Designstudio - hållbarhet Designrapport

Transkript

1 Mathilda Prim, Robin Johansson Högskolan i Halmstad matpri14@student.hh.se, Robinjo14@student.hh.se Designstudio - hållbarhet , Mån 26 maj Designstudio - hållbarhet Designrapport Lärare: Jesper Lund Susanne Lindberg Philip Heimer

2 Introduktion Vid utvärdering av prestationsförmåga hos idrottare finns en uppsjö av tester att använda. Det är dock inte alla dessa som är relevanta för den enskilda individen, eftersom olika idrotter har olika krav på olika underbyggande faktorer. Utifrån en kravanalys kan relevanta, prestationsunderbyggande faktorer identifieras (key performance indicators). Vårt uppdrag är att ta fram en modell/representation för hur en kravanalys för en idrott och en atlet skulle kunna utformas, med specifikt fokus på användarvänlighet och interaktionsdesign. Urval och data Kravanalys fotboll En kravprofil används för att jämföra och utvärdera en atlets tillstånd och jämföra det med ett normalvärde från dess idrott. Det hjälper atleten att utvecklas och förbättras samt kan hjälpa till att minska skaderisken. Kravprofiler används inom de flesta sporter som en sorts fysprofil med olika tester. Inom Sverige är kravprofiler oftast generella och inte anpassad för idrotten eller individen. Exempelvis tar pingisen bara bort några tester, som sprintar, som inte lika relevant för idrotten. En atlet stämmer av mot kravprofilen några få gånger per år, i vissa extremfall bara 1 gång. Enligt forskare är en så sällan utförd avstämning mot kravprofilen inte optimal då dagsformen kan påverka resultatet negativt. För att istället få ett mer validerat resultat krävs det att testet utförs med högre frekvens. För att en kravprofil ska kunna hjälpa atleten till att bli bättre och förebygga skador är det viktigt att den utförs ofta. Kravprofilen utförs oftast av en coach, fystränare eller sjukgymnast och utvärderas sedan med atleten, Dagens kravprofiler medför en utmaningar som att den inte är personligt anpassad eller specificerad till många sporter. Detta medför att utkomsten av dessa kravprofiler inte är lika användbar som de hade kunnat vara. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har tagit fram en kravprofil vars syfte är att beskriva kravnivån på de svenska landslagsspelarna. Kravprofilen finns med genom alla landslag, men resultatkraven ökar ju äldre spelaren blir. Kravprofilen består av fyra huvudbegrepp (spelförståelse, teknik, fysiologi och psykologi), alla med underrubriker innehållande de egenskaper/färdigheter som SvFF har valt att fokusera på. Spelförståelse Spelaren skall generellt kunna förstå och ta till sig teoretisk/taktiskt information och i en spelsituation, i högsta möjliga hastighet, kunna fatta kloka beslut för laget. Underrubriker: - Grunder - Position - Taktik Teknik Överlag är kravprofilen för den funktionella tekniken positionsanpassad dvs en mittbacks kravprofil är inte samma som för t ex en yttermittfältare. Det finns en rad med underrubriker inom kategorin teknik, och de skiljer sig mellan utespelare och målvakter.

3 Utespelare: - Mottagning - Passning - Skott - Driva boll - 1 mot 1 (off & deff) - Huvudspel (off & deff) - Målvakt: - Mottagning - Passning - Igångsättning - Skott - 1 mot 1 - Höjdspel Fysiologi En spelare skall vara medveten om och förstå hur viktigt det är med fysisk träning för prestationsförmågan i fotboll. Varje spelare skall ha en allsidig grundstyrka, explosiv styrka samt uthållighet som skall vara anpassad för att prestera på en internationell nivå. Inom kategorin fysiologi finns det tre stycken underrubriker: - Allsidig grundstyrka - Explosiv styrka - Uthållighet Psykologi En ung spelare på 15 år har inte samma erfarenheter som en A-landslagsspelare och den unga spelaren stöter på vägen upp till eliten på utmaningar. Utgångspunkter för utvalda områden gällande psykologi: att kunna hantera dessa utmaningar, att få ut maximalt av ditt fysiska, taktiska och tekniska kunnande som fotbollsspelare samt som A-landslagsspelare kunna prestera som bäst när det gäller som mest. - Hantera utmaningar - Träna med kvalitet - Självbild - Eget ansvar - Fungera bra i gruppen/laget - Prestera under press - Ledarskap Omvärldsanalys Genom att göra en omvärldsanalys och att undersöka samt analysera befintliga webbapplikationer för träning och motivation kan vi skapa en unik webbapplikation på marknaden som samtidigt möter stakeholder och användares mål. I omvärldsanalysen tittade vi på flera applikationer som handlar om träning och motivation. Vi valde webbapplikationer

4 för mobila enheter för att det var den plattformen vi primärt ville designa för. Då vår målgrupp är mellan 14 och 18 år tittade vi på webbapplikationer som är passande för den målgruppen och anpassningsbara efter olika sporter eller övningar. Genom att undersöka dessa webbapplikationer fick vi en bättre bild av vilka funktioner som är viktiga och hur designen ser ut. I omvärldsanalysen undersöktes appar som Nike training club + samt andra liknande träningsapplikationer. Vi valde att undersöka dessa applikationer. Intervjuer För att få in kvalitativ data till vårt projekt genomförde vi kvalitativa intervjuer med bland annat en expert inom området kravprofiler, som är doktorand inom hälsa och livsstil samt utbildad fystränare. Vi använde oss även av ett formulär som fotbollsspelare vars karriär varit uppe på elitnivå genomförde, detta för att nå de som i slutändan kommer att vara användarna av vår prototyp. Också för att deras insikt i att använda den existerande kravprofilen är av nytta för oss under hela designprocessen. Doktoranden arbetar dagligen med kravprofiler inom golf och har stor kunskap om hur dessa funkar och vad de har för svagheter respektive styrkor. Att få komma i kontakt med honom var en stor tillgång sett till vårt projekt och vi fick viktig insyn i hur arbetet kring en kravprofil fungerar. Vi genomförde en semistrukturerad intervju med doktoranden där vi mer djupgående fick ta del av hur en kravprofil fungerar, placera kravprofilen i kontext för olika sporter och ta del av olika mätningar som genomförs sett till de sporter där kravprofilen testas. Doktoranden beskrev att kravprofilen fungerar som en form av SWOT-analys där idrottarens styrkor och svagheter presenteras. Kravprofilen för de aktiva idrottarna som doktoranden är i kontakt med genomför tester inom olika kategorier som just sett till golfen bör testas. Testerna är väldigt generella och de saknar en anpassning efter den specifika idrotten som de testar i, vilket doktoranden uttryckte med ett missnöje. Skillnaden mellan vad som är relevant att testa i golf skiljer sig markant mot vad som hade behövt testas inom exempelvis fotboll. En av kravprofilens stora svagheter är att den lämnar mycket till gissning för utövaren då testet inte ger någon som helst form av feedback mer än resultatet. Idrottaren får enbart ta del av sitt resultat och all form av återkoppling till vad den aktiva kan behöva göra för att nå högre resultat uteblir. Sett till omvärlden ligger Sverige efter i anpassningen mellan de olika idrotternas anpassningsförmåga för kravprofilens utformning och detta är något som doktoranden beskrev som att det behöver ändras. Att använda sig av kravprofilen för att undgå skador är något som doktoranden beskriver inte är möjligt genom användning av den svenska modellen, vilket även pekar på att Sverige behöver se över sin utformning av kravprofilen. Det finns ingen utsatt person som står som ansvarig för att hålla i själva testmomentet utan det kan vara en tränare, en fystränare, en sjukgymnast osv. I dagsläget är ingenting sett till testet digitaliserat utan allt finns på fysiska papper. Den ansvarige för testet fyller enbart i värdena på pappret för att sedan föra in dessa på en webbsida. Doktoranden förklarade även att den svenska kravprofilen har funnits sen 90-talet och fortfarande har inget förändrats.

5 Även om alla involverade är väl medvetna om hur dåligt utformad kravprofilen är så är den fortfarande väletablerad världen över. Problem (UX-statement) Idag används kravanalyser för att utvärdera elitidrottare runt 1 till 2 gånger på år. Vid utvärdering av prestationsförmåga hos idrottare finns en uppsjö av tester att använda. Det är dock inte alla dessa som är relevanta för den enskilda individen, eftersom olika idrotter har olika krav på olika underbyggande faktorer. Utifrån en kravanalys kan relevanta, prestationsunderbyggande faktorer identifieras (key performance indicators). Vi insåg tidigt att problematiken var att analysen inte är anpassad efter de olika sporterna samt utför alldeles för sällan på ett år. När ett sådant test bara utförs 1 till 2 gånger per år är resultatet beroende av dagsformen, en förkylning eller stress kan falla in som negativa faktorer och försämra resultat. Vårt syfte med projektet var att genom vår applikation motivera och förbereda elit- och blivande elitidrottare till en kravanalysen. Målet med projektet är att presentera en fungerande prototyp samt ett koncept för vår stakeholder som påvisar att idrottade kan förbereda sig samt motiveras för en kravanalys. Persona Vi valde att skapa en persona utefter målgruppen som är tonåringar i åldern Vår persona heter Lisa Danielsson och är 16 år gammal. Valet av tonåringar i åldern beror på att de är mest beroende av att prestera bra i kravprofiltester och behöver därför stöd i testerna, samt att uppdragsgivaren hade den målgruppen som bestämd användare av webbapplikationen. Vi baserade vår persona på de svar vi fick på en enkät riktad till professionella fotbollsspelare samt andra som kommer i kontakt med kravprofilen, så som fystränare, samt en doktorand. Att jobba med att skapa en persona är en viktig del i en användarcentrerad designprocess för att skapa en applikation som är anpassad efter vår målgrupp och behov (Cooper, 2007).

6 Scenario Vi valde att skapa följande scenario (kontext-, key path- och valideringsscenario) för att lättare kunna se vilken kontext vår slutprodukt kommer att användas i. Scenarier hjälper oss att under designprocessen hålla oss till rätt spår för att kunna skapa en så skarp slutprodukt som möjligt. Kontextscenario Lisa Danielsson 1. Lisa Danielsson, 16 år, är påväg till sin fotbollsträning där det idag står fys på schemat. 2. Tränaren berättar att de skall träna inför matchen nästa vecka och detta gör Lisa alltid lite extra taggad då hon gillar att ha tydliga mål. 3. Lisa tränar hårdare än vanligt på träningen och efter träningen får hon beröm av tränaren. 4. Utanför omklädningsrummet presenterar tränaren Lisa för en fystränare från svenska fotbollsförbundet som berättade att alla ska göra en kravanalys om två veckor. 5. Lisa känner sig nervös då hon inte vet vad som väntas i kravanalysen och hon visar sin oro tydligt i omklädningsrummet. 6. Hennes kompis Emma berättar om en app där man kan förbereda sig inför kravanalysen och se hur man ligger till mot kraven som ställs på en. 7. Lisa laddar ner app direkt och skapar ett konto där hon ställer in sina värden.

7 8. När hon senare är hemma jämför hon sina egna resultat med de kraven som ställs och ser att hon ligger bra till men måste träna sin kondition. 9. Lisa känner är glad att hon har fått tipset om denna app och att hon nu vet vad hon måste träna på inför kravanalysen om två veckor. Key path scenario Nedanför visualiseras det ett key path scenario som visar hur interaktionen mellan vår persona och prototypen sker, via nyckelhändelserna i vårt koncept. Ett key path scenario beskriver hur personan interagerar med prototypen med användning av vokabulären av ramverket (Cooper et al., 2014). I detta key path scenario är Lisa precis hemkommen från skolan och vill se vad hon behöver träna på. Hon ser att övningen plankan behöver finslipas på och tränar genast på detta. Sen kan hon ta del av sina värden och får en tydlig överblick för hur hon ligger till sett till kravet. Valideringsscenario Vad händer om en spelare byter position? Om det händer att en spelare skulle till exempel byta från anfall till mittfältare förändra såklart även kraven som ställs på idrottaren. Därför finns det möjlighet att byta sport samt specifik position i sporten för att kunna anpassa webbapplikationen efter atletens behov och mål.

8 Vad händer om man klarar alla kraven? När en atlet uppnår och klarar 100 procent av kraven finns det möjlighet att direkt sätta nya mål på nästa nivå av kraven. Detta görs så att en atleten aldrig skall känna att den inte kan förbättra sig själv utan motiveras till att tränare och utvecklas vidare. Designlösning Vårt största designproblem låg i att skapa en digitaliserad version av ett papperstest. Den kravprofil som i dagsläget bara finns i pappersversion är generell och är inte speciellt anpassad efter unika sporter. I Sverige är kravprofilen ett övergripande test om fysiologi och psykologi och skiljer sig från andra länder genom att inte specificera kravprofilen till olika sporter. Detta leder till är att testa sig mot kravprofilen i dagsläget inte ger ett värdigt resultat då idrottsspecifika tester sällan utfö rs. Digitala kravprofilens målgru pp är som tidigare nämnd ungdomar i åldern år då dessa är mest beroende av testerna i början av sin professionella karriär som atlet. Vår designlösning är en webbapplikation som ska fungera som ett motivationsverktyg för professionella atleter, speciellt i början av karriären. Genom den mobila webbapplikationen ska atleter kunna testa sig mot kraven som olika idrotter ställer på dem och på så sätt kunna hålla koll på värden som är viktiga inför kravprofiltesterna. Detta ger atleten chansen att utveckla och stärka sina värden så att de är förberedda samt kan prestera på topp vid testtillfället. Webbapplikationen kommer att göra det möjligt för atleterna att jämföra sig mot de krav som den specifika idrotten ställer, på den specifika positionen som atleten utövar sin sport på. Genom detta kan kravprofilen specificeras till olika sporter och innehålla mer relevanta övningar för atleterna. Genom att atleten matar in sina värden vid registrering och sedan efter inloggning har tillgång till redigering när denna har genomfört tester blir applikationen personligt anpassad efter den unika idrottaren. Atleten kan mata in värden som ålder, vikt, längd och sport. Den digitala kravprofilen bidrar med sociala värden enligt Social Return on Investment ( SROI ). Enligt SROI skall en social avkastning mätas genom att sociala värden omvandlas till monetära värden (Shedroff, 2009). Den digitala kravprofilen skapar ett socialt värde genom att ge atleten möjligheten till att förbereda sig inför testet och på så sätt prestera bättre. Detta är viktigt då atleter i början av sin karriär ofta är stressade och nervösa inför viktiga tester som kravprofilen vilket kan bidra till att fler misslyckas och då inte blir professionella atleter. Då kravprofilstestet bara utförs runt 2 gånger per år är det mycket som måste stämma just denna dagen både fysiskt och psykiskt. Därför ökar stressen hos atleter och specifikt på unga atleter som skall bli professionella och behöver leverera ett bra resultat på testen. En effektkedja kan spåra fördelar samt utkomster av de genererade social värden (Shedroff, 2009). I vår lösning är fördelen för atleterna att de kan förbereda både fysiskt samt psykiskt på vad som kommer på testet, vilket bidrar att sociala värdet är minskad stress och ökad prestation för atleten och för samhället bidrar detta till att fler kan uppnå sina mål. Vår designlösning bidrar till social hållbarhet genom att förbereda atleter på kravprofilstester samt ger de möjlighet till att stärka och utveckla sin prestanda. Kritisk design handlar om att göra användare kritiska om deras vardagliga liv samt att utmana användaren genom att inte bli styrd av antagande, värderingar och normer ( Bardzell &

9 Bardzell, 2013). Den digitala kravprofilen siktar på att göra användarna kritiska till sitt vardagliga idrottsliv och speciellt hur de ställer sig inför förutfattade meningar kopplat till sin idrott. För en ung fotbollstjej finns det en helt uppsjö av fördomar och förutfattade meningar. Många människor som inte är inne i fotbollsvärlden tror att tjejer och killar ges samma förutsättningar för att kunna utvecklas och bli så bra som de bara kan inom idrotten, men så är ofta inte fallet. Medan en ung fotbollskille uppmanas av närstående att satsa på fotbollen och i framtiden spela på hög nivå i Sverige, kanske till och med utomlands, så hör det dessvärre till vanligheterna att unga fotbollstjejer uppmanas av deras omgivning att hellre satsa på skolan och vara duktiga där. Men genom att använda sig av den mobila webbapplikationen kan både unga tjejer och unga killar få samma förutsättningar för att sedan vid det riktiga testet, kunna prestera på topp och efter sina egna bästa förutsättningar vilket bidrar till social hållbarhet. Ett sätt för unga fotbollsspelare att vara kritiska i vardagen är att se över sina förberedelser inför kravprofilstestet. Många övningar som finns med i den mobila webbapplikationen kräver ingen specifik utrustning, vilket betyder att fotbollsspelaren kan enkelt genomföra de förberedande testen hemma via webbapplikaitonen, när som helst. Folk tenderar till att ha antaganden om att man måste befinna sig på ett gym för att kunna genomföra ett ordentligt gympass, vilket inte stämmer. Genom att hellre stanna hemma och ändå kunna utföra precis samma förberedelser värnas även miljön då utsläpp från lokaltrafik/skjuts undviks. Användartest med atleter Användartester utfördes med sex stycken fotbollsspelare med varierande nivåer av divisioner. Valet av dessa användare gjordes för att testa konceptet med teoretiska användare. Användartestet utfördes genom att ge atleten uppgifter att utföra i webbapplikationen och sedan återkopplades detta med uppföljande intervjuer. Resultatet visade på att användare uppmanades till att förbereda sig inför tester och till att förstå att alla kan klara dessa kravtester. Samtliga användare tyckte att konceptet uppmuntrade till att alla kan utföra testet även utan specifika förutsättningar. De tyckte att det var motiverande då man hade ett tydligare mål framför sig och detta tyckte de gjorde det lättare att förstå vad som krävs på en elitnivå. Användarna ställde sig även positiva till att inte behöva ta sig någonstans för att utföra testerna, vilket bidrog med en hög bekvämlighet för användarna. Då de inte behöver färdas till en lokal för att genomföra testerna bidrog testet inte till onödiga koldioxidutsläpp, och då ingen påverkan på klimatet. Detta resulterar i ett hållbart koncept för både användarna och för miljön. Utformning En atlet kan genom att bestämma vilket huvudområde som det skall fokusera på för dagen, få en mobil webbplats som är utformad efter sina behov (figur 1). De fyra huvudkategorierna i SvFF s kravprofil spelförståelse, psykologi, teknik samt fysiologi finns att tillgå och atleten kan enkelt justera vilken som den har tänkt att inrikta sig på för det unika tillfället. Efter att atleten har valt kategori och sedan tryckt på fortsätt kommer innehåll anpassat för den kategorin att visas som till exempel diagram och övningar. Rubriken KRAVPROFIL är placerad centralt i en kontrastfärg mot bakgrunden för att sticka ut och verkligen uppenbara atleten om vilken mobil webbplats som den använder. De fyra cirklarna är till för att visualisera de fyra kategorierna från SvFF s kravprofil och representerar prototypens logotype.

10 Figur 1: Atleten kan välja vad som skall fokuseras på för det unika användningstillfället. Atleten kan enkelt gå in på sin profilsida genom att trycka på ikonen i det högra hörnet, eller navigera via menyn, och göra justeringar över sina tidigare inmatade värden (figur 2). Genom att trycka på kugghjulet i det högra hörnet kommer det fram en redigeringsvy där de sex kategorierna (ålder, vikt, längd, vilopuls, maxpuls och sport) får pilar runt varje värden som ger atleten tillgång till att redigera efter sina nuvarande värden. När atleten är klar med redigeringen trycker den återigen på kugghjulet och de nya inmatade värden sparas. Cirklarna runt om ikonprofilen visar hur atleten ligger till mot SvFF s kravprofil och dessa värden justeras efter att atleten har registrerat sina nya värden. Vill atleten se cirklarna i tydligare format kan han navigera sig till startsidan där dessa presenteras i en större version med en precis procent över sina värden. Startsidan når atleten via hamburgaremenyn som är placerad till vänster i det övre hörnet.

11 Figur 2: Atletens personliga värden visualiseras. Det ges även en översikt över hur stor andel av utförda tester som gjorts, genomförda tester över kravet, förbättring och användning. Oavsett vilken kategori som atleten väljer att fokusera på för det specifika användningstillfället har han alltid tillgång till en kravjämförelsevyn (figur 3). Denna vy gör det hela tiden enkelt för atleten att se hur hans värden står mot kravet från SvFF. Värdena är dynamiska och uppdateras allt eftersom att atleten utför övningar och presterar bättre resultat än vad som tidigare var inmatade. Vill atleten se sina värden i en annan utformning än stapeldiagram kan han enkelt scrolla horisontellt för att istället överskåda till exempel ett spindeldiagram. Denna funktion gör det möjligt för atleten att ta del av sina värden på ett sätt som passar ju honom. Efter att atleten har kollat hur han ligger till sett till kraven kan han välja att gå vidare till att se övningar för hur han kan förbättra sina resultat. Detta gör han genom knappen som är placerad undertill diagrammen. Figur 3: En översikt för atleten där den kan se sina värden jämföras med de krav som är bestämda från SvFF. I figur 4 visualiserar den vy som atleten möts av när han vill få tips på övningar som han kan göra för att i detta fallet förbättra sin bålstyrka. En rubrik är placerad centralt i den övre delen av vyn för att atleten enkelt skall se vilken specifik kroppsdel som han valt att stärka. Nedanför visas små miniatyrbilder över förslag på lämpade övningar, samt en kort förklaring till teknik att tänka på. Går atleten in på någon övning visas en större bild med en mer djupgående förklaring till varje övning, vilket ger atleten goda förutsättningar för att genomföra övningen på korrekt sätt. Miniatyrbilderna har ett lager med transparens över för att undvika att bilderna blir för skarpa och då sticka ut från resterande element på sidan. Alla övningar med tillhörande rubriker och text ligger placerat på ett kort i en mörkgrå färg, detta för att det skall vara tydligt för atleten vart den kan trycka och vilken text som hör ihop med vilken bild.

12 Figur 4: En överblick över de övningar som finns att tillgå specifikt kopplat till att stärka sin bålstyrka. Kravprofilens utformning Valet av kategorier på den mobila webbplatsen grundas i de kategorier som Svenska Fotbollsförbundet presenterar i den officiella kravprofilen, och som används av alla svenska fotbollslandslag. Då vår designlösning finns till för att fungera som ett stöd för atleten att använda mellan de riktiga testen, var det av yttersta vikt att likheten däremellan var tydlig. Estetik Estetiken på den mobila webbplatsen är vald till att bestå av en mörk bakgrund med tydliga kontraster mot den vita text som återkommer på alla sidor. Den mörka bakgrunden fungerar även som en tydlig kontrast mot den mobila webbplatsens logotype innehållande fyra skarpa färger. Färger kan användas för att förmedla en känsla, för att intensifiera ett meddelande eller för att guida läsaren (DiMarco, 2011). Färgerna i logotypen är återkommande över hela applikationen vilket gör att atleten upplever en känsla av enhetlighet. Grundidén till varför vi valde att ha en mörk ton i bakgrunden var att det för oss indikerade på att webbplatsen är sportig och seriös. En allt för färgglad webbplats kan uppfattas som barnslig och gå ifrån känslan som vi vill att atleten ska få. En annan anledning till att valet föll på den mörka bakgrunden grundas i att vi kände att vi ville sticka ut mot de träningsinriktade applikationer och mobila webbplatser som vi via vår omvärldsanalys skådat. Större delen av de vi kom i kontakt med då arbetade med ljusa bakgrunder med svart text och höll nere antalet färger för övrigt. Vi ville med vår utstickande design göra ett avtryck mot de andra på marknaden och att atleten skulle känna igen våra färger och logotype. Funktioner På den mobila webbplatsen möts atleten av en rad olika funktioner för både anpassning av innehållet samt för själva förberedelsen av kravprofiltestet. Atleten skall kunna anpassa webbplatsens innehåll efter eget intresse och på så vis få en mer personifierad upplevelse.

13 Atleten har möjlighet att överskåda vilka olika övningar som ingår i de fyra kategorierna som testas inom elitidrotten fotboll. De fyra kategorierna är fysiologi, psykologi, spelförståelse och teknik och kommer från Sveriges idrottsförbunds kravprofil. Dessa fyra kategorier består av olika övningar som kan göras för att förbättra sina värden. Dessa övningar beskrivs utförligt med bilder och text, samt ett diagram med kravet i förhållandet till atletens egna värden.

14 Referenslista Bardzell, J., & Bardzell, S. (2013, April). What is critical about critical design?. In Proceedings of the SIGCHI conference on human factors in computing systems (pp ). ACM. Cooper, A., Reimann, R., Cronin, D. & Noessel, C. (2014). About Face 3: The essentials of Interaction Design. Wiley & Sons. DiMarco, J. (2011). Digital design for print and web: an introduction to theory, principles, and techniques. John Wiley & Sons.