Vad gör alla omorganisationer med den offentliga verksamheten?

Transkript

1 Vad gör alla omorganisationer med den offentliga verksamheten? Uppsala den 28 november 2014 Kerstin Sahlin Professor

2 Det finns många skäl att omorganisera några exempel Verksamhetsdrivet verksamheten förändras, nya uppdrag tillkommer, nya regler medborgare, politiker, experter och anställda ställer nya krav på verksamheten Idédrivet nya idéer och tekniker för organisation och styrning organisationsformer blir på modet Persondrivet En ny ledning Nya konsulter Pragmatiskt Städning Hantering av lednings- och personalproblem

3 Dagens föreläsning i tre delar Organisationstrender i offentlig verksamhet In i den enskilda organisationen Några fällor att se upp med En aktuell fråga Mer handlingsutrymme åt de professionella Vilka förutsättningar finns och behövs?

4 Tre decennier av organisationsforskning En allt aktivare organiseringsaktivitet av offentlig verksamhet Ett allt tätare befolkat organisationslandskap Organisationer utformas alltmer lika Vågor av omorganistion Globalt spridda organiseringsidéer och ideal Vad sker i omorganiserandets kölvatten?

5 Förändringsinitiativ från många håll Exempel från universitet Nationella reformer (redovisning, finansiering, avreglering, extern majoritet i styrelser, extern ordförande i styrelser, lokala anställningar, fri lönesättning, mindre reglerade tjänstestrukturer, FISK och andra ekonomiadministrativa reformer, efterfrågan på strategier fokusering och planer) Transnationella trender (ledningsstruktur, utvärderingar och ranking, finansiering och fundraising, autonomi drivna av konferenser och expertorgan, internationella organisationer och av en relativ avsaknad av systematiserad kritisk forskning och debatt) Inifrån universitetsmiljön (den naturvetenskapliga och tekniska forskningen som norm, studenter skolade i modern ledningsdiskurs och universitetsbyråkrati, betoning av organisation, en svag eller i det närmaste obefintlig kollegial debatt, akademisk ledning har blivit en egen karriär, universitetens särart lyfts fram som problem snarare än ideal)

6 En rätt splittrad bild, men forskningen har pekat på några generella drag i utvecklingen Mer företagsliknande styrning och organisation Mer organisation, men också mer fragmenterade organisationer Mer marknad och mer administration Generella styr- och organisationsprinciper driver politiken inom enskilda sektorer (förvaltningspolitiken har blivit sakpolitik) enskilda organisationers och ledares strategier och mål

7 Två forskares karaktäristik av vad som skett New public management (Christopher Hood) Audit society granskningssamhället (Michael Power)

8 Utdrag ur Hood, Christopher, 1991, A PUBLIC MANAGEMENT FOR ALL SEASONS? Public Administration. The rise of 'new public management' (hereafter NPM) over the past 15 years is one of the most striking intemational trends in public administration... NPM, like most administrative labels, is a loose term. Its usefulness lies in its convenience as a shorthand name for the set of broadly similar administrative doctrines which dominated the bureaucratic reform agenda in many of the OECD group of countries from the late 1970s (see Aucoin 1990; Hood 1990b; Pollitt 1990). Although ill-defined, NPM aroused strong and varied emotions among bureaucrats. At one extreme were those who held that NPM was the only way to correct for the irretrievable failures and even moral bankruptcy in the 'old' public management (cf. Keating 1989). At the other were those who dismissed much of the thrust of NPM as a gratuitous and philistine destruction of more than a century's work in developing a distinctive public service ethic and culture (cf. Martin 1988; Nethercote 1989b). 1994, From old public administration to new public management. 1995, The "New Public Management" in the 1980s: Variations on a Theme

9 Granskningssamhället Ett samhälle som karaktäriseras, inte bara av många granskningar (i form av revisioner, utvärderingar etc) utan också ett samhälle där verksamheter utformas med tanke på att de skall evalueras och revideras Jämför M. Power, Audit Society (1998)

10 En kompletterande generalisering: typer av organisering i förvaltningen (baserat på Brunsson och Sahlin-Andersson, 2000) PROFESSIONELLA ARENOR Meritokrati och kollegialitet Verksamheten är professionellt baserad och byggs ofta nerifrån, normerna bildas utanför den enskilda organisationen. FÖRVALTNING Regelföljande och rapportering Enhetlighet och rättssäkerhet FÖRETAG Hierarki och klar ansvarslinje, management Organisationsstrategier och målrelaterade resultatmått Marknad och profilering

11 En rätt splittrad bild, men forskningen har pekat ut några generella drag i utvecklingen Mer företagsliknande styrning och organisation Mer organisation, men också mer fragmenterade organisationer Mer marknad och mer administration Generella styr- och organisationsprinciper driver politiken inom enskilda sektorer (förvaltningspolitiken har blivit sakpolitik) enskilda organisationers och ledares strategier och mål

12 En ofta uttalade ambition är att den nya organisationen kommer att förbättra och förtydliga styrningen. Förhoppningarna kommer stundtals på skam och nya omorganisationer följer.

13 Institutionell komplexitet Olika krav, förväntningar, ideal kompletterar varandra konkurrerar överlappar Mångfald Oklarhet

14 Den ansvarsfulla organisationen Den ansvarsfulla medarbetaren Ansvar En organisation som ställs till svars En anställd som avkrävs ansvar

15 Institutionell oklarhet riskerar medföra Passivitet: i händerna på andra Närsynthet Alltför mycket tid och kraft ägnas åt organisationsinterna frågor Mer intresse för organisationen än vad den ska användas till En splittrad organisation, fragmentering Misstroende

16 En aktuell fråga Mer handlingsutrymme åt de professionella Vilka förutsättningar finns? Vilka förutsättningar behövs?

17 Finns det en väg tillbaka? Knappast ERAS INSTITUTIONAL ACTORS INSTITUTIONAL LOGICS GOVERNANCE STRUCTURES Independent physicians Community hospitals Local/state governments Private insurance Federal government State governments Medical profession Multi-hospital systems present Healthcare corporations Purchasing groups Specialized healthcare organizations Professional authority Quality of care Non-profit, voluntary ethos Equity of Access Consumer health Movement Alternative conceptions of health Managerial-market Orientation Cost-containment Efficiency Professional associations State licensure of health occupations Voluntary Health Planning Regulatory Controls Mandatory Health Planning Mandatory Peer review Rate setting Market building Selective contracting Prospective payment Scott, W. R., m.fl. (2000) Institutional Change and Health Care Organizations: From Professional Dominance to Managed Care, University of Chicago Press.

18 Men vi kan inspireras av principerna STYRPRINCIP INSTITUTIONELLA AKTÖRER INSTITUTIONELL LOGIK STYRSTRUKTUR LEDNINGS- IDEAL PROFESSIONELL OBEROENDE PROFESSIONELL PROFESIONELL AUKTORITET KOLLEGIALITET MENTOR OCH OSYNLIG SAMORDNARE FÖRVALTNING STATEN LIKHET OCH ENHETLIGHET REGELSTYRNING ADMINISTRATÖR TJÄNSTEMANNA- IDEAL FÖRETAG FÖRETAG MARKNAD OCH MANAGEMENT MARKNAD OCH KONKURRENS LEDARE GRANSKNINGS- SAMHÄLLET AVNÄMARE: STUDENTER, ARBETSGIVARE OCH NÄRINGSLIVET/ SAMHÄLLET TRANSPARENS ACCOUNTABILITY STANDARDER, RIKTLINJER, REVISION, UTVÄRDERINGAR OCH RESULTATMÅTT PRESENTATÖR UTÅT Bearbetat efter Scott, W. R., m.fl. (2000) Institutional Change and Health Care Organizations: From Professional Dominance to Managed Care, University of Chicago Press.

19 FÖRTROENDE

20 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!