Startpromemoria för planläggning av bostäder, del av Västberga 1:1, vid kv Julpsalmen, Liseberg

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) Handläggare: Nils Sylwan Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av bostäder, del av Västberga 1:1, vid kv Julpsalmen, Liseberg Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Eva Nyberg-Björklund Sammanfattning Föreningen Blomsterfonden har inkommit med en ansökan om att få exploatera del av fastigheten Västberga 1:1, vid kv Julpsalmen, som ägs av Stockholms stad, för seniorboende, i flerbostadshus upplåtna med hyresrätt. I ansökan avsågs ca 80 lägenheter, vilket har utvidgats till ca lägenheter. Bebyggelsen tar i anspråk naturmark, varför möjligheten att minimera påverkan av detta ska studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Stadsbyggnadskontorets preliminära bedömning är att förslagets genomförande inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Planarbetet bedrivs med normalt förfarande utan program. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (9) Åbyvägen PLANOMRÅDET Östberga Liseberg Buss ca 250 meter från planområdet Planområdets lokalisering och ungefärliga omfattning. Planområdets utsträckning ska studeras i planarbetet Utlåtande Bakgrund Föreningen Blomsterfonden har inkommit med en ansökan om att få exploatera del av fastigheten Västberga 1:1, som ägs av Stockholms stad, för seniorboende, ca 80 lägenheter i flerbostadshus upplåtna med hyresrätt, vilket har utvidgats till ca lägenheter. Gällande plan anger allmänplats/park, varför en planändring är nödvändig. Planområdet ligger i Liseberg, i änden av Annebodavägen. Bebyggelsen intill utgörs av Blomsterfondens flerbostadshus och en bostadsrättsförening. Exploateringsnämnden anvisade marken till Föreningen Blomsterfonden den 15 december Tidigare ställningstagande För fastigheten gäller detaljplan Pl 3867, laga kraft och 7149A, laga kraft som anger markanvändning allmän plats/park.

3 SID 3 (9) Gällande detaljplaner PLANOMRÅDET I Stockholms översiktsplan 2012, Promenadstaden, anges området som gles stadsbebyggelse. Området Området utgörs av en smal, skogsbevuxen, dalgång mot nordväst, omgiven av berg. Marken sluttar nedåt mot Åbyvägen. Området sett från norr Annebodavägen Åbyvägen

4 SID 4 (9) Perspektivet visar slutet av Annebodavägen där den nya bebyggelsen föreslås. Till vänster Blomsterfondens 60-talshus och till höger bostadsrättsföreningens 50-talshus Föreslagen förändring Förslagets ca lägenheter fördelas på en grupp om sex byggnadskroppar/punkthus med fyra till sju våningar. Husen grupperas kring en förlängning av Åbyvägen och ansluter till Blomsterfondens befintliga bebyggelseområde där verksamhetslokaler, servering och annan service finns tillgänglig. Situationsplanen visar hur naturen kan komma fram mellan husen, vilket ställer stora krav i genomförandeskedet.

5 SID 5 (9) Sektionen visar husens placering i dalgången med suterrängvåningar mot gatan Punkthus motiveras på denna plats för att minimera ingrepp i naturmarken och för att kunna bevara stora träd i större utsträckning. Punkthus i detta läge erbjuder möjlighet till bättre anpassning till terrängen och genomsläpplighet mot naturen på de omgivande bergssidorna. Perspektiv norrut längs Annebodavägen med Blomsterfondens befintliga bostäder till vänster. Husens storlek trappas upp från fyra våningar närmast till sju längst bort Gestaltning Byggnaderna föreslås få fyra till sju våningar inklusive suterrängvåningar. Höjdskalan ansluter både till de äldre trevåningshusen och till de nyare åttavåningshusen. Den befintliga bebyggelsen i typisk 50 och 60-talsstil ger utrymme för en självständig utformning av den nya bebyggelsen och gatumiljön, vilket kan skapa ett attraktivt tillskott till platsen. Den sluttande terrängen ställer krav på god utformning av byggnadernas och markanläggningarnas anslutning till befintlig mark. Den befintliga naturen och berghällarna bör sparas så långt det går mellan husen. Den förlängda Annebodavägen utformas likt den befintliga gatan men med ett grönare uttryck. Gatan avslutas med en vändplan som också blir en platsbildning med torgkaraktär.

6 SID 6 (9) Kulturmiljö Intill planområdet finns bebyggelse tillhörande Blomsterfondens seniorboende uppförd under och 60-talen, bestående av åtta våningar höga punkthus i rött tegel samt smalhus från slutet av 1950-talet. Bebyggelsen är inte kulturhistoriskt klassad men relativt välbevarad och karakteristisk. En anpassning till befintlig bebyggelse när det gäller volym, höjd och placering är en lämplig utgångspunkt för gestaltningen. Naturmiljö Den föreslagna bebyggelsen tar i anspråk naturmark och det är därför viktigt att redovisa vilka ekologiska och rekreativa funktioner och värden som påverkas av den föreslagna bebyggelsen och hur påverkan på dessa värden kan minimeras och kompenseras. Miljöförvaltningen har yttrat sig och utförligt beskrivit naturvärden på platsen. På uppdrag av Blomsterfonden har Ekologigruppen AB upprättat en naturinventering och naturvärdesbedömning. Förslag till åtgärder för att skydda de befintliga värdena och till kompensationsåtgärder beskrivs i dessa handlingar. Exploateringsområdet berör dels två moränhöjder och dels ett låglänt fuktstråk norrut mot Åbyvägen. Höjderna domineras av hällmark med tillhörande hällmarkstallskog. Förekomst av signalarten Tallticka, som är regionalt skyddsvärd och sedan våren 2010 rödlistad, indikerar tall med hög ålder. Planområdet ingår som en del i ett större så kallat habitatnätverk för barrskogslevande arter. Ekologigruppen, naturvärdeskarta Åbyvägen Klass 3 höga naturvärden av kommunalt intresse Klass 4, naturvärden av lokalt intresse I det låglänta stråket finns mer blandad skog med gran, asp, ek m m. Stråket innehåller även ett dike som stundtals håller vatten och dräneras mot Åbyvägen. Det låglänta stråket ingår som en del i ett habitatnätverk för groddjur där nätverkets kärnområde bedömts innehålla po-

7 SID 7 (9) tentiella reproduktionsområden. Antalet ekar uppfyller kriteriet för ett så kallat ekområde definierat utifrån den inventering och kartläggning som gjorts av stadens ekmiljöer. I det fortsatta planarbetet ska studierna fördjupas, bland annat genom inmätning av värdefulla träd. Bebyggelsen ska anpassas till naturmarken så att utfyllnader, stödmurar och hårdgjorda ytor minimeras. Även bebyggelsens omfattning och utbredning kan på verkas av anpassningen till naturvärdena. I planhandlingarna ska preciseras hur dessa åtgärder ska regleras och genomföras. Trafik Närmast busshållplats finns på ca 250 meters avstånd. Buss 165 går i kvartstrafik till Liljeholmen vilket tar 14 minuter. De tillkommande bostäderna bedöms alstra relativt lite tillkommande biltrafik på Annebodavägen. Parkering Cykelparkering i tillräcklig mängd för boende, besökande och personal ska finnas vid byggnadernas entréer och bottenvåning/källare. Det kommer också finnas behov av plats för permobiler m m nära entréer. Eftersom lägenheterna är avsedda för äldre som oftast inte har bil, har bilparkeringstalet satts till 0,2. Detta ska utredas vidare i det fortsatta arbetet. Handikapparkering ska finnas vid varje hus. Parkeringen är tänkt att ske längs gatan eftersom behovet av parkering är lågt och för att minimera ingreppen i naturmarken. Angöring Angöring sker direkt från gatan. Tillgänglighet Lutningen på den nya gatan och entréernas läge mot denna gör att tillgänglighetskraven lätt uppfylls. Buller Acad, bullerkonsult, har upprättat en Bullerutredning, Utredningen anger att de hus i det föreliggande förslaget som ligger närmast Åbyvägen, får bullernivåer vid fasad som ligger mellan 55 och 60 db(a). Detta kan åtgärdas med lokala åtgärder så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kommer kunna vädras i fasader med ekvivalentnivåer under 55 db(a). Det industribuller som finns ligger under de nivåer som kräver åtgärder. Stambanans rangerverksamhet bedöms ligga för långt bort för att utgöra någon störning. Bullerfrågorna kommer att studeras vidare och regleras i det fortsatta arbetet. Riskanalys Åbyvägen är sekundärled för farligt gods. Avståndet mellan bebyggelsen och vägen är ca 60 meter, vilket innebär att en riskutredning bör upprättas i planskedet.

8 SID 8 (9) Dagvatten Dagvattenstrategin för Stockholm Stad ska följas. Dagvattenavrinningen från utredningsområdet ska efter exploatering inte öka jämfört med dagens avrinning från naturmark. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska infiltreras så mycket som möjligt eller fördröjas innan avledning till befintlig dagvattenledning. Dagvatten bör inte ledas av söder ut eftersom detta avloppssystem belastar Henriksdals reningsverk. Det är idag oklart om det finns möjligheter att ansluta dagvatten och avloppsvatten i separata ledningar vid Åbyvägen från planerad bebyggelse eftersom naturmark skiljer områdena från varandra. Den vattenmässiga kontakt som idag finns mellan områdena är det låglänta stråket med en naturlig bäckfåra som samlar nederbörd och som slutligen ansluter till en brunn och en dagvattenledning till Årstaviken/Mälaren. Frågan om ett lokalt omhändertagande av dagvatten kan eventuellt samverka med kompensationsåtgärder vad gäller biologisk mångfald knuten till vatten. Befintliga förutsättningar för groddjur i området kan till exempel upprätthållas om dagvatten kan hanteras och synliggöras genom vattendrag i form av en damm eller en bäck. Dagvattenhanteringen ska utredas vidare i planskedet. Genomförande och ekonomi Huvudmannaskapet för den nya gatan ska utredas. Om gatan görs till kvartersmark kan detta underlätta en lösning med markparkering längs gatan, medan en kommunal gata å andra sidan eliminerar behovet av två vändplaner m m. Planarbetet bekostas av byggherren enligt träffat planavtal mellan byggherren och stadsbyggnadskontoret. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra några kostnader för staden. Miljökonsekvenser och behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är möjligt med bostäder inom området. Förslaget innebär ett intrång i naturmark, varför möjligheten att minimera detta ska studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Stadsbyggnadskontorets preliminära bedömning är att förslagets genomförande inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Föreslaget följer översiktsplanens intentioner om att skapa en blandad stadsbebyggelse med bostäder, service och verksamheter. Planförfarande och tidplan Detaljplanen kommer att bedrivas med normalt förfarande utan program. Start PM SBN november 2012 Plansamråd 1 kv 2013 Utställning 4 kv 2013 Antagande 1 kv 2014

9 SID 9 (9) SLUT