Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan Centrums förskoleenhet 2017/2018

Transkript

1 Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan 2017/2018

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barnkonventionen... 3 Enhetens mål för barnhälsa... 3 Ansvar... 3 Förebyggande och främjande arbete... 4 Arbetslaget arbetar med förebyggande arbete i den dagliga verksamheten genom... 4 Åtgärdande insatser i det förebyggande arbetet kan vara... 4 Inkluderande lärmiljöer... 5 Stöd och anpassning... 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 6 Modermålsstöd i förskolan Sjöbo kommun... 6 Anmälningsskyldighet... 6 Professioner, kompetenser och friskfaktorer... 7 s arbetsgång Barnhälsa

3 Inledning Syftet med vår barnhälsoplan är att skapa en gemensam syn på barnhälsa. Barnhälsoplanen utgår från styrdokument Skollag kap 8, Läroplanen Lpfö 98/16. Familjenämndens Riktlinjer för barn- och elevhälsa antagen I skollagen (2010:800 8 kap) finns inte begreppet barnhälsa, däremot beskrivs förskolans värdegrundsarbete i kap 1, Förskolans värdegrund och uppdrag med bl.a. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Planen beskriver hur vi på förskolan arbetar med barnhälsa, ett förhållningssätt och struktur, som alla inom vår enhet ska vara förtrogna med. Planen ska vara ett levande dokument som används som ett stöd i arbetet. Barnhälsa är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att skapa ett positivt klimat i förskolan och undanröja hinder för varje enskilt barns lärande och utveckling. Barnhälsa ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Förskolans uppdrag är att skapa goda lärmiljöer som fängslar, förundrar, utmanar och stödjer varje barns utveckling. Barnkonventionen Riksdagen har december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit. För att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses behöver barnet ha kunskap om vilka dessa är och vad de innebär i praktiken. Personal på förskolan har en viktig roll i att ge barnet kunskap om sina rättigheter. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är fyra huvudprinciper som är vägledande för hur konventionens övriga artiklar ska tolkas. Artikel 2 barns lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras. Artikel 3 barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Artikel 6 varje barn har rätt till liv, att överleva och utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det med hänsyn till barnets ålder och mognad. Enhetens mål för barnhälsa Det allra viktigaste arbetet med barnhälsa sker i det vardagliga arbetet med barnen i verksamheten. Det är alla medarbetares uppgift och ansvar att arbeta förebyggande och främjande så att det skapas en miljö på förskolan där barnen finner trygghet, känner sig sedda och får stöd och anpassad verksamhet utifrån sina behov. I förskolans lokala arbetsplan, LAP, finns mål från förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt mål framtagna av Sjöbo kommuns fullmäktige. Dessa mål följs upp i maj/juni och utvärderas på kvalitetsdagen i november. Ansvar All pedagogisk personal som arbetar på förskolan måste ta ansvar för att arbeta för en förebyggande och främjande barnhälsa. Detta arbete kräver att man samarbetar och tar stöd av varandra utifrån olika professioner och kompetenser. Barnhälsa är ett ansvar för alla och alla som arbetar på förskolan och ska alltid arbeta för barnets bästa, ha barnperspektiv i fokus. 3

4 Förskolechef leder det pedagogiska arbetet på förskolan och ansvarar för all barnhälsa. Förskolechef delegerar vissa arbetsuppgifter för det förebyggande barnhälsoarbetet vidare till specialpedagog på förskolan men har alltid full insyn i ärende och arbetet. Förebyggande och främjande arbete Det främjande arbetet är salotugent och handlar om att skapa goda relationer, trygghet, trivsel och ett gott socialt klimat i förskolan. Barn som känner sig sedda, lyssnade till och respekterade blir trygga. Förskolan ska vara en plats som man som barn ska längta till. Arbetslaget arbetar med förebyggande arbete i den dagliga verksamheten genom Pedagogisk dokumentation Reflektionsmöte med en stående punkt Barnhälsa som specialpedagogen ansvarar för Dagligt värdegrundsarbete genom olika aktiviteter bland annat Kompisböckerna och de tillhörande handdockorna Kanin och Igelkott TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) används för att förskolans kvalité på språkstimulering ska kunna utvärderas. Alla barn som är tre år fyllda observeras utifrån TRAS och dokumenteras avidentifierat eftersom fokus ligger på verksamheten och inte barnet TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Föränderliga lärmiljöer med tillgängligt material utifrån barnens intresse och utveckling Förskolans fysiska och psykiska miljö ska präglas av jämställdhet Inkludering utifrån FOKUS 2020 Fortsatt arbete med lärprocesser Kvalitetsutveckling kring pedagogernas yrkesroll TIIS Tidiga Insatser I Samverkan. I Sjöbo kommun erbjuds förskolan tillgång till den centrala elevhälsans resurser genom samverkansmodellen Tidiga insatser i samverkan. Enhetens nyckelpersoner medverkar på reflektionsmöte en gång per vecka. Inför ansökan om TIIS görs: upptäckt barn- samtal med vårdnadshavare beteendeskatting med vårdnadshavare och pedagoger Varje år, på hösten, genomförs en trivselenkät med samtliga 4-5 åringar. Åtgärdande insatser i det förebyggande arbetet kan vara Handledning av specialpedagog till arbetslag eller pedagoger som arbetar närmast barnet. 4

5 Specialpedagog gör observation för att identifiera styrkor och utvecklingsbehov i lärmiljöer. Observation kan även vara en del i den pedagogiska kartläggningen och fokusera på enskilt barn eller barngrupp. Pedagogisk kartläggning upprättas av pedagoger och specialpedagog med ett indivdgrupp- och organisationsperspektiv belyser barnet stykor, förmågor och eventuellt behov av särskilda anpassningar. För att barnet ska erbjudas särskilt stöd ska en plan för särskilda stödinsatser upprättas. Plan för särskilda stödinsatser beslutas av förskolechef om den ska upprättas. Specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare skapar tillsammans en konkret utvärderingsbar plan utifrån resultatet av den pedagogiska kartläggningen. Inkluderande lärmiljöer För att göra lärmiljöerna på förskolan till inkluderande krävs ledarskap, en gemensam barnsyn och samarbete. Genom värdegrundsarbete, arbetslagens reflektionsmöte, kollegialt lärande och kunskap om barnen arbetar förskolan hela tiden för att driva arbetet med inkluderande lärmiljöer vidare. Exempel på inkluderande lärmiljöer är att lärmiljöerna är varierande, ändras utifrån barnets och gruppens behov, främjar leken, kreativitetet och det lustfyllda lärandet, allt material är tillgängligt. Pedagogerna erbjuder aktiviteter utifrån barnens intresse och förmågor och styrkor för att skapa en balans mellan utmaning och förmåga. Stöd och anpassning I skollagen 8 kap. 9 står det skrivet om särskilt stöd i förskolan. Det står att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd ska få det stöd som deras speciella behov kräver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta av utformning av de särskilda stödinsatserna. Förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan. Barn som tillfället eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få det utformat med hänsyn till sitt behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Barnets vistelse i förskolan ska vara ett stöd för barn med svårigheter. Barnet ska få känna den tillfredsställesen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva att vara en tillgång i gruppen (Lpfö 98/16 s.5). Förskolan behöver tidigt upptäcka barn som behöver utmaningar eller behov av särskilt stöd så deras vistelse på förskolan blir meningsfull, begriplig och hanterbar. Förskolan kan i dialog med vårdnadshavare och ibland även externa kontakter tydliggöra ett barns specifika behov för att ge anpassning som är främjande för barnets utveckling. Det kan vara anpassning på individ- grupp- och organisationsnivå. Utgångspunkt i anpassningarna ska bygga på barnets styrkor och förmågor. Anpassningar i förskolan kan vara stöd i samspel, lek, kommunikation och motorik. Fler exempel är specialpedagogiska insatser såsom bildstöd, schema, AKK - alternativ kompletterande kommunikation, tydliga instruktioner och digitala verktyg. Det kan vara anpassningar av inne- och utemiljön, ljudnivå och ljussättning. Denna anpassning gör att lärmiljöerna blir tillgängliga för fler barn utan att det blir en speciell anpassning. 5

6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetar aktivt utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns att läsa på kommunens hemsida samt på förskolans lärportal edwise. På inplanerade dagar arbetar personalen aktivt med att utvärdera och revidera planen. I planen ingår att arbeta aktivt med NEJ-STOPP-SLUTA- handen och detta följs upp med samtal med barnen, enkäter samt utvärdering på bestämda tillfällen. Modermålsstöd i förskolan Sjöbo kommun Sjöbo kommun har en plan för hur förskolan kan arbeta med barn med annat modersmål än svenska. Planen finns på kommunens hemsida samt en länk till planen finns på förskolans lärportal, edwise. Förskolorna har tagit fram en konkret arbetsplan, anpassad till enhetens förskolor, utifrån kommunens riktlinjer gällande barn med annat modersmål. Anmälningsskyldighet Alla som arbetar i förskolan har skyldighet att göra en anmälan om de misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller vid misstankar om missförhållanden som rör barn. Den gäller fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning, fysisk försummelse och bristande omsorg. Det är den enskilde anställde som är anmälningsskyldig. En anställd som låter bli att anmäla kan polisanmälas och dömas för tjänstefel. 6

7 Professioner, kompetenser och friskfaktorer Runt barnet på förskolan finns många olika resurser och kompetenser. Genom att samarbeta och ta tillvara på olika professioner och kompetenser byggs ett samverkansnät gällande barnhälsa kring barnet. Cirklarna nedan tydliggör vilka olika resurser som kan finnas runt barnet på förskolan. Externa kontakter Pedagoger Barnet BVC Arbetslaget Specialpedagog Förskolechef Vårdnadshavare Vårdnadshavare Fysisk, psykisk och social grundtrygghet Samarbetar med förskolan för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar Andra viktiga vuxna som kan finnas kring barnet Pedagoger Står för helhetsperspektiv Daglig kontakt med barnet och vårdnadshavare Ska analysera barnets behov och anpassa verksamheten efter detta Analysera sina resultat både på individ- och gruppnivå Agera utifrån denna analys, förändra och utveckla sina metoder Dokumentera barnets utveckling, utvecklingssamtal, pedagogisk kartläggning Arbetslaget Kollegialt stöd för pedagoger och barnskötare 7

8 Samtalsforum, erfarenhetsutbyte för anpassningar Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan Tillsammans med specialpedagog upprätta/använda dokumenten; Testcykeljournal, Diskussionsunderlag, Medverkan egenvård i förskolan, Tillbud och Skada, BBIC Barns Behov I Centrum konsultationsdokumentation. Specialpedagog Handledning till pedagoger/arbetslaget Observation av barn Ingå i verksamheten kring barnhälsa med arbetslag, vårdnadshavare Handleda pedagoger vid upprättning av pedagogisk kartläggning. Kartläggning och överblick av särskilda behov på individ-, grupp- och organisationsnivå för barnen inom enheten barnhälsa Upprätta Plan för särskilda stödinsatser Medverka vid samtal med vårdnadshavare. Vara ett stöd för pedagog/mentor inför och efter det svåra samtalet, ibland även under samtalet Samarbete med externa kontakter till exempel; BVC, logoped, Barnhabiliteringen, Råd och Stöd och Myndighet Specialpedagogträff tillsammans med förskolechefen med syfte att göra en tillbakablick och en framåtsyftande planering kring barnhälsan. I vilken ordning uppdragen handläggs sker i samråd mellan specialpedagog och förskolechef Har översikt och ger förslag på vilka processer/kompetenssatsningar som bör ske och diskuterar dessa med förskolechef En specialpedagog ingår i det Centrala barn- och elevhälsoteamet för Familjeförvaltningen Handleda pedagoger vid anmälan till sociala myndighet, anmälan om särskilt stöd till TIIS. Förskolechef Samordnande och ledande funktion på förskolan Möte med pedagoger, vårdnadshavare och olika arbetsgrupper, interna och externa Samarbete med externa kontakter Externa kontakter BVC Barnavårdscentral BHV-psykolog Barnhälsovårdspsykolog BUP Barn- och ungdomspsykiatrimottagning Logoped Socialtjänst och myndighet BOU Barn- och ungdomshabilitering Dövteam 8

9 s arbetsgång Barnhälsa Proaktivt arbete Barn gör rätt om de kan Värdegrundsarbete Barnsynsdiskussioner Pedagog/barnskötare/ annan pedagogisk personal Upptäcka/uppmärksamma individ, grupp, miljö Arbetslag Dokumentation barnet/gruppen/miljön Stående punkt barnhälsodiskussioner med specialpedagog Barnhälsomöte Förskolechef och enhetens specialpedagoger Externa kontakter Socialtjänst, Myndighet, Barn-och ungdomspsykiatrimottagning, Barnavårdscentral (logoped och psykolog), Hälso-och sjukvård, Råd-och stödenheten 9