Budget för 2019 samt ekonomisk plan för Regionstyrelsen

Transkript

1 Budget för 2019 samt ekonomisk plan för Regionstyrelsen

2 Budget 2019 samt ekonomisk plan Innehåll 1. ALLMÄNT FINANSIELLA MÅL FINANSIELLA RESURSER KOSTNADSANPASSNING OCH KONTROLL RESURSFÖRDELNING OCH RESURSANVÄNDNING RESURSRAMAR RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESANALYS BALANSBUDGET

3 Budget 2019 samt ekonomisk plan Allmänt Den budget för 2019 och ekonomiska plan som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden Justeringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatteoch statsbidragsintäkter och pensionskostnader. Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att fortsatt utveckla dialogen med medarbetarna inom Region Västernorrland. Arbetet inom området ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet samt förmåga att leverera goda underlag och idéer för effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process med dialog i det löpande arbetet. Verksamhetsmål och ekonomiska förutsättningar följer Agenda 2030 samt det Planeringsunderlag som tagits fram under Organisationens ledning och styrning behöver vidareutvecklas, för att kunna möta framtiden och dess utmaningar. Långsiktiga och kortsiktiga mål har vidareutvecklats, främst sett utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. I budgeten har hänsyn tagits till den förändrade förtroendemannaorganisation som beslutats i Regionfullmäktige den 28 februari 1 mars Från och med år 2019 har den nya Nämnden för hållbar utveckling ansvar för verksamheterna inom förvaltningen Regional utveckling som överflyttas från Regionstyrelsens ansvarsområde. Regionstyrelsen har ansvarat för upprättande budget och plan för , då den nya nämnden tillträder först den 1 januari Regional utveckling utgör en förvaltning under den nya nämnden. Sedan 2017 innefattar förvaltningens uppdrag det regionala utvecklingsansvaret som samlats hos Region Västernorrland. Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren Medel för ändamålet är upptagna i den budget som nu föreslås. I övrigt har utökade satsningar från och med år 2018 inom trafikområdet med nära 12 miljoner kronor årligen genomförts. Här är det fråga om medel för förbättrad kollektivtrafik i form av busslinjer samt för fortsatt arbete för att skapa förutsättningar när det gäller bättre trafikkapacitet efter Ostkustbanan upp till Härnösand. För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Ett led i detta arbete är att Hälso- och sjukvårdsnämnden från och med 2019 har ansvar för samtlig vård inom regionen. Förutom ansvaret för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården som hittills ansvarats för inom Hälso- och sjukvårdsnämnden överförs ansvaret för Laboratoriemedicin Västernorrland och Folkhälsa inklusive samordningsförbunden från och med 2019 till Hälso- och sjukvårdsnämnden från Regionstyrelsen respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden där den senare då upphör. Även produktionsansvaret för de Regiondrivna Hälsocentralerna och Folktandvården flyttas till Hälso- och sjukvårdsnämnden. De ekonomiska ramarna för de primärvården och tandvården ligger fortsatt under Regionstyrelsen. 2

4 Budget 2019 samt ekonomisk plan Då den nya förtroendemannaorganisationen träder i kraft först den 1 januari 2019 har arbetet med budget ansvarsmässigt i stort sett legat kvar i befintlig organisation under år Detta innebär att ansvaret för att ta fram budget för Folkhälsa inklusive samordningsförbunden, Hälsocentralerna inklusive Österåsens hälsohem samt Folktandvården genomförts inom ramen för Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. För Hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamt, Specialistvården och Rättspsykiatriska regionkliniken ligger ansvaret kvar hos Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har även ansvarat för utarbetandet av budget för Laboratoriemedicin Västernorrland. Förändringarna i nämndorganisationen innebär bland annat att det inom verksamheterna bättre ska kunna tillvaratas olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksamheterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningsplaner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning. I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetensoch personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som upprättas. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras. En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårigheter som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upprätthålla verksamheten och därmed mycket höga merkostnader. Här pågår nu olika aktiviteter inom projekt, Oberoende av inhyrd personal. En viss minskning av inhyrd personal kan noteras under första halvåret 2018, men takten är relativt låg; -3% jämfört med motsvarande period föregående år. Innebörden är att Region Västernorrland fortfarande har det högsta beroendet av inhyrd personal bland regioner och landsting. Förutom stafettberoendet innebär även egna satsningar inom Region Västernorrland med kompetenstrappa och arbete två av fem helger stora kostnader. Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd personal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom tilldelade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfattande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styrningen. För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl de regiondrivna hälsocentralerna som 3

5 Budget 2019 samt ekonomisk plan externt drivna vårdcentraler inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken från 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre betydelse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt. Därtill har en ramutökning skett med 15 miljoner kronor för primärvården i länet. För primärvården föreslås nu i detta budgetförslag en fortsatt satsning innebärande en ramutökning med 30 miljoner kronor i länet för år 2019 varav cirka 18 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Åren därefter, 2020 och 2021, fortsätter satsningen med 60 respektive 90 miljoner kronor i ramutökning. Detta kan ske genom att halva satsningen finansieras från avsatta medel för oförutsedda kostnader inom finansförvaltningen samt genom att resterande belopp överförs från Specialistvårdens ram för somatisk vård. Detta är en förändring som ligger i linje med målsättningen i Målbilden för framtida hälso- och sjukvård och är ett fortsatt steg för att stärka primärvårdens resurser. Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en handlingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksamheten ska reduceras kraftigt under kommande planperiod, med tyngdpunkt i periodens början. Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksamheter med i storleksordningen 22 miljoner kronor. Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska tydliggöras. Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan föreslås komma att revideras innebärande en höjning överlag med 2,8 procent och därmed följa Landstingsprisindex exklusive läkemedel, vilket är i enlighet med beslut i Regionfullmäktige I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade. Den minskning av statsbidragsintäkter som beräknas uppstå till följd Västernorrlands minskande befolkningsandel i riket påverkar ramarna för Folktandvården negativt med nära en miljon kronor. För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Utlagda sparbeting med 100 miljoner kronor har klarats, men påskjutande kostnader gör att risker och problem att klara balans mot Specialistvårdens budgetutrymme i storleksordningen miljoner kronor beräknas. Arbetet med beslut och genomförande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan. Som en konsekvens av ovanstående satsning på primärvården, innebärande bland annat att hälften av satsningen ska finansieras genom en överföring från Specialistvårdens somatiska ram, sker en reducering med 15 miljoner kronor av denna ram för år 2019 och därefter för följande år med 30 respektive 45 miljoner kronor för åren 2020 respektive

6 Budget 2019 samt ekonomisk plan På grund av de ekonomiska problem som fortfarande finns inom Specialistvården framställs om utökade ekonomiska medel. Framställan avser tre områden inom den somatiska vården. Dessa områden är: En permanent förstärkning med 45 miljoner kronor för ökade kostnader avseende grundbemanning med arbete 2 helger av 5 samt 30 miljoner kronor för merkostnader avseende kompetenstrappa; sammanlagt 75 miljoner kronor. En permanent förstärkning med 17,5 miljoner kronor för ökade kostnader avseende hyror för nya operationslokaler vid Sundsvalls sjukhus. En permanent förstärkning med 1,9 miljoner kronor motsvarande tre audionomtjänster inom hörselvården i syfte att löpande klara vårdgarantin samt 17,2 miljoner kronor i tillfälliga kostnader inom hörselvården fördelade över åren avseende utprovning och inköp av hörapparater i syfte att ta bort köer och väntetider inom området. Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångspunkt i behov av omlokalisering för viss verksamhet göras i syfte att klara säkerhet och ekonomi inom RPK. När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller patientavgift om 400 kronor per sjukvårdande behandlingstillfälle inom ambulansverksamheten. Avgiften gäller från och med den 1 januari 2019 och ingår i högkostnadsskyddet. Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investeringsutgifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 32 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 12 miljoner kronor inom det avskrivningsutrymme som finns disponibelt i budget. När det gäller investeringar har även vissa mindre behov av ökat investeringsutrymme framförts från Hälsocentralerna och Folktandvården med 0,8 respektive 0,4 miljoner kronor. Differenserna enligt ovan med 21 miljoner kronor för medicinsk teknisk utrustning kan i sin helhet täckas genom ett nu lägre investeringsbudgetbehov inom Specialistvården efter genomförandet av om- och tillbyggnad vid operationscentrum i Sundsvall. Regionledningsförvaltningen har ansvar för ledning och stöd för regionens kärnverksamheter. En uppföljning av förvaltningens organisation har genomförts där det framkommit att vissa justeringar inom förvaltningens inre verksamhet påkallas i syfte att utveckla det stöd som tillhandahålls till de olika verksamheterna. Detta arbete kommer att genomföras under Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år

7 Budget 2019 samt ekonomisk plan Regionens kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom Region Västernorrland. Serviceenheterna finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbetade med de nivåer som fastställts i regionplanen. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktuellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära behov av senare justeringar. Fortsatta anpassningar måste ske inom fastighetsbeståndet. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete sker i investerings- och strukturberedningsgruppen under regionstyrelsen. 2. Finansiella mål Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. En ekonomi i balans är en förutsättning för att undvika stora och snabba omställningar samt möjlighet att utveckla verksamheten på ett ordnat och planerat sätt. För att möjliggöra god ekonomisk hushållning över tid behöver kostnadsreduceringar effektueras i angiven takt och planerad omfattning. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras, under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar. Med en lägre kostnadsnivå jämfört med idag, kan möjlighet ges att klara målsättningen om ekonomi i balans över tid och på sikt en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. Här betonas vikten av en fossilfri kapitalförvaltning i enlighet med antagen placeringspolicy inom Region Västernorrland Långsiktiga mål (10 år och framåt): Målsättning gällande god ekonomisk hushållning, 2 procent av intäkter från skatt och generella statsbidrag motsvarande cirka 160 miljoner kronor. Med god ekonomisk hushållning och en soliditet över noll på längre sikt (25-30 år), har generationsfrågan i finansieringen av dagens verksamhet beaktats fullt ut. Minska kostnaden per DRG-poäng till 2-3 procent över snittet för rikets jämförbara sjukhus. Önskade resultat till år 2021 Återställning av underskotten till och med 2018 har skett. Det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden och soliditeten öka. År 2021 motsvarar detta 200 miljoner kronor. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av Region Västernorrlands pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar i genomsnitt cirka 270 miljoner kronor per år. Finansieringsprincipen gäller, vilket innebär att beslut såväl politiska 6

8 Budget 2019 samt ekonomisk plan som i organisationen, är finansierade. Minskad kostnad per DRG-poäng 1 till högst 7,5 procent över genomsnittet för i riket jämförbara sjukhus. Den angivna nivån för prioritering och förflyttning av resurser och uppdrag till Primärvården om totalt 150 miljoner kronor sker successivt enligt de underlag som utarbetas och beslutas allteftersom. Överflyttning av medel ska ske inom ramen för befintliga resurser och inom ramen för god ekonomisk hushållning. Ovanstående innebär att förändringar måste genomföras för att klara de ekonomiska målen och att takten i arbetet måste öka. Detta gäller särskilt Specialistvården och Hälsocentralerna. 3. Finansiella resurser 3.1 Kostnadsanpassning och kontroll Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till regionens intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För åren 2019 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för tekniskoch medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 90 miljoner kronor. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt. För att nå en ekonomi i balans över tid ska ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. 1 Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Vårdkontakter kan viktas med avseende på resurstyngd, med hjälp av uppgifter från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Prestationen utgörs av summerade viktade vårdtillfällen och besök, och uttrycks i så kallade DRG-poäng. 7

9 Budget 2019 samt ekonomisk plan fortsatt arbete med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fortsatta satsningar på förnybar energi genomföras. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. samarbetet mellan kommuner och regioner utvecklas. resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördelning Nya behov i Region Västernorrlands verksamheter måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget. Ökade kostnader innebär att en undanträngningseffekt kan uppstå där möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och kvalitet inom kärnverksamheten försvåras. Detta förhållande kan på sikt skapa en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska erhålla en God vård och annan service måste kostnadsökningstakten hållas ned. 3.2 Resursfördelning och resursanvändning Region Västernorrland finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (68 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan regioner och landsting i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att regioner och landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från dem med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av Region Västernorrlands intäkter. Förutom skatt och statsbidrag finns även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 9 miljarder kronor. Större delen, 54 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för personal. Ökade kostnader för framförallt inhyrd personal ger här en växande kostnadsandel. I övrigt används cirka 17 procent för köp av material och 23 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent. Finansiella kostnader utgör cirka 1 procent av de totala kostnaderna. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 4 % Hälso- och sjukvård 93 % (varav tandvård 3 %) Resterande resurser, 3 procent, används till inom regionen gemensamma utvecklingsprojekt, Regionledningsförvaltning, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 8

10 Budget 2019 samt ekonomisk plan Resursramar De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2018: Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Nämnden för hållbar utveckling regional utveckling 1) 295,2 306,0 314,6 324,0 Hälso och sjukvårdsnämnd 5 180, , , ,4 varav gemensamt 2) 3,0 5,3 5,5 5,7 varav Specialistvården Västernorrland 3) 5 087, , , ,7 därav somatisk vård 4 607, , , ,5 därav psykiatrisk vård 480,0 492,8 506,8 521,2 varav rättspsykiatri 50,2 51,4 52,8 54,3 varav folkhälsa m.m. 4) 18,6 16,6 17,1 17,6 varav Österåsens Hälsohem 5) 21,1 21,7 22,4 23,1 varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 Patient /etisk nämnd 5,1 5,2 5,4 5,5 Regionens revisorer 7,0 7,2 7,4 7,6 Regionstyrelsen 1 946, , , ,7 varav primärvård 5) 1 177, , , ,0 varav tandvård 191,1 195,5 201,3 207,4 varav regionledningsförvaltning 6) 577,8 428,6 441,7 454,3 Totalt 7 433, , , ,2 9

11 Budget 2019 samt ekonomisk plan ) Avser nämndens politiska verksamhet med ny nämnd fr.o.m. år 2019 i enlighet med ny förtroendemannaorganisation. Verksamhet har flyttats från Regionstyrelsens anslag för Regional utveckling och medel för nämndens politiska verksamhet ingår. Medel för utarbetande av Regional utvecklingsstrategi ingår under åren Belopp för 2018 motsvarar budget som då ligger under Regionstyrelsen. 2) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige. 4) Avser folkhälsa och finansiella samordningsförbund. 5) Hälsohemmet Österåsen administreras via Hälsocentralerna Västernorrland men ligger utanför vårdvalsystemet (jmf primärvård) under Regionstyrelsen. 6) Regionledningsförvaltningens budget för 2018 innehåller kostnader som tillförts under året i form av tilläggsbudget för IT plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings och rehab. process, professions miljarden, förlossningsvård och kvinnors hälsa, satsning på barnhälsovård, integration och asylsamordning, namnbyteskostnader, utbildning av specialistsjuksköterskor samt kostnader för personalstrategiska ändamål. Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regionledningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under Regionstyrelsen. Produktionsansvar för de regiondrivna Hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 60 procent av primärvården och för Folktandvården ligger från och med år 2019 hos Hälso- och sjukvårdsnämnden. Serviceenheterna inom Regionledningsförvaltningen rapporterar till Regionstyrelsen, medan Laboratoriemedicin från och med 2019 rapporterar till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Serviceenheterna är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 2,8 procent 2019 och därefter 3,0 procent per år. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet. Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga A. 10

12 Budget 2019 samt ekonomisk plan Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader och intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag regionens pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensions- avsättningarna Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från regionens pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i regionplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 18 miljoner kronor år 2019, 2 miljoner kronor år 2020 samt minskat med 1 miljon kronor år Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt planerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 66,2 123,4 123,0 98,2 Emotsedda kostnadsökningar 88,1 159,3 149,7 146,8 Arbetsmarknad m.m. 0,2 5,9 6,1 6,3 Summa 154,5 288,6 278,8 251,3 11

13 Budget 2019 samt ekonomisk plan Medlen för egentligt oförutsett disponeras av regionfullmäktige och regionstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder inom försäkringsmedicin med 10 miljoner kronor. Vidare finns under hela planperioden medel för åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 9,5 miljoner kronor samt patientrörlighetsdirektivet med 3,5 miljoner kronor. Vidare finns ett antal poster som är beroende av att statliga medel tillförs fortsättningsvis. Totalt är det fråga om 159 miljoner kronor år 2019 samt 150 miljoner kronor respektive 147 miljoner kronor för de två följande åren. Bidragen är i princip riktade mot särskilda ändamål som möjliggör utveckling av verksamhet, kvalitet med mera. Dessa ändamål är patientmiljard, förlossningsvård och kvinnors hälsa, goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tillgänglighet i barnhälsovård samt medel avseende förbättringar inom psykisk hälsa. Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar samt långsiktiga rekryteringsinsatser. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt utgifter enligt investeringsplanen. Avskrivningskostnaderna på fastigheter görs med så kallad komponentredovisning, en metod rekommenderad av Rådet för kommunal redovisning, RKR. I föreliggande budgetförslag ligger avskrivningskostnaderna cirka 9 miljoner kronor högre än i regionplanen, vilket beror på relativt höga investeringar under åren Regionens skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,5 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräknade behov av hälso- och sjukvård. Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. Intäkter från skatt och generella statsbidrag beräknas innebära en förstärkning med 29 miljoner kronor för år 2019, 46 miljoner kronor för år 2020 och 65 miljoner kronor för år Orsak till detta är en beräknad positiv utveckling av skattekraften i riket. 12

14 Budget 2019 samt ekonomisk plan Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån är oförändrad jämfört med den nivå som tidigare redovisades i Regionplanen. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 821,4 867,1 896,5 926,2 Kostnadsutjämning 93,7 105,0 111,5 114,4 Regleringsavgift 70,3 39,7 15,0 25,2 Ersättning för läkemedel 707,0 710,0 720,0 730,8 Medel för vård av nyanlända och flyktingar 49,7 35,5 21,3 Summa 1 601, , , ,2 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Därtill har beräknad reavinst vid omallokering av pensionsmedel beräknats med 10 miljoner kronor per år. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i regionplanen i april 2018 bli cirka 1 miljon kronor lägre per år. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 6 miljoner kronor lägre för år 2019 än vid tidigare beräkningar. År 2020 är motsvarande belopp 8,6 miljoner lägre och ,1 miljoner kronor högre. Förändringarna hänför sig till ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). Under planperioden är budgetförslaget balanserat, det vill säga att Regionens löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Kravet på återställning av tidigare års underskott klaras år 2020, vilket överensstämmer med det mål som finns i regionplanen. Återställningen omfattar 165 miljoner kronor och innebär att ett positivt årligt resultat på en procent av skatter och statsbidrag under planperiodens två första år. För det sista året i planperioden är resultatet fallande och motsvarar då knappt 0,2 procent. Den sjunkande resultatnivån år 2021 beror till stor del på ökade kostnader för pensioner (se även pensionsavsättningar under balansbudgeten i avsnitt 6 nedan). Detta avviker mot Regionplanen som anger ett långsiktigt mål med 2 procent vilket motsvarar ett positivt resultat med160 miljoner kronor. För att förstärka ekonomin och därmed bryta trenden i resultatutvecklingen är det av största vikt att budgeten hålls och att omfattningen i handlingsplaner genomförs för att kraftfullt motverka den negativa utvecklingen, där arbetet med projektet Oberoende av inhyrd personal förstärks och påskyndas. 13

15 Budget 2019 samt ekonomisk plan Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur regionen får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Bokslut 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Årets resultat Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar Avsättningar Realisationsvinster 3 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av förråd (ökning, minskning +) 4 2 Förändring av kortfristiga fordringar (ökning, minskning +) 9 35 Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning ) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar 3 1 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån 1 Amorteringar 1 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

16 Budget 2019 samt ekonomisk plan Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till regionens arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden överskrider den återanskaffningsnivå som beräknas med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet med 41 miljoner kronor. Investeringsplanens olika objekt, där Onkologi, Hematologi och Kirurgi vid Sundsvalls sjukhus, Regionens hus i Härnösand samt Energieffektiviseringsåtgärder i regionen är de större objekten, framgår av bilaga B. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplanen beräknas uppgå till cirka 15 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Nyupptagna lån och amorteringar avser tillförda respektive amorterade investeringsbidrag. De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för pensioner samt positiva budgeterade årliga resultat. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls. 15

17 Budget 2019 samt ekonomisk plan Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder regionen väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 25,0% 23,7% 24,0% 23,7% 22,6% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd. Förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna), det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar, beräknas under planperioden försvagas, från 25,0 procent vid utgången av 2017 till 22,6 procent vid utgången av Det finansiella målet om ökad soliditet uppnås därmed inte. Soliditeten är ett mått på regionens ekonomiska styrka på lång sikt 16

18 Budget 2019 samt ekonomisk plan och påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att regionen ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Här behövs ett tillskott med 200 miljoner kronor vid planperiodens utgång för att hålla oförändrad soliditet jämfört med senaste bokslut från Avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som intjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,1 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 17

19 Bilaga A Budget 2019, tal kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Regionbidrag Investeringsutgift Nämnden för Hållbar utveckling 1) Regional utveckling Hälso och sjukvårdsnämnd varav HSN gemensamt 2) varav Specialistvården Västernorrland därav Somatisk vård därav Psykiatrisk vård varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) varav Laboratoriemedicin varav Folkhälsa 3) varav Österåsen varav Regiondrivna Hälsocentraler varav Folktandvården Summa Hälso och sjukvårdsnämnd ) Ny nämnd med ansvar för förvaltningen Regional utveckling 2) Avser nämndens politiska verksamhet 3) Avser folkhälsa och finansiella samordningsförbund Sida 1 av

20 Bilaga A Budget 2019, tal kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Regionbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd Regionens revisorer Regionstyrelsen varav Regionledningsförvaltningen därav primärvård därav tandvård därav särskilt tandvårdsstöd/äldretandvård därav regionledningsförvaltningen Summa Regionstyrelsen Summa nämnder Finansiering TOTALT Sida 2 av

21 Bilaga A Driftbudget 2019, tal kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader Total ) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande Intern pensionsavgift Oförutsett (egentligt) Statsbidrag, råd och stöd Statsbidrag, Försäkringsmedicin, Patientmiljard i HoS, Tillgänglighet barnhälsa, Goda arbetsvillkor o arb.sätt i HoS, Förlossningsvård o kvinnors hälsa, Psykisk hälsa Avskrivningar, avkastningskrav m.m Internränta Summa Sida 3 av 10

22 Bilaga A Investeringsbudget 2019, tal kronor Huvudområde Utgifter Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling 300 Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Summa Sida 4 av 10

23 Bilaga A Resultatbudget 2019, tal kronor Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Verksamhetens resultat Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) Resultat efter finansiella poster Årets resultat (not 8) Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna kostnader /. avskrivningar /. pensionsavsättning Not 3 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år Not 4 Skatteintäkter Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona. Not 5 Generella statsbidrag ersättning för läkemedel inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsavgift ststbidrag asylsökande och nyanlända Not 6 Finansiella intäkter Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Sida 5 av 10

24 Bilaga A Not 7 Finansiella kostnader finansiell kostnad på pensionsavsättning Not 8 Årets resultat Årets resultat uppgår till Sida 6 av 10

25 Bilaga A Kassaflödesanalys 2019, tal kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) Avsättningar (not 1) Realisationsvinster (not 2) 400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 4) Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 600 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag (not 6) 141 Medel från finansieringsverksamheten 141 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början (enligt prognos) Likvida medel vid årets slut Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning 400 bostadsrätter. 400 Sida 7 av 10

26 Bilaga A Not 3 Förändring av kortfristiga skulder Semesterlöneskuld m m, ökning Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar Byggnader, investeringsobjekt Inventarier, investeringsobjekt Återanskaffning av inventarier Medicinsk teknisk apparatur samt fordon Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 600 Avser försäljning av bostadsrätter 600 Not 6 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade 141 Intäktföring av investeringsbidrag 141 Sida 8 av 10

27 Bilaga A Balansbudget 2019, tal kronor Anläggningstillgångar (not 1) Omsättningstillgångar (not 2) Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital (not 3) Avsättning för pensioner (not 4) Summa avsättningar Långfristiga skulder (not 5) Kortfristiga skulder (not 6) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med ; kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till ; kronor Sida 9 av 10

28 Bilaga A Not 4 Avsättning för pensioner Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter Not 5 Långfristiga skulder Avser erhållna investeringsbidrag. Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 10 av 10

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Bilaga C Avgifter Här redovisas förändringar avseende patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr. I övrigt sker inga förändringar vad gäller avgifter m.m. För dessa hänvisas därför till avgiftshandboken. Not Patientavgifter Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) Patientavgift, för sjukv.behandling som utförs av ambulanspersonal (kr/behandling), inom högkostn.skydd Patientavgift, digitala vårdmöten (distansöverbryggande teknik), kr/besök, inom högkostn.skydd Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, ej i högkostn.skyddet 4 Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, kr/mån ( 18 års ålder) Helnutrition, kr/mån (från 19 års ålder) Halvnutrition, kr/mån Tilläggsnutrition, kr/mån Tilläggsnutrition, kr/mån (för patienter med tillägg motsv. 400kcal/dag) Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd patientavgifter, kr Högkostnadsskydd läkemedel, kr Högkostnadsskydd sjukresor, kr Övriga avgifter Ersättning per år och barn avseende barn och ungdomstandvård, kr Stickkostnad vid provtagning, kr vid Hälso och vårdcentraler samt sjukhus Noter 1) Personer med bruttoinkomst under kr/månad har möjlighet att ansöka om nedsatt vårdavgift. Avgiftstaket för slutenvården uppgår till 100 kr och indexregleras genom att i lag fastställas till bestämd andel (0,23 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas till nedåt till närmaste 10 tal kronor. 2) Efter beslut i Regionfullmäktige den juni införs en patientavgift om 400 kronor per sjukvårdande behandlingstillfälle inom ambulansverksamheten. Avgiften gäller fr.o.m. den 1 januari Avgiften ingår i högkostnadsskyddet. Ingen avgift för: barn och unga till och med 19 år, personer över 85 år eller äldre mödrahälsovård i samband med graviditet (gäller från den dagen man är inskriven i mödrahälsovården och t.o.m. den dag efterkontrollen är genomförd inom ca 12 veckor) värnpliktiga återbesök på grund av försämrat tillstånd i samma sjukdom ingen avgift om patienten återkommer inom samma dygn överflyttning mellan vårdinrättningar då detta är en sjuktransport 3) Efter beslut i Regionfullmäktige den 20 september införs en patientavgift för besök/vårdkontakt via distansöverbryggande teknik. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet och är densamma som andra besök inom hälso och sjukvården, i enlighet med enhetstaxan (200 kronor). Avgiften gäller fr.o.m. den 1 oktober ) Efter beslut i Regionfullmäktige den juni revideras egenavgifter för speciallivsmedel. (FSMP, Food for Special Medical Purposes) Avgifterna ingår ej i högkostnadsskyddet. 5) Vid förskrivning av FSMP till barn till och med 18 års ålder är avgiften lagstadgad och ingår i läkemedelsförmånen. Avgiften revideras ej. 6) Avgift för de som har sondnäring och/eller kosttillskott som sin enda näringskälla. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (4,09 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 7) Halvnutrition, avgift för de som har betydande behov av speciallivsmedel i sitt dagliga kosthåll. Denna avgiftsnivå tillämpas för de med låga energibehov som har sondnäring och/eller kosttillägg som enda näringskälla motsvarande 1000 kcal per dygn. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (2,05 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 8) Tilläggsnutrition, avgift för de som har behov av komplettering av maten med kosttillägg. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,91 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 9) Tilläggsnutrition, avgift för patienter med tillägg motsvarande < 400 kcal/dag. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,57 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 10) Gäller ej avseende avgift vid uteblivet besök eller avgifter enligt Gula taxan. Högkostnadsskydden för öppenvårdsbesök indexregleras genom i lag fastställd andel (2,47 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. I högkostnadskyddet ingår även patientavgift för sjukvårdande behandling som utförs av ambulanspersonal se not 2. samt patientavgiften för digitala vårdmöten se not 3. 11) Högkostnadsskyddet för läkemedel indexeras genom i lag fastställd andel (5,00 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. 12) Högkostnadsskyddet för sjukresor indexeras genom bestämd andel (3,61 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmast 50 tal kronor. 13) Avgiften används vid debitering mellan primärvården och specialistvården och avser stickkostnader vid provtagning. Sida 1(1)