KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG

Transkript

1 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG PROJEKTNR. A047319/ DOKUMENTNR. A047319/03/RAP001 Riskutredning VERSION 1.0 Slutversion UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Maria Bergh GRANSKAD Göran Davidsson GODKÄND Gert Swenson

4

5 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG INNEHÅLL 1 Inledning Bakgrund och syfte Metod Omfattning och avgränsningar 2 2 Förutsättningar Planområdet, befintlig och planerad markanvändning Närliggande verksamheter Aktuell transportled och farligt gods 8 3 Beskrivning av risk och kriterier Risk Riskacceptans Kriterier avseende farligt gods Risknivå för aktuellt planområde 15 4 Diskussion och Slutsats Sammanfattande bedömning 19 5 Referenser 20 Bilaga 1 - Befintlig detaljplan 22 Bilaga 2 Analys av befintlig respektive planerad byggrätt 24

6

7 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Arbete pågår med att ta fram ny detaljplan för Kv Strömmen som idag består av grönområde. Detaljplanen syftar till att möjliggöra utbyggnad av två punkthus för bostäder utmed Storgatan (väg 49) i kvarteret Strömmen. I riskutredningen studeras två förslag. Förslag 1: Fastigheterna planeras vara belägna som närmast ca 6-10 meter från väg 49 där farligt gods transporteras. Förslag 2: Fastigheterna planeras vara belägna som närmast ca 15 meter från väg 49 där farligt gods transporteras. Vägar är indelade i A-klassade, B-klassade eller oklassade vägar beroende på hur mycket farligt gods som transporteras på vägarna. Väg 49 klassas som en B-väg, sekundär transportväg för farligt gods. Enligt riktlinjer från Länsstyrelserna (2006) bör en riskutredning genomföras för all nybyggnation inom 150 meter från en led med farligt gods. Detta föranleder behov av riskutredning. Både Länsstyrelsen och Trafikverket har i yttranden påpekat behov av riskutredning. (Länsstyrelsen, 2013; Trafikverket, 2013) AB Karlsborgsbostäder har givit COWI AB i uppdrag att utföra en kvalitativ riskanalys. Syftet med riskanalysen är att undersöka och bedöma om olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla utifrån den planerade markanvändningen. Skyddsåtgärder, för att minska risknivån, föreslås om så anses påkallat. 1.2 Metod Uppdraget är att bedöma risknivån för området med avseende på farligt gods baserat på erfarenhet från liknande områden och tidigare utredningar.

8 2 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG I detta PM beskrivs förutsättningar för aktuellt område och en erfarenhetsbaserad bedömning görs för individrisk och samhällsrisken. Risknivån diskuteras i förhållande till tillämpbara kriterier och skydd som anses lämpliga föreslås. 1.3 Omfattning och avgränsningar Riskbedömningen är kvalitativ och utförd med avseende på den verksamhet, och den placering av verksamheten, som föreslagits för studerat planområdet. Annat användningsområde med förändrad personintensitet alternativt ändrad placering av verksamheten kan förändra risknivån. De risker som behandlats har sitt ursprung i eventuella olyckor som kan inträffa på väg 49. Risker för miljön ingår ej i analysen. Belastningskrafter, detaljutformning och hållfasthetsberäkningar av eventuella säkerhetshöjande åtgärder ingår inte i utredningen.

9 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 3 2 Förutsättningar I detta kapitel beskrivs de grundläggande förutsättningarna för denna riskanalys såsom områdesbeskrivning samt förhållanden längs med farligt godsled. 2.1 Planområdet, befintlig och planerad markanvändning Det aktuella planområdet är beläget i centrala Karlsborg. Området gränsar främst till bostadsbebyggelse och handel. Öster om området löper Storgatan (väg 49) vilken är sekundär transportled för farligt gods. På planområdet finns i dagsläget ingen bebyggelse utöver en äldre jordkällare. Det aktuella planområdet används i dagsläget som grönområde. Den södra delen av kv Strömmen utnyttjas idag spontant för parkering av hyresgäster inom kvarteret Gästis. Parkeringen är inte reglerad mellan fastighetsägarna. Befintlig detaljplan tillåter bostäder, se bilaga 1, och den nya detaljplanen innebär att kvarteret bebyggs med bostäder i mindre omfattning än vad gällande byggrätter tillåter. Analys av befintlig respektive planerad byggrätt återfinns i bilaga 2. (BOANN AB, 2013) Syftet med pågående planändring är att möjliggöra utbyggnad av två punkthus för bostäder utmed Storgatan (väg 49) i kvarteret Strömmen. Bebyggelse planeras på ett avstånd ca 6-10 m (Förslag 1) alternativt 15 m (Förslag 2) från vägkant, se figur 1 för plankarta för förslag 1. Skillnaden mellan förslag 1 och 2 beskrivs nedan, i övrigt innebär förslagen samma antal lägenheter och parkeringsplatser. Förslag 1: Bebyggelse planeras på ett avstånd ca 6-10 m. Byggnaden är ca 30 m djup. Förslag 2: Bebyggelse planeras på ett avstånd ca 15 m. Byggnaden är ca 23 m djup. I planen föreslås byggrätt för två stycken punkthus med sammanlagt ca 45 lägenheter, se figur 2-4, notera att illustrationerna representerar förslag 1. Antalet lägenheter är något beroende av hur bottenvåningen utnyttjas. Planen medger både handel och kontor i bottenvåningen. Byggrätten medger sex våningar och en indragen takvåning. Den sammanlagda taklisthöjden inklusive takvåningen

10 4 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG kommer att uppgå till ca 21 meter. Härutöver kan det bli aktuellt med ett mindre utrymme för tekniska apparater såsom fläktar med mera. Husen planeras preliminärt med tyngden på 2-3 rumslägenheter. Enstaka 4 rumslägenheter kommer att finnas. Ett av husen uppförs som så kallat trygghetsboende för äldre (+70 år) medan det andra i första hand avses för mindre hushåll inom alla åldersgrupper. (BOANN AB, 2013) Sammantaget bedöms att ca p-platser bör ordnas i kvarteret Strömmen, något beroende av hur bottenvåningen kommer att utnyttjas. Angöring till den nya parkeringen och bostadshusen kommer att ske i 1-2 punkter från Vinkelgatan. (BOANN AB, 2013) Baserat på ovanstående information bedöms det som rimligt att anta att varje lägenhet bebos av i snitt 1,5 personer/lägenhet. Detta resulterar i att det antas att ca 67 personer kommer att bo i de två punkthusen. 50 m 40 m 30 m 20 m 10 m 0 m Figur 1. Plankartan. Röda linjer markerar avstånd från farligt godsled med 10 meters intervall, notera att avstånden är ungefärliga. Notera även att planen gäller förslag 1.

11 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 5 Figur 2. Översiktsvy. Notera att Hamngatan ej är flyttad i figuren. Notera att översikten gäller förslag 1. Figur 3. Byggnadsvolymer sett från Storgatan och söder. Notera att Hamngatan ej är flyttad i figuren. Notera att översikten gäller förslag 1. Figur 4. Byggnadsvolymer sett från Storgatan och norr. Notera att Hamngatan ej är flyttad i figuren. Notera att översikten gäller förslag 1.

12 6 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 2.2 Närliggande verksamheter Några närliggande verksamheter som i sig utgör risk för området har ej identifierats. Däremot finns det vissa verksamheter i närområdet vars transporter av farligt gods kan passera området. Dessa verksamheter redovisas i detta kapitel, se figur 5 för lokalisering i förhållande till studerat område. Figur 5. Karta över Karlsborg. Rödprick indikerar studerat planområde, turkos prick indikerar K 3, gul prick indikerar Nammo Vanäsverken och rosa prick indikerar FMV Provplats.

13 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Livregementets husarer, K 3 Livregementets husarer, även kallat K 3, finns i Karlsborg vid Karlsborgs fästning, se figur 5. Här utbildas lätt stridsbataljon och en underrättelsebataljon. På K 3 finns även Försvarsmaktens överlevnadsskola, FÖS. K 3 har ingen möjlighet att lämna ut uppgifter gällande eventuella farligt godstransporter till/från K 3 då sådan information omfattas av sekretess. Det kan därför inte uteslutas att eventuella transporter av farligt gods till/från K 3 förekommer och att dessa passerar det studerade området FMV Provplats Transporter av explosivämnen till/från FMV Provplats passerar inte Storgatan och studerat planområde. (Åkerstedt, 2013) Nammo Vanäsverken Nammo Vanäsverken AB i Karlsborg har cirka 220 anställda och utvecklar och producerar finkalibrig ammunition för den militära marknaden. Farligt godstransporter till/från Nammo sker på väg 49 förbi det studerade området. Transporterna är av varierande storlek. Enligt uppgift från Nammo är dessa farligt godstransporter av ADR-klass 1.3C.(Ryberg, 2013) Uppgifter gällande mängder transporterat farligt gods till/från Nammo Vanäsverken redovisas inte i den här rapporten då dessa uppgifter är konfidentiella. COWI har dock fått ta del av dessa uppgifter vilka tillsammans med övriga redovisade uppgifter i rapporten ligger till grund för den samlade bedömningen, se kapitel 4. ADR-klass 1.3 är ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion, (SRVFS 2006:7) (a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller (b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken. Beteckningen C står för att ämnet är krut (utom svartkrut) eller annat deflagerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne. (SRVFS 2006:7) I kvantitativa riskanalyser med avseende på farligt gods brukar normalt sett inte ämnen av ADR-klass 1.3C ingå i konsekvensberäkningarna då de normalt inte bedöms som dimensionerade. Inom gruppen explosivämnen är det ämnen av ADRklass 1.1 som anses dimensionerande eftersom dessa innebär risk för massexplosion 1.(SRVFS 2006:7) 1 En massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt.

14 8 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 2.3 Aktuell transportled och farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods delas in i olika ADR 2 -klasser beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till. Klassificeringen är en internationell överenskommelse avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. En kortfattad sammanställning av de olika klasserna och de faror de ger upphov till redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods. Transportklass Dominerande fara Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Meter Riskavstånd 1. Explosiva ämnen < Gaser > Brandfarliga vätskor < Brandfarliga fasta ämnen < Oxiderande ämnen < Giftiga ämnen < Radioaktiva ämnen < Frätande ämnen < Övriga farliga ämnen < 100 De mängder och ämnen som transporteras på väg styrs efter vad kunder efterfrågar och är därmed inte konstanta. För att beräkna transporterna på väg 49 för år 2030 används statistik och prognoser från SIKA enligt följande. Mängden av farligt gods som transporteras på väg minskade med 12 % mellan 1998 och 2004 (SIKA ). SIKA:s prognos för godstransporter på väg mellan 2001 till 2020 visar en 2 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

15 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 9 ökning med 30 % (FBE, 2008). Enligt MSB (tidigare Räddningsverket) finns det ingen enskild prognos för transporter av farligt gods varför det i denna rapport, utifrån ovanstående statistik och prognos, antas att transporter av farligt gods ökar med 20 % mellan 2006 till 2030 (SRV, 2008). Denna uppräkning bedöms vara en överskattning av det verkliga antalet transporter år 2030 och är därmed konservativ Väg 49 (Storgatan) Väg 49 är en riksväg som går sträckan Skara Skövde Tibro Karlsborg Askersund. Väg 49 går genom Karlsborg och heter då Storgatan. Storgatan har ca 7000 fordon/årsmedeldygn i det aktuella avsnittet varav ca 10 % är tung trafik. Andelen farligt gods antas utgöra ca 4 % av de tunga transporterna baserat på uppgifter från trafikanalys om transportarbete (Lastbilstrafik 2009, Statistik 2010:3). Planerade lägenheter bedöms generera ca 150 nya fordonsrörelser/årsmedeldygn (BOANN AB, 2013), dock inga nya farligt gods transporter. Vägen är sekundär transportled för farligt gods och skyltad med hastigheten 40 km/h på aktuell vägsträcka. I tabell 2 redovisas en sammanställning av uppskattat antal transporter per ämnesklass som antas passera förbi det aktuella området år Dessa värden är baserade på ÅDT och fördelningen av respektive ämnesklass baseras på Räddningsverket kartläggning (SRV, 2006) för väg 49. Sammanställningen bedöms vara tillämpbar i denna riskanalys, med den reservationen att den baseras på offentliga uppgifter och därmed inte inkluderar transporter diskuterade under avsnitt 2.2. Av alla transportklasser är det de i tabell 2 som ger störst konsekvenser, varför endast dessa redovisas i detalj. Beräkning av antalet transporter på väg 49 längs det studerade området baseras på följande information och antaganden: 10 % av klass 1 varor antas utgöras av massexplosiva ämnen. 20 % av klass 1 produkterna transporteras i större lastbilar med max last på 16 ton medan 80 % av klass 1 produkterna transporteras i mindre bilar med last <1 ton. För övriga kategorier av farligt gods antas fulla transporter vilket motsvarar ca 16 ton.

16 10 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Tabell 2. Transporter av farligt gods per ADR-klass för väg 49 längs med studerat område. Värdena är baserade på ÅDT och fördelningen av de olika ämnesklasserna baseras på SRV's kartläggning från september år Värdena är uppräknade med 20 % för att gälla ADR-klass Fordonstransporter (Uppräknade värden för att gälla 2030) 1.1 Massexplosiva ämnen (små) Massexplosiva ämnen (stora) Brandfarliga Gaser Giftiga gaser 0 3. Brandfarlig vätska klass Oxiderande ämnen 0

17 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 11 3 Beskrivning av risk och kriterier I detta kapitel presenteras bakgrund och begrepp för risk och kriterier för tolerabel risk i samhällsplanering. Det bör noteras att de kriterier som redovisas i detta kapitel är sådana som tillämpas vid förnyad detaljplan. 3.1 Risk Risknivå är ett abstrakt begrepp. Olika individer uppfattar risker på olika sätt och accepterar olika risker beroende på om risken till exempel är frivillig, känd eller gagnar ett intresse. En risk kan beskrivas som produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. RISK = SANNOLIKHET KONSEKVENS I denna analys behandlas händelser med sannolikheter som är så låga att de allra flesta människor inte förmår ta dem till sig. Konsekvenserna är emellertid synnerligen påtagliga. Effekten av en propan-bleve eller ett utsläpp av giftig gas kan resultera i ett stort antal omkomna eller skadade människor. Händelsefrekvensen för propanolyckor i allmänhet är så låg att den över huvud taget inte skulle beaktas om konsekvensen inte hade varit så stor. Samhället accepterar hantering av farliga ämnen. Användning av olika kemiska varor innebär också transporter av dessa mellan olika platser. Idag är de flesta konsekvenser som orsakas av utsläpp av farliga ämnen kända. Därför har hanteringen belagts med restriktioner och krav på utrustning, bland annat tankkonstruktion, tankmaterial och tankkontroll. Transportolyckor med utsläpp av farliga ämnen som följd har låg sannolikhet. Detta tack vare de restriktioner som råder. Den låga sannolikheten är en viktig parameter som i en bedömning av risknivån skall värderas tillsammans med konsekvenserna på ett balanserat sätt.

18 12 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 3.2 Riskacceptans I riskanalyser kan risknivån presenteras som individrisk och/eller samhällsrisk. Individrisken är lättare att definiera och värdera än samhällsrisken. Individrisken är oberoende av antalet personer som befinner sig på ett område medan samhällsrisken påverkas av mängden personer som befinner sig på ett utsatt område. Individrisk är risken för en enskild individ som befinner sig i närheten av en riskkälla. Samhällsrisken är risken för en grupp människor som befinner sig i ett riskområde. Samhällsrisken är direkt beroende av hur många individer som befinner sig i ett riskområde medan individrisken är helt oberoende av antalet personer på riskområdet. Samhället har lättare att acceptera flera olyckor med begränsande konsekvenser än ett fåtal med mycket allvarliga eller katastrofala konsekvenser. Detta innebär att riskacceptansen eller toleransen blir lägre ju fler människor som förväntas kunna komma till skada. I dagens samhälle har många risker accepterats utan att från början blivit värderade. Avseende individrisk bör följande etiska princip eftersträvas: Den risk som vi utsätts för av naturliga händelser bör inte ökas nämnvärt genom aktiviteter som vi inte råder över. Avseende samhällsrisk bör följande etiska princip eftersträvas: En aktivitet kan godkännas om en välgrundad riskanalys visar att risknivån är acceptabel eller tolerabel. En aktivitet kan godkännas om samhällsnyttan av den bedöms vara större än risken. 3.3 Kriterier avseende farligt gods Det finns inget nationellt framtaget kriterium för riskvärdering och riskpolicy i Sverige men vissa publicerade dokument och kriterier används generellt i samband med riskanalyser. I detta kapitel refereras till några av dessa. I denna analys kommer bedömd individ- och samhällsrisk jämföras med DNV:s kriterier.

19 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG DNV:s kriterier I Värdering av risk (SRV, 1997) har Det Norske Veritas (DNV) gett förslag till individ- och samhällsriskkriterier. Individriskkriterier Individrisk är risken för en person som befinner sig i närheten av en riskkälla att omkomma och definieras här som "summan av frekvensen andel omkomna för respektive skadehändelse". DNV's förslag till individriskkriterier (SRV, 1997): Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras; 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små; 10-7 per år I denna analys uppskattas två individrisknivåer för området baserat på tidigare beräkningar som utförts av COWI i andra projekt. En individrisk utomhus som baseras på oskyddade personer och en plan topografi. Dessutom ges en individrisk inomhus som representerar individrisken för personer som befinner sig inomhus. Samhällsriskkriterier Samhällsrisk är den risk som en eller flera människor (vilka som helst) utsätts för. Samhällsrisken presenteras i FN-diagram där (F) är den summerade olycksfrekvensen för alla händelser som leder till ett visst antal omkomna (N), se figur 6. Generellt är det färre händelser (olyckor) som leder till att många omkommer vilket gör att olycksfrekvensen oftast minskar med ökat antal omkomna. I Sverige finns det idag inga nationellt beslutade gränsvärden för hur hög samhällsrisk som kan accepteras. Varje situation måste diskuteras och värderas utifrån sina förutsättningar såsom risknivå kontra samhällsnytta och möjligheten att minska risknivån genom skyddsåtgärder. DNV har givit förslag på gränsvärden för acceptabel risknivå med avseende på samhällsrisken. I DNV:s kriterier finns två gränsvärden: En gräns för tolerabel risk. Risknivåer över denna nivå tolereras inte (presenteras som rött område i figur 6). En gräns för område där risker kan anses som små. Vid risknivåer under denna nivå behöver ytterligare säkerhetshöjande åtgärder inte värderas (presenteras som grönt område i figur 6). För risknivåer som ligger däremellan ska rimliga säkerhetshöjande åtgärder värderas ur kostnads-nytta synpunkt. Detta område kallas ALARP-området och representeras av gult område i figur 6.

20 14 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Figur 6. Kriterium för samhällsrisk Värdering av risk (SRV,1997). Förklaring till värden på y-axel: 1E-3 = 0,001 = 1*10-3. Kriteriet gäller 2 sidor om transportleden på en sträcka om 1000 m Riskpolicy från Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har gemensamt tagit fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006). Enligt dessa skall riskhanteringsprocessen beaktas vid all nybyggnation inom 150 meters avstånd ifrån farligt godsled. I Länsstyrelsens policy finns inga exakta avstånd för tillåten markanvändning utan zonerna är glidande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden. Området i zon A, som är zonen närmast vägen, föreslås exempelvis användas till ytparkeringar, väg och odling. Zon B i den glidande skalan kan exempelvis användas för kontor, lager, parkeringshus och sällanköpshandel och markanvändning i zon C föreslås vara bostäder, annan handel, hotell och konferens, se figur 7.

21 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 15 Figur 7. Zonindelning där zonerna representerar föreslagen markanvändning utmed transportled för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. 3.4 Risknivå för aktuellt planområde I följande avsnitt bedöms risknivån för det aktuella planområdet med avseende på väg 49 (Storgatan). Slutligen görs en samlad bedömning Individrisk Det kortaste avståndet mellan planerad bebyggelse och väg 49 (Storgatan) är ca 6 meter. Enligt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län (2006) är 150 m det avstånd vilket kan användas som gränsvärde för beslut om en riskanalys behöver utföras, se figur 7. Avståndet 150 m motiveras med att de flesta olyckshändelser har ett påverkansområde som är kortare än detta avstånd vilket resulterar i en låg individrisknivå på längre avstånd. För de olyckshändelser som kan ge påverkan på längre avstånd, t.ex. utsläpp av giftig gas, finns det inte någon tydlig säkerhetshöjande effekt med att utöka avståndet. Riskberäkningar för farligt godstransporter som COWI tidigare utfört, vilka baserats på transportmängder i samma storleksordning som de i tabell 2, redovisas i tabell 3. Röda siffror i tabellerna indikerar att risknivån är hög och ej acceptabel enligt individriskkriterier som DNV föreslagit, varför skyddsåtgärder skall införas vid exploatering inom denna zon. Enligt samma kriterier indikerar gula siffror i tabellen att risknivån ligger inom det område där skyddsåtgärder skall bedömas ur kostnad nytta synpunkt. Gröna siffror indikerar en risknivå som ligger under den nivå som anses som låg och där behov av ytterligare skyddsåtgärder ej anses föreligga. Exempelvis är risken att omkomma för en enskild individ som befinner sig utomhus 0-25 m från vägen 1gång på år (8*10-7 ) se tabell 3.

22 16 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Individriskerna som redovisas i tabell 3 kan jämföras med de risker som redovisas i figur 8. Notera att individrisken är den samma för förslag 1 och 2. Tabell 3. Ungefärlig storleksordning av individrisken. Individrisken i tabellen baseras på riskberäkningar för farligt godstransporter som COWI tidigare utfört, vilka baserats på transportmängder i samma storleksordning som de i tabell 2. Område IR (ute) IR (inne) *10-7 5* *10-7 6* * * Allmänna olycksrisker Kriterier 1/1 000 år (10-3 ) Byggarbetsplatsolycka 1/ år (10-4 ) Trafikolycka Drunkning Bostadsbrand i Sverige 1/ år (10-5 ) Tågolycka Flygolycka 1/ år (10-6 ) Träffad av blixten 1/ år (10-7 ) Träffad av störtande flygplan 1/ år (10-8 ) Figur 8. Redovisning av allmänna olycksrisker i samhället samt DNV:s individriskkriterier. Rött område indikerar en nivå som ej anses acceptabel och skyddsåtgärder krävs/skall införas. Gult område indikerar en risknivå där skyddsåtgärder skall bedömas ur kostnad nytta synpunkt. Grönt område indikerar en risknivå som anses som låg och skyddsåtgärder anses ej nödvändiga.

23 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Samhällsrisk Förslag 1 Utifrån bedömd individrisk, förutsättningar för aktuellt område samt användning av närliggande område görs bedömningen att samhällsrisknivån inte är acceptabel (röda området i figur 6) för förslag 1. Bedömningen baseras till stor del på att personintensiteten bedöms som hög inom området nära (0-25 meter) studerad farligt godsled samt att det bebyggelsefria området mellan väg och bebyggelse bedöms som för litet. I riktlinjer från Länsstyrelsen i Hallands län (2011) anges avstånd från farligt godsled till bebyggelse enligt tabell 4 nedan. Väg 49 kan betraktas som "Väg-Låg" och planerad bebyggelse som "Tätort". Basavstånd 3 respektive reducerat avstånd 4 mellan väg 49 och de två punkthusen borde i så fall vara 60 meter respektive 30 meter ifall dessa riktlinjer skulle ha tillämpats. Det bör noteras att minsta bebyggelsefria område enligt tabell 4 är 15 meter från farligt gods led. Förslag 2 Förslag 2 innebär både en lägre risknivå samt ett större bebyggelsefritt område jämfört med förslag 1 samt jämfört med vad som medges i befintlig detaljplan. Ett bebyggelsefritt område på 15 meter, vilket är det minsta bebyggelsefria området som tillåts enligt riktlinjerna från Länsstyrelsen i Hallands län (2011), uppfylls för förslag 2. Tabell 4. Redovisning av Basavstånd/Reducerat avstånd för respektive typbebyggelse och transportled. Avstånd räknas från vägkant respektive närmaste räls. Det bör noteras att om det finns betydande slänter vid vägkanten och inget avåkningsskydd/vägräcke så räknas det bebyggelsefria området från släntfot istället för från vägkant. Basavstånd (m)/reducerat avstånd (m) Typ av bebyggelse Väg-Hög (E6, väg 25, m.fl.) Väg-Låg (Väg 154, m.fl.) Västkustbanan Bebyggelsefritt 30/20 25/15 30/20 Industri 50/20 30/15 50/20 Kontor 50/20 40/15 50/20 Småhus 100/50 60/40 80/50 Tätort 100/30 60/30 80/30 Bortre gräns riskutredning för angivna typområden 150 Bortre gräns mycket känsliga användningsområden Ingår inte i dessa riktlinjer. Särskild riskutredning ska göras. 3 Basavstånd är det rekommenderade avståndet mellan bebyggelse och transportled. 4 Reducerat avstånd är kortare än basavståndet. Då en farligt godsolycka kan resultera i betydande påverkan inom detta område krävs ytterligare säkerhetsåtgärder jämfört med om basavståndet tillämpas.

24 18 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 4 Diskussion och Slutsats Syftet med denna riskanalys är att undersöka och bedöma om olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla för aktuellt planområde. I Länsstyrelsernas riktlinjer för riskhanteringsprocessen (2006) anges inga exakta avstånd för tillåten markanvändning, i samband med transporter av farligt gods, utan zonen är glidande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden. Sammanfattningsvis bedöms risknivån för förslag 1 inte vara acceptabel med avseende på väg 49 (Storgatan) varför förslag 1 inte kan rekommenderas. Förslag 2 innebär både en lägre risknivå samt ett större bebyggelsefritt område jämfört med förslag 1 samt jämfört med vad som medges i befintlig detaljplan varför etablering i enlighet med förslag 2 bedöms möjlig förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder beaktas. Det bör noteras att beställaren har beslutat att gå vidare med förslag 2 efter genomförd riskanalys. Jämfört med kriterier från Räddningsverket (SRV, 1997) bedöms uppskattad individrisk 0-50 m från Storgatan vara på en nivå där skyddsåtgärder skall vidtas ifall det är kostnadsmässigt rimligt. På avstånd större än 50 m från Storgatan bedöms individrisken vara acceptabel. Som beskrivits tidigare brukar normalt sett inte ämnen av ADR-klass 1.3C ingå i konsekvensberäkningarna då de inte bedöms som dimensionerade. Baserat på uppgifter från Nammo Vanäsverken, gällande transporterade mängder klass 1.3C ämnen, görs dock bedömningen att det inte går att bortse från dessa transporter för förslag 1, då personintensiv verksamhet i form av bostäder planeras på mycket kort avstånd från vägen (Storgatan). Det bör även noteras att hänsyn inte tagits till eventuella transporter av farligt gods till/från K 3 vid riskbedömningen då denna information är sekretessbelagd och COWI inte fått ta del av denna.

25 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Sammanfattande bedömning Förslag 1 Sammanfattande synpunkter är att: Föreslagen exploatering följer inte Länsstyrelsernas (2006) riktlinjer. Föreslagen exploatering följer inte rekommendationer från Länsstyrelsen i Hallands Län (2011). Baserat på tidigare riskanalyser och det faktum att transporter till/från Nammo Vanäsverken kan ge konsekvenser på det aktuella avståndet bedöms att samhällsrisken kommer att vara hög. Eventuella transporter till/från K3 har då ej beaktats. Baserat på detta bedöms att föreslagen exploatering med avseende på omfattning och geografisk placering i närheten av väg 49 (Storgatan) inte kan rekommenderas. För att möjliggöra för två punkthus, som båda är placerade längs med Storgatan, görs bedömningen att avståndet mellan Storgatan och husen behöver öka. Alternativ placering av husen i förhållande till varandra och Storgatan som reducerar personintensiteten närmast (0-25 meter) vägen bedöms även kunna reducera samhällsrisken till en acceptabel nivå Förslag 2 Med hänsyn till nedanstående punkter bedöms föreslagen exploatering med avseende på omfattning och geografisk placering i närheten av väg 49 (Storgatan) möjlig förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder beaktas. Föreslagen exploatering följer minsta rekommenderade bebyggelsefri zon som rekommenderas av Länsstyrelsen i Hallands Län (2011). En bebyggelsefri zon på minst 15 meter bedöms reducera konsekvensen från en eventuell farligt godsolycka med transporter till/från Nammo Vanäsverken. Låg hastighet förbi det studerade området. Förslaget innebär en riskreducering samt ett ökat bebyggelsefritt område jämfört med vad som tilltåts enligt befintlig detaljplan. Föreslagna skyddsåtgärder: Utrymningsmöjlighet bort från väg 49 ska finnas. Fasad i obrännbart material bör eftersträvas så långt som möjligt. Barriär som förhindrar mekanisk konflikt bör upprättas. Barriär som förhindrar att vätska rinner in på området bör upprättas. Beställaren har beslutat att gå vidare med förslag 2.

26 20 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 5 Referenser FBE (2008), Riskanalys avseende transporter av farligt gods förbi Projektet Mölndals centrum, Rev 07, , FB Engineering AB BOANN AB och Karlsborgs Plan- och Byggenhet (2013), Detaljplan för Kv Strömmen m m i Karlsborg, Karlsborgs kommun Plan- och genomförandebeskrivning Green Cargo (2011), Uppgifter från Green Cargo (ansvarig farligt gods), Green Cargo Länsstyrelsen (2013), Samrådsyttrande Förslag till detaljplan för kv. Strömmer m.m. i Karlsborg, , Diarienummer: Länsstyrelsen Hallands Län (2011). Riskanalys av farligt gods i Hallands Län. Meddelande 2011:19 Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län SIKA (2008), Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2007, SIKA 2008:13 SRV 1997, Värdering av risk, p21-182/97, Räddningsverket SRV 2006, Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, Räddningsverket SRV (2008), Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Handbok Maj Räddningsverket SRVFS 2006:7 (2006), ADR-S Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng Trafikanalys (2010), Lastbilstrafik 2009, statistik 2010:3, URL:

27 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 21 Trafikverket (2011), Tåg i Värmland Idéstudie, Trafikverket Trafikverket (2013), Yttrande gällande detaljplan för Kv Strömmen m m, karlsborgs kommun, , Diarienummer: TRV 2013/ Åkerstedt (2013), Telefonsamtal med Anders Åkerstedt, säkerhetssamordnare Riskområde Vättern Ryberg (2013), telefonsamtal med Jörgen Ryberg på Nammo Vanäsverken

28 22 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Bilaga 1 - Befintlig detaljplan

29 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 23 Figur B.1. Befintlig detaljplan.

30 24 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Bilaga 2 Analys av befintlig respektive planerad byggrätt

31 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG 25 B.2.1 Analys av nu gällande byggrätt Utmed väg 49 finns idag 3 byggrätter med fasad ca 7 m från trottoarkantstenen mot vägen, se bilaga 1. Byggnadskropparna är ca 11,5 meter breda och ca 27 meter långa vilket innebär att BTA på markytan är 310 m 2. BOA för de 3 byggrätterna uppskattas till ca m 2. Detta baserat på nedanstående antaganden. BTA=310 m 2 /byggrätt 3 våningar/hus 70 % bebyggelsegrad Detta innebär att de tre byggrätterna tillsammans skulle kunna möjliggöra för ca lägenheter á 2-3 rok på i genomsnitt m 2 lägenhetsyta (BOA). Dessa byggnadsrätter ligger inom 50 meter från väg 49. Utmed Vinkelgatan finns ytterligare en byggrätt med en bredd på ca meter och en längd på över 100 meter vilket innebär att BTA på markytan är m 2. BOA för de 3 byggrätterna uppskattas till ca m 2. Detta baserat på nedanstående antaganden. BTA=2000 m 2 (antagandet görs att endast 2000 m2 av ytan kan utnyttjas av praktiska skäl) 3 våningar/hus 70 % bebyggelsegrad Detta innebär att den större byggrätten utmed Vinkelgatan skulle kunna möjliggöra för ca lägenheter á 2-3 rok på i genomsnitt m 2 lägenhetsyta (BOA). Ca 50 % av byggnadskroppen ligger inom 50 meter från väg 49 varför det kan antas att ca ca hälften av lägenheterna (ca 30 stycken) hamnar inom 50 meter från väg 49. Om ny bebyggelse upprättas enligt gällande detaljplan skulle totalt sett ca 60 lägenheter tillåtas inom 50 meter från väg vilket är fler än i det som föreslås i ny detaljplan. Samtliga lägenheter inom de tre byggrätterna närmast väg 49 skulle hamna inom 20 meter från väg 49. Bebyggelsefri zon skulle enligt gällande detaljplan bli 7-9 meter vilket är jämförbart med den bebyggelsefria zon som föreslås i förslag 1 och kortare än den bebyggelsefria zon som föreslås i förslag 2. B.2.2 Analys av ny detaljplan I de båda byggnadskropparnas bottenplan kommer lägenhetsförråd och teknikutrymmen att placeras på bottenvåningen. En mindre lokal för husets hyresgäster kommer att placeras mot väster på bottenplanet. Det ökar ej det totala antalet personer i huset då de ej kan vara både i lägenheten och i lokalen samtidigt. På plan 2 6 planeras 4 lägenheter per hus och våningsplan. Plan 7 skall utföras indragen och där planeras för 2 lägenheter per byggandskropp.

32 26 KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR KV STRÖMMEN MM I KARLSBORG Om ny bebyggelse upprättas enligt ny detaljplan skulle totalt sett ca 45 lägenheter tillåtas inom 50 meter från väg vilket är färre än det som gäller i befintlig detaljplan. Bebyggelsefri zon skulle med ny detaljplan bli ca 6-10 meter (förslag 1) alternativt ca 15 meter (förslag 2). Detta är en större bebyggelsefria zon jämfört med vad som tillåts i befintlig detaljplan.