett exempel på en huvudprocess är det som kan läggas under rubriken styra och leda. Under den kan sedan underrubriker som personal, rekrytera personal, hantera anställning och disciplinärenden ligga. En annan huvudprocess kan vara grundutbildning, förklarar Birgitta, samtidigt som hon Lathund för myndighetsutövning vid universitetet 3. Inte handlägga ärenden där du har egna intressen eller där allmänheten kan tvivla på din opartiskhet. Ta inte emot gåvor eller erbjudanden som kan medföra att din opartiskhet ifrågasätts. 4. Ge god service ge dem som kontaktar dig den vägledning och de råd de behöver. Var tillgänglig och svara på alla frågor som rör vårt verksamhetsområde. 5. Vårda offentlighetsprincipen som den demokratigrund den är diarieför, gallra och arkivera utifrån de regler som gäller. Gör skriftliga diarieförda anteckningar av uppgifter som inkommer muntligt. 6. Beakta allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. 7. Handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att eftersätta säkerheten. Se till att beslutsunderlaget är så fullständigt som behövs, Foto: Mikael Lundgren säger att det är just vilka processer som finns och hur de ska rubriceras som kartläggningen ska svara på. Institutionerna har inte bara egna diarier utan också arkiv som lyder under samma lagar och regler som de centrala. Alla institutioner och enheter måste avsluta sina nuvarande arkiv för att senare börja redovisa enligt verksamhetens processer. Det är angeläget att jag får kännedom om organisationsförändringar eftersom de institutioner eller enheter som läggs ner eller omorganiseras ska avsluta sina arkiv. Det är viktigt för att man ska kunna hitta igen information när den efterfrågas. Om man inte har godkända arkiv för förvar av nedlagda institutionsarkiv kan jag ta hand om dem. Tre gånger om år sparar Birgitta ner universitets alla webbsidor eftersom de räknas som allmänna handlingar. Men webben räknas inte som ett arkiv. Dokument som läggs ut på webben ska också läggas i arkivet. All information av vikt ska finnas arkiverat, konstaterar hon. Bland annat ska ett exemplar av alla trycksaker som produceras arkiveras. Birgitta konstaterar att det i dag finns många problem med arkiveringen av digitalt material. Inte minst inom forskningen, som producerar stora informationsmängder digitalt. Några positiva effekter av den kommande förändringen är just att arkiven kommer att påverkas mindre vid organisatoriska förändringar och att det kommer att bli lättare att förteckna digitalt material. Förändringen är arbetskrävande men det kan bli väldigt bra. Carina Dahlberg komplettera själv om nödvändigt. Ge den enskilda möjlighet att ta del av och kommentera allt material som ligger till grund för beslutet. 8. Inkomststämpla inkommande post och ordna så att frånvarande kollegors post och mejl blir tillgänglig. 9. Se till att beslut är motiverade, skriftliga, på svenska och beslutade efter föredragning. Den enskilde ska underrättas om beslutet. 10. Beakta möjligheterna till omprövning av beslut. Upplys skriftligen om möjligheterna till överklagande när det är möjligt. Tänk på att ett beslut som har fattats inte kan ändras till nackdel för den enskilde. Framtidens Campus Umeå En bra miljö uppskattas av både den som jobbar och den som studerar. Aktum kollade med en medarbetare och en student om hur dom tycker att Campus Umeå ska utvecklas. Lorentz Edberg Musiklärare, musiker och doktorand, institutionen för estetiska ämnen. Hur vill du att Campus Umeå ska utvecklas? Det är synd att när campus står som grönast och mest inbjudande lämnar de flesta studenter Umeå. För att få området att leva även under sommaren föreslår jag följande: Låt sommaruniversitetet blomstra och bjud in till fler intressanta kurser och aktiviteter. På en utomhusscen vid dammen kan konserter ges i samarbete med studieförbund, kulturföreningar och musikskola. Förutom musik kan poesi, teater och dans framföras. Håll Lärarutbildningshusets ljusgård öppen för utställningar och föreläsningar. Brännbollsyran kan inspirera till idrottsutbyte med till exempel amerikansk fotboll, baseboll och rugby. Ägna fotbollen på Campus Arena, inte minst tjejfotbollen, ett akademiskt intresse genom kurser och forskning. Skaka liv i löpartävlingen Universitetet runt och arrangera den under denna universitetets lågsäsong. Hösten är en tid med många campusaktiviteter men snart står vintern för dörren. Ett varmt och gästvänligt vintercampus kan föra människorna närmare varandra och uppmuntra till samvaro i till exempel restaurangmiljö. Varför inte bygga en restaurangigloo i samarbete med Restauranghögskolan under vintermånaderna och servera mat från regionen med varma drycker. En hotelligloo med bäddar kan erbjudas gästlärare och forskare. Låt campus prydas av is- och snöskulpturer, och området kan under den mörka tiden lysas upp från ljusinstallationer av olika slag. Självfallet ska universitetet ha en egen julmarknad, en levande samlingsplats influerad av traditioner från julfirande runt om i världen. Julmarknaden avslutas lämpligen med en konsert i Aula Nordica med ett globalt jultema. Likt Stockholm och New York bör campus hålla sig med en egen skridskobana. Spola dammen och låna ut skridskor och servera varm dryck, spela klassisk musik i högtalare och vi kan få en såväl rolig, rekreerande som romantisk samlingsplats. Anlägg ett skidspår på, och i anslutning till campus och erbjud möjligheter till att låna eller hyra skidutrustning. En motionstävling på skidor med mål vid friidrotts- och skidstadion vid Iksu kan anordnas. När så våren kommer fylls campus, liksom om hösten, återigen av en mängd olika aktiviteter. Bakgrund Umeå universitet har ett av Sveriges största samlade universitetsområden. Campus Umeå har utformats med Aarhus universitets campus som förebild. Idag finns restauranger, pubar, frisör, kiosk och kaféer på området, men hur ska framtidens campus utformas? Lovisa Leijonklo Student, medie- och kommunikationsvetenskap. Åsikten Hur vill du att Campus Umeå ska utvecklas? Som helhet tycker jag att Umeå universitet har en bra fysisk miljö med campus som omringar den fina dammen med trevliga sittplatser sommar, vår och höst. Däremot tycker jag att studiemiljön inomhus är väldigt varierande. Jag började studera medie- och kommunikationsvetenskap hösten 2011 och håller därför mestadels till i Humanisthuset men också i teknik- och Mithuset. Jag är förvånad över att det inte finns några grupprum eller liknande i Humanisthuset och att de flesta studenterna sitter och pluggar i fiket eller korridoren, vilket är väldigt bullriga miljöer. Det som finns är några gemensamma rum i källaren som vi har använt oss av någon gång när vi har arbetat i grupp, men källarmiljön kan lätt kännas mörk och trång. Jag anser därför att det skulle behövas mer kreativa studiemiljöer där man kan sitta avskilt utan att gå till andra hus och slippa sitta bland kaféets gäster och i korridorerna där det är mycket rörelse och ljud. De studiegrupper som jag har arbetat tillsammans med har på senare tid testat att byta miljö till sådana som vi tycker känns trevligare att studera i, däribland grupprummen på Universum, i biblioteket och i Learning Space i UB. Dessa utrymmen känns som bra studiemiljöer och liknande bör finnas på fler ställen då det ofta kan vara fullbokat eller få lediga platser. Jag anser också att de fik som finns runt om på universitetet skulle kunna förbättras. Jag upplever att de bara är ställen man handlar ifrån och inte utnyttjar, på ett sätt som man skulle kunna utnyttja dem. Detta på grund av att det finns mysigare eller trevligare fik i andra delar av Umeå. Personligen skulle jag gärna åka till universitetet för att ta en lunch eller fika om miljön för fikagäster var trevligare. Detsamma gäller de lunchutrymmen som finns för de som har med sig lunchlåda

8 Profilen Rör sig mellan många miljöer Hon beskrivs som ytterst kompetent med en säregen förmåga att röra sig mellan olika forskningsmiljöer. Själv tänker jag målmedveten, en ledartyp som inte ger sig i första taget men mellan publiceringar och forskningsmedel i rader skymtar också en glad norrbottning. En person som trivs med hammaren i näven och som inte räds ett bastubygge. Text Anette Olofsson foto Elin Berge Egentligen skulle hon bli journalist. Och det blev hon också. En uppväxttid fylld av läsning och böcker, och en passion för att skriva själv gav henne redan som tonåring chansen att börja frilansa för Norrländska Socialdemokraten, NSD, i Kiruna. Det var förre lokalredaktören Folke Rantatalo som gav henne förtroendet, och hon nappade förstås. Hem är fortfarande Kiruna, eller närmare bestämt stugan i Tornedalen, där hon tillbringar somrarna. När jag var barn var vi i stugan varje sommar, hela sommaren, och jag tyckte det var våldsamt tråkigt. Sedan köpte jag en egen, säger hon och skrattar gott. Redan under gymnasiet och samhällsvetenskaplig linje hade hon bestämt sig för journalisthögskolan i Göteborg och studier till ämnesjournalist. Just ämnesjournalist för att minimera riskerna att bli utskickad på jobb hon inte kunde. Tiden var sent 1980-tal och miljöfrågorna fanns högt på dagordningen. De hade också väckt Carinas intresse och att hon skulle studera olika miljörelaterade ämnen var givet. Ett jobb som grävande journalist hägrade, men tjänsterna var få och hon bestämde sig för att slå sig in på den akademiska banan på allvar. Egentligen fortsatte jag bara på samma spår, men skaffade mig längre deadlines, säger hon. I slutet av 1990-talet packade Carina väskan och styrde norrut, mot Rovaniemi i Finland där hon doktorerade i det statsvetenskapliga ämnet internationella relationer. Jag hade insett att när det gäller miljöproblem så ligger lösningen inte inom miljöområdet utan inom det politiska att det handlar mer om hur vi organiserar samhället än bara om naturvetenskapliga lösningar disputerade hon med en avhandling om hur Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap vid institutionen för geografi och ekonomisk historia. Arbetar 80 procent på Umeå universitet och 20 procent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Jag hade insett att när det gäller miljöproblem så ligger lösningen inte inom miljöområdet utan inom det politiska. Carina Keskitalo, Professor i statsvetenskap

9 Profilen En dag på ufbi Att söka pengar är väldigt tidsödande men man får inga pengar om man inte söker. Carina Keskitalo som nyligen tilldelats 25 miljoner i tuff konkurrens. Arktis konstruerades som en internationell åttastatlig politisk region från 1970-talet och framåt. Nordliga frågor intresserar mig och eftersom Rovaniemi har ett arktiskt center var det naturligt att välja ett ämne i den andan. Som postdoktor kom jag sedan in på hur olika näringar i nordliga områden kan hantera och anpassa sig till klimatförändringar och globalisering, beskriver hon. Totalt stannade hon som en av få svenska akademiker i Rovaniemi i åtta år. Främst med engelska som arbetsspråk, och inom ett stort akademiskt nätverk. Här finns en stark entreprenörsanda och jag fick lära mig mycket om hur man skriver ansökningar, vilket jag haft stor nytta av senare. Frågan om anpassning har som sedan gått som en röd tråd genom det mesta av hennes fortsatta forskning: Vad kan man som samhälle göra för att hantera klimatförändringar? Hur hanterar man säsongsförskjutningar inom näringar som skogsbruk, rennäring och fiske? Vilken roll har extremväderhändelser? Hur hanterar arktiska organisationer klimatfrågor? Hur hanterar man klimatförändringar i Sverige, Finland, England och Italien? Och så vidare Carina beskriver hur miljö- och klimatfrågorna plötsligt för något år sedan var på mångas läppar; Al Gore gjorde filmen An inconvenient truth (En obekväm sanning) om den globala uppvärmningen. Ett förnyat Kyotoavtal diskuterades vid Balimötet 2007 Det började hända saker i rätt riktning. Sedan kom den ekonomiska krisen och klimatfrågorna föll på många håll längre ned på agendan. Ändå vet vi att vi måste göra något inför framtiden. Trots ett starkt engagemang för miljöfrågor har politikerbanan aldrig lockat. Drivkraften är mer att undersöka och förstå än att påverka. Och visst har det fungerat. Just nu arbetar hon inom flera olika projekt som nästan alla behandlar anpassning på något sätt, flera om skog och många om vatten. Hennes forskarbana är framgångsrik och forskningsmedel har kommit från många håll. Nu senast tilldelades Carina och en grupp med forskare från SLU Umeå och Umeå universitet i tuff konkurrens 25 miljoner kronor av forskningsrådet Formas. Gruppen ska studera hur ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster ser ut på landsbygden. Utgångspunkten är att det har blivit vanligare att bo och arbeta på olika ställen. Många behåller sitt hus med en mindre skogsfastighet på landet och flyttar till en större närliggande ort, men behåller engagemanget i området. Utifrån resultaten ska forskargruppen sedan utveckla planeringsverktyg i samarbete med olika kommuner för att stödja utveckling där utboägare kan integreras i bygden i större utsträckning. Det var tredje gången vi sökte. Bara en enda ansökan får medel från Formas för landsbygdsutveckling varje år, så det var förstås jättekul! Carina var också en av de huvudsökande för forskningsprogrammet Future Forests (finansieras av Mistra, SLU och Umeå universitet) där man studerar hur klimatförändringar, globalisering och marknadsutveckling kommer att påverka framtidens skogsförvaltning och skogslandskap. Hon har också projekt finansierade av andra Mistraprogram och svenska forskningsråd. Att söka pengar är väldigt tidsödande men man får inga pengar om man inte söker. Annars har jag ett bra jobb på en hemtrevlig institution och jag kan till stor del lägga upp arbetet som jag själv vill. Hon försöker få arbetet att rymmas inom ordinarie arbetstid, och när hon är ledig gäller bland annat romanläsning, film, och att bara vara hemma med sambon Lars och hans dotter. Men sommartid styr de bilen tio timmar norrut till den enkla, lilla stugan på kullen där skogen finns inpå och myggorna surrar och där något byggprojekt alltid ärpå gång. Här kan jag koppla av genom att göra något helt annat än till vardags, säger hon och skrattar. Där hjärnan är huvudsaken Vid Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning UFBI, har den mänskliga hjärnan huvudrollen. Här bedrivs hjärnavbildningsstudier och i det arbetet används den imponerande magnetkameran, belägen i universitetssjukhusets källarregioner. Text Anette Olofsson foto Mikael Lundgren 16 17

10 En dag på UFBI Vår ambition har hela tiden varit att vi ska arbeta tvärvetenskapligt och det har gett stor framgång Lars Nyberg, föreståndare UFBI. Från vänster: Peter Vestergren, forskare, Linnéa Karlsson, forskare, Micael Andersson, forskningsingenjör, Johan Eriksson, forskarassistent, Mikael Stiernstedt, projektkoordinator, Sara Pudas, doktorand och Carola Jonasson, projektassistent. medarbetarna inom ufbi är både stolta och entusiastiska när de beskriver den kreativa miljö som de verkar i. Särskilt varmt talar de om det breda samarbete mellan enheter och institutioner som finns inom UFBI. Vår ambition har hela tiden varit att vi ska arbeta tvärvetenskapligt och det har gett stor framgång. Ett gott exempel på det är ett samarbete med Anna Stigsdotter Neely vid institutionen för psykologi, som inom loppet av tre år har publicerat två artiklar i Science inom sitt forskningsområde minnesträning för friska och sjuka personer, säger UFBI:s föreståndare Lars Nyberg. Centrumbildningen UFBI bildades hösten ansökte man om medel från Wallenbergstiftelsen för att kunna anskaffa den utrustning som ett år senare fanns på plats i det nya labbet bland annat den gigantiska magnetkameran. Den har många tillämpningsområden, både inom kliniskt arbete och inom forskning. Magnetkameran kan användas för att avbilda organ eller vävnad i hela kroppen, men vi använder den uteslutande för att studera hjärnan, beskriver Johan Eriksson, forskarassistent och vice föreståndare för UFBI. Den teknik som främst används för att studera människans hjärnfunktioner är fmri functional Magnetic Resonance Imaging som ger tredimensionella bilder av hjärnan i arbete. Ett susande och puffande hörs från magnetkameran som tar upp till 37 bilder varannan sekund. När den arbetar uppstår ett öronbedövande buller i och med att magnetfälten slås av och på. Experimentledaren och röntgensköterskan eller forskningssköterskan övervakar försöksdeltagaren och håller hela tiden koll på puls och andning. Olika former av tilläggsutrustning används för olika experiment. För till exempel ett luktexperiment som nyligen avslutades användes en olfaktometer placerad utanför scanner-rummet. Den var kopplad till deltagaren via slangar som förmedlade lukterna. I vissa fall, som vid ett experiment med taktil massage, finns en person som ger massage inne i scanner-rummet tillsammans med deltagaren, men i de flesta fall används en bildskärm och knappdosor för interaktion mellan experiment-datorn och deltagaren. Det starka magnetfältet ställer stora krav på all utrustning som ska placeras i eller i närheten av magnetkameran och säkerhet Fakta om UFBI Föreståndare är Lars Nyberg, professor på institutionen för integrativ medicinsk biologi, fysiologisektionen, samt på institutionen för strålningsvetenskaper, diagnostisk radiologi. UFBI arbetar under en styrelse på fem personer med extern ordförande. Inom UFBI arbetar personer i många olika yrken fysiker, ingenjörer, doktorander, forskare, postdoktorer, assistenter, forskarassistenter och statistiker. UFBI finansieras av Umeå universitet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt av Svenska vetenskapsrådet. är alltid en viktig aspekt att beakta i alla experiment, säger Johan Eriksson. Mätningen tar mellan 45 minuter och en och en halv timme. Ett datorprogram styr hur och vad kameran ska mäta. På tio minuter kan den ta mellan och bilder avkodade så att man inte kan avläsa vem som avbildats sparas på en hårddisk. Det är mycket att analysera, säger forskningssjuksköterskan Ann-Kathrine Larsson. Några av de stora projekt som pågår inom UFBI är: Betulaprojektet En studie av minne och demens, som pågått i Umeå under mer än 20 år. Lars Nyberg Minnesforskning där man studerar vad som sker i hjärnan vid minnesträning. Lars Nyberg, Anna Stigsdotter Neely Medvetande och kognition Vad är det i hjärnan som gör att vi har medvetna upplevelser? Johan Eriksson Lärande och minne Hur arbetar hjärnan vid olika inlärningsstrategier? Linnea Karlsson, Lars Nyberg Underliggande kognitiva processer för olika former av bedömningar och beslutsfattande. Linnéa Karlsson Interventionsstudier Psykologiska eller fysiska interventioner och dess effekter på hjärnan. Carl-Johan Olsson Forskningssjuksköterskan Ann-Kathrine Larsson övervakar kameran och försöksdeltagaren via ett fönster och dataskärmar. Magnetkameran kan användas för att avbilda organ eller vävnad i hela kroppen, men vi använder den uteslutande för att studera hjärnan. Johan Eriksson, forskarassistent. Hur hjärnan förändras hos parkinsonsjuka. Lars Forsgren Sensorimotorisk kontroll av handen. Roland S Johansson Klinisk fmri Undersökning av enskilda patienter i relation till olika neurokirurgiska ingrepp. Tommy Bergenheim, Johan Eriksson 18 19

11 Utblick Irland % ,4% Frankrike ,7 miljarder Europa Ekonomiska krisen Italien Fram till % Holland % Tyskland Fram till miljoner grekland % Lettland % % Mycket stora neddragningar (>10%) Stora neddragningar (5 10%) Indirekta/små neddragningar (<5%) Utlovade ökningar indragna Inga neddragningar/ ökad finansiering Vitt-ingen tillgänglig information Ekonomiska krisen slår hårt mot europeiska universitet I Lettland, England, Grekland och Italien har den statliga finansieringen sjunkit drastiskt. Men EUA:s rapport om tillståndet för de europeiska universiteten visar på en splittrad utveckling. Paolo Pomati, presschef, Università degli Studi del Piemonte Orientale Hur stora är nedskärningarna av offentliga medel på ditt universitet? De senaste åren har det varit en konstant neddragning av medel var vårt universitet underfinansierat med 15 procent, omkring 7 miljoner euro fick vi euro mindre jämfört med året innan mer än två miljoner mindre och i fjol 1,7 miljoner euro mindre. Vilka konsekvenser får nedskärningarna för de tre kommande åren? Universitetet är ungt och under uppbyggnad. Den nuvarande ekonomiska situationen hindrar oss från att investera både i infrastruktur och personal. Kommunikationsbudgeten har dragits ner, vi har blivit mindre synliga i media och antalet ansökningar till universitetet har minskat. Vi förlorar dessutom både duktiga studenter och forskare som väljer att flytta till andra länder. Med tanke på landets ekonomiska situation kan vi inte vara alltför optimistiska. Situationen kommer nog inte att förändras. Vilka strategier har ni för att öka den externa finansieringen? Vi måste utveckla en gemensam strategi mellan universiteten, den lokala och nationella statsledningen, bankstiftelser och privata företag. En möjlig lösning är att bilda ett slags stiftelse för högre utbildning som kan ansvara för investeringar och ta strategiska beslut. Det kan leda till en mer rationell och fruktbar användning av resurserna. Shaunagh Kirby, kommunikationschef, University of Aberdeen Hur stora är nedskärningarna av offentliga medel på ditt universitet? Just innan jul gav den skotska regeringen besked om de ekonomiska förutsättningarna inför Med tanke på det ekonomiska läget var det goda nyheter. Ökningen av anslagen är högre än förväntat. Undervisningsanslagen har till fullo återställts efter de senaste årens nedskärningar. Regeringens forskningsanslag går i huvudsak till miljöer som är internationellt excellenta, och vi har exempel på det inom alla våra discipliner. Det finns också en del nya villkor som universiteten måste uppfylla för att få anslag. Vilka konsekvenser får nedskärningarna för de tre kommande åren? Skottlands universitet står inför både möjligheter och hot på grund av den ekonomiska krisen och ökade skillnader mellan det engelska och det skotska utbildningssystemet. Vi i Aberdeen tycker att vi har en stabil situation och att vi är väl förberedda att hantera det ekonomiska trycket eftersom vi både har jobbat med att öka effektiviteten och erbjudit personalen frivilliga avgångsvederlag. Våra lönekostnader, framförallt inom administrationen, har minskat med 8 miljoner pund. Vår tioåriga fundraising-kampanj har varit framgångsrik och inbringat 150 miljoner pund vilket har gett oss en möjlighet att skapa miljöer i världsklass som har attraherat studenter från hela världen. Vi är extremt positiva inför framtiden. Peter Slee, prorektor, University of Huddersfield Hur stora är nedskärningarna av offentliga medel på ditt universitet? Den delen av budgeten har minskat med 90 procent. Offentliga medel utgjorde tidigare 50 procent av vår budget, men eftersom vi höjt studieavgifterna för att kompensera bortfallet så har det hittills inte påverkat oss eftersom efterfrågan på utbildningar är lika stor som tidigare. Vilka konsekvenser får nedskärningarna för de tre kommande åren? Vi ser framför oss en minskning av ansökningar om två år bland de som inte tycker att universitetsstudier är självklara. Vi förväntar oss att studenterna som nu måste ta stora lån också kommer att ställa högre krav både på undervisning, service och annat. Hur hanterar ni nedskärningarna? Höjda studieavgifter balanserar nedskärningarna så länge vi lyckas rekrytera studenter enligt våra mål. Vi har inte behövt avskeda personal. Jag tror att den stora prövningen kommer om två år. De som går i skolan nu är inställda på universitetsstudier men den attityten kan ändras. Villkoren för studielån är ganska generösa men kan ändras. Vilka strategier har ni för att öka den externa finansieringen? Samma som vi alltid har haft. Vi försöker öka antalet internationella studenter, öka den externa forskningsfinansieringen och resurserna från företagssamarbeten. Den största utmaningen är att fortsätta rekrytera studenter trots högre studieavgifter. Text carina dahlberg Medan lettiska universitet drabbats av nedskärningar på upp emot 63 procent har exempelvis norska och finska universitet fått ökade anslag via stimulanspaket. Brittiska universitet får räkna med 40-procentiga budgetneddragningar fram till Neddragningarna drabbar främst undervisningsbudgeten som minskar med 79 procent, men eftersom man i det närmaste tredubblat studieavgifterna så påverkas inte universiteten så mycket, i alla fall inte på kort sikt. Skottland, som har ett eget system för högre utbildning, drabbas inte lika hårt. Där räknar man med 16 procents nedskärningar under I Italien förväntas det statliga stödet sjunka med 20 procent fram til Eftersom de italienska universiteten inte kan höja studieavgifterna blir läget allt mer kritisk. Ytterligare några länder drar ner anslagen med 5 till 10 procent. I flera andra länder har utlovade budgetökningar tagits tillbaka. Tyskland har däremot ökat den statliga finansieringen av universiteten. Oron för påtagliga kvalitetsförsämringar i undervisningen är stor eftersom neddragningar sker samtidigt som studentkullarna ökar. I England har man därför infört begränsningar för antalet studieplatser på utbildningarna. Nederländerna överväger att göra detsamma. För att förbättra ekonomin har en del lärosäten gått samman, andra har valt att starta campusorter utanför landet eller förstärka redan befintliga. Anställnings- Universiteten blir allt mer beroende av privat finansiering och samtidigt visar siffror från flera länder att inkomsterna från fundraising, alumner och välgörenhet sjunker i takt med krisen. stopp, uppsägningar och sänkta löner är andra metoder att möta neddragningarna. I Nederländerna, Spanien och Österrike har forskningen drabbats mer av neddragningarna än undervisningen medan länder som Danmark, Irland, Norge och Portugal har fredat eller ökat forskningsfinansieringen. I Finland, Polen och England har forskning inom teknik och naturvetenskap prioriterats. EUA, European University Association, varnar i sin rapport för att den minskade statliga finansieringen i kombination med införandet av allt fler konkurrensutsatta anslag leder till en ond cirkel, eftersom motfinansiering ofta krävs. Universiteten blir allt mer beroende av privat finansiering och samtidigt visar siffror från flera länder att inkomsterna från fundraising, alumner och välgörenhet sjunker i takt med krisen. Italienska staten har sedan 2010 minskat finansieringen med drygt en miljard euro. De flesta italienska lärosäten kommer att möta besparingarna genom att inte ersätta personal som går i pension. Från och med 2012 kommer besparingarna att innebära att universiteten måste spara in på de löpande utgifterna, eftersom ytterligare personalminskningar inte är möjliga om undervisningen ska fungera. I en artikel i SULF-tidningen beskrivs innebörden av den nya italienska universitetsreformen. Till exempel kommer de lärosäten som inte tar fram nya etiska regler, som ska förhindra att de anställdas släktingar får förtur till jobb, att få minskade resurser från staten. Reformen förändrar hela anställningssystemet för forskarna. Hittills har de haft tidsbestämda, dåligt betalda kontrakt, som dock kunnat förnyas i oändlighet, tills en lämplig docenttjänst blivit ledig. När reformen genomförts ska forskarna få ett treårskontrakt, som bara kan förnyas en enda gång. Sedan måste forskaren få en fast anställning på sitt lärosäte eller tvingas byta universitet forskare kommer att få en fast anställning de närmaste tre åren, men för de andra ser framtiden mörk ut. Utöver forskarna finns ännu fler forskningsassistenter som kommer att få svåra tider. Det blir dessutom omöjligt för en släkting till en fast anställd universitetslärare att få jobb på samma lärosäte. Källor: EUA; Financially Sustainable Universities II,

12 Kultur Carmen och hiphop i vårens kulturprogram Ta chansen och berika din dag. I vår bjuder Kultur på campus medarbetare och studenter på allt från opera till jojk och hiphop. Precis i dagarna kommer Norrlandsoperan upp till campus och Aula Nordica och framför en liten del ur sin uppsättning av Carmen som spelas på operan i vår. I den här versionen bor Carmen på Ålidhem i Umeå och sägs vara lite som vem som helst som inser att livet inte riktigt blev som man tänkt sig. Kultur på campus projektledare Jonas Ericson vill puffa lite extra för hiphop-stjärnan Cleo från Umeå som på kort tid gjort en lovordad karriär. Det här är en vass tjej som kommer att bli en stor stjärna, missa inte henne, säger Jonas Ericson. Under samiska veckan blir det jojk på campus med Stuoris & Bálddonas (Stoor och skrämmande) som är en ny musikgrupp som gör musik med jojken som grund. Ibland låter det som blues, ibland country, ibland rock, utan att vara det ena eller det andra. I gruppen medverkar bland annat Umeå universitets medarbetare Krister Stoor, lektor vid institutionen för språkstudier. Dessutom utlovas särskilt intressanta kulturupplevelser i samband med festivalen Umefolk, Umeå Carmen bor på Ålidhem och inser att livet inte blev som hon tänkt sig. Kultur på Campus presenterar Umeårapparen Cleo Cleo är en 24-årig rappare och sångerska som egentligen heter Nathalie Missaoui och kommer från Umeå. Hon har rappat och släppt musik sedan 2007 och har ända sedan första släppet Yes she do blivit uppmärksammad i media och från andra håll. Förra året vann hon Guldäpplet Open, Valborg på campus, MADE-festivalen och vid invigningen av Konstnärligt campus i slutet av maj. för sin musik och som inspiratör. Hon har under åren släppt en EP och flera singlar. Hon är känd för att ta ut svängarna och hennes musik beskrivs som experimentell. Förra hösten kom debutalbumet Left The City Burning. Den beskrivs som okomplicerad och rakt på sak, livehiphop med Foto: Andreas Nilsson foto: Jenni Sandström Kalendarium Ett axplock ur vårens program 21 februari Carmen, med delar ur Norrlandsoperan kl i Aula Nordica. 7 mars Stuoris och Bálddonas, kl i ljusgården, Lärarutbildningshuset. 15 mars Cleo, kl i ljusgården, Lärarutbildningshuset. 27 mars David Moss, röstkonstnär och konstnärlig ledare för MADEfestivalen, kl i ljusgården, Lärarutbildningshuset. Kultur på campus är ett unikt projekt vid Umeå universitet, som bjuder studenter och medarbetare på gratis kulturevenemang på campus varje vecka och alltid vid lunchtid. Läs mer på kulturpacampus. Cleo har rappat och släppt musik sedan 2007 och har sedan dess blivit uppmärksammad från flera håll. Hon är känd för att ta ut svängarna och hennes musik beskrivs som experimentell. melodiska refränger och ett himla sväng. På scenen spelar hon tillsammans med ett svängigt band och jazzsångerskan Amparo. De förmedlar hiphop inspirerad av The Roots, Rage Against The Machine och Lauryn Hill. Cleo jobbar också tillsammans med reggaesångerskan Syster Sol. De driver hiphop- och reggaeworkshopen Tell Dem, där de riktar sig till unga tjejer och vill stärka unga människors självförtroende genom musik. Lars Lustig universitetsdirektör För att vi ska vara ett framgångsrikt universitet är det viktigt att det administrativa arbetet och de administrativa stödsystemen hela tiden utvecklas. Text Anette Olofsson Foto Elin Berge Varför görs en utredning om den 1 gemensamma administrationen? I takt med att universitetet växer och utvecklas blir organisationen allt mer komplex. För att vi ska vara ett framgångsrikt universitet är det viktigt att det administrativa arbetet och de administrativa stödsystemen hela tiden utvecklas. Administrationen ska fungera som ett stöd både för kärnverksamheten och för universitetsledningen, men den ska också säkerställa att universitetet lever upp till de allt mer omfattande krav som ställs på oss dels från statsmakterna men också från en lång rad myndigheter. Vad är målet med utredningen? 2 För att vi ska fortsätta att utvecklas som universitet måste prefekterna som leder kärnverksamheten ha ett professionellt administrativt stöd, så att de kan ägna sin tid åt strategiska frågor. Ur lärar- och forskarperspektiv ska administrationen så effektivt som möjligt stödja undervisning och forskning, och för universitetsledningen är det viktigt att säkra att beslut som fattas når ut och efterlevs i verksamheten. Vi måste också fundera över vilken administration som ska drivas på vilken nivå och med vilka kompetenser. Vi arbetar ju med institutioner/enheter, fakulteter och central nivå, men det är inte självklart att vi kan eller bör ha komplett kompetens för alla nödvändiga uppgifter på alla tre nivåerna. För att inte vara allt för sårbara måste vi se över att viss nyckelkompetens inte är allt för hårt knuten till vissa personer. Om en sådan person slutar ligger vi illa till. Vi måste också se över att vi har rätt slags kompetens i organisationen. I och med att vi växer i volym får vi en mer komplex administration och därför krävs kompetensutveckling. En annan viktig del är att vi idag har många små enheter och måste fundera på om samordning av administration är möjlig. Kommer översynen att innebära 3 färre administrativa tjänster? Nej, jag ser inte någon omedelbar sådan risk. Den frågan är sekundär. Däremot har vi stora pensionsavgångar inom administrationen de kommande 5 10 åren, och vi bör fundera noga på vilken typ av kompetens vi riskerar att förlora och vilken typ av kompetens vi vill tillföra. Hur går utredningen till? 4 Före årsskiftet gjordes en genomlysning av hur dagsläget ser ut. I arbetet har vi tre externa personer till vår hjälp: Leif Lindfors, Lars Ekholm och Kristina Dahlqvist. De har alla kvalificerad erfarenhet av universitets- och högskoleadministration som universitetsdirektörer och förvaltningschefer vid Stockholms universitet, Karolinska Institutet och konstnärliga högskolor. De har 5 frågor också erfarenhet från regeringskansli och nationella utredningar och utvärderingar. Resultatet av deras slutsatser ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Statens servicecenter påbörjar 5 sitt arbete 1 juni hur påverkar det Umeå universitet? Regeringen har beslutat införa ett myndighetsgemensamt servicecenter för att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen. Än så länge beslutar myndigheter själva om de vill ingå i Statens servicecenter. Vi har inte valt att ingå och påverkas därför för närvarande inte alls, men vi följer utvecklingen noga

13 Avsändare Umeå universitet Umeå Posttidning B Porto Betalt Port Payé Till sist Rose Laisser Two hidden truths Rose Laisser Rose M Laisser har varit engelskspråkig doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa. Hennes avhandling har titeln Att förebygga våld i nära relationer i Tanzania allmänhetens och hälso- och sjukvårdens uppfattningar Vill du också skriva en gästkrönika i Aktum? Hör av dig till redaktionen! Sometimes one may wonder why some institutions perform better than others. As one of Umeå University s research graduates from Africa, I wish to share with you what I would call two hidden truths behind the success of Umeå University students high performance and finally give a glance of my research about partner-related violence against women. I have been working at training institutions for 30 years but what was different in Umeå was the kind of built in cooperation through team work and coordination at all levels of staff and students. Sharing, friendship and lack of distance among supervisors and students, professors and junior staff create a unique learning and working environment. I have learned that even coffee weeks among all the staff make a great difference. Supervisors approaches may differ among individuals but what is common among Umeå University supervision is their encouragement and support in a calm and friendly manner. The word failure does not exist at Umeå University, instead another opportunity is given with more guidance if a research student does not meet the required academic performance. Doctoral days offer an added advantage by further sharing of experiences and support amongst them. My research on partner-related violence against women attempt to understand attitudes and perceptions in society and among healthcare workers by investigating the role of heath care workers in support, care, and prevention of violence in Tanzania. Inequalities between the sexes, attitudes, and poverty often occur as explanations for violence in couple relationships. Healthcare personnel feel that what keeps women in violent couple relationships is the low economic status of women, rigid gender norms, and social stigmatisation. Alcohol abuse, multiple sex partners, and low income levels were regarded as triggers of violence. Between 20 and 67 percent of healthcare workers and students report that they have encountered patients exposed to partner violence. Healthcare is constrained by its limited resources and opportunities for training, heavy work, and low salaries. There is a strong will to make a difference through healthcare and by supporting patients, but hidden violence is a challenge. Healthcare workers and community workers are deeply committed to supporting the prevention of violence in couple relationships. Training of gender-based violence and lobbying to change detrimental gender norms in the society is suggested. Rose mjawa laisser

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Institutionen för stad och land 2015-06-03 Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Introduktion Allmänna handlingar vid myndigheter

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Enheten Verksamhetsstöd, stab Åsa Dryselius, jurist 2014-07-01 Dnr 516-07-10 Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19

Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820. Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 1(9) Allmänna handlingar, diarieföring och arkivering vid KMH, dnr. 14/820 Beslutad av förvaltningschefen 2014-11-20, FC 2014:19 Innehållsförteckning 1. Offentlighetsprincipen 2 2. Allmänna handlingar

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post 1(8) Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post Sammanfattning: Vid användning av e-post gäller samma lagar och regler som för pappershandlingar när det gäller vad som är allmän handling samt registrering,

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving Allmänna handlingar Vänersborgs kommun Revisionsrapport Februari 2011 Staffan Löfving Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vänersborgs kommun har Komrev, inom PwC, granskat ärendehantering,

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd)

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Beslut: Rektor 2015-05-04 Revidering: Dnr: DUC 2015/797/10 Gäller fr o m: 2015-05-04 Ersätter: Regler mot kränkande

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Högskolan i Halmstad Rektor Box 823 301 18 Halmstad Juridiska avdelningen Teresa Edelman BESLUT Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Bakgrund Under ett besök hos Högskolan i Halmstad den

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Ändring i delegationsordning / attestordning

Ändring i delegationsordning / attestordning RÄTTELSEBESLUT 1 2010-09-30 (Korrigerat 2010-12-20) Dnr EK 2010/43 Ändring i delegationsordning / attestordning Bakgrund 2009-01-01 infördes en ny organisation för gemensam förvaltning och service, under

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Fastställd av rektor 2014-02-04 Innehållsförteckning Inledning 3 1 Processen för intern styrning och kontroll 3 1.1 Riskanalyser 4 1.1.1 Riskidentifikation 4 1.1.2 Riskvärdering

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-09- 25. Kritik mot Bildningsnämnden i Linköpings kommun för dröjsmål med registrering av allmänna handlingar

BESLUT. Datum 2013-09- 25. Kritik mot Bildningsnämnden i Linköpings kommun för dröjsmål med registrering av allmänna handlingar JO wu.: RIKSDAGENS W OMBUDSMAN BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-09- 25 Dnr 2214-2013 Sid l (3) Kritik mot Bildningsnämnden i Linköpings kommun för dröjsmål med registrering av allmänna

Läs mer

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 Ärendehanteringsprojektet 2011-01-01 infördes en ny organisation i kommunen för såväl politiker som tjänstemän. Det innebär bland annat att samtliga kommunsekreterare

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Riktlinjer för e-post vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Riktlinjer för e-post vid Gymnastik- och idrottshögskolan STYRDOKUMENT Diarienummer: Ö 2013/126 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2013-06-05 Giltighetstid: 2 år Riktlinjer för e-post vid Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

UFV 2011/619. Prefektens uppgifter och beslutanderätter

UFV 2011/619. Prefektens uppgifter och beslutanderätter UFV 2011/619 Prefektens uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning Förutsättningar 3 Uppgifter 3 Beslut 5 2 Förutsättningar Organisation och ansvarsfördelning Arbetsordning för Uppsala universitet

Läs mer

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde PM 1(4) 2015-08-27 Universitetsledningens kansli Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde Detta dokument, mallar för rektorsbeslut, tider för rektorssammanträden

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv Dokumenthantering i EU-projekt Dokumenthantering i EU-projekt Vad vi ska prata om: Varför ska vi bevara Exempel på handlingar Diarieföring Gallring Arkivsäkerhet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

Regler för hantering av e-post

Regler för hantering av e-post 2008-09-30 1 (7) Kommunledningskontoret Antagen av kommunstyrelsen 186, 2008-11-11 Regler för hantering av e-post Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundläggande i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 REGLER OCH RUTINER FÖR POST OCH E-POST Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 2 Allmän handling En handling kan beskrivas som någonting som innehåller information av något slag. Vanligen

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer