Pedagogisk inriktning för VÄSTERÅS STADS KOMMUNALA FÖRSKOLOR

Transkript

1 Pedagogisk inriktning för VÄSTERÅS STADS KOMMUNALA FÖRSKOLOR

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UNDERVISNING OCH UTBILDNING Undervisning och utbildning 3 Kommunikation och förhållningssätt 4 Barnsyn 4 Demokrati och inflytande 4 Miljö och material 6 Rikt och tillgängligt material som utvecklas med barnen 6 Oemotståndliga platser som ger tanken och fantasin kraft 6 Läroplanens områden integreras med varandra 8 Det magiska mötet 8 Projekterande arbetssätt och pedagogisk dokumentation 8 Organisation av tid och människor 10 Verktyg för systematik 10 Den mindre gruppen ger möjlighet till reflektion 11 Hänvisning till litteratur 11 Detta dokument har sitt ursprung i en önskan att få en gemensam riktning för det pedagogiska arbetet i staden. Det ska fungera som ett stöd för att utveckla den enskilda förskolan i denna riktning. Den pedagogiska inriktningen är framtagen i samarbete med förskolans chefer och medarbetare och är förankrad i facklig samverkan. Det här ska vara ett levande dokument och revideras årligen. Dokumentet har sin plats i styrkedjan som en bilaga till verksamhetsplanen, vilket innebär att det blir både ett stödjande och styrande dokument. Undervisning och utbildning är begrepp som ska erövras i förskolan utifrån en reviderad läroplan. Ett sätt att närma sig dessa begrepp är bilden med cirklarna som skapats och finns i våra verksamheter. De fyra områdena kommunikation och förhållningssätt, miljö och material, att läroplanens målområden integreras med varandra och organisation av tid och människor är därför utgångspunkten för vår gemensamma pedagogiska inriktning. De hänger ihop med varandra på bilden men vi har valt att dra isär dem för att kunna definiera och beskriva mer ingående vad de kan betyda för förskolan. Miljö och material Kommunikation och förhållningssätt Läroplanens områden integreras med varandra Organisation av tid och människor 2 3

3 KOMMUNIKATION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Att uppnå Alltid bästa möjliga möte innebär att arbeta med ett levande värde grundsarbete. Kommunikationen mellan de vuxna i förskolan är professionell och respektfull, eftersom ett gott samarbete i arbetslaget är grunden för att lyckas med att göra en god verksamhet för barnen. I Västerås Stad använder vi oss av begreppet Klart ledarskap för både chefer och medarbetare som verktyg för att träna förmågan till kommunikation. När redskap som kuben, jag-budskap och ak tivt lyssnande är invanda och gemensamt erövrade blir det lättare att skapa goda arbetsrelationer. BARNSYN Den gemensamma barnsynen grundar sig på att alla barn är kompetenta med stora förmågor att utvecklas och skapa sin egen kunskap, att tänka och uttrycka sina tankar tillsammans med en vuxen. De får tid och stöd av en medforskande pedagog för att upptäcka, utforska och lära känna sin omvärld och barnets tankar och reflektioner synliggörs i olika samman hang. I våra förskolor visar vi barnet att här är du en viktig person. Kvaliteten i relationen är en förutsätt ning för barns växande och lärande. All kommunikation med barnen omfattas av ett respektfullt och inlyssnande bemötande där pedagogers förmåga att vägleda och samspela är centrala. För att uppnå detta så arbetar vi utifrån Västerås stads imple 4 menteringsplan för Vägledande samspel/ ICDP i förskolan, ett arbete som genomsy rar all verksamhet i förskolan. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. DEMOKRATI OCH INFLYTANDE Barns delaktighet och inflytande över sitt eget lärande och vardag på förskolan genomsyrar våra verksamheter. Det är en rättighet för barnet att bli lyssnad på, ha möjlighet att lyssna till andra och att göra egna, för barnet tydliga, val. Enligt barnkonventionen skall barn få göra sin röst hörd i frågor som rör dem och deras behov. Det innebär att ett demokratiskt förhåll ningssätt präglar verksamheten. Peda gogerna är väl förtrogna med barnkon ventionens innehåll och har förmågan att anta ett barnrättsperspektiv i alla vardags situationer. Barnen får både i reflektion och i handling erfara barnkonventionens intention. Barngruppen får bekanta sig med barnkonventionen genom litteratur och övningar som sätts in i meningsfulla sammanhang för barnen. Stopp min kropp är ett exempel på verktyg för att stärka barns integritet och självkänsla. Förskolan har också ett tydligt mångkul turellt och interkulturellt förhållningssätt där till exempel språk och språkstöd får utrym me för att säkerställa inkludering. Alla barn i förskolan har rätt till en god kommunikativ miljö där alternativa kommunikationssätt har en självklar plats i verksamheten. 5

4 MILJÖ OCH MATERIAL FÖRSKOLANS MILJÖER HAR PLATS FÖR Våra pedagogiska lärmiljöer är inbjudande, inkluderande och främjar barns kreativitet. Hos oss skapas förutsättningar för barnen att uttrycka, utforska och fördjupa sig med hjälp av estetiska uttryckssätt. Det är miljöer som gör att omsorg, lek och lärande ska kunna bilda en helhet för barnet. Materialet i våra förskolor består av mindre färdiga leksaker och mer kreativt och laborativt material för att gå från de hemlika miljöerna till en kompletterande miljö som ger barnen andra upplevelser. I och med implementeringen av projektet en giftfri förskola strävar vi efter att erbjuda rena miljöer och arbetar för en hållbar framtid genom miljömedvetna val av material. RIKT OCH TILLGÄNGLIGT MATERIAL SOM UTVECKLAS MED BARNEN Genom att utforma miljöer med tillgång till varierat material möjliggör vi utforskande, fantiserande och experimenterande. Miljöerna uppmuntrar till lek och lärande utifrån ett ämnesöverskridande arbetssätt. De är föränderliga i takt med barnens utveckling för att skapa progression i deras lärprocesser och är tillgängliga och tillåtande för barn i olika åldrar. Barnen har tillgång till olika material, får prova många gånger och får kunskap om materialet. De digitala verktygen, i samspel med annat material, lägger till och skapar nya möjligheter i barns utforskande. De stärker också barns datalogiska tänkande. Projektorer och overhead tillsammans med kuben hjälper till att skapa spännande miljöer. Ljusbordet kan utmana barnen att undersöka ljuset och den digitala luppen för att se detaljer och undersöka ett för barnen intressant fenomen. OEMOTSTÅNDLIGA PLATSER SOM GER TANKEN OCH FANTASIN KRAFT Miljöns utformning och det material som erbjuds skapar möjlighet till möten som lockar till kommunikation och samspel mellan barn och vuxna. Genom att skapa rum i rummen ges förutsättning för den lilla gruppen att dela kunskap och lära av varandra. Genom att skapa olika stationer eller platser i miljön blir materialet ett tillägg som stödjer barnens undersökande, nyfikenhet och självständighet. Flödet mellan ute- och innemiljön skapar spännande möten och blir komplement till varandra. Vi tar tillvara på naturens tillgångar för att utforska vidare. En ny dimension skapas till exempel när innematerialet följer med ut och leksaksdjuren får nya hem i sandlådan. Lek och fantasi Skapande verksamhet (t.ex. teckna, måla och skulptera i lera) Motorik och kroppsuppfattning (t.ex. rörelse, dans och teater) Musicerande verksamhet (t.ex. sjunga och spela instrument) Skriftspråk och symboler Bygg och konstruktion Naturvetenskapliga och tekniska upptäckter Utveckling av matematiska förmågor Sinnliga upplevelser Språklig utveckling (läsa, lyssna och berätta) Digitalt utforskande 6 7

5 LÄROPLANENS OMRÅDEN INTEGRERAS MED VARANDRA DET MAGISKA MÖTET Det är i mötet mellan barnet (det enskilda barnet eller barngruppen), den vuxne och ett spännande läran deobjekt som lärande och utveckling uppstår. Forskaren Sven Persson beskriver det mötet som kvalitetens brännpunkt. Undervisningen i förskolan bygger på kommunikation och samspel, att lärande sker i mötet med andra. För skollärarens och arbetslagets uppdrag är att förbinda mötet mellan barnet, miljön och materialet och på det sättet skapa förutsättningar för barns lärande i målstyrda processer kring barns frågor och intressen. PROJEKTERANDE ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGISK DOKUMENTATION Vi har tagit ställning för ett utforsk ande och projekterande arbetssätt som startat i stadens utvecklingsarbete Från planering till reflektionskultur. Det betyder att vi är på väg att gå från ett traditionellt temaarbete där pe dagogerna i förväg planerat aktiviteter utifrån ett förutbestämt lärande, till att förskolan ska erbjuda en mångfald av meningsfulla sammanhang och akti viteter som skapar förutsättningar för lärande för både det enskilda barnet och gruppen. I ett projekterande arbetssätt använ der sig pedagogerna av öppna frågor och olika val av material som utmanar barnens nyfikenhet. Det är barnens tidigare erfarenheter, tankar och hypoteser som blir motorn i projektet. Genom observation, dokumentation, reflektion och analys av det som sker i barnens olika utforskande samman hang och aktiviteter. Ett projekterande arbetssätt innefattar både de längre projekt som sträcker sig över flera terminer, men också det korta och mer spontana. Genom att formulera och arbeta kring en ge mensam rubrik eller frågeställning ges pedagoger och verksamheten möjlig het till fördjupning kring ett specifikt område så som naturvetenskap, men också öka det kollegiala lärandet mellan pedagoger och barn på förskolan. Exempel på rubrik kan vara Barns olika möten med förskola/miljö och material eller Barns möte med en plats/staden osv. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barnet och gruppens intres sen och det lärande som sker både för barn, vårdnadshavare och omvärlden. Vägledande samspel i praktiken - genomförande av ICDP-programmet Karsten Hundeide 2009 Respekt för barnet. FN:s konvention om barnets Jag vill veta allt om världen när jag är stor. Vi måste sätta igång! Barn 5 år 8 9

6 ORGANISATION AV TID OCH MÄNNISKOR Var är vi nu? Hur blev det? Var ska vi? Hur gör vi? är ytterligare ett verktyg som är kopplat till ett projekterande arbetssätt och som blir en del av den viktiga systematiken. DEN MINDRE GRUPPEN GER MÖJLIGHET TILL REFLEKTION I arbetet med barnen organiserar vi oss i mindre grupper men också ibland i microgrupper. Grupperna är både stabila för att ge trygghet och bygga relationer men också flexibla för att ge möjlighet för barnen att fördjupa sina olika kunskaper och intressen i olika aktiviteter och gruppkonstellationer. För att kunna fånga barnens olika lärstrategier och intressen organiserar pedagogerna sig till exempel genom en fast eller rörlig pedagog i stationen. Den fasta pedagogen stannar kvar i stationen och dokumenterar och följer upp barnens olika processer med öppna frågor. Den rörliga pedagogen stödjer barngruppen på olika sätt vid rutinsituationer och vid övergångar mellan aktiviteter. Hur vi i förskolan organiserar tid och människor är en förutsättning för det systematiska kvalitetsarbetet: att kvalitetssäkra verksamhetens mål och utveckla utbildningen. VERKTYG FÖR SYSTEMATIK Reflektionstiden i arbetslaget och tillsammans med barnen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett verktyg att använda för att synliggöra den pedagogiska dokumentationen och reflektionen i arbetslaget är reflektionsskrivning. När den sker digitalt, via exempelvis Keynote, kan den på ett säkert sätt delas av alla berörda på förskolan för att skapa ett kollegialt lärande. Den pedagogiska dokumentationen synliggör det som hände igår och ger en vägledning om vad som kan hända idag och imorgon. Reflektionen med barnen är en avgörande länk i fortsatta gruppindelningar utifrån barnens intressen och nyfikenhetsfrågor. Att träna på sin hörstyrka för att både se och höra vad barnets tankar uttrycker och vart barnets intressen leder oss är både en utmaning men nödvändigt för att synliggöra barnets perspektiv. Det blir sedan utgångspunkt för reflektion och planering av verksamhetens aktiviteter. I ett utforskande och projekterande arbetssätt är detta utgångspunkten. Ett pedagogiskt årshjul HÄNVISNING TILL LITTERATUR: programmet vägledande samspel/icdp Karin Edenhammar 2008 Dialog och Demokrati Vägledande samspel i ett samhälleligt och utvecklingspsykologiskt perspektiv Paul Bergman Vägledningshäfte för dig som arbetar inom försko - lan Förskolebarn 1-6 år ICDP Paul Bergman 2016 Empatiskt ledarskap vägledningshäfte för ledare Annelie Waldau och Paul Bergman 2016 Pedagogisk miljö i tanke och handling Linda Linder 2016 Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Elisabeth Nordin-Hultman 2004 Undervisning i förskolan - Att skapa lärande undervisningsmiljöer Ann S Pihlgren 2017 Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Karin Alnervik och Per Alnervik 2017 Om värden i omvärlden Marie-Anne Colliander, Lena Stråhle, Christina Wehner-Godée 2013 Project Zero - att göra lärande synligt Reggio Children 2012 Att undervisa barn i förskolan Elisabet Doverborg, Nils Pramling, Ingrid Pramling 2013 Förskolans yngsta barn: perspektiv på om - sorg, lärande och lek Ingrid Pramling m.fl Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund Bim Riddersporre, m.fl Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan stödmaterial Skolverket

7 12 Produktion: Västerås stad, kommunikationscenter