BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

Transkript

1 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra presskonferens den 4 oktober. Statens förhandlare Bo Bylund och näringsminister Leif Pagrotsky meddelade att förhandlingarna med industrin om kärnkraftsavvecklingen avbrutits och att tre partier - s, c och v - kommit överens om att Barsebäck 2 ska stängas under Kritiken mot beslutet från bland annat industri och fackliga organisationer har varit högljudd. Andra mycket kritiska röster har varit Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, samarbetsorganisationen SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna, och Stålet), samt cirka 70 kommunalråd i s-kommuner med elintensiv industri. Oppositionspolitiker har begärt ny folkomröstning och visat på de negativa konsekvenserna för samhället med en stängning av Barsebäck 2. En kabel kommer att läggas till Finland, som bygger sin femte reaktor. Projektet kritiseras för att finsk kärnkraft via kabeln kommer att ersätta svensk kärnkraft. Svenska s-politiker har jagats av media för att förklara syftet med beslutet. Allt fler av allmänheten inser att beslutet är maktpolitiskt och inte gagnar miljö, tillväxt eller välfärd. Opinionsundersökningar av Sifo i slutet av oktober visar att få stödjer trepartiuppgörelsens avvecklingsstrategi. Hela 84 procent av s-sympatisörer vill fortsätta använda eller bygga ut kärnkraften i Sverige. I andra partier är stödet ännu högre. Inte ens bland centerns väljare finns stöd för en kärnkraftsavveckling. Samtidigt är Barsebäck 2, efter några års investeringar, bättre rustat än någonsin och på väg mot produktionsrekord Ett dåligt beslut att stänga Barsebäck Barsebäck 1 stängdes den 30 november Syftet var att visa på politisk handlingskraft och ge incitament till utvecklingen av ny teknik för elproduktion. Konsekvenserna har i stället blivit mer elimport och högre elpriser, även om flera gånger dyrare vindkraft och biobränslen genom subventioner vunnit viss terräng. När Barsebäck 2 stängs blir konsekvenserna desamma, d.v.s. mer fossila bränslen - kol, gas och olja - för elproduktion. Det leder till att utsläppen av växthusgaser, försurande och cancerogena ämnen ökar. Elpriset blir ytterligare något öre högre och jobben i elproduktionen flyttar från Sverige till elfabriker i utlandet. Barsebäck sysselsätter cirka 900 personer i regionen om vi räknar in anställda, entreprenörer och servicenäringar. Därtill kommer hundratals jobb bland underleverantörer. Vi ville fortsätta förhandla Med anledning av att regeringens förhandlare Bo Bylund meddelat att regeringen avbryter förhandlingarna om kärnkraften gjorde motparterna Fortum, Sydkraft och Vattenfall följande gemensamma uttalande: - 1 -

2 Vi har förhandlat i två år och successivt har parterna kommit varandra närmare. Vår gemensamma bedömning är att det fortfarande finns förutsättningar att göra upp och därmed skapa långsiktiga och stabila villkor för Sveriges elproduktion och hela den nordiska elmarknaden. Det är därför förvånande att regeringen nu väljer att avbryta förhandlingarna. Det ligger i allas intresse att skapa klarhet och förutsägbara villkor för svenskt och nordiskt näringsliv. Här spelar kärnkraften en viktig roll. Lågt elpris, men stora skattehöjningar Ibland skyller man på elbranschen för det höga elpriset! Är det då högt? De två senaste torråren ledde till brist på svensk el och priserna steg för dem som tecknade nya kontrakt. Nu är vattennivåerna i våra reservoarer nästan normala och elpriset från kraftbolagen är tillbaka nära tidigare nivåer. En villaägare med elvärme betalar idag genomsnittligt 50,8 öre/kwh för sin el till detta kommer skatter på 46,0 öre/kwh, alltså totalt 96,8 öre/kwh. I januari 1997 var elpriset 47,5 öre/kwh och skatterna 26,0 öre/kwh, alltså totalt 73,5 öre/kwh. Detta innebär att elpriset från kraftbolagen sen 1997 har ökat med ca 7 procent samtidigt som skatten ökat med ca 77 procent (Källa: Svensk Energi) Läs mer på Elspotpriserna har fortsatt att sjunka i höst i takt med att nivåerna i vattenmagasinen närmar sig normala värden. Elspotpriset var i genomsnitt 24 öre/kwh i oktober och tangerade juli månads spotpris som var årets lägsta. Läs mer om spotpris på Byggstart för Finlands femte reaktor Något stort är på gång i Finland. Nu har bygget av den femte reaktorn tagit fart. Det blir världens hittills största reaktor med nästan lika stor elproduktion som tre Barsebäcksreaktorer. Finland 5, eller Olkiluoto 3 som den egentligen heter, blir en 1600 megawatt stor tryckvattenreaktor. Som mest kommer 2000 personer att jobba på bygget som ska vara klart Investeringen är beräknad till ca 3 miljarder euro, vilket kan låta mycket, men investeringen blir billigare än de senaste svenska kärnkraftverken relativt sett. Totalt beräknade produktionskostnader i Finland (öre/kwh): kärnkraft 23,7 kolkraft 28,1 gaskraft 32,3 torveldning 34,7 vedeldning 44,3 vindkraft 50,1 Mer elproduktion behövs - inte mindre Det behövs otroliga MW ny elkapacitet i Europa fram till Det motsvarar 2000 stora gaskombikraftverk på 260 MWe eller 350 kärnkraftreaktorer typ Finland 5. Hur många av dessa kommer att byggas i Sverige? (källa: Svensk Energi) Läs mer på

3 Mer el gäller även Sverige Givetvis påverkas industrins investeringar i Sverige av elpriset. Det var budskapet när Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet hade ett seminarium i Norrköping i oktober. - Beslutet att stänga Barsebäck 2 är bara ett desperat utspel från politikerna som vill så splittring i det borgerliga ledet, kommenterade Christer Larsson, förbundsekonom hos Pappers. Skogskoncernen Stora Enso satsar nu fyra miljarder kronor på en ny anläggning i Kvarnsveden. Christer Larsson menade, att investeringsbeslutet grundades på en tilltro till att Sveriges politiker till slut kommer att ändra sig och ge Sverige långsiktigt hållbara villkor för energi. Därmed kan inte kärnkraft slaktas. Men han tillät sig ändå att tvivla. - Situationen är ytterst osäker sedan regeringen avbrutit förhandlingarna med kraftindustrin. Man talar ju inte ens med kraftindustrin om ersättning för Barsebäck. Mina medlemmar ska inte behöva flytta till annat land för att få jobb för att företagen inte vågar satsa i Sverige, sade Christer Larsson. Per Öhman, energiansvarig på Metall, var en av flera andra upprörda: - Beslutet att stänga Barsebäck 2 kom inte oväntat, men det är beklagligt, obegåvat och leder till höjda elpriser. Men frågan är så laddad att politikerna inte vill ta i den, inte ens med tång. Vad vi nu ser är hur ett av landets energiben slås av. Därför hoppas jag att beslutet rivs upp och politikerna därefter gör halt, sa han. Allt färre vill avveckla kärnkraften Sifo i oktober Under oktober gjorde Sifo tusen telefonintervjuer i Sverige. Bara 16 procent svarade att de ville fortsätta avveckla kärnkraften. Bland partisympatierna blev det följande resultat för andelen som vill fortsätta avveckla kärnkraften i Sverige: Moderaterna 5 % avvecklare Folkpartiet 15 % avvecklare Centerpartiet 29 % avvecklare Kristdemokraterna 16 % avvecklare Miljöpartiet 54 % avvecklare Socialdemokraterna 13 % avvecklare Vänsterpartiet 45 % avvecklare Temo i oktober I en opinionsmätning som Temo gjort på uppdrag av KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning) har tusen personer tillfrågats om de anser att regeringens uppgörelse med c och v om att stänga Barsebäck 2 är bra eller dålig. 60 procent svarar "dåligt", 29 procent anser det "bra" och 10 procent "vet ej". I undersökningen ställs också en allmän fråga om synen på kärnkraftens framtid i Sverige. Över 80 procent vill behålla eller utveckla svensk kärnkraft: 15 % vill att regeringen ska stänga reaktorer även om tillsynsmyndigheten inte anser det nödvändigt, - 3 -

4 35 % vill att kärnkraften ska användas tills nuvarande reaktorer läggs ner av säkerhetseller kostnadsskäl. 31 % anser att vi ska fortsätta använda kärnkraften och vid behov förnya reaktorerna. 16 % vill att Sverige ska utveckla kärnkraften och satsa på nya reaktorer. 3 % är osäkra. Läs mer på analysgruppens hemsida: Gaskraft kommer Sydkraft har långt gångna planer på en utbyggnad av det svenska naturgasnätet och på gasbaserad energiproduktion för uppemot 10 miljarder kronor. För att investeringarna ska bli av kräver Sydkraft bland annat slopad kraftvärmeskatt. Målet är att ge Jönköping och flera mellansvenska städer tillgång till naturgas. Därutöver kommer Sydkraft att tillsammans med danska E2 Energi bygga en gasledning mellan Tyskland och Skåne. Regeringen gav nyligen tillstånd till projektet. Rörledningen beräknas kosta 2,5 3 miljarder kronor och syftar till att kraftigt öka tillförseln av naturgas till Sverige. Sydkraft väntar också på klartecken för sin tillståndsansökan om att få bygga ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö för runt 2,5 miljarder kronor. Det aktuella kraftverket får en effekt på cirka 400 megawatt el och 250 megawatt värme. Det råder för närvarande stor osäkerhet om någon av de planerade satsningarna ska gå att genomföra. Anledningen är bland annat den politiska processen och att förutsättningarna för gaseldade kraftverksprojekt har försämrats genom införandet av utsläppshandel inom EU. Och mer oljekraft kommer Dålig lönsamhet och negativ opinion gjorde att Vattenfall lade ner planerna på ökad användning av oljekraft i Stenungssund. Tanken var att elda restolja från Scanraff med ny reningsutrustning. Sydkraft och Fortum har nu beslutat att med samma teknik öka produktionen av oljekraft i Karlshamn. Totalt kommer en halv miljard kronor att investeras. Projektet avser block 3, som har en kapacitet på 330 megawatt, vilket motsvarar drygt en halv Barsebäcksreaktor, som är på 615 MW effekt. Avvecklingsstrategin är otydlig Klipp ur och kommentarer till den strategi för fortsatt avveckling av kärnkraften som s, c och v har enats om den 4 oktober. Frånsett att partierna är tydliga om att stänga B2 under 2005 är texten i övrigt synnerligen otydlig: Mot bakgrund av de åtgärder som nu har vidtagits av Svenska Kraftnät inom ramen för effektbalansmodellen och det intensifierade klimatsamarbetet inom EU är s, c och v eniga - 4 -

5 om att Barsebäck 2 ska stänga under 2005 och att förberedelserna påbörjas omedelbart. (Åtgärderna på kraftnätet är långt ifrån klara och klimatsamarbetet har inte gett några påtagliga resultat som är relevanta för Barsebäck 2) Vi ser goda möjligheter till fortsatt effektivisering av energianvändning och till att introducera alternativ produktion i marknaden. (De menar naturgas) Vi är beredda att vidta de energipolitiska åtgärder som omställningen kräver. (Mer skatter) Energiforskning och teknikutveckling har varit framgångsrika i Sverige. (Vilken då? Importen av fossil kraft har aldrig varit större) Den fortsatta utvecklingen i Sverige och internationellt kommer att ha stor betydelse för avvecklingens senare skede. (Andra länder bygger kärnkraft och gaskraft) Regeringen bör i god tid meddela ägarna till berört verk om förestående stängning. (Tidigare för Barsebäck 1 var det sex månader) Vi bedömer att naturgasen kan ha betydelse under en omställningsperiod. (Det var ju det vi sa att det inte fick bli när vi röstade 1980) Redan idag finns det ett antal vindkraftprojekt som har fått regeringens tillåtelse, men som ännu inte byggts (osäker finansiering). Sammanlagt skulle dessa kunna producera närmare 1 TWh per år, vilket innebär mer än en fördubbling av dagens produktionsnivå. (Till en produktionskostnad som är 3-4 gånger högre än Barsebäcks kärnkraft) Solenergin är på stark frammarsch globalt sett. Även i Sverige ökar användningen av solenergi och den kommer på sikt att spela en allt viktigare roll i omställningen. (Även på mörka vintern?) Sverige tillhör idag de länder som har lägst utsläpp av koldioxid per capita. (Det beror ju på att vi har tillgång till vattenkraft och kärnkraft och att vi har gått över från olja till el i industriprocesser och till viss del för uppvärmning av villor). Läs hela avvecklingsstrategin på Barsebäcks kommentar till medarbetarna efter trepartiuppgörelsen den 4 oktober (klippt ur dokumentet): Inom Vattenfall är rekryteringsbehovet större än vad det finns medarbetare i Barsebäck. Många på Barsebäck kommer att rekryteras till Ringhals när behoven i Barsebäck upphör. Många kommer att få nya arbetsuppgifter och många kommer att kompetensutvecklas. De flesta kommer att behöva byta arbetsplats. En anställningsgaranti gäller tre år från det Barsebäck 2 slutligen stängs

6 Det är nu överenskommet mellan regeringen, vänstern och centern att Barsebäck 2 ska stängas av under För att beslutet ska verkställas saknas det bland annat ett regeringsbeslut att använda avvecklingslagen. Barsebäck kommer att vara en stor arbetsplats under några år till, men på sikt kommer bara cirka 30 arbetstillfällen att finnas i Barsebäck. Under övergångsfasen - från drift till att bränslet är borta på Barsebäck 2, vilket kan ta upp till tre år - kommer hänsyn att tas till möjligheterna att arbeta på distans som alternativ till att pendla till Ringhals. Men på längre sikt kommer de som idag jobbar i Barsebäck och väljer att stanna kvar i Ringhalsgruppen att ha sin arbetsplats i Ringhals. Vi kommer att samarbeta med Trygghetsrådet för att hjälpa var och en att finna nytt arbete, bedöma nya anställningsalternativ eller pröva idéer om att starta egen verksamhet. Vidare kommer alla medarbetare att ta fram sin egen utvecklingsplan. Tryggheten för medarbetare stationerade i Barsebäck Det kommer att finnas gott om jobb inom Vattenfall. De närmaste åren finns ett stort behov av resurser på grund av det stora förnyelseprogrammet. Flera enheter i Ringhals är fullt sysselsatta med förnyelse av anläggningen och effekthöjningar och har behov av förstärkningar. Vi kan ersätta många, men inte alla av inhyrda konsulter med egen personal. Vidare kommer över 150 medarbetare att gå i pension och uppskattningsvis cirka 200 personer att sluta av andra skäl under de kommande fem åren. Det kommer alltså att finnas plats i Ringhals för alla de 350 medarbetarna på Barsebäck. Anställningsgarantin, i syfte att tillförsäkra företaget rätt kompetens och ge medarbetarna en rimlig omställningstid, gäller. Den är tre år för alla stationerade på Barsebäck från den dag anläggningen stängs. Företagsledningens målsättning är att alla ska erbjudas meningsfulla arbetsuppgifter som är till nytta för Ringhalsgruppen och Vattenfall. Vi är övertygade om att vi kan lösa detta så att båda parter den anställde och arbetsgivaren - blir nöjda. Framtiden för kärnkraft i Sverige Vattenfalls målsättning med att delta i förhandlingarna om kärnkraftens framtid har varit att få långsiktiga spelregler för elproduktionen. Nu valde regeringen att avbryta förhandlingarna trots att Vattenfall, Sydkraft och Fortum var villiga att fortsätta och såg goda möjligheter att komma överens. Situationen i dag är nästan exakt densamma som när förhandlingarna startade 2002 med undantaget att stoppet av Barsebäck 2 är mer preciserat. Ett stopp av Barsebäck 2 innebär att miljön försämras - åtminstone på kort sikt. Fossilkraft i svenska anläggningar eller genom import är vad som kommer att ersätta kärnkraftselen. Den industriella tillväxten och samhällsekonomin påverkas negativt. Dessutom blir kraftbalansen mer ansträngd i södra Sverige. Regeringen har dock genom beslutet att stänga Barsebäck 2 tagit på sig hela ansvaret för att stängningen kan ske utan att eltillförseln äventyras. Framtiden för de resterande tio kärnkraftreaktorerna i Sverige är varken mer säker eller mer osäker än den var tidigare. Överenskommelsen mellan partierna slår fast att en avveckling av kärnkraften måste ta lång tid och ske så att sysselsättning och välfärd kan utvecklas på en stabil grund. Det kan inte betyda annat än att resterande kärnkraftverk kommer att tillåtas producera under mycket lång tid framöver. Vi kan inte i dagsläget se att det kommer att bli aktuellt att stoppa fler block i Sverige de närmaste åren. Planerna på investeringar i Ringhals och Forsmark är långt framskridna och de kommer att genomföras

7 Kärnkraftverket i Barsebäck ligger på ett attraktivt industriområde. Platsen är en viktig balanspunkt i elsystemet och det finns en infrastruktur med hamn, vägar, kylvatten och kraftledningar. Möjligheten finns att utnyttja industriområdet på Barsebäck till ny elproduktion, men det finns idag inga planer på någon ersättningsverksamhet. Det är Sydkraft som äger anläggningen, medan personalen är anställd i Vattenfallkoncernen. Lars-Gunnar Fritz Informationschef BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB Utgiven av Barsebäck Kraft AB, Box 524, Löddeköpinge Tel: Fax: