Människobehandlande organisationer
|
|
- Anna Gustafsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Människobehandlande organisationer Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer (red.) Natur & Kultur
2 Innehåll Om författarna 12 Förord av bokens redaktörer 16 Förord 17 Av professor Yeheskel Hasenfeld Referenser 19 Inledning 21 Av Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer Varför behövs en lärobok om människobehandlande organisationer? 21 Många är berörda som anställda, brukare och medborgare Stora förändringar har skett - främst genom New Public Management 24 Vad menas med människobehandlande organisationer? 28 Bokens syfte 35 Översiktlig beskrivning av boken 36 Referenser 38 Del 1 - Teoretiska perspektiv och forskning om människobehandlande organisationer 41 1 Organisationsteoretiska perspektiv på människobehandlande organisationer 42 Av Staffan Johansson Inledning 42 Rationella klassiker inom organisationsteorin 43 De rationella klassikernas perspektiv på människobehandlande organisationer 46 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på organisationer.. 47 Socialpsykologiska och kulturella perspektiv på människobehandlande organisationer 50 Omvärldsperspektivet inom organisationsteorin 51 Institutionell organisationsteori 52 INNEHÅLL 3
3 Omvärldsperspektiv på människobehandlande organisationer. 54 Kritiska och postmoderna perspektiv på organisationer 56 Kritiska och postmoderna perspektiv på människobehandlande organisationer 58 Avslutande diskussion 60 Referenser 61 2 Forskning om människobehandlande organisationer 66 Av Peter Dellgran 8c Staffan Höjer Inledning 66 Ett mångvetenskapligt och växande forskningsområde 68 Organisationsfrågans relativa betydelse 69 Socialt arbete - ett heterogent och ruralt forskningsämne 71 Organisationsteori i svensk forskning 73 Avslutning - om forskningens roll och betydelse 75 Referenser 77 Del 2 - Omvärldsaspekter på människobehandlande organisationer 81 3 Rättslig reglering av människobehandlande organisationer 82 Av Gustav Svensson Inledning 82 Några korta historiska notiser 83 Rättslig förankring av samhällets skyldigheter inom det sociala området 84 Internationella konventioner 85 Regler i konstitutionen 85 Ordinär lagstiftning 87 Frivilliga åtaganden inom ramen för den kommunala självstyrelsen 88 Närmare om former för och innehåll i det offentliga välfärdsarbetet 89 Allmänt om den statliga och kommunala förvaltningsapparaten 89 Beredningen av besluten och beslutsfattandet 91 4 INNEHÅLL
4 Innehållet i besluten 92 Verkställigheten av besluten 93 Tillsyn över och kontroll av den offentliga verksamheten 94 Tillsyn 94 Ansvar 95 Domstolskontroll av besluten 96 Privata aktörers möjligheter att bidra till social välfärd 97 Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt enskilda organ 97 Även i övrigt har de privata aktörerna stora möjligheter att agera 100 Något om formerna för och innehållet i det privata välfärdsarbetet 100 Tillsyn över och kontroll av privat verksamhet 101 Tillsyn 101 Ansvar 102 Domstolskontroll av besluten 102 Avslutande diskussion 102 Social grundtrygghet - en rättighet för medborgarna? 102 Betydelsen av ramlagar 103 Den ökande privatiseringen - hot mot rättssäkerheten? 104 Referenser Lekmannastyrning inom social barnavård 107 Av Torbjörn Forkby, Staffan Höjer och Andreas Liljegren Inledning 107 En historisk återblick 109 Styrning och beslutsfattande 111 Lekmannastyrning 1x2 Lekmannastyrning i praktiken 114 Vilka är det som fattar besluten? 115 Beslutsfattandet i praktiken 116 Avslutande diskussion 118 Referenser Ekonomiskt bistånd - mellan nationell politik och lokalt självstyre 124 Av Åke Bergmark Inledning 124 INNEHÅLL 5
5 Statlig styrning och kommunalt ansvar 125 En ökad otydlighet 126 Governance och flernivåstyrning 127 Statlig styrning och kommunala organisationsformer 129 Socialtjänstlagen och organiseringen av det ekonomiska biståndet 130 Arbetsmarknadsaktivering - den dominerande trenden 132 Avslutande diskussion 139 Referenser Unga arbetslösa - om en förgivettagen praktik 146 Av Katarina Hollertz Inledning 146 Unga arbetslösa bidragstagare och aktiveringspolitik 147 Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken 148 Kommunala insatser och krav på unga arbetslösa bidragstagare 150 Aktiveringskraven 150 Insatsernas innehåll 151 Insatser som projekt 152 Insatsernas gemensamma drag 152 Krafter som skapar likriktning 154 Normer och värderingar om socialbidrag och arbetslöshet Behovet av klienter 157 Nya möjligheter och förutsättningar 159 Avslutande diskussion 161 Referenser 162 Del 3 - Verksamhetslogiker inom människobehandlande organisationer Människobehandlande professioner 166 Av Peter Dellgran Inledning 166 Ett expanderande och transformerat kunskapsområde 167 Professioner - om organisatoriska och performativa aspekter Människobehandlande professioner - skillnader och gemensamma nämnare INNEHÅLL
6 Har människobehandlande professioner då ändå något gemensamt? 173 Professionalisering och jurisdiktion - om fördelningen av arbetsuppgifter 175 Professionalisering på kollektiv nivå 176 Diskretion - oundviklig men villkorad självständighet 178 Styrning och konflikter 180 Organisatorisk och yrkesmässig professionalitet 182 Yrkesrörlighet - om professionella karriärer och personalomsättning 183 Yrkesrörligheten bland socionomerna 184 Avslutning - om deprofessionaliseringens pris 187 Referenser Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen 194 Av Staffan Blomberg och Anna Dunér Inledning 194 Biståndshandläggarnas yrkesroll ur ett historiskt perspektiv Äldreomsorg blir en social rättighet 194 Reformer och nya organisationsideal 195 Trender i dag 197 Biståndshandläggarnas roller och funktioner 198 Ämbetsinnehavaren 198 Frontlinjebyråkraten 199 Handlingsutrymme och klientskapande 201 Handlingsutrymme 201 Klientskapande 204 Biståndshandläggarnas möte med omsorgstagarna 205 Avvisa 206 Expediera 207 Omvandla 207 Avslutande diskussion 208 Referenser 210 INNEHÅLL 7
7 9 Standardisering som lösning 214 Av Lina Ponnert och Kerstin Svensson Inledning 214 Utvecklingen mot standardisering 215 Kopplingen till en evidensbaserad praktik och statlig styrning 216 Standardisering, profession och organisation 217 Manualbaserat arbete ur organisationens perspektiv 218 Konstruktionen av standardisering som ett uttryck för evidensbaserad praktik 220 Manualer som ett svar på institutionella krav från omgivningen 222 Manualbaserat arbete ur de professionellas perspektiv 223 Socionom som en organisationsberoende profession 224 Avslutande diskussion 225 Referenser 226 Del 4 - Ledning och styrning av människobehandlande organisationer Ledarskap inom människobehandlande organisationer 232 Av Stefan Szucs och Monica Andersson Bäck Inledning 232 Ett mer komplext chef- och ledarskap 233 Skillnaden mellan att vara chef och att vara ledare 234 Vem leder och hur väl? 234 Ledarskapsforskningens stegvisa utveckling 235 Uppgifts- eller människoorientering och process- eller resultatorientering 237 En modell för olika ledarskapstyper 238 Ideologiskt ledarskap 240 Strategiskt ledarskap 241 Operativt ledarskap 242 Administrativt ledarskap 243 Handlingsutrymme och kommunikation inom människobehandlande ledarskap 244 Avslutande diskussion 246 Referenser INNEHÅLL
8 11 Policyimplementering - att förändra verksamheten i människobehandlande organisationer 252 Av Staffan Johansson Inledning 252 Vad menas med organisatorisk förändring? 253 Policyimplementering i människobehandlande organisationer Top-down- och bottom-up-perspektiven 255 Syntesperspektivet 256 Implementering inom NPM-doktrinen 257 Implementering av samverkan 258 Forskningens lärdomar till de implementeringsansvariga 259 Policyns egenskaper 259 Vertikala interorganisatoriska relationer 260 Horisontella interorganisatoriska relationer 261 Implementeringsorganisationernas karaktär och handlingsutrymme 261 Målgruppernas gensvar och beteende 262 Makrofaktorer i omgivningen 263 Den internationella implementeringsforskningen - en sammanfattning 263 Myndigheters strategier för att förändra människobehandlande organisationer 264 Permanent förändring genom tillfällig organisering 266 Avslutande diskussion 268 Referenser Granskning för utveckling och kontroll i socialt arbete 272 Av Lena Lindgren Inledning 272 Fokus på kontroll, kvalitet och resultat 273 Drivkrafter 275 Fyra vanliga granskningsformer 276 Uppföljning, utvärdering, tillsyn och revision 276 Likheter och skillnader 278 Socialt arbete i granskningssamhället 279 Staten 279 Kommunerna 280 Brukarna 283 INNEHÅLL 9
9 Privata och internationella aktörer 283 Granskningars användning och konsekvenser 284 Problematiska förutsättningar för att granska resultat 285 Målförskjutning och verksamheter som standardiseras 286 Risk för avprofessionalisering 287 Avslutning - några funderingar 288 Referenser Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer 292 Av Ove Grape Inledning 292 Varför har det blivit så intressant att samverka? 293 Samverkan kring exemplet Emma 295 Varför samverkan behövs 296 Definitioner av samverkan 298 Samverkansprojekt - en särskild form av samverkan 300 Perspektiv på det organisatoriska sammanhanget 302 Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens logiker 303 Den kommunala verksamheten 304 Den medicinska logiken 305 Att övervinna hinder 305 Integration som motor i samverkansprocessen 307 Avslutande diskussion 309 Referenser 310 Del 5 - Välfärdstjänster och socialtjänst i privat och ideell regi Konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen - om marknadssärdrag och statlig tillsyn 314 Av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund Inledning 314 Privata aktörer inom individ- och familjeomsorgen 316 Privata aktörer i familjehemsvård och öppenvård för barn och unga 318 Privata aktörer inom HVB för barn och unga INNEHÅLL
10 Välfärdsmarknadernas speciella karaktär 319 Konkurrensutsättningens konsekvenser 322 I privatiseringens spår - ökad tillsyn 325 Tillsyn - en formativ process 326 Tillsyn av serviceutfall eller klientutfall? 327 Avslutande diskussion 328 Referenser Ideella organisationers roller i välfärdssamhället - röst och service 333 Av Håkan Johansson, Marie Nordfeldt och Staffan Johansson Inledning 333 Civilsamhället och den ideella sektorn 334 Definition av civilsamhällesorganisationen 335 Den svenska ideella sektorn i ett historiskt perspektiv 338 Den ideella sektorn som röstbärare 339 En omtolkning av den ideella sektorns roll 342 Den ideella sektorn som serviceutförare 344 Den lokala utvecklingen av ideella organisationer som serviceutförare 346 Avslutande diskussion 348 Referenser 349 Avslutning 353 Av Peter Dellgran, Staffan Johansson och Staffan Höjer Demokratins förutsättningar och utflöde 353 De människobehandlande organisationernas framtid 355 Anpassningsförmåga, resurser och förtroende 355 Forskning, teknikutveckling och professionerna 358 Opinionsbildning, kunskapsspridning och dagordningsmakt. 359 Bortom New Public Management? 361 Ett tungt arv 362 Referenser 364 Register 367 INNEHÅLL II
Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven
Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) En notis som kan vara hämtad från vilken kommun
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merMänniskobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner
Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Staffan Johansson. Vård, skola och omsorg utgör
Läs merProfessionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera
Läs merMänniskobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner
Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Staffan Johansson. Vård, skola och omsorg utgör
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merSamverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merSamhällsvård till salu!
Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Dagens föreläsning Social barnavård en
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merImplementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet
Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete
Läs merStyrningsproblemet och de nya styrformerna
Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:
Läs merÄr olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?
Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem? Presentation vid Äldreforskardagen 21 mars 2018 Äldreomsorger i SverigeLokala variationer och generella trender Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se
Läs merSamverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Läs merFörvaltningspolitik - sammanfattning
Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna
Läs merOFFENTLIG FÖRVALTNING
OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda
Läs merSamverkan och samverkansprojekt
Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merOffentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle
LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education
Läs merEn kommunallag för framtiden
En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merChefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!
Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla
Läs merNormerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.
Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merVinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017
Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,
Läs merMeddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merSamverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Staffan Johansson 2012-02-08 Varför detta fokus på samverkan inom vård och omsorg? Antalet människor
Läs merPlats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!
KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I
Läs merKommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014
Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt
Läs merAktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom
Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Arbetslivsinstitutets och Arena Programs seminarium Lokal matchning med omställningstrygghet Visby den 6 juli 2006 1 Från aktiv arbetsmarknadspolitik
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merVeckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb
SOCIONOMPROGRAMMET TERMIN 2 HT 2012 Socialt arbete och samhällets organisering. 7.5 hp Lärare: Bo Hallin () bo.hallin@pol.umu.se (kursansvarig) Margaretha Uttjek () margaretha.uttjek@socw.umu.se Professionella
Läs merProfessionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Läs merLedning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden
Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merBudgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN
Budgetdag 2017 Lennart Hansson Budgetdag VÄLKOMMEN 1 På agendan nationellt Ny redovisningslag Översyn utjämningssystemet Ny Kommunallag 1/1 2018 Strukturförändringar Reglering av externa leverantörer Tillitsbaserad
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs merLANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merMellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks
Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete
Läs merOrganisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)
Kursanvisningar för Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) (Organisation and Leadership, 7,5 ECTS Credits) Ht 2012 Kursansvarig: Dan Nordin Rum nr: 11A219 Telefon: 054/700 21 36 e-mail: dan.nordin@kau.se
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merOm styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019
Om styrning syften, valmöjligheter och utmaningar. Härryda kommun Januari 2019 Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan
Läs merVarför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Läs merEU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE ) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning
Ekonomiskt bistånd i europeiskt perspektiv EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE 2012-2015) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning (minst 20 miljoner färre ska leva i fattigdom) Relativ
Läs merLedare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser
Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring
Läs merFrivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg
Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell
Läs merAtt samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer
Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?
Läs merFOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015
FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290
Läs merFramtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet
Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius Nya förutsättningar: Digitalisering, big data, open source lärande
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merAdministrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola
Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Började med berättelser och klagomål Framför allt har det för många poliser tillkommit en mängd administrativa uppgifter som läggs
Läs merFrån ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare
Från ord till handling utveckling av attraktiva besöksanledningar för internationella besökare För att utveckla destinationer med attraktiva och hållbara besöksanledningar krävs både samverkan och tydlig
Läs merKommittédirektiv. Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet. Dir. 2007:25. Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007
Kommittédirektiv Värdighetsgaranti en äldreomsorg med respekt för människovärdet Dir. 2007:25 Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas
Läs merSAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018
SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merBetydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Läs merLennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur
Lennart Lundquist Demokratins väktare Ämbetsmännen och värt offentliga etos Studentlitteratur Innehäll Förord 9 1. Frägor kring ämbetsmannen 15 1.1 Utgängspunkter för framställningen 17 1.1.1 Nägra grundbegrepp
Läs merREMISSVAR (SOU 2017:38)
2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merHar socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON
Har socialtjänstens tillit till de professionella minskat? KERSTIN SVENSSON Presentationens upplägg Några definitioner Socionomer som socialtjänstens profession Det professionella landskapet Utvecklingen
Läs merTillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni
Tillitsbaserad styrning vad kan det vara? Verner Denvall Helsingborg 8 juni Vad gör jag när jag inte är här? Ämnesansvarig professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet + seniorprofessor i Lund Har
Läs merDags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander
Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet Per Molander Syften med arbetet analysera gränsytan mellan offentligt och privat inom en funktionell begreppsram samla erfarenheter från 3-4 decenniers
Läs merSchema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är D250, D206 samt på Annedal 129 eller 403
Schema SQ5174 Ledning och organisering av socialt arbete höstterminen 2014 Kurslokal är, D206 samt på 129 eller 403 Föreläsningar framför allt tisdag, onsdag och torsdag förutom 19/9, 31/10 och 12/1 *
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merAnbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris
Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merRapport om arbetet åren
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (7) 2019-04-04 Handläggare Lii Drobus Telefon: 08 508 25252 Till Socialnämnden 2019-04-16 Handlingsplan för förbättrad arbetssituation
Läs merEN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?
EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA
Läs merÖversyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster
Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster monica.malmqvist@regeringskansliet.se Översynen I. Framtagande av kommittédirektiv II. Beredning
Läs merKARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN
KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet
Läs merKursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad
Läs merSammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merInnehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati
Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428
Läs merKunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Läs merHur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen 3.6.2014
Hur skiljer sig den nya kommunallagen från kommunallagarna i de övriga nordiska länderna? Den nya kommunallagen Eija Mäkinen Professor i offentlig rätt Filosofiska fakulteten Vasa universitet Perspektiv
Läs merLedning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG
Ledning av företag och förvaltningar FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) * Fjärde upplagan SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507
Läs mer2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt
Läs merImplementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merKonkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Läs mer- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena
Läs merSamverkan med civilsamhället i förändring
Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar
Läs merSamverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?
Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en
Läs merFunktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merAdministrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)
Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet) Upplägg Bakgrund Teori Resultat, siffror Administrativ förändring, tendenser Förklaringar,
Läs merVad gör en SOCIONOM. egentligen?
Vad gör en SOCIONOM egentligen? Framtagen av Socionomsektionens styrelse 15/16 Uppdaterad HT2017 av styrelsen 17/18 www.socionomsektionenliu.se styrelsen@socionomsektionenliu.se Statligt arbete Det finns
Läs merKonferens i Göteborg
Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst FAR AR VÄL VÄLFÄRDEN? SOCIAL CIALTJÄNS TJÄNSTE TEN I FRAM AMTID TIDEN Konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka
Läs merBehandling/ 23. Vilken effekt/påverkan har anhörigdelaktighet i utformning av insatser? Behandling/ Intervention. Behandling/ Intervention
Samverkan 1. Vilka effekter får samverkan mellan olika huvudmän? Samverkan 2. Vad finns det för goda exempel på samverkan? Samverkan 3. Hur kan samhällets resurser samverka för att skapa förutsättningar
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs mer