Människobehandlande organisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människobehandlande organisationer"

Transkript

1 Människobehandlande organisationer Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer (red.) Natur & Kultur

2 Innehåll Om författarna 12 Förord av bokens redaktörer 16 Förord 17 Av professor Yeheskel Hasenfeld Referenser 19 Inledning 21 Av Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer Varför behövs en lärobok om människobehandlande organisationer? 21 Många är berörda som anställda, brukare och medborgare Stora förändringar har skett - främst genom New Public Management 24 Vad menas med människobehandlande organisationer? 28 Bokens syfte 35 Översiktlig beskrivning av boken 36 Referenser 38 Del 1 - Teoretiska perspektiv och forskning om människobehandlande organisationer 41 1 Organisationsteoretiska perspektiv på människobehandlande organisationer 42 Av Staffan Johansson Inledning 42 Rationella klassiker inom organisationsteorin 43 De rationella klassikernas perspektiv på människobehandlande organisationer 46 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på organisationer.. 47 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på människobehandlande organisationer 50 Omvärldsperspektivet inom organisationsteorin 51 Institutionell organisationsteori 52 INNEHÅLL 3

3 Omvärldsperspektiv på människobehandlande organisationer. 54 Kritiska och postmoderna perspektiv på organisationer 56 Kritiska och postmoderna perspektiv på människobehandlande organisationer 58 Avslutande diskussion 60 Referenser 61 2 Forskning om människobehandlande organisationer 66 Av Peter Dellgran 8c Staffan Höjer Inledning 66 Ett mångvetenskapligt och växande forskningsområde 68 Organisationsfrågans relativa betydelse 69 Socialt arbete - ett heterogent och ruralt forskningsämne 71 Organisationsteori i svensk forskning 73 Avslutning - om forskningens roll och betydelse 75 Referenser 77 Del 2 - Omvärldsaspekter på människobehandlande organisationer 81 3 Rättslig reglering av människobehandlande organisationer 82 Av Gustav Svensson Inledning 82 Några korta historiska notiser 83 Rättslig förankring av samhällets skyldigheter inom det sociala området 84 Internationella konventioner 85 Regler i konstitutionen 85 Ordinär lagstiftning 87 Frivilliga åtaganden inom ramen för den kommunala självstyrelsen 88 Närmare om former för och innehåll i det offentliga välfärdsarbetet 89 Allmänt om den statliga och kommunala förvaltningsapparaten 89 Beredningen av besluten och beslutsfattandet 91 4 INNEHÅLL

4 Innehållet i besluten 92 Verkställigheten av besluten 93 Tillsyn över och kontroll av den offentliga verksamheten 94 Tillsyn 94 Ansvar 95 Domstolskontroll av besluten 96 Privata aktörers möjligheter att bidra till social välfärd 97 Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt enskilda organ 97 Även i övrigt har de privata aktörerna stora möjligheter att agera 100 Något om formerna för och innehållet i det privata välfärdsarbetet 100 Tillsyn över och kontroll av privat verksamhet 101 Tillsyn 101 Ansvar 102 Domstolskontroll av besluten 102 Avslutande diskussion 102 Social grundtrygghet - en rättighet för medborgarna? 102 Betydelsen av ramlagar 103 Den ökande privatiseringen - hot mot rättssäkerheten? 104 Referenser Lekmannastyrning inom social barnavård 107 Av Torbjörn Forkby, Staffan Höjer och Andreas Liljegren Inledning 107 En historisk återblick 109 Styrning och beslutsfattande 111 Lekmannastyrning 1x2 Lekmannastyrning i praktiken 114 Vilka är det som fattar besluten? 115 Beslutsfattandet i praktiken 116 Avslutande diskussion 118 Referenser Ekonomiskt bistånd - mellan nationell politik och lokalt självstyre 124 Av Åke Bergmark Inledning 124 INNEHÅLL 5

5 Statlig styrning och kommunalt ansvar 125 En ökad otydlighet 126 Governance och flernivåstyrning 127 Statlig styrning och kommunala organisationsformer 129 Socialtjänstlagen och organiseringen av det ekonomiska biståndet 130 Arbetsmarknadsaktivering - den dominerande trenden 132 Avslutande diskussion 139 Referenser Unga arbetslösa - om en förgivettagen praktik 146 Av Katarina Hollertz Inledning 146 Unga arbetslösa bidragstagare och aktiveringspolitik 147 Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken 148 Kommunala insatser och krav på unga arbetslösa bidragstagare 150 Aktiveringskraven 150 Insatsernas innehåll 151 Insatser som projekt 152 Insatsernas gemensamma drag 152 Krafter som skapar likriktning 154 Normer och värderingar om socialbidrag och arbetslöshet Behovet av klienter 157 Nya möjligheter och förutsättningar 159 Avslutande diskussion 161 Referenser 162 Del 3 - Verksamhetslogiker inom människobehandlande organisationer Människobehandlande professioner 166 Av Peter Dellgran Inledning 166 Ett expanderande och transformerat kunskapsområde 167 Professioner - om organisatoriska och performativa aspekter Människobehandlande professioner - skillnader och gemensamma nämnare INNEHÅLL

6 Har människobehandlande professioner då ändå något gemensamt? 173 Professionalisering och jurisdiktion - om fördelningen av arbetsuppgifter 175 Professionalisering på kollektiv nivå 176 Diskretion - oundviklig men villkorad självständighet 178 Styrning och konflikter 180 Organisatorisk och yrkesmässig professionalitet 182 Yrkesrörlighet - om professionella karriärer och personalomsättning 183 Yrkesrörligheten bland socionomerna 184 Avslutning - om deprofessionaliseringens pris 187 Referenser Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen 194 Av Staffan Blomberg och Anna Dunér Inledning 194 Biståndshandläggarnas yrkesroll ur ett historiskt perspektiv Äldreomsorg blir en social rättighet 194 Reformer och nya organisationsideal 195 Trender i dag 197 Biståndshandläggarnas roller och funktioner 198 Ämbetsinnehavaren 198 Frontlinjebyråkraten 199 Handlingsutrymme och klientskapande 201 Handlingsutrymme 201 Klientskapande 204 Biståndshandläggarnas möte med omsorgstagarna 205 Avvisa 206 Expediera 207 Omvandla 207 Avslutande diskussion 208 Referenser 210 INNEHÅLL 7

7 9 Standardisering som lösning 214 Av Lina Ponnert och Kerstin Svensson Inledning 214 Utvecklingen mot standardisering 215 Kopplingen till en evidensbaserad praktik och statlig styrning 216 Standardisering, profession och organisation 217 Manualbaserat arbete ur organisationens perspektiv 218 Konstruktionen av standardisering som ett uttryck för evidensbaserad praktik 220 Manualer som ett svar på institutionella krav från omgivningen 222 Manualbaserat arbete ur de professionellas perspektiv 223 Socionom som en organisationsberoende profession 224 Avslutande diskussion 225 Referenser 226 Del 4 - Ledning och styrning av människobehandlande organisationer Ledarskap inom människobehandlande organisationer 232 Av Stefan Szucs och Monica Andersson Bäck Inledning 232 Ett mer komplext chef- och ledarskap 233 Skillnaden mellan att vara chef och att vara ledare 234 Vem leder och hur väl? 234 Ledarskapsforskningens stegvisa utveckling 235 Uppgifts- eller människoorientering och process- eller resultatorientering 237 En modell för olika ledarskapstyper 238 Ideologiskt ledarskap 240 Strategiskt ledarskap 241 Operativt ledarskap 242 Administrativt ledarskap 243 Handlingsutrymme och kommunikation inom människobehandlande ledarskap 244 Avslutande diskussion 246 Referenser INNEHÅLL

8 11 Policyimplementering - att förändra verksamheten i människobehandlande organisationer 252 Av Staffan Johansson Inledning 252 Vad menas med organisatorisk förändring? 253 Policyimplementering i människobehandlande organisationer Top-down- och bottom-up-perspektiven 255 Syntesperspektivet 256 Implementering inom NPM-doktrinen 257 Implementering av samverkan 258 Forskningens lärdomar till de implementeringsansvariga 259 Policyns egenskaper 259 Vertikala interorganisatoriska relationer 260 Horisontella interorganisatoriska relationer 261 Implementeringsorganisationernas karaktär och handlingsutrymme 261 Målgruppernas gensvar och beteende 262 Makrofaktorer i omgivningen 263 Den internationella implementeringsforskningen - en sammanfattning 263 Myndigheters strategier för att förändra människobehandlande organisationer 264 Permanent förändring genom tillfällig organisering 266 Avslutande diskussion 268 Referenser Granskning för utveckling och kontroll i socialt arbete 272 Av Lena Lindgren Inledning 272 Fokus på kontroll, kvalitet och resultat 273 Drivkrafter 275 Fyra vanliga granskningsformer 276 Uppföljning, utvärdering, tillsyn och revision 276 Likheter och skillnader 278 Socialt arbete i granskningssamhället 279 Staten 279 Kommunerna 280 Brukarna 283 INNEHÅLL 9

9 Privata och internationella aktörer 283 Granskningars användning och konsekvenser 284 Problematiska förutsättningar för att granska resultat 285 Målförskjutning och verksamheter som standardiseras 286 Risk för avprofessionalisering 287 Avslutning - några funderingar 288 Referenser Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer 292 Av Ove Grape Inledning 292 Varför har det blivit så intressant att samverka? 293 Samverkan kring exemplet Emma 295 Varför samverkan behövs 296 Definitioner av samverkan 298 Samverkansprojekt - en särskild form av samverkan 300 Perspektiv på det organisatoriska sammanhanget 302 Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens logiker 303 Den kommunala verksamheten 304 Den medicinska logiken 305 Att övervinna hinder 305 Integration som motor i samverkansprocessen 307 Avslutande diskussion 309 Referenser 310 Del 5 - Välfärdstjänster och socialtjänst i privat och ideell regi Konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen - om marknadssärdrag och statlig tillsyn 314 Av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund Inledning 314 Privata aktörer inom individ- och familjeomsorgen 316 Privata aktörer i familjehemsvård och öppenvård för barn och unga 318 Privata aktörer inom HVB för barn och unga INNEHÅLL

10 Välfärdsmarknadernas speciella karaktär 319 Konkurrensutsättningens konsekvenser 322 I privatiseringens spår - ökad tillsyn 325 Tillsyn - en formativ process 326 Tillsyn av serviceutfall eller klientutfall? 327 Avslutande diskussion 328 Referenser Ideella organisationers roller i välfärdssamhället - röst och service 333 Av Håkan Johansson, Marie Nordfeldt och Staffan Johansson Inledning 333 Civilsamhället och den ideella sektorn 334 Definition av civilsamhällesorganisationen 335 Den svenska ideella sektorn i ett historiskt perspektiv 338 Den ideella sektorn som röstbärare 339 En omtolkning av den ideella sektorns roll 342 Den ideella sektorn som serviceutförare 344 Den lokala utvecklingen av ideella organisationer som serviceutförare 346 Avslutande diskussion 348 Referenser 349 Avslutning 353 Av Peter Dellgran, Staffan Johansson och Staffan Höjer Demokratins förutsättningar och utflöde 353 De människobehandlande organisationernas framtid 355 Anpassningsförmåga, resurser och förtroende 355 Forskning, teknikutveckling och professionerna 358 Opinionsbildning, kunskapsspridning och dagordningsmakt. 359 Bortom New Public Management? 361 Ett tungt arv 362 Referenser 364 Register 367 INNEHÅLL II

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) En notis som kan vara hämtad från vilken kommun

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner

Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Staffan Johansson. Vård, skola och omsorg utgör

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner

Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Staffan Johansson. Vård, skola och omsorg utgör

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Samhällsvård till salu!

Samhällsvård till salu! Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Styrningsproblemet och de nya styrformerna Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:

Läs mer

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem? Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem? Presentation vid Äldreforskardagen 21 mars 2018 Äldreomsorger i SverigeLokala variationer och generella trender Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Samverkan och samverkansprojekt

Samverkan och samverkansprojekt Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken

Läs mer

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten! Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Staffan Johansson 2012-02-08 Varför detta fokus på samverkan inom vård och omsorg? Antalet människor

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom

Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Arbetslivsinstitutets och Arena Programs seminarium Lokal matchning med omställningstrygghet Visby den 6 juli 2006 1 Från aktiv arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb SOCIONOMPROGRAMMET TERMIN 2 HT 2012 Socialt arbete och samhällets organisering. 7.5 hp Lärare: Bo Hallin () bo.hallin@pol.umu.se (kursansvarig) Margaretha Uttjek () margaretha.uttjek@socw.umu.se Professionella

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för

Läs mer

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad

Läs mer

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN Budgetdag 2017 Lennart Hansson Budgetdag VÄLKOMMEN 1 På agendan nationellt Ny redovisningslag Översyn utjämningssystemet Ny Kommunallag 1/1 2018 Strukturförändringar Reglering av externa leverantörer Tillitsbaserad

Läs mer

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10 Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka

Läs mer

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:

Läs mer

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete

Läs mer

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) Kursanvisningar för Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) (Organisation and Leadership, 7,5 ECTS Credits) Ht 2012 Kursansvarig: Dan Nordin Rum nr: 11A219 Telefon: 054/700 21 36 e-mail: dan.nordin@kau.se

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019

Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019 Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019 Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan

Läs mer

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar

Läs mer

EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE ) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning

EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE ) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning Ekonomiskt bistånd i europeiskt perspektiv EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE 2012-2015) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning (minst 20 miljoner färre ska leva i fattigdom) Relativ

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius Nya förutsättningar: Digitalisering, big data, open source lärande

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Började med berättelser och klagomål Framför allt har det för många poliser tillkommit en mängd administrativa uppgifter som läggs

Läs mer

Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare

Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare För att utveckla destinationer med attraktiva och hållbara besöksanledningar krävs både samverkan och tydlig

Läs mer

Kommittédirektiv. Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet. Dir. 2007:25. Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007

Kommittédirektiv. Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet. Dir. 2007:25. Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007 Kommittédirektiv Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet Dir. 2007:25 Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen

Läs mer

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur Lennart Lundquist Demokratins väktare Ämbetsmännen och värt offentliga etos Studentlitteratur Innehäll Förord 9 1. Frägor kring ämbetsmannen 15 1.1 Utgängspunkter för framställningen 17 1.1.1 Nägra grundbegrepp

Läs mer

REMISSVAR (SOU 2017:38)

REMISSVAR (SOU 2017:38) 2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

Har socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON

Har socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON Har socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON Presentationens upplägg Några definitioner Socionomer som socialtjänstens profession Det professionella landskapet Utvecklingen

Läs mer

Tillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni

Tillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni Tillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni Vad gör jag när jag inte är här? Ämnesansvarig professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet + seniorprofessor i Lund Har

Läs mer

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers

Läs mer

Schema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är D250, D206 samt på Annedal 129 eller 403

Schema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är D250, D206 samt på Annedal 129 eller 403 Schema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är, D206 samt på 129 eller 403 Föreläsningar framför allt tisdag, onsdag och torsdag förutom 19/9, 31/10 och 12/1 *

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

Rapport om arbetet åren

Rapport om arbetet åren Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (7) 2019-04-04 Handläggare Lii Drobus Telefon: 08 508 25252 Till Socialnämnden 2019-04-16 Handlingsplan för förbättrad arbetssituation

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster

Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster monica.malmqvist@regeringskansliet.se Översynen I. Framtagande av kommittédirektiv II. Beredning

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad

Läs mer

Sammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen 3.6.2014

Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen 3.6.2014 Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen Eija Mäkinen Professor i offentlig rätt Filosofiska fakulteten Vasa universitet Perspektiv

Läs mer

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG Ledning av företag och förvaltningar FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) * Fjärde upplagan SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507

Läs mer

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN 2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun - en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena

Läs mer

Samverkan med civilsamhället i förändring

Samverkan med civilsamhället i förändring Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet) Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet) Upplägg Bakgrund Teori Resultat, siffror Administrativ förändring, tendenser Förklaringar,

Läs mer

Vad gör en SOCIONOM. egentligen?

Vad gör en SOCIONOM. egentligen? Vad gör en SOCIONOM egentligen? Framtagen av Socionomsektionens styrelse 15/16 Uppdaterad HT2017 av styrelsen 17/18 www.socionomsektionenliu.se styrelsen@socionomsektionenliu.se Statligt arbete Det finns

Läs mer

Konferens i Göteborg

Konferens i Göteborg Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst FAR AR VÄL VÄLFÄRDEN? SOCIAL CIALTJÄNS TJÄNSTE TEN I FRAM AMTID TIDEN Konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka

Läs mer

Behandling/ 23. Vilken effekt/påverkan har anhörigdelaktighet i utformning av insatser? Behandling/ Intervention. Behandling/ Intervention

Behandling/ 23. Vilken effekt/påverkan har anhörigdelaktighet i utformning av insatser? Behandling/ Intervention. Behandling/ Intervention Samverkan 1. Vilka effekter får samverkan mellan olika huvudmän? Samverkan 2. Vad finns det för goda exempel på samverkan? Samverkan 3. Hur kan samhällets resurser samverka för att skapa förutsättningar

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer