Budget för 2018 samt ekonomisk plan för Regionstyrelsen

Transkript

1 Budget för 2018 samt ekonomisk plan för Regionstyrelsen

2 Budget 2018 samt ekonomisk plan Innehåll 1. ALLMÄNT FINANSIELLA MÅL FINANSIELLA RESURSER RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING KOSTNADSANPASSNING OCH KONTROLL RESURSRAMAR RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESANALYS BALANSBUDGET

3 Budget 2018 samt ekonomisk plan Allmänt Den budget för 2018 och ekonomiska plan som presenteras i det följande bygger på den av regionfullmäktige beslutade regionplanen för perioden Justeringar har gjorts främst avseende förändrade underlag för beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter inklusive konsekvenser av regeringens budgetproposition för 2018, pensionskostnader samt interna förändringar i ekonomiska mål och kostnadsreduceringsprogram Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom området ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpande arbetet. För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Justeringar har gjorts i Regelboken för 2018 viket innebär en omfördelning av nivån där fast ersättning erhåller en högre andel och de rörliga ersättningarna får mindre betydelse. Detta innebär att hälsocentraler och vårdcentraler beräknas tillföras ökade ekonomiska resurser motsvarande ca 15 miljoner kronor jämfört med tidigare regelverk men inom ramen för befintliga resurser totalt. Därtill kommer nu i detta budgetförslag en ramutökning med 15 miljoner kronor för primärvården i länet varav cirka 10 miljoner kronor beräknas tillfalla de regiondrivna hälsocentralerna. Ovanstående två förändringar ligger i linje med målsättningen i Målbilden för framtida hälso- och sjukvård och är ett steg för att stärka primärvårdens resurser. Det är ett fortsatt prioriterat uppdrag att, så snart möjligheten ges inom ramen för befintliga resurser eller inom ramen för god ekonomisk hushållning, pröva hur en ytterligare förskjutning av ekonomiska resurser och uppdrag från specialistvården till primärvården kan ske. Inom de regiondrivna hälsocentralerna pågår ett arbete med genomförande av en handlingsplan för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksamheten ska reduceras kraftigt under år Ändå bedöms risker för underskott inom hälsocentralernas verksamheter i storleksordningen 20 miljoner kronor. Efter tillskott enlig ovan bör risknivån reduceras till omkring 10 miljoner kronor. En utredning för att tydliggöra Hälsohemmet Österåsens uppdrag ska genomföras. Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifogat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 4 %. I budgetförslaget är effekterna av kostnadsfri tandvård för yngre vuxna till och med 23 år inarbetade. Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserade i ramarna för Folktandvården. För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psykiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nyttjande av givna resurser. Varje länsverksamhet har egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. Hörselvården ingår numera i Specialistvårdens somatiska verksamhet. Utlagt sparbeting om 160 miljoner 2

4 Budget 2018 samt ekonomisk plan kronor senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år Trots denna reducering av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduceringar beräknas risker och problem att klara balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor Arbetet med beslut och genomförande för att klara denna balans måste ske kraftfullt och inom given tidplan. Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Den nya säkerhetsavdelningen har nu tagits i bruk. För dessa merkostnader har ökad ekonomisk ram tilldelats. För verksamhetens fortsatta bedrivande bör en förstudie med utgångspunkt i behov av omlokalisering av viss verksamhet på sikt göras för att klara säkerhet och ekonomi inom RPK. För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna. Det innebär bland annat att inom verksamheterna bättre tillvarata olika kompetenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid hälsocentralerna och länsverksamheterna. Inom området tas nu fram kompetensförsörjningsplaner i syfte att på samtliga nivåer i verksamheterna nå en bättre överblick över behov och utifrån detta strategiskt planera kompetensutveckling och -försörjning. I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i regionplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fortlöpande personalstärkande insatser som också ska genomföras. En stor bidragande orsak till de befarade underskotten inom hälso- och sjukvården är rekryteringssvårighet som innebär ett stort beroende av inhyrd personal för att upprätthålla verksamheten och därmed mycket höga kostnader. Här har ett projekt, Oberoende av inhyrd personal startats. Även landstigets egna satsningar med kompetenstrappa och arbete två av fem helger innebär stora kostnader. Regionstyrelsen anser att redan genomförda satsningar på arbetsvillkor inom i första hand specialistvården borde bidra till möjligheten att minska beroendet av inhyrd personal. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen och verksamheten inom tilldelade resurser krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen i början av planperioden Detta kräver dock omfattande åtgärder och en avvägning gentemot övriga perspektiv i den balanserade styrningen. 3

5 Budget 2018 samt ekonomisk plan När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel och avgift vid distansbesök via videolänk som beslutats under Förslag tillkommer nu avseende borttagande av patentavgift vid cellprovtagning vid gynekologisk hälsokontroll från För den intäktsminskning som uppkommer har 3,4 miljoner kronor reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för Inom Folktandvården finns ökade behov för att klara munhälsan inom barntandvården. Därför görs en framställan om en höjning av ersättningen med fyra procent för barntandvård, det vill säga en procent över tilldelat utrymme. Även övriga delar tandvårdstaxan avseende allmäntandvård för vuxna, specialisttandvård samt frisktandvårdtaxan föreslås höjas med fyra procent. Här är det fråga om kostnader för kompetens- och personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor för att klara den konkurrenssituation som finns inom tandvården. Totalt ger taxeförändringarna (se bilaga D) omkring två miljoner kronor inäktsförstärkningar. Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Sedan 2017 innefattar förvaltningens uppdrag att det regionala utvecklingsansvaret samlas hos landstinget. Den nya rollen innebär att under åren 2018 och 2019 en ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram för åren Detta arbete beräknas kosta två miljoner, varav 1,4 miljoner kronor år 2018 och 0,6 miljoner kronor För ändamålet framställs om motsvarande ökade medel under dessa två år. När det gäller Ostkustbanan AB, som bildats i syfte att påskynda utbyggnad av järnvägskapaciteten mellan Härnösand och Gävle, finns ett fortsatt behov att driva detta arbete vidare. Medel för kostnader avseende medlemskap finns till och med år För att säkerställa den långsiktiga finansieringen görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,9 miljoner kronor. Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med 10,4 miljoner kronor uppstå. För dessa merkostnader framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Orsaker till detta är att vissa tidsbegränsade statsbidragsintäkter för Norrtågstrafiken upphör vilket motsvarar 1,5 miljoner kronor samt konsekvenser av beslut i kommunalförbundet Kollektivtrafik i Västernorrland om utökning av landstingets busstrafikåtagande med motsvarande 8,9 miljoner kronor. Här är det främst fråga om utökad trafik i Högakustenområdet. Patientnämnden-Etiska nämnden erhåller i enlighet med riksdagsbeslut om ny lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ökat uppdrag. Lagen gäller från 2018 och innebär att arbetsuppgifter överförs från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. För de ökade kostnader som uppkommer görs nu en framställan om en ökning av den ekonomiska ramen för ändamålet med 0,6 miljoner kronor. Medel har reserverats och statsbidrag erhålls för ändamålet enligt regeringens Budgetproposition för Regionledningsförvaltningen har under 2017 bildats genom sammanläggning av Landstingsservice och Landstingets kansli. Ett relativt omfattande arbete inför budget 2018 har genomförts för att sammanfoga dessa verksamheter och de olikheter i finansieringsformer med intäktsfinansiering och anslagsfinansiering som finns därinom. För att nå synergi- och samordningseffekter samt ökad effektivitet inom den nybildade förvaltningen kommer fortsatt arbete för att bland annat tydliggöra rollfördelning och anpassning mellan de olika arbetsformerna. Detta kommer att fortsätta under

6 Budget 2018 samt ekonomisk plan Inom Laboratoriemedicin Västernorrland befaras problem med rekrytering av personal, IT-verksamheten samt behov av större investeringar under planperioden. Investeringsutgifter, framför allt avseende medicinsk-teknisk utrustning beräknas till cirka 35 miljoner kronor under de tre åren. Av dessa behov ryms 10,5 miljoner kronor inom det avskrivningsutrymme som finns disponibelt i budget. Resterande belopp och behov får prövas och prioriteras i särskild ordning under planperioden. Framställningar och förändringar som nämns ovan och berör olika verksamheter kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets serviceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbetade med de nivåer som fastställts i regionplanen. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktuellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar. Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under regionstyrelsen. 2. Finansiella mål Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. De övergripande finansiella målen är: God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 75 miljoner kronor i årligt positivt resultat Återställning av tidigare års underskott ska klaras senast år Årligen förbättrad produktivitet genom både minskade kostnader och ökad produktion. Produktionskostnadsnivå i specialistvården ska ligga i nivå gentemot jämförbara sjukhus i riket. Årligen minskad kostnad per DRG-poäng till högst fem procent över genomsnittet för i riket i jämförbara läns- och länsdelssjukhus vid utgången av planperioden. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar cirka 250 miljoner kronor per år Soliditeteten ska öka, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden. 5

7 Budget 2018 samt ekonomisk plan Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och kostnadsreduceringar som beslutas i denna ekonomiska plan genomförs enligt gällande tidplan samt i fastställd nivå. Även kravet om återställning av tidigare års resultat klaras senast år 2020 under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar. De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande: Specialistvården, somatisk vård 90,0 miljoner kr Regional utveckling 8,0 Regionledningsförvaltning 19,0 Laboratoriemedicin 3,0 Generellt 14,2 Ovanstående 134,2 miljoner kronor innebär att i Regionplanen endast delvis fullföljs. Tidigare utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor avseende Specialistvården senast till 2018 reduceras nu i detta budgetförslag med 70 miljoner kronor besparing till 90 miljoner kronor. Detta motsvarar den nivå som tidigare beslutats till och med år Tidigare återstående övergripande, återstående sparbeting reduceras med 44 miljoner kronor, från 58,2 till 14,2 miljoner kronor. Dessa 14,2 miljoner kronor motsvarar en kostnadsreducering med 0,2 % och föreslås fördelas generellt på samtliga förvaltningar/ramoråden. Förändringar enligt ovan berör olika verksamheter och kommer att verkställas, i den mån de ska beaktas, i samband med tilläggsbudget för år Förutom resultatet av de åtgärder som anges ovan ska inom hälsocentralerna genomföras åtgärder som framgår av en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens underskott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kostnadsminskningar för hälsocentralerna med 36 miljoner kronor år Trots den minskning som nu föreslås av den ursprungligt fastställda nivån för kostnadsreduceringar inom Specialistvården beräknas risker och problem att klara en balans mot specialistvårdens budgetutrymme med omkring 220 miljoner kronor. Här måste en handlingsplan snarast och kraftfullt genomföras för att komma tillrätta med dessa problem. Av de förändringar som ska genomföras för att klara de ekonomiska målen måste takten i arbetet öka. Detta gäller särskilt specialistvården och hälsocentralerna. 3. Finansiella resurser 3.1 Resursfördelning och användning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel 6

8 Budget 2018 samt ekonomisk plan innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av landstingets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 8,7 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt används cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 5 % Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %) Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 3.2 Kostnadsanpassning och kontroll Kostnadsökningstakten är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkställer de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För åren 2018 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Prioriteringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten. En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt. 7

9 Budget 2018 samt ekonomisk plan För att nå en ekonomi i balans över tid ska ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fortsätta satsningar på förnybar energi. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas. resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördelning 8

10 Budget 2018 samt ekonomisk plan Resursramar De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2017: Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Budget 2020 Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd 49,1 50,6 52,0 53,5 varav folkhälsa m.m. 1) 28,8 29,6 30,5 31,3 varav Österåsens hälsohem 20,3 21,0 21,5 22,2 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 976, , , ,1 varav gemensamt 2) 2,9 3,0 3,1 3,2 varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 926, , , ,1 därav somatisk vård 4 467, , , ,8 därav psykiatrisk vård 459,5 473,2 486,2 499,3 varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 47,3 50,2 51,4 52,8 Patientnämnd/etisk nämnd 4,7 4,8 5,0 5,1 Landstingets revisorer 6,7 6,9 7,1 7,3 Rgionstyrelsen 2 064, , , ,7 varav regional utveckling 277,7 282,5 290,4 298,5 varav primärvård 1 118, , , ,5 varav tandvård 177,2 189,8 195,1 200,5 varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 varav regionledningsförvaltning 4) 490,5 399,6 410,2 421,2 Totalt 7 101, , , ,7 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialistsjukvården omfattar ramområdena somatisk vård och psykiatrisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige. 4) Regionledningsförvaltningen omfattar tidigare Landstingsservice och Landstingets kansli. År 2017 innehåller kostnader för IT plan, patientsäkerhetsarbete, sjukskrivnings och rehab. process, professionsmiljarden, förlossningsvård och kvinnors hälsa, integration och asylsamordning, namnbyteskostnader samt personalstrategiska ändamål. Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional utveckling, regionledningsförvaltning, primärvård och tandvård ligger under regionstyrelsen. Produktionsansvar för hälsocentralerna, som för närvarande utgör cirka 63 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. 9

11 Budget 2018 samt ekonomisk plan Serviceenheterna inom regionledningsförvaltning och Laboratoriemedicin rapporterar till regionstyrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via regionledningsförvaltningen. Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent 2018 och därefter 2,8 procent per år. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Regionplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsreduceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande. Vid över- eller underskott kan balansering av eget kapital bli aktuell och då är utgångspunkten att 20 % av redovisat resultat, efter justeringar, ska balanseras som negativt eller positivt eget kapital. Totalt balanserat eget kapital belastas eller gottskrivs ränta för respektive verksamhet. Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga A. 10

12 Budget 2018 samt ekonomisk plan Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader och intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i regionplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) ökat med 61 miljoner kronor år 2018, minskat med 58 miljoner kronor år 2019 samt ökat med 34 miljoner kronor år Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt planerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 25,2 113,9 165,5 85,6 Emotsedda kostnadsökningar 56,8 217,3 131,5 119,9 Arbetsmarknad m.m. 5,8 5,9 6,1 Kostnadsreduceringar 31,2 14,2 14,6 15,0 Ofördelat 85,0 87,4 89,8 Summa 50,8 407,8 375,7 286,4 Medlen för egentligt oförutsett disponeras av regionfullmäktige och regionstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vårdinformationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. 11

13 Budget 2018 samt ekonomisk plan I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 31,4 miljoner kronor, för stöd till bättre resursutnyttjande ( professionsmiljarden ) med 24 miljoner kronor, för vävnadsdirektivets genomförande med 1,2 miljoner samt marksanering vid tidigare landstingsägda fastigheter med 4,0 miljoner kronor t o m år Vidare finns under hela planperioden medel för åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 9,5 miljoner kronor samt patientrörlighetsdirektivet med 3,4 miljoner kronor. En stor post har tillkommit i samband med regeringens Budgetproposition för Totalt är det fråga om 128 miljoner kronor år 2018 samt 113 miljoner kronor respektive 103 miljoner kronor för de två följande åren, vilket täcks med nya statsbidrag. Bidragen är i princip riktade mot särskilda ändamål som möjliggör utveckling av verksamhet, kvalitet med mera. Dessa ändamål är patientmiljard, förlossningsvård och kvinnors hälsa, cancersjukvård, goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården, tillgänglighet i barnhälsovård, avgiftsbefrielse in gynekologisk cellprovtagning samt nya arbetsuppgifter inom patientnämnderna. De mer exakta villkoren för nyttjandet av dessa medel är inte helt kända ännu. När de ekonomiska villkoren blir helt kända kan detta komma att påverka den ekonomiska situationen positivt för landstinget. Detta gäller i synnerhet medlen för goda arbetsvillkor och arbetssätt inom hälso- och sjukvården Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar samt långsiktiga rekryteringsinsatser. Kostnadsreduceringar avser generella åtgärder med 14,2 miljoner kronor motsvarande 0,2 % inom samtliga verksamheter och innebär en reducering med 44 miljoner kronor jämfört med tidigare beslutad nivå (58,2 miljoner kronor). 70 miljoner har reserverats i avsikt att reducera tidigare beslutad besparingsnivå inom Specialistvården. Beloppet motsvarar den ramreducering som tidigare lagts ut avseende år miljoner har reserverats i avsikt att förstärka primärvårdens resurser i länet. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt investeringsplanen. Nya principer för beräkning avskrivningskostnaderna har införts avseende avskrivningar på fastigheter som nu görs med så kallad komponentredovisning, en metod rekommenderad av Rådet för kommunal redovisning, RKR. I föreliggande budgetförslag ligger avskrivningskostnaderna sammanlagt nio miljoner kronor högre än i regionplanen, vilket beror på relativt höga investeringar under åren Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 3,7 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräknade behov av hälso- och sjukvård. 12

14 Budget 2018 samt ekonomisk plan Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. De generella medel som tillkommit i enlighet med regeringens budgetproposition för 2018 har budgeterats i denna post. Dessa medel beräknas innebära en förstärkning med 40,9 miljoner kronor för år 2018, 76,9 miljoner kronor för år 2019 och 112,9 miljoner kronor för år Större delen har reserverats på anslaget för emotsedda kostnadsökningar inom finansförvaltningen (jmf ovan). Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån ökar relativt kraftigt efter genomförda förhandlingar mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För Västernorrlands är det fråga om 60,6 miljoner kronor 2018 och åren därefter 55,1 respektive 49,7 miljoner kronor jämfört med nivån i regionplanen. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 811,4 832,9 856,1 878,2 Kostnadsutjämning 101,7 95,0 105,4 108,6 Regleringsavgift 97,5 76,0 47,6 24,0 Ersättning för läkemedel 650,0 650,0 640,0 630,0 Medel för vård av nyanlända och flyktingar 49,7 49,7 35,5 21,3 Summa 1 515, , , ,1 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Därtill har beräknad reavinst vid omallokering av pensionsmedel beräknats med 10 miljoner kronor per år. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i regionplanen i april 2017 bli cirka 7 miljoner kronor högre per år. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 1,8 miljoner kronor lägre för år 2018 än vid tidigare beräkningar. År 2019 är motsvarande belopp 40,9 miljoner lägre och ,7 miljoner kronor lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). Under planperioden är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Kravet på återställning av tidigare års underskott klaras senast år 2020, vilket är två år senare än det mål som fanns i regionplanen. Återställningen omfattar 274 miljoner kronor och innebär att ett positivt årligt resultat på drygt en procent per år under planperioden vilket är något högre än med det finansiella målet för planperioden. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreduceringar som fastställts i denna ekonomiska plan genomförs i den takt och med den nivå som planeras. 13

15 Budget 2018 samt ekonomisk plan Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar Avsättningar Minskning av långfristiga skulder Realisationsvinster Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändr. av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av förråd (ökning, minskning +) 1 2 Förändring av kortfristiga fordringar (ökning, minskning +) Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning ) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Minskning av långfristiga skulder 1 Minskning av långfristiga fordringar 1 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

16 Budget 2018 samt ekonomisk plan Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden överskrider den återanskaffningsnivå som beräknas med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet med 39 miljoner kronor. Investeringsplanens olika objekt, där Operationscentrum och Onkologkliniken i Sundsvall är de dominerande objekten, framgår av bilaga B. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 14 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Ökning av långfristiga fordringar avser tillfört kapitaltillskott till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Banverket (2016). Minskning av långfristiga fordringar avser, enligt överenskommelse, återbetalda studiestöd för anställda inom Folktandvården (2016). De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls. 15

17 Budget 2018 samt ekonomisk plan Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 24,1% 23,8% 23,7% 24,2% 24,2% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. 16

18 Budget 2018 samt ekonomisk plan Soliditeten, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperioden förstärkas något, från 24,1 procent vid utgången av 2016 till 24,2 procent vid utgången av Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att landstinget ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Avsättning för pensioner omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,1 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 17

19 Budget 2018, tal kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Folkhälso,primärvårds och tandvårdsnämnd varav folkhälsa m.m. 1) varav Österåsens hälsohem varav Regiondrivna Hälsocentraler varav Folktandvården Summa Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd Hälso och sjukvårdsnämnd varav gemensamt 2) varav Specialistvården Västernorrland därav Somatisk vård därav Psykiatrisk vård varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) Summa Hälso och sjukvårdsnämnd ) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet Bilaga A Sida 1 av 8

20 Nämnd Budget 2018, tal kronor Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd Regionens revisorer Regionstyrelsen varav Regional utveckling varav Regionledningsförvaltningen därav primärvård därav tandvård därav särskilt tandvårdsstöd/äldretandvård därav regionledningsförvaltningen varav Laboratoriemedicin Summa Regionstyrelsen Summa nämnder Finansiering TOTALT Bilaga A Sida 2 av 8

21 Driftbudget 2018, tal kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Pensioner, avskrivningar och internränta m.m. 1) Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader Total ) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande Intern pensionsavgift Oförutsett (egentligt) Statsbidrag, råd och stöd Statsbidrag, stöd till bättre resursutnyttjande i hälso och sjukvården (professionsmiljarden) Statsbidrag, kvalitetsäker sjukskrivnings och rehabiliteringsprocess samt Patientmiljard i HoS Avskrivningar, avkastningskrav m.m Internränta Summa Sida 3 av 8

22 Investeringsbudget 2018, tal kronor Huvudområde Utgifter Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Summa Sida 4 av 8

23 Resultatbudget 2018, tal kronor Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Förändrad pensionsskuld (not 3) Avskrivningar (not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 5) Generella statsbidrag (not 6) Finansiella intäkter (not 7) Finansiella kostnader (not 8) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat (not 9) Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna kostnader /. avskrivningar /. pensionsavsättning Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräkningsmodell (blandmodell). Sida 5 av 8

24 Not 4 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år Not 5 Skatteintäkter Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona. Not 6 Generella statsbidrag ersättning för läkemedel inkomstutjämning strukturbidrag 0 kostnadsutjämning regleringsavgift Not 7 Finansiella intäkter Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Not 8 Finansiella kostnader finansiell kostnad på pensionsavsättning Not 9 Årets resultat Årets resultat uppgår till Sida 6 av 8

25 Kassaflödesanalys 2018, tal kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) Avsättningar (not 1) Realisationsvinster (not 2) 400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 4) Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 600 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 6) 141 Medel från finansieringsverksamheten 141 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början (enligt prognos) Likvida medel vid årets slut Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning 400 bostadsrätter. 400 Not 3 Förändring av kortfristiga skulder Semesterlöneskuld m m, ökning Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar Byggnader, investeringsobjekt Inventarier, investeringsobjekt Återanskaffning av inventarier Medicinsk teknisk apparatur samt fordon Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 600 Avser försäljning av bostadsrätter 600 Not 6 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade 141 Intäktföring av investeringsbidrag 141 Sida 7 av 8

26 Balansbudget 2018, tal kronor Anläggningstillgångar (not 1) Omsättningstillgångar (not 2) Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital (not 3) Avsättning för pensioner (not 4) Summa avsättningar Långfristiga skulder (not 5) Kortfristiga skulder (not 6) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med ; kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till ; kronor Not 4 Avsättning för pensioner Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter Not 5 Långfristiga skulder Avser erhållna investeringsbidrag. Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 8 av 8

27

28

29

30

31

32

33 Bilaga C Avgifter Här redovisas förändringar avseende patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr. I övrigt sker inga förändringar vad gäller avgifter m.m. För dessa hänvisas därför till avgiftshandboken Not Patientavgifter Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) Patientavgift, distansbesök via videolänk (kr/besök) Patientavgift, gynekologisk hälsokontroll, kr Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, ej i högkostn.skyddet 4 Egenavgifter vid förskrivning av speciallivsmedel, kr/mån ( 18 års ålder) Helnutrition, kr/mån (från 19 års ålder) Halvnutrition, kr/mån Tilläggsnutrition, kr/mån Tilläggsnutrition, kr/mån (för patienter med tillägg motsv. 400kcal/dag) Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd patientavgifter, kr Högkostnadsskydd läkemedel, kr Högkostnadsskydd sjukresor, kr Övriga avgifter Ersättning per år och barn avseende barn och ungdomstandvård, kr Stickkostnad vid provtagning, kr vid Hälso och vårdcentraler samt sjukhus Noter 1) Personer med bruttoinkomst under kr/månad har möjlighet att ansöka om nedsatt vårdavgift. Avgiftstaket för slutenvården uppgår till 100 kr och indexregleras genom att i lag fastställas till bestämd andel (0,23 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas till nedåt till närmaste 10 tal kronor. 2) Efter beslut i Regionfullmäktige den 20 september , införs en ny avgift för distansbesök via videolänk. Besök/vårdkontakt via videolänk ska ha samma avgift som andra besök inom hälso och sjukvården i enlighet med enhetstaxan (200 kronor). Avgiften är frikortsgrundande. Avgiften gäller från och med 1 oktober ) Avgiften för gynekologisk hälsokontroll slopas enligt budgetpropositionen för 2018, Prop 2017/18:1. 4) Efter beslut i Regionfullmäktige den juni revideras egenavgifter för speciallivsmedel. (FSMP, Food for Special Medical Purposes) Avgifterna ingår ej i högkostnadsskyddet. 5) Vid förskrivning av FSMP till barn till och med 18 års ålder är avgiften lagstadgad och ingår i läkemedelsförmånen. Avgiften revideras ej. 6) Avgift för de som har sondnäring och/eller kosttillskott som sin enda näringskälla. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (4,09 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 7) Halvnutrition, avgift för de som har betydande behov av speciallivsmedel i sitt dagliga kosthåll. Denna avgiftsnivå tillämpas för de med låga energibehov som har sondnäring och/eller kosttillägg som enda näringskälla motsvarande 1000 kcal per dygn. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (2,05 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. 8) Tilläggsnutrition, avgift för de som har behov av komplettering av maten med kosttillägg. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,91 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 9) Tilläggsnutrition, avgift för patienter med tillägg motsvarande < 400 kcal/dag. Gäller vuxna från 19 års ålder. Indexeras genom bestämd andel (0,57 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 10 tal kronor. 10) Gäller ej avseende avgift vid uteblivet besök eller avgifter enligt Gula taxan. Högkostnadsskydden för öppenvårdsbesök indexregleras genom i lag fastställd andel (2,47 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. 11) Högkostnadsskyddet för läkemedel indexeras genom i lag fastställd andel (5,00 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmaste 50 tal kronor. Indexeringen innebär att den allmänna prisutvecklingen i samhället följs över tid och att högkostnadsskyddet därmed värdesäkras. 12) Efter beslut i Landstingsfullmäktige den juni höjs högkostnadskyddet från kronor till kronor Högkostnadsskyddet för sjukresor indexeras genom bestämd andel (3,61 %) av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas nedåt till närmast 50 tal kronor. 13) Ersättningen har uppräknats med 4,0 % år 2018, därefter med 2,8 % per år enligt beslut i Regionfullmäktige den november ) Avgiften används vid debitering mellan primärvården och specialistvården och avser stickkostnader vid provtagning. Sida 1(1)