PROFESJONENE I REVISJONSSAMFUNNET

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PROFESJONENE I REVISJONSSAMFUNNET"

Gerd Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 PROFESJONENE I REVISJONSSAMFUNNET SPS-konferanse "Det profesjonelle landskapet Oslo 6 december 2012

2 En not om professionsstudiers utveckling Från studier av individuella professioner Till studier av professionell konkurrens (ex Larson 1977) Professionella system (Abbott 1988) Professionalisering och avprofessionalisering (ex. Freidson 1986, 2001) Professioner som institutionella agenter (Scott 2008) Men jag saknar utvecklade studier där professioner sätts in i ett samhälleligt och organisatoriskt sammanhang Vad har hänt med professioner med utvecklingen av granskningssamhället (jämför Power 1998)?

3 Dick Scotts argument Studiet av professioner har stagnerat En väg vidare är an institutional conception of professions (Scott, 2008:221) professionals occupy a variety of roles as institutional agents : Creative professionals Carrier professionals Clinical professionals

4 Dick Scotts argument (forts.) Endogenous changes of professions Growth of knowledge Greater division of labour (expansion of hyphenated professionals) Mechanization and routinization Consolidation and formalization of knowledge Exogenous changes of professions Rise in the number, size and social power of organizations Changes in the number of clients Changes in institutional logics Profession is itself an institutional model

5 Changes in institutional logics ERAS INSTITUTIONAL ACTORS INSTITUTIONAL LOGICS GOVERNANCE STRUCTURES Independent physicians Community hospitals Local/state governments Private insurance Professional authority Quality of care Non-profit, voluntary ethos Professional associations State licensure of health occupations Voluntary health planning Federal government State governments Medical profession Multi-hospital systems Equity of Access Consumer Health Movement Alternative conceptions of health Regulatory Controls Mandatory health planning Mandatory peer review Rate setting Healthcare corporations Purchasing groups Specialized healthcare organizations Managerial-market Orientation Cost-containment Efficiency Market building Selective contracting Prospective payment Scott, W. R., m.fl. (2000) Institutional Change and Health Care Organizations: From Professional Dominance to Managed Care, University of Chicago Press.

6 Scotts slutsatser Med begreppet institutional agent framträder bilden av en stark profession. Jag påminns om texter om institutional entrepreneurs. Men Scott avslutar mycket kort sin artikeln med att konstatera Although formal knowledge remains strongly salient, the knowledge base mastered by each participant has become increasingly differentiated and compartmentalized While expertise remains highly valued increasingly specialized.narrower conception of service, often relying on market-based tests An emphasis on individual autonomy and collegial control has given way in many circles to a greater reliance on hiearchical and managerial controls En dubbel bild

7 Stärkta och försvagade professioner -Scientization -Expertise -Inst. agent/entrepreneur Expansion Commodification Routinization Management/organizing

8 Professioner i instituitonella sammanhang över tid ERAS INSTITUTIONAL ACTORS INSTITUTIONAL LOGICS GOVERNANCE STRUCTURES Independent physicians Community hospitals Local/state governments Private insurance Professional authority Quality of care Non-profit, voluntary ethos Professional associations State licensure of health occupations Voluntary health planning Federal government State governments Medical profession Multi-hospital systems Equity of Access Consumer Health Movement Alternative conceptions of health Regulatory Controls Mandatory health planning Mandatory peer review Rate setting Healthcare corporations Purchasing groups Specialized healthcare organizations Patienter Internationella organisationer, särskilt expertorgan Bredare samhällsintressen Managerial-market Orientation Cost-containment Efficiency Transparens Vetenskapligt baserade evidens En legal logik i tillägg till den professionella, politiska och administrativa Market building Selective contracting Prospective payment Kunskap och rättigheter Patienträttigheter Offentliggjorda resultatmätningar och utvärderingar Bearbetat efter Scott, W. R., m.fl. (2000) Institutional Change and Health Care Organizations: From Professional Dominance to Managed Care, University of Chicago Press.

9 Det svenska skolsystemet: reformering i flera steg Det gamla Regelstyrning Nationell hierarki Centralism Planering Implementering Inspektion 1990-talet Målstyrning Marknad Decentralisering Utvärdering Lokala initiativ Information 2000-talet Centrala jämförelser Organiserad marknad Recentralisering Utvärderingar Standarder Inspektion

10 En nya era: bortom new public management idealen Mjuka regleringar, rapporteringskrav och granskningar breder ut sig Standarder Guidelines Rapporteringskrav Rankinglistor Revision Utvärderingar Ackreditering och certifiering

11 TRANSPARENSTEKNOLOGIER granskning Revision Utvärdering Ranking Hyllning Name and shame redovisning Finansiell Kvalitet Etc. Reglering Lagar (rättighetslagsiftn.) Standarder, riktlinjer etc. prioriteringar

12 Granskningssamhället Ett samhälle som karaktäriseras, inte bara av många granskningar (i form av revisioner, utvärderingar etc) utan också ett samhälle där verksamheter utformas med tanke på att de skall evalueras och revideras Jämför M. Power, Audit Society (1998)

13 Misstroende Varför granskningssamhälle? En form för styrning, en följd av omregleringen Bättre tillgång till utvärderings- och granskningstekniker Spridda modeller som leder till variation och samtidigt till krav på jämförelser och likriktning

14 Distrust spirals Responsibility spirals Control spirals REGULATORY ACTIVISM (Djelic and Sahlin-Andersson 2006) Institutional forces Scientization Marketization Organizing Moral rationalization Reinvented democratization

15 Stärkta och försvagade professioner -Scientization -Expertis -Inst. agent/entrepreneur Expansion Commodification Routinization Management/organizing Professionell bifurkation

16 Professionell bifurkation Exemplet EBM Exemplet universitetsevalueringar

17 Professionell bifurkation Den professionelle experten Den professionelle anställde Distans till praktiken Generaliserad kunskap Forskningskoppling Självständighet Högt förtroende i praktiken, nära klient/patient Styrd och granskad av riktlinjer Verkar inom organisation

18 NÅGRA FRÅGOR för reflektion och fortsatt forskning De olika professionellas roll i utvecklingen av nya riktlinjer, granskningar och organisationsformer De professionella har ofta aktiva roller i förändringarna, inte bara som experter Kunskap Från betoning av det specifika och undantag till det generella? Professionell kunskap: ser vi en utv. från collective good till private good Professionellt arbete (jämför åter Abbott, professionellas kontroll över sitt arbete?) Profession, styrning och organisation Vad händer med de kollegiala organisationsprinciperna Kollegiala sammanslutningar och epistemic communities ses ofta som särintressen Hur reagerar olika grupper av professionella (nya former av organisering, nyprofessionalisering..) Professionellt ansvar?

Relevanta dokument

Vad gör alla omorganisationer med den offentliga verksamheten?

Vad gör alla omorganisationer med den offentliga verksamheten? Uppsala den 28 november 2014 Kerstin Sahlin Professor www.uu.se Det finns många skäl att omorganisera några exempel Verksamhetsdrivet verksamheten