Bilaga x. Budget samt ekonomisk plan

Transkript

1 Bilaga x Budget samt ekonomisk plan

2 Budget 2013 samt ekonomisk plan Innehållsförteckning Sida 1. Allmänt 2 2. Finansiella mål 4 3. Finansiella resurser Resursfördelning och användning Kostnadsreduceringar Resursramar 7 4. Resultatbudget 9 5. Kassaflödesanalys Balansbudget 15 1 (16)

3 Budget 2013 samt ekonomisk plan Allmänt Den budget och ekonomiska plan som presenteras i det följande bygger på landstingets flerårsplan som antogs av fullmäktige den februari I denna plan fastställdes mål och ekonomiska ramar på landstingsnivå för de olika huvudverksamhetsområden som finns inom landstinget. Därefter har beslut om mer detaljerade budgetförutsättningar tagits i nämnderna och i landstingsstyrelsen under våren I samband därmed fördelades bland annat de ekonomiska ramarna avseende specialiserad psykiatrisk samt somatisk vård. Styrkort har utarbetats inom de olika nämnderna samt styrelsen. För dessa har utgångspunkten varit balanserad styrning i de fyra perspektiven medborgare, processer, medarbetare samt ekonomi. Perspektiven balanseras med utgångspunkt i landstingets vision och verksamhetsidé samt de övergripande inriktningsmål och strategier som fastställts i landstingsplanen. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland genom det i grunden behovsbaserade kapiterings- och listningssystem som tillämpas. Inom Folktandvården har ett arbete för att utveckla transparens och konkurrensneutralitet genomförts. För den specialiserade somatiska och psykiatriska vården har i grunden fördelning mellan sjukhusen skett genom det inom landstinget etablerade Sverkersystemet. Inom psykiatrin gäller dock att den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken utgör en egen förvaltning med egen ekonomisk ram. Under hand har ett omfördelningsarbete skett med utgångspunkt i landstingets fempunktsprogram. Detta har resulterat i nya ekonomiska ramar för de tre vårdområdena opererande, medicin samt psykiatri och habilitering. Dessa, länsomfattande vårdområden, gäller från och med 2013 för verksamheterna inom den specialiserade vården. Dessutom finns en ram för vissa gemensamma kostnader inom den specialiserade vården. En del av de kostnader som nu återfinns inom det gemensamma området kommer senare att omfördelas då vissa beslut har tillkommit som inte hunnit beaktats vid budgeteringstillfället. Övriga verksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlighet med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. I övrigt har, enligt fempunktsprogrammet, omfördelningar av resurser skett även utanför den egentliga vården. Från landstingsdirektörens stab har verksamheterna Landtingsfastigheter, Landstingsarkiv och Upphandlingsenhet flyttats till Landstingsservice. För att samordna och effektivisera ledning och styrning har resurser för ekonomi, HR och kommunikation, utveckling och analys samt viss vårdadministration flyttats från de olika verksamhetsförvaltningarna till landstingsdirektörens stab. I bilaga A framgår vilka omfördelningar som skett i de ekonomiska ranarna för 2013.Vissa kompletterande omfördelningar kommer att ske senare. Detta kommer även att bli aktuellt avseende interna hyror som behöver justeras på 2 (16)

4 Budget 2013 samt ekonomisk plan grund av ändrat ränteläge. För INSE-projektets försening finns särskilda medel (22 mnkr) avsatta som en reserv under emotsedda kostnadsökningar för senare justering av ramarna. Orsaken till detta är att projektets besparingspotential har omprövats och beräknas uppnås senare än tidigare bedömningar. Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fastställda normer och principer. Även här sker nu en översyn av kostnadsnivån, vilket kan innebära senare justeringar. 3 (16)

5 Budget 2013 samt ekonomisk plan Finansiella mål De finansiella mål som satts upp i Landstingsplanen lyder som följer: God ekonomisk hushållning, vilket innebär ett årligt positivt ekonomiskt resultat med 150 miljoner kronor, vilket skall uppnås utan skattehöjning. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst 80 miljoner kronor för att trygga framtida pensionsåtaganden. Soliditeten ska inte minska. För att nå de finansiella målen krävs bland annat följande: långsiktigt hållbar ekonomi, minskat konjunkturberoende kontroll över kostnadsutvecklingen budgetdisciplin investeringsutrymmet hålls och investeringarna finansieras med egna medel insyn och kontroll över upphandlingar benchmarking för alla verksamheter alltid väga drift i egen regi mot alternativa driftsformer och välja den mest effektiva ur kostnads- och kvalitetssynpunkt Målet om God ekonomisk hushållning beräknas inte kunna klaras för år 2013 eller de kommande två åren under planperioden. Krympande statsbidrag och för hög kostnadsutveckling för den somatiska vården ger ekonomiska svårigheter. Jämfört med landstingsplanens siffror minskar dessa skatteintäkter och generella statsbidrag med 29 miljoner kronor år 2013 och cirka 60 miljoner kronor kommande år. Förutom den svaga intäktsutvecklingen påverkas ekonomin negativt av INSEprojektets försening samt en omprövning av projektets besparingspotentialen vilket ökar kostnaderna med 22 miljoner kronor 2013 och åren därefter. Målet om God ekonomisk hushållning innebär att ekonomin nu måste förstärkas med 148 miljoner kronor gentemot det överskott med två miljoner kronor som beräknas år Därtill kommer att den buffert för oförutsett som tagits upp bör förstärkas med ytterligare minst 100 miljoner kronor. De beslutade kostnadsreduceringarna inom upphandling måste genomföras. Dessutom aviseras balansproblem med 114 miljoner kronor för den specialiserade somatiska vården redan från år 2013, 147 miljoner kronor år 2014 och 152 miljoner kronor år 2015, obalanser för den Rättspsykiatriska regionkliniken med 7 miljoner kronor och fortsatt krav på effektiviseringar för den landstingsdrivna primärvården till följd av intäksminskningar när färre patienter listar sig hos den landstingsdrivna primärvården. Till detta kommer från Kollektivtrafikmyndigheten (KTM) avviserade kostnadsökningar för kollektivtrafiken med 25 miljoner kronor redan år 2013, 28 miljoner 4 (16)

6 Budget 2013 samt ekonomisk plan kronor år 2014 och 30 miljoner kronor år Ovanstående innebär balansproblem med 496 miljoner kronor i landstingets samlade ekonomi. Möjligen kan dessa åtgärder reduceras till cirka 377 miljoner kronor om beslut tas i enlighet med förslag avseende den översyn av utjämningssystemet för kommuner och landsting som föreslagits och INSE-projektets besparingar genomförs enligt plan. När det gäller kravet på återställning av tidigare års underskott är detta avklarat i och med 2011 års överskott. Det ekonomiska läget 2012 exklusive engångsåterbetalningen från Fora AB innebär dels ett underliggande underskott samt en avsevärd försämring sedan föregående år. De ekonomiska ramarna för de olika verksamheterna måste därför hållas som ett första steg att klara ekonomin. Den buffert som budgeterats för 2013 avser eventuell kompensation för INSE-projektets försening vilket.uppgår till 22 miljoner kronor samt 9 miljoner kronor för oförutsedda kostnadsökningar. Målet om att soliditeten inte ska minska klaras inte under planperioden. Detta beror på att de budgeterade resultatnivåerna under perioden är för svaga och att investeringsnivån är för hög, vilket ger en låg skattefinansieringsgrad av investeringarna. 3. Finansiella resurser 3.1 Resursfördelning och användning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (70 %) som är en inkomstskatt på länsmedborgarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning med flera statsbidrag motsvarar 17 procent av landstingets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (9 %), patientavgifter (3 %) och kapitalförvaltning (1 %). Totalt omsluter verksamheten cirka 7,1 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår för löner med mera till egen anställd personal. I övrigt används cirka 16 procent för köp av material och 25 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler entreprenader inom vårdvalet. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskrivningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent. Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter: Regional utveckling 5 % Hälso- och sjukvård 93 % (varav tandvård 4 %) 5 (16)

7 Budget 2013 samt ekonomisk plan Resterande resurser, 2 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingsstab, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 3.2 Kostnadsreduceringar I förutsättningarna för denna budget och ekonomiska plan ingår att inom inköp och upphandling öka effektiviteten och det beräknas ge en kostnadsreduceringseffekt med 59 miljoner kronor under åren Området inköp och upphandling måste fullföljas under planperioden. Med tanke på den ekonomiska situation som uppkommit och som beskrivs i avsnitt 2 ovan är det nödvändigt att förstärka ekonomin ytterligare 377 alternativt 496 miljoner kronor. Den lägre nivån är beroende på om beslut tas om nytt utjämningssystem. Kostnadsreduceringarna är nödvändiga för att nå målet om God ekonomisk hushållning samt bygga upp en buffert för oförutsedda händelser med 150 miljoner kronor utöver de medel för tillgänglighet och vårdgaranti som finns budgeterade med knappt 50 miljoner kronor vid planperiodens slut. För åren 2013 och framåt skjuter ytterligare kostnader på för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi, lokaler samt trafik. Det kostnadstryck som uppstår kan årligen beräknas till i omkring 80 miljoner kronor eller 1,1 procent. Prioriteringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt för att möta det ökade kostnadstrycket. I övrigt gäller, i likhet med tidigare, att allmän restriktivitet skall prägla verksamheten. En aktiv styrning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är därför av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser/benchmarking är i sammanhanget av stor vikt. För att klara de stora obalanser (147 mnkr) som nu uppkommit är det av stor vikt att åtgärder snarast planeras, igångsättas och snabbt genomföras. 6 (16)

8 3.3 Resursramar Budget 2013 samt ekonomisk plan De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2012: Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Regional nämnd 230,5 228,4 232,3 235,4 Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd 33,9 34,6 34,9 35,6 varav folkhälsa m.m. 1) 15,4 15,8 15,7 16,0 varav Österåsens hälsohem 18,5 18,8 19,2 19,6 Hälso och sjukvårdsnämnd 4 014, , , ,1 Plan 2015 varav gemensamt 2) 2,8 2,9 2,9 3,0 varav Specialistvården Västernorrland 3 939, , , ,6 därav somatisk vård 4) 3 548, , , ,4 specialistvårdengemensamt 196,5 201,9 206,7 vårdområde Opererande 1 418, , ,0 vårdområde Medicin 1 891, , ,7 därav vårdområde Psykiatri och habilitering 391,4 475,3 485,2 495,2 varav rättspsykiatri 32,2 32,7 33,5 34,1 varav hörselvård 39,2 37,9 38,6 39,4 Patientnämnd/etisk nämnd 3,3 3,4 3,4 3,5 Landstingets revisorer 5,4 5,6 5,7 5,8 Landstingsstyrelsen 1 701, , , ,8 varav primärvård 1 209, , , ,8 varav tandvården 144,7 147,6 150,5 153,5 varav landstingsservice 26,9 27,5 28,0 varav landstingsstab 5) 347,0 307,7 301,4 306,5 Totalt 5 988, , , ,2 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 7 (16)

9 Budget 2013 samt ekonomisk plan ) Avser nämndens politiska verksamhet. 3) Specialiserade sjukvården omfattar somatik och psykiatri inkl habilitering 4) Specialiserade somatiska vården omfattar specialistvården gemensamt, vårdområde opererande och vårdområde medicin. 5) År 2012 innehåller kostnader för IT plan, sjukskrivningsprojekt, patientsäkerhetsarbete, personalstrategiska ändamål m.m. Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för landstingsstab, primärvård och tandvård att ligger under landstingsstyrelsen. Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 69 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårdsoch tandvårdsnämnden. Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstingsstyrelsen. Dessa är i huvudsak intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Landstingsservice har från 2013 anslag för arkivverksamheten och upphandlingen. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice. Resursramarna enligt ovan motsvarar det produktionsutrymme/ konsumtionsutrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa produktionsenheter. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 2 procent. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital. I inflationsantagandet har hänsyn tagits till de effekter som beräknas till följd av effektivare inköps- och upphandlingsprocesser. Jämfört med beslut om ekonomiska ramar vid fullmäktige den februari 2012 är resursramarna förändrade enligt följande: Landstingets revisorer har efter förslag från fullmäktiges budgetberedning tillförts 0,1 miljoner kronor. Folkhälso- primärvårds- och tandvårdsnämndens anslag för folkhälsa har för år 2013 tillförts 0,4 miljoner kronor från Landstingsstaben för satsning på fysisk aktivitet inom ramen för fullmäktiges beslut om planen för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten enligt bilaga B. 8 (16)

10 Budget 2013 samt ekonomisk plan Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna medel som reserverats centralt för emotsedda kostnadsökningar. Buffert för egentligt oförutsedda kostnader uppgår till 8 miljoner kronor år 2013 och därefter till 44 respektive 49 miljoner kronor per år. Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från KPA Pension. Jämfört med tidigare beräkningar i landstingsplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) minskat med två miljoner kronor år och 2015 har dessa kostnader minskat med 30 respektive tre miljoner kronor per år. Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt beslutade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 2,5 8,4 43,8 48,8 Emotsedda kostnadsökningar 43,3 117,2 124,9 114,6 Personalpolitik 5,1 5,2 5,3 Summa 45,8 130,7 173,9 168,7 9 (16)

11 Budget 2013 samt ekonomisk plan Medlen för egentligt oförutsett disponeras av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT, främst inom områdena vårdsystem och nationell utveckling, med 37 miljoner kronor för år 2013 och därefter med 38 respektive 39 miljoner kronor för åren 2014 och Beredningen av dessa medel sker inom ramen för allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för INSEprojektets försening och en omprövning av projektets besparingspotential, åtgärder för minskad sjukfrånvaro, åtgärder för patientsäkerhetsarbete, satsning inom psykiatri, åtgärder för vävnadsdirektivets genomförande, tandvårdsreformens tredje steg, RCC Regionalt cancercentrum Norr samt för marksanering vid Tvätteriet Långsele med mera. Medel för vårdgaranti- och tillgänglighet finns även budgeterade under denna rubrik med 37 miljoner kronor för år 2013 och därefter med 49 miljoner kronor för följande år. I samband med införandet av Vårdval Västernorrland minskades ersättningen till vårdgivarna för hyreskostnader. Dessa medel, cirka åtta miljoner kronor, är även de reserverade under rubriken emotsedda kostnadsökningar. Medel för personalpolitik avser anställningsstöd för ungdomar, kompetensutveckling med mera av personal och chefer inom ramen för den personalpolitiska plattformen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt investeringsplanen. Byggnader avskrivs på 30 år och inventarier/utrustning på 10 år eller kortare. Avskrivningskostnaderna beräknas nu bli 6 miljoner högre för år 2013 än vid tidigare beräkning i landstingsplanen i februari 2012 och för kommande år cirka 1 miljoner högre. Detta beror på lägre investeringsutgifter år 2012 och att planerade, nya investeringar beräknas tas i drift mot slutet av planperiodens utgång. Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen, 10,99 kronor per skattekrona, ligger åtta öre under genomsnittet för samtliga landsting och är nu den åttonde högsta bland landets landsting. Skatteintäkterna beräknas nu, jämfört med tidigare beräkning i februari 2012, bli 19 miljoner kronor lägre år 2013 och därefter 44 respektive 51 miljoner lägre åren 2014 och Räknas de statsbidrag som justerats enligt inkomstutjämningen samt finansieringsprincipen in, blir de egentliga skattkraftsberoende intäktsförändringarna en ökning med 25 miljoner kronor år 2013, en minskning med 1 respektive 5 miljoner kronor år 2014 och 2015 Försämringen beror på lägre, prognostiserade skatteunderlag till följd av försämrad tillväxt orsakat av en försvagning av arbetsmarkanden. Under planperioden beräknas en minskad befolkning i länet med 850 invånare vilket motsvarar 19 miljoner i minskade skatte- och statsbidragsintäkter. 10 (16)

12 Budget 2013 samt ekonomisk plan Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna drygt en procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. När det gäller kostnadsutjämning sker varje år en revidering av underlaget för denna. Den viktigaste parametern för kostnadsutjämning mellan landsting är andelen så kallade vårdtunga grupper, som ökar något snabbare i riket än i Västernorrland. Detta får till följd att kostnadsutjämningen, jämfört med beräkningar i februari 2012, minskar med 27 miljoner kronor år 2013 och motsvarande belopp följande år. För den så kallade sjukskrivningsmiljarden har ett belopp med 15 miljoner kronor från och med år 2013 tagits upp, vilket är fem miljoner kronor mindre än i landstingsplanen. Detta är en anpassning till en mer realistisk nivå. Bidraget för läkemedel är reducerat jämfört med i februari 2012 beräknade belopp. Detta beror på den bedömning som kan göras utifrån dels läkemedelskostnadernas utveckling och dels avsatta medel i statsbudgeten. När det gäller effekterna av höjt högkostnadsskydd för sluten hälso- och sjukvård beräknas detta ge cirka 4 miljoner kronor för år 2013 och framåt i ökade patientintäkter till landstinget, som en förstärkning till hälso- och sjukvårdens ekonomi. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 633,5 660,9 677,7 698,1 Kostnadsutjämning 7,5 5,1 5,1 5,1 Regleringsavgift 47,0 61,7 85,3 113,9 Åtgärder minskad sjukfrånvaro 14,5 15,0 15,0 15,0 Ersättning för läkemedel 601,1 606,1 606,1 606,1 Summa 1.209, , , ,2 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till tre procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i februari 2012 bli något högre beroende på lägre investeringsutgifter 2012 jämfört med budget. I övrigt beräknas sämre resultat ge en försämrad likviditetsutveckling under planperioden och resulterar i fem respektive sex miljoner i minskade intäkter för åren 2013 och En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är tolv miljoner kronor lägre för år 2013 än vid tidigare beräkningar. År 2014 är motsvarande belopp tjugotvå miljoner lägre och 2015 sexton miljoner lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan). 11 (16)

13 Budget 2013 samt ekonomisk plan Under planperioden är detta budgetförslag balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. För att klara kraven på God ekonomisk hushållning är det nödvändigt att ekonomin förstärks med 148 miljoner kronor senast år Därtill kommer att bufferten för oförutsett bör förstärkas med minst 50 miljoner kronor. Därtill måste beslutade kostnadsreduceringar inom inköps- och upphandlingsområdet med 59 miljoner kronor genomföras enligt fastställd tidplan. De balansproblem med 114 miljoner kronor som aviseras från sjukhusen, 7 miljoner kronor från Rättspsykiatriska regionkliniken och 25 miljoner kronor från Regional utveckling för kollektivtrafiken måste snabbt åtgärdas. Detta gäller även det omställningsarbete som är nödvändigt att fortsätta med för den landstingsdrivna primärvården. 5. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. 12 (16)

14 Budget 2013 samt ekonomisk plan Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: Avskrivningar Avsättningar Förändring långfristiga skulder och investeringsbidrag 1 Realisationsvinster 10 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av förråd (ökning, minskning +) 2 2 Förändring av kortfristiga fordringar (ökning, minskning +) Förändring av kortfristiga skulder (ökning +, minskning ) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån 158 Medel från finansieringsverksamheten 158 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (16)

15 Budget 2013 samt ekonomisk plan Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten. Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan. Realisationvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Förändringarna under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för perioden beräknas nu totalt bli 19 miljoner kronor högre än de belopp som angavs i Landstingsplanen i februari. För 2012 beräknas ett överskott mot budgeterade investeringsutgifter med 135 miljoner kronor. Den relativt låga investeringsnivån 2011, 145 miljoner kronor, följs av en mycket hög, planerad nivå år 2012 och 2013, med 280 respektive 454 miljoner kronor, varav 352 miljoner kronor i investeringsplanen och resterande i förvaltningarnas investeringar. Investeringsplanens olika objekt framgår av bilaga C. Investeringarna beräknas överskrida investeringsramen med cirka 120 miljoner kronor. Driftkostnadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 16 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar. Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är alltså positivt framförallt beroende de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verksamhetens förfogande hålls. 14 (16)

16 Budget 2013 samt ekonomisk plan Balansbudget Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 37,9% 36,9 % 35,1% 33,6 % 32,6 % Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd och förändringen avser de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. 15 (16)

17 Budget 2013 samt ekonomisk plan Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna) beräknas under planperioden försämras, från 36,9 procent vid utgången av 2012 till 32,6 procent vid utgången av Den negativa utvecklingen innebär att målet att soliditeten inte får minska inte kan uppnås under planperioden. Landstingets avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställda samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,7 miljarder kronor, visas till större delen som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser identifierade avvecklingskostnader i samband med omstrukturering som utbetalas efter år 2011 samt revers till LÖF. Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan. 16 (16)

18 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2013 inkl revideringar, tusentals kronor Budget 2013 Förvaltning/Verksamhet Lt plan Förändring Reviderad ram Not Regional nämnd , , ,0 1 Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd ,0 0, ,0 2 varav folkhälsa m.m ,0 0, ,0 varav Österåsens hälsohem ,0 0, ,0 Hälso sjukvårdsnämnd , , ,0 varav HSN nämnden 2 883,0 0, ,0 varav somatik , ,0 0,0 3 varav specialiserad vård , , ,0 4 därav gemensamt , ,0 5 därav opererande , ,0 6 därav medicin , ,0 7 därav psykiatri & habilitering , , ,0 8 varav rättspsykiatri ,0 210, ,0 9 varav hörselvård ,0 129, ,0 10 Patientnämnd/etisk nämnd 3 379,0 0, ,0 Landstingets Revisorer 5 511,0 100, ,0 Landstingsstyrelsen , , ,0 varav landstingsservice 0, , ,0 11 varav primärvård ,0 0, ,0 varav folktandvården ,0 0, ,0 varav landstingsstab , , ,0 12 Finansen 0, , ,0 13 Totalt ,0 100, ,

19 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2013 inkl revideringar, tusentals kronor Från Till Netto Not 1 Ekonomifunktionen från RN till LTS HR funktionen från RN till LTS Kommunikation (allm) från RN till LTS Kommunikation (miljö) från LTS till RN S:a Not 2 Ekonomifunktionen från HC till LTS HR funktionen från HC till LTS Kommunikation (allm) från HC till LTS Utveckling & Analys från HC till LTS Återdebitering OH S:a Not 3 Ekonomi HR och kommunikation från somatik till LTS Habilitering från somatik till VO Psyk/Hab Från somatik till gemensamt Från somatik till opererande Från somatik till medicin S:a Not 4 Från somatik till gemensamt Från somatik till opererande Från somatik till medicin Från somatiken till psykiatri/habiliterin S:a Not 5 Från somatik till gemensamt S:a Not 6 Från somatik till opererande S:a Not 7 Från somatik till medicin S:a Not 8 Ekonomi HR och kommunikation från psykiatri till LTS Från somatik till psykiatrin/habilitering S:a

20 Bilaga A Ekonomiska ramar för 2013 inkl revideringar, tusentals kronor Från Till Netto Not 9 Ekonomi och HR funktion från RPK till LTS S:a Not 10 Ekonomi och HR funktion från Hörselvård till LTS S:a Not 11 Ekonomi och HR funktion från LSV till LTS Upphandlingsenheten från LTS till LSV Landstingsarkivet från LTS till LSV Återdebitering OH S:a Not 12 Ekonomi, HR och kommunikationsfunktion från RN till LTS Kommunikation (miljö) från LTS till RN Ekonomi, HR, kommunikation och utveckling och analys från HC till LTS Ekonomi, HR, kommunikation och utveckling och analys från Somatik till LTS Ekonomi, HR, kommunikation och utveckling och analys från Psykiatrin till LTS Ekonomi och HR funktion från RPK till LTS Ekonomi och HR funktion från Hörselvården till LTS Ekonomi och HR funktion från Lab.med. till LTS Ekonomi och HR funktion från Fastigheter till LTS Ekonomi och HR funktion från LSV till LTS Upphandlingsenheten från LTS till LSV Landstingsarkivet från LTS till LSV Återdebitering OH 0 S:a Not 13 Återdebitering OH, Hälsocentralerna Återdebitering OH, Laboratoriemedicin Återdebitering OH, Fastigheter Återdebitering OH, Landstingsservice S:a

21 Budget 2013, tals kronor Nämnd Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Regional nämnd Folkhälso,primärvårds och tandvårdsnämnd varav folkhälsa m.m. 1) varav Österåsens hälsohem varav Hälsocentralerna Landstinget Västernorrland varav Folktandvården Summa Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnd Hälso och sjukvårdsnämnd varav gemensamt 2) varav Specialistvården Västernorrland därav Specialistvården gemensamt därav vårdområde Opererande därav vårdområde Medicin därav vårdområde Psykiatri och habilitering varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) varav Hörselvård Summa Hälso och sjukvårdsnämnd därav No somatik därav No psykiatri (exkl. RPK) (inkl. habilitering) Bilaga B 1) Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet. 2) Avser nämndens politiska verksamhet Sida 1 av 10

22 Nämnd Budget 2013, tals kronor Intäkter Övriga kostnader Driftkostnad netto Budgeterat resultat Personalkostnader Landstingsbidrag Investeringsutgift Patientnämnd/etisk nämnd Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen varav Landstingsstaben därav primärvård därav tandvård därav särskilt tandvårdsstöd/ äldretandvård därav landstingsstab varav Landstingsservice varav Laboratoriemedicin Summa Landstingsstyrelsen Summa nämnder Finansiering TOTALT Bilaga B Sida 2 av 10

23 Driftbudget 2013, tals kronor Huvudområde Intäkter Kostnader Netto Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Politisk verksamhet Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Pensioner, avskrivningar och internränta m.m Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader Total ) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m. Pensionskostnader inkl. individuellt pensionssparande Intern pensionsavgift Oförutsett (egentligt) Statsbidrag, råd o stöd Avskrivningar, avkastningskrav m.m Internränta Summa Sida 3 ( 10)

24 Investeringsbudget 2013, tals kronor Huvudområde Utgifter Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso och sjukvård Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmän regional utveckling Medicinsk service Allmän service Fastighetsförvaltning Summa Sida 4 ( 10)

25 Resultatbudget 2013, tals kronor Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Förändrad pensionsskuld (not 3) Avskrivningar (not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 5) Generella statsbidrag (not 6) Finansiella intäkter (not 7) Finansiella kostnader (not 8) Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Årets resultat (not 9) Kommentarer till noter Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten /. intern ränta /. övriga interna kostnader /. avskrivningar /. pensionsavsättning Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt Pensionsavsättningen är beräknad enligt lagstadgad beräkningsmodell (blandmodell) av Kommunsektorns Pension AB (KPA). Sida 5 ( 10)

26 Not 4 Avskrivningar Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på 10 år eller kortare tid. Byggnader avskrivs vanligen på 30 år Not 5 Skatteintäkter Landstingsskatt, 10,99 kr/skattekrona. Not 6 Generella statsbidrag ersättning för läkemedel inkomstutjämning kostnadsutjämning regleringsavgift ersättning, åtgärder för minskad sjukfrånvaro Not 7 Finansiella intäkter Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer. Not 8 Finansiella kostnader ränta på revers till LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) finansiell kostnad på pensionsavsättning Not 9 Årets resultat Årets resultat uppgår till Sida 6 ( 10)

27 Kassaflödesanalys 2013, tals kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar (jmf resultatbudget) Avsättningar (not 1) Realisationsvinster (not 2) 400 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av kortfristiga skulder (Not 3) Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (Not 4) Försäljning av anläggningstillgångar (Not 5) 500 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 6) 195 Medel från finansieringsverksamheten 195 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början (enligt prognos) Likvida medel vid årets slut Kommentarer till noter Not 1 Avsättningar Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt Finansiell kostnad avseende pensionsavsättning inkl löneskatt Not 2 Realisationsvinst Beräknas uppkomma vid försäljning av bostadsrätter Sida 7 ( 10)

28 Not 3 Förändring av kortfristiga skulder Semesterlöneskuld m m, ökning Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt Skatteavräkning Not 4 Specifikation av nettoinvesteringar Byggnader, investeringsobjekt Inventarier, investeringsobjekt Återanskaffning av inventarier Medicinsk teknisk apparatur samt fordon Not 5 Försäljning av anläggningstillgångar 500 Avser försäljning av bostadsrätter 500 Not 6 Amorteringar Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade Sida 8 ( 10)

29 Balansbudget 2013, tals kronor Anläggningstillgångar (not 1) Omsättningstillgångar (not 2) Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital (not 3) Avsättning för pensioner (not 4) Summa avsättningar Långfristiga skulder (not 5) Kortfristiga skulder (not 6) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse: Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före Kommentarer till noter Not 1 Anläggningstillgångar Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper. Not 2 Omsättningstillgångar Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel. Not 3 Eget kapital Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med ; kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till ; kronor Sida 9 ( 10)

30 Not 4 Avsättning för pensioner Enligt den så kallade blandmodellen redovisas endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter Not 5 Långfristiga skulder Avser identifierade avvecklingskostnader i samband med omstrukturering som utbetalas efter år 2010, erhållna investeringsbidrag samt revers till LÖF. Not 6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Sida 10 ( 10)

31 Bilaga C Investeringsplan

32 Investeringsplan Följande nettoinvesteringar (miljoner kronor) beräknas genomföras under planperioden. Utgift Utgift Utgift Projnr Projekttext Regional Utveckling 9709 Bulleråtgärder RU kansli, Härnösand 0,5 Summa Regional Utveckling 0,5 0,0 0,0 Sjukhus Västernorrland Gemensamt 9129 Helikopterplatta, Sundsvall 6, Hus D Ventilation, Örnsköldsvik 6,5 Summa Sjukhus Västernorrland Gemensamt 12,8 0,0 0,0 Vårdområde Opererande 9119 Ögoncentrum, operationssalar Sundsvall 41, Strålbehandling 2, Sundsvall 11, Digitalisering mammograficentrum, Sundsvall 18,0 14, Op-sal 1&2 inkl. ventilation, Sollefteå 7, Allmottagning, Sollefteå 2, OP-sal 3 & 4 inkl ventilation, Sollefteå 13,9 Summa Vårdområde Opererande 77,5 27,9 2,5 Vårdområde Medicin 9101 Akutcentrum, Sundsvall 31, Egenvårdsdialys 25 A, Sundsvall 1, Ambulansstation, Örnsöldsvik 18, Akutgeriatrik, Sundsvall 12, Akutmottagning och ambulanshall, Örnsköldsvik 61, Hus A plan 15 MAVA, EVA, Örnsköldsvik 4,0 Summa Vårdområde Medicin 129,1 0,0 0,0 Vårdområde Pykiatri och Habilitering 9308 BUP/Psyk till Vårdhem 1, Sollefteå 11,6 Summa Vårdområde Pykiatri och Habilitering 11,6 0,0 0,0 1 (2)

33 Investeringsplan Utgift Utgift Utgift Projnr Projekttext Landstingsservice 9672 Sterilcentral autoklaver, Sundsvall 23,5 Summa Landstingsservice 23,5 0,0 0,0 Landstingsfastigheter (LSV) 9619 Energieffektivisering 5,0 5,0 5, Systematiskt brandskyddsarbete SBA 6,0 6,0 6, Ställverk, Örnsköldsvik 0, Hissar, Örnsköldsvik 3, Hissar, Sundsvall 14, Ställverk E, UPS Sundsvall sjukhus 9, Ställverk lågspänning, Örnsköldsvik 2, Sprinkling Länsmuseet, Härnösand 0, Eleffektivisering Sundsvalls sjukhus 0,5 Summa Landstingsfastigheter 33,1 20,0 11,0 Landstingsdirektörens stab 9904 Ny- och ombyggnader 5,0 5,0 5, Datanät, Örnsköldsviks sjukhus 7, Tillgänglighet 4, Passagekontroll ARX-SITHS kort 3,0 3,0 3, Datahall 2, Sundsvall 10, Förnybar el 34,0 Summa Landstingsdirektörens stab 63,4 8,0 8,0 Totalt investeringsplan 351,5 55,9 21,5 2 (2)

34 Investeringsplan Kommentarer till investeringsplan Allmänt I samband med beslut om byggstart upprättas verksamhetsbeskrivning med en total driftkostnadskalkyl. I denna kalkyl ingår en i samverkan mellan landstingets verksamheter och Landstingsfastigheter upprättad hyreskalkyl samt ett preliminärt hyreskontrakt mellan parterna. Till beslutsunderlaget skall även fogas ett förslag till finansiering. Samtliga kalkyler är exklusive mervärdesskatt. I planen ingår index och utgift för Landstingfastigheters projektledning. Regional Utveckling 9709 Bulleråtgärder RU kansli, Härnösand Projektet omfattar ljudisolerande åtgärder mot trafikbuller i fasad vid landstingets kansli. Inom Regional Utveckling medför ovanstående investering en ökad kostnad för landstinget med kronor per år. Sjukhus Västernorrland Gemensamt 9129 Helikopterplatta, Sundsvall Projektet avser en anpassning av helikopterplattan vid Sundsvalls sjukhus enligt luftfartsverkets nya riktlinjer Hus D, ventilation, Örnsköldsvik Projektet omfattar modernisering av ventilationsanläggningen som försörjer Hus D vid Örnsköldsviks sjukhus Inom Sjukhus Västernorrland Gemensamt medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år. Vårdområde Opererande 9119 Ögoncentrum, operationssalar, Sundsvall Projektet omfattar ombyggnad för ögoncentrum med egen operationsenhet. Behovet av flyttning från centraloperation är i första hand föranlett av ökad operationsvolym. Förändringen möjliggör en förbättrad arbetsmiljö samt medför effektivare lokalnyttjande, bättre patientlogistik och säkerhet. 1

35 Investeringsplan Strålbehandling 2, Sundsvall Projektet omfattar nybyggnad av lokaler för ytterligare en accelerator för strålbehandling vid Sundsvalls sjukhus. Med två linjäracceleratorer ökar driftssäkerheten och därmed den medicinska kvaliteten vid behandling Digitalisering mammograficentrum, Sundsvall Projektet omfattar inköp av utrustning för att digitalisera mammografiverksamheten, inköp av nya mammografivagnar samt anpassning av befintliga lokaler för mammografienheten vid Sundsvalls sjukhus Operationssal 1 och 2, ventilation, Sollefteå Projektet omfattar ombyggnad av två operationssalar vid Sollefteå sjukhus. Ombyggnaden genomförs för att uppfylla dagens krav på hygien och patientsäkerhet Allmottagning, Sollefteå Projektet innebär ombyggnad av lokaler inom hus A vid Sollefteå sjukhus för att tillskapa ett bättre flöde för dagkirurgi och polikliniska behandlingar Operationssal 3 och 4, ventilation, Sollefteå Projektet omfattar ombyggnad av två operationssalar vid Sollefteå sjukhus. Ombyggnaden genomförs för att uppfylla dagens krav på hygien och patientsäkerhet. Inom Vårdområde Opererande medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år. Vårdområde Medicin 9101 Akutcentrum, Sundsvall Projektet omfattar en om- och tillbyggnad av akutmottagning, akutvårdsavdelning samt ambulanshall med tillhörande saneringssluss för kemiska olyckor Egenvårdsdialys 25 A, Sundsvall Projektet omfattar ombyggnad av lokaler för egenvårdsdialys vid Sundsvalls sjukhus Ambulansstation, Örnsköldsvik Projektet omfattar nybyggnad av ambulansstation i Örnsköldsvik Akutgeriatrik, Sundsvall 2

36 Investeringsplan Projektet omfattar en ombyggnad av akutgeriatrik för att möjliggöra genomförandet av projekt 9119 Ögoncentrum Akutmottagning och ambulanshall, Örnsköldsvik Projektet omfattar projektering samt ny- och ombyggnad av akutmottagning och ambulanshall med saneringssluss vid Örnsköldsviks sjukhus Hus A, MAVA, EVA, Örnsköldsvik Projektet innebär en ombyggnad av vakanta lokaler i Hus A plan 15 för medicinsk akutvårdsavdelning vid Örnsköldsviks sjukhus. Inom Vårdområde Medicin medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år. Vårdområde Psykiatri och Habilitering 9308 BUP/Psyk. till Vårdhem 1 Projektet avser ombyggnad och samordning av lokaler för barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri till vakanta delar av f.d. Vårdhem 1 vid Sollefteå sjukhus. Ombyggnaden innebär att externt inhyrda lokaler kan sägas upp och att två byggnader på Slåttervägen kan avyttras. Inom Vårdområde Psykiatri och Habilitering medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med per år. Landstingsservice 9672 Sterilcentral autoklaver, Sundsvall Projektet innebär ombyggnad av lokaler för sterilcentralen vid Sundsvalls sjukhus utifrån genomförd utredning om sterilverksamheten i länet. Inom Landstingsservice medför ovanstående investeringar en ökad kostnad för landstinget med kronor per år Landstingsfastigheter (LSV) 9619 Energieffektivisering 3