Utvärdering av projektet
|
|
- Ludvig Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KTH Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi Utvärdering av projektet RedInc Uppdragsgivare: Projektmedlemmar: Harald Kjellin Daniel Oscarsson Rikard Laxhammar Tommy Pettersson Thomas Jansson Karin Råde Ulf Rustas Emil Stridfeldt Mikael Nyqvist Alexander Ahl Stockholm
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Rollerna i gruppen Samarbete i gruppen Kontakt med uppdragsgivaren Tidsplaneringen Programvaror och utrustning Riskanalysen Ändringar i förstudien Lärdomar och slutsatser...8 2
3 1 Inledning Detta dokument är en utvärdering av vårt programmeringsprojekt RedInc. Utvärderingen vänder sig till kursledaren, uppdragsgivare, opponenter och inte minst oss själva. Vi har tittat på och analyserat följande delar av projektet: Rollerna i gruppen Samarbete i gruppen Kontakt med uppdragsgivaren Tidsplaneringen Programvaror och utrustning Riskanalysen Ändringar i förstudien Lärdomar och slutsatser 2 Rollerna i gruppen Vid mötet 29/11 utsågs fördelning av de olika projektrollerna. Dessa var: projektledare, vice projektledare, informationsansvarig, databasansvarig, JSP-ansvarig, XML-ansvarig, testningsansvarig och sekreterare. Senare tillkom även en roll för versionshantering. Sekreterarrollen avsågs först som en roterande roll mellan samtliga projektmedlemmar. I praktiken fungerade detta inte och rollen försummades. Därför tilldelades rollen senare till en enskild projektmedlem. Eftersom många av de följande mötena var mellan ansvariga för de olika implementationsområdena (DB, JSP, XML) och sekreteraren var inte med på dessa och så kom småningom sekreterarrollen att försummas av gruppen ändå. Rollen som informationsansvarig innefattade att lägga upp sekreterarens mötesanteckningar, att ordna projektarea och webbplats samt att ansvara för dokumentation. Informationsansvarig har varit bortrest under en stor del av projektet och har således inte varit särskilt aktiv eller initiativtagande i sin roll. De viktigaste har i alla fall utförts, nämligen att ordna projektarea och skapa en hemsida för projektet. Rollerna databas-, XML-, och JSP-ansvarig utsågs i samband med uppdelningen av implementationsarbetet, för att dessa skulle kunna träffas, tillsammans med projektledaren, i mer informella möten och rapportera delresultat och andra spörsmål. Dessa roller har varit funktionella såtillvida att varje ansvarig har kunnat föra sin arbetsgrupps talan utan att man behövde koordinera möten mellan alla projektmedlemmar. Rollerna vice projektledare och testningsansvarig har inte fått tillfälle att materialiseras. Vice projektledare behövdes inte eftersom projektledaren aldrig har varit frånvarande under projektet. Även testningsrollen hamnade i bakgrunden eftersom implementeringen försenades så pass mycket att någon formell sluttestning ej har hunnits med. 3
4 Versionshanteringen blev sporadisk. Databasgruppen använde zip-filer för versionshantering, vilket fyllde sitt syfte utmärkt. XML-gruppen arbetade mest med penna och papper och producerade sedan en DTD-fil, i vilken endast små och noga genomtänkta modifieringar gjordes i efterhand. DTDkoden var av så pass ringa omfattning att effekten av ändringar var lätt att överblicka. I JSP-gruppen har arbetet haft en laborativ och inkrementell karaktär. Kodmassan har inte heller här varit så stor att formell versionshantering har ansetts värt besväret. Projektledarrollen är per definition mycket klar men samtidigt svår att avväga. Hur mycket skall projektledaren bestämma själv? Hur mycket ansvar skall projektledaren lämna till arbetsgrupperna? Hur pass mycket skall projektledaren kontrollera att deltagarna följer det som slagits fast, och hur mycket skall egentligen slås fast? Vilka initiativ förväntas projektledaren ta? I vårt projekt har projektledarens roll varit mest framträdande vad det gäller att sammankalla möten när han anser att så behövs. Dessutom försöka se till så att arbetet flyter på för alla arbetsgrupperna, genom att hålla kontinuerlig kontakt med deltagarna samt koordinera arbetsuppgifter och andra åtaganden. Vid ett tillfälle har initiativ tagits till omfördelning av deltagarna i arbetsgrupperna för att öka produktiviteten. Denna omfördelning bedöms lyckad. Ytterligare uppgifter som projektledaren genomfört är att boka tider för redovisningar och hålla kontakt med kursledare och uppdragsgivare. Eftersom en rad delar av projektet blivit lidande så finns det mycket som projektledaren kunde ha gjort bättre. Vad det gäller möten så hade tydligare agenda inför varje möte och verkställande av sekreterarrollen varit önskvärt. Arbetsgrupperna hade förmodligen kommit igång snabbare och jobbat hårdare om projektledaren hade satt upp tydliga, mätbara och tidsangivna mål för varje grupp efter varje möte. Detta var dock svårt eftersom gruppen i allmänhet inte på förhand kunde avgöra vad som skulle ta tid och exakt vilka beroenden som fanns mellan arbetsgrupperna. När man ser tillbaka på projektets genomförande i tiden så inser man att projektledaren borde ha framtvingat en intensivare uppföljning av gruppernas arbete och resultat. I en så pass stor projektgrupp som vår är det nämligen oundvikligt att olika deltagare har olika ambitionsnivå eller olika uppfattning om vad som måste göras och när. 3 Samarbete i gruppen I samband med gruppmöten har samarbetet i gruppen fungerat bra. När stormöten (möten med hela gruppen) har utlysts så har alla gruppmedlemmar (utom den bortreste) varit närvarande, och alla har vid mötena visat ambitioner att vara med och bidra till projektets utveckling. 4
5 Ett klassiskt problem som kan uppstå i grupparbeten är att olika parter drar åt olika håll. I vårt fall är det dock snarare så att ingen har dragit tillräckligt mycket. Inom undergrupperna (XML, JSP, databas) har diverse mindre samarbetsbrister förekommit. Dessa har berott på olika orsaker såsom skilda uppfattningar om hur och var arbetet skall genomföras (t.ex. individuellt eller tillsammans), inaktivitet (d.v.s. brist på arbetande över huvud taget) och skillnader i förkunskaper. Inom XML- och JSP-grupperna åstadkoms en förstärkning av samarbetet, och effektivisering av arbetet, genom projektledarens initiativ att omstrukturera grupperna. Inom databasgruppen var det i huvudsak en medlem som hade en klar uppfattning om vad som skulle göras och hur. Detta, kombinerat med bristande kommunikation ledde till obalans i samarbetet, genom att den medlem som hade en klar bild jobbade mest individuellt och resten av gruppen fick en begränsad förståelse av vad som gjordes. 4 Kontakt med uppdragsgivaren Kontakten med uppdragsgivaren, Harald Kjellin har varit begränsad. Tre möten genomfördes. Under första mötet presenterade Harald uppgiften för gruppen. Andra mötet syftade till att låta Harald ta del av förstudien och komma med kommentarer och synpunkter. Vid detta möte visade det sig att gruppens och Haralds uppfattning om vad som skulle göras stämde bra överens och det uppkom endast små frågor. Vid det sista mötet med Harald redovisades vad som ändrats relativt förstudien, inför förhandsvisningen. Vi hade alltså inga möten med Harald under själva utvecklingen av produkten. Den enda kontakten skedde via mail för att klargöra enklare frågor. Anledningen till denna sparsamma kontakt under utvecklingen var att uppgiftens karaktär var sådan att mycket lämnades kvar för oss att bestämma. Uppdragsgivarens specifikationer om vad som skulle göras var på en ganska generell nivå, men tillräckligt väldefinierade för att fånga problemets väsentligheter. Vi ser således inte heller i efterhand att mer frekvent kontakt med uppdragsgivaren hade tillfört något viktigt till projektets genomförande. 5 Tidsplaneringen Den tidsplanering som anges i förstudien ger mycket grov uppstyrning av projektets tidsramar. Tidsplaneringen delades in i veckoperioder och inga hårda milstolpar, förutom de av kursledaren uppsatta, angavs. I kort kan man säga att implementeringen har försenats ca två veckor enligt den givna tidsplanen. Detta beror på att implementeringen kom igång sent och har framflutit långsamt pga av problem med parallellisering av arbetet och beroenden mellan arbetsgrupperna. En annan försinkande faktor var att en hel del tid las ner på att sätta sig in i de tekniska detaljerna som behövdes för att lösa uppgiften. Här åsyftas dels inlärning av XML samt arbete med att få databaser och Tomcat-servers att fungera. På grund av försenad implementering hamnade också etappmötet med uppdragsgivaren senare än planerat, nämligen strax före förhandsvisningen, 5
6 i slutet av mars. Den ursprungliga planeringen angav denna tid till början av mars. Dödlinorna formulerade av kursledarens har dock hållits. 6 Programvaror och utrustning De program JSP-gruppen har använt, förutom texteditorer är dels Suns JDK 1.4 samt Apache Tomcat JDK 1.4 har använts till att köra javafiler som genererar html-sidor samt skapar tabeller i databasen. Apache Tomcat används till att visa de genererade html-sidorna samt köra olika servlets som tillhandahåller funktioner för html-sidorna mot databasen. Programvarorna har fungerat bra, men Tomcat-servern tog tid och jobb för att installeras och fås att fungera. Databasgruppen använde PostgreSQL 7.3 och 7.4, beroende på när man har jobbat på KTH eller i hemma. Det har förekommit några små kompatibilitetsproblem mellan de olika arbetsmiljöerna vad det gäller syntax. Detta orsakade betydande tidsåtgång för JSP-gruppen när databasen skulle användas. XML-gruppen har bara använt sig av papper, penna och en enkel texteditor. I allmänhet har det inte varit några större problem med programvaror och utrustning. 7 Riskanalysen I förstudien genomfördes en riskanalys, där olika tänkbara risker beskrevs och värderades efter effekt och sannolikhet. Som framgått tidigare i utvärderingen så inträffade några av de händelser vi satt upp i riskanalysen; Ofullständig tidsplan, Tidsplan följs ej, Frånvaro av gruppmedlem samt För låg kunskapsnivå i gruppen. Med ofullständig tidsplan menar vi att den inte explicit tog upp de kritiska inläsningsmomenten inför implementeringen. Det hade varit bra med konkreta tidsramar för inläsning för att undvika försening av implementeringen. Med tidsplan följs ej syftar vi på dels att implementeringen försenades, dels (vilket hänger ihop) att etappmötet med uppdragsgivaren hamnade mycket sent i tiden. Frånvaro av gruppmedlem inträffade på sås sätt att en av gruppmedlemmarna var bortrest under hela projektets implementationsfas. Hur pass mycket detta påverkade är svårt att säga, men detta hade naturligtvis som effekt att vederbörande inte kunde delta i gruppmöten eller jobba tillsammans med de andra i gruppen. Som nämnt så var för låg kunskapsnivå en försenande faktor i projektet. Dessutom inträffade en händelse, eller snarare en trend, som inte var med riskanalysen, nämligen att vissa åtaganden och roller försummades eller fördröjdes onödigt mycket. Som exempel kan nämnas sekreterarrollen som nämndes ovan, samt att XML-gruppen tog alldeles för lång tid på sig att 6
7 prestera resultat. Vi identifierar tre orsaker till försummanden som dessa nämligen 1. låg initiativ-, motivationsnivå och engagemang hos gruppmedlemmar, 2. inte tillräckligt styrt projektledarskap och 3. inte tillräckligt tydliga och hårda tids- och resultatramar efter varje möte. Den sistnämnda orsaken beror dels på projektledarens ledarskap, dels på gruppen som helhet (förmågan att analysera vad som måste göras och komma överens) och till stor del på svårigheten att överblicka problemet. Effektiviteten i programmeringsgruppen ( JSP ) kan eventuellt ha effektiviserats om man hade haft ett jämnt antal gruppmedlemmar, istället för tre som i vårt fall. Tre personer är svårt att dela upp på ett självklart sätt och uppgiftsdelegering inom gruppen kan ha försvårats av detta faktum. 8 Ändringar i förstudien I förstudien gavs en översiktlig beskrivning av hur olika moduler i systemet kommunicerar med varandra. De moduler som angavs var Webbrowser, Webserver, JSP/Programlogik, Databas, XML och DTD/XMLspecifikation. De kopplingar som skissades upp mellan dessa moduler var mycket grundläggande för systemet och har på denna nivå inte ändrats under utvecklingen. För databaslagret skissades upp ett klassdiagram som var delvis konceptuellt, men också hade vissa kopplingar till implementation, dvs en bra kombination av överskådlighet och detalj. Strukturen hos den databas som implementerats följer fortfarande detta diagram, dock har detaljer tillkommit i beskrivningen som inte fångades i förstudiens diagram. På programlogiknivå så finns det en signifikant ändring som är värd att nämna. I förstudien specificerades att vid varje access till systemet (från slutanvändaren) så parsar man de XML-filer som beskriver funktionaliteten för den delen av systemet, för att på så sätt kunna generera uppdaterade httpdata till användaren. Vi insåg dock att detta var en onödig funktionalitet eftersom slutanvändaren aldrig påverkar XML-defintionen och därför sker ingen uppdatering mellan accesser av slutanvändare. Det är mer rationellt att lagra hela XML-definitionen i en enda XML-fil och låta systemet generera nya statiska webbsidor varje gång denna fil ändras av administratören. Denna nya lösning, vilken diskuterades med och accepterades av uppdragsgivaren, har som konsekvens att de dataflödesdiagram som presenterades i förstudien blir avsevärt förenklade. Uppfattningen om DTD- och XML-modulernas uppgift har inte ändrats från förstudien, även om programlogiken för att hantera dem har det (se ovan). 7
8 9 Lärdomar och slutsatser Det faktum att vårt projekt har varit måttligt lyckat har givit det en god lärdomspotential. Med detta menar vi att vi har upplevt en mängd lärorika problem men också uppnått framgångar som givit oss fortsatt engagemang. Givetvis varierar den faktiska lärdomen som var och en kan tillgodoräkna sig, beroende på vilken roll man har haft i projektet och hur stort engagemang man har lagt ner. Det är värt att belysa hur viktigt det är att gruppen är motiverad för ett projekt, för projektets framgång. Inför projektvalet försökte vi konstruera en grupp där alla hade liknande preferenser. Vi lyckades få förstahandsval och andrahandsval att stämma väl överens mellan projektmedlemmar. I själva projektfördelningen fick vi dock vårt tredjehandsval, vilket innebar att flera av projektmedlemmarna kom att delta i ett projekt som överhuvud taget inte fanns med på deras prioriteringslista! Det är svårt att peka ut enskilda orsaker till de problem och förseningar som uppstått, men vi tror att var och en har lärt sig vikten av att bestämma tydliga ramar och mål vid projektmöten. Detta är dock inte alltid så lätt, och bara för att man bestämmer något så kan man, av olika orsaker, misslyckas att efterfölja det. 8
Systembeskrivning.
KTH Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi Systembeskrivning RedInc www.nada.kth.se/projects/prom03/redinc Uppdragsgivare: Projektmedlemmar: Harald Kjellin Daniel Oscarsson Rikard Laxhammar Tommy
Läs merRed Inc. Förstudie till. Inkrementell uppbyggnad av Webbdatabas för småföretag. Uppdragsgivare: Harald Kjellin
Förstudie till Red Inc Inkrementell uppbyggnad av Webbdatabas för småföretag Uppdragsgivare: Harald Kjellin Projektmedlemmar: Mikael Nyqvist Ulf Rustas Thomas Jansson Rikard Laxhammar Daniel Oscarsson
Läs merGrupputvärdering Gängbildning
Kungl Tekniska Högskolan NADA 2D1362 Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion Kursledare: Lars Kjelldahl Grupputvärdering Gängbildning Utvecklare: Rasmus Ahlberg Joel Andersson Karl-Johan Grahn
Läs merProjekt Intelligent Indexering
Projekt Intelligent Indexering Uppdragsgivare: Harald Kjellin, Institutionen för Data och Systemvetenskap, KTH Deltagare i projektgruppen: Biörklund, Mathias webside ansvarig Erneholm, Mattias vice projektledare
Läs merAtt komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.
PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen
Läs merAnvändning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar. Preliminär specifikation
2D1954 Programutvecklingsprojekt Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar Preliminär specifikation Malin Abrahamsson, I-99 Anders Back, I-99 Robert Bongart, I-99 Paula
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merProjektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson
Projektstyrning - kortversionen 2013-01-23 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller
Läs merLabrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1
Fakulteten för ekonomi, kommunikation, IT & data Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1 Kurskod: DVGC18 Kursnamn: Software Engineering Inlämningsdatum: 2009 10 28 Scrummaster: Martin Blom Projektmedlemmar:
Läs merProjektarbete. Johan Eliasson
Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merPreliminär specifikation av projekt
Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils
Läs merProjektstatus 20 februari 2002
System för tidsplanering & -rapportering (SYTT) Projektstatus 20 februari 2002 Version 2 Detta dokument Det här är en statusrapport och beskrivning av projektstruktur per den 20 februari. Syftet är att
Läs merRune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling
Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis
Läs merProjektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson
Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller
Läs merProjektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete
Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,
Läs merEfterstudie. LIPs. LiTH Autonom styrning av mobil robot Martin Elfstadius. Version 1.0. Status. TSRT71-Reglertekniskt projektkurs
Efterstudie Version 1.0 Status Granskad Godkänd TSRT71-Reglertekniskt projektkurs LIPs PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merProjektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet
Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?
Läs merIKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil
IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av
Läs merKristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson
Rapport grupp 4 Software Engineering Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson 2009-10-29 Processer Sprinter Scrum har varit till stor hjälp för oss för att nå våra mål,
Läs merProjektmetodik. Johan Nilsson. Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet
Projektmetodik Johan Nilsson Institutionen för Biomedicinsk Teknik LTH, Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektorganisationen Projekt? Vad är egentligen ett projekt? Varför jobba i projektform?
Läs merUtöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Läs merProjektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter
1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet
Läs merI detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är:
1 2 Gruppkontrakt I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är: Arbetsmoment i en projektgrupp för att skapa ett gruppkontrakt Exempel
Läs merProjektplan. LIPs. Per Henriksson Version 1.0. LiTH 7 december Optimering av hjullastare. TSRT10 projektplan.pdf WHOPS 1
Projektplan Per Henriksson Version 1.0 1 Status Granskad JT, PD, JR Godkänd - 2 Projektidentitet Optimering av Hjullastare HT2011 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Per Henriksson
Läs merKons6tuering av projektgrupp
Kons6tuering av projektgrupp 1. Utse projektledare Vem skall vara projektledare? Vad innebär de5a ledarskap? Hur skall vi kommunicera när vi inte träffas fysiskt? Vilken ambi6onsnivå skall vi ha? Vad skall
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merIngenjörsprojekt, TFYY Föreläsning 3. Urban Forsberg Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IFM
Ingenjörsprojekt, TFYY51 2018 Föreläsning 3 Urban Forsberg Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IF Urban.forsberg@liu.se Föreläsning 3 Projektet, före-och under-fas Status! Saknar någon en grupp?
Läs merProjektet. TNMK30 - Elektronisk publicering
Projektet TNMK30 - Elektronisk publicering Gruppindelning projekt Valfria grupper ~4 per grupp TNM088 - Digitala media-grupperna är ok Projektgrupper 4 personer Jämna par Lika arbete för små grupper Anmäl
Läs merEXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merPalmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald
Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering Projektpresentation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald PROJEKTPRESENTATION 3 PROJEKTANSVARIGA: 3 PROJEKTBESKRIVNING 3 BAKGRUND 3
Läs merDokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning
Läs merLIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
Läs merMina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.
Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSynkronisering av kalenderdata
Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att
Läs merProjektuppgift.
Projekt Projektuppgift Designa och implementera ett webbaserat gränssnitt för att söka information i en befintlig databas. Webssidan ska vara komplett med navigering, överblick, sökning och strukturerad
Läs merTeknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,
008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som
Läs merRobotgräsklippare 2014-01-22 PROJEKTPLAN. Robotgräsklippare. Version 1.1. Status. Granskad. Godkänd. Robotgräsklippare.
2014-01-22 PROJEKTPLAN Version 1.1 Granskad Status Godkänd LIPS Projektplan i 2014-01-22 PROJEKTIDENTITET 2014/2015 Njudungsgymnasiet T4 Namn Ansvar Telefon E-post Isak Linehag Dokumentansvarig 070-332
Läs merProcess- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist
Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande
Läs merPMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning
PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer
Läs merHär ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.
ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan
Läs merDecentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet
Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå
Läs merInlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3
Inlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3 Grupp C3 Sebastian Marklund Sebastian Merino Tobias Jungbark Mattias Larsson Ziad Kairouz Handledare: Daniel Corin Stig Innehållsförteckning Intressenter...
Läs merRafel Ridha Projektdefinition
Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se
Läs merTDDC74 - Projektspecifikation
TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se
Läs merLiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0
Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar
Läs merInstallationsbeskrivning
Installationsbeskrivning UND-07-T-06 DB03 Funktionalitet för att upptäcka fel i databasen 2011-12-22 Version: Beteckning: Status: 1.0 UND-07-T-06 Ändringshistorik Revision Datum Av Kommentar Granskare
Läs merJag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.
Samhällsbygge pågår, om studiehandledningen Den här studiehandledningen är skriven i steg, anpassat för kvällsstudier. Självklart går det lika bra att använda den för en heldag eller för en helgkurs; tanken
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merDokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Daniel Axehill Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål. Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen. Olika former
Läs merLabbrapport - LEGO NXT Robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Labbrapport - LEGO NXT Robot Programmering och felsökning Stefan Sarkis 2014-09-02 ssarkis@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna rapport handlar
Läs merDokumentation och presentation av ert arbete
Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Agenda Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning av ert arbete Avslutande
Läs merArbetet började med en ganska rejäl research och uppräkning av situationer, användare och kvaliteter.
[Avsiktligt tom.] Med hjälp av några exempel ur min egen designpraktik (och mina studenters) ska jag försöka lyfta fram några saker som utmärker interaktionsdesign för mig. Ett studentarbete under ganska
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merLiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status
Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 Efterstudie MCIV Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 PROJEKTIDENTITET MCIV
Läs merInnehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs
Innehåll Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Före-fasen Under-fasen Efter-fasen Projekt Greed Utveckla en applikation för mobiltelefoner av tärningsspelet Greed Löses i projektform
Läs merVad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori
Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra
Läs merSäkerhetskopiering och återställning av asynkrona system
Veckans teknikspaning Rädda ditt data Säkerhetskopiering och återställning av asynkrona system 2013-06-03: Sven-Håkan Olsson SÄKERSTÄLL DATA En applikation som har hand om information med höga krav på
Läs merMakes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET
Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.
Läs merExamensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Läs merFramtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap
Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att
Läs merMötesteknik KAMP Företagsutveckling
Mötesteknik KAMP Företagsutveckling Mötesteknik Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Var förberedd... 4 Kallelse... 5 Agenda... 6 Tid... 9 Grundregler... 10 Protokoll, anteckningar mm... 11 Mall
Läs merProjektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Läs merPROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson
PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum
Läs merSpecifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt
Initiering av projekt, Förstudie och Skapa projektgruppen Initiering av projekt Definition av projekt Uppdragsbeskrivning - Mätbara mål - Avgränsad tid - Tillfälliga resurser - Temporär organisation -
Läs merGuide till projektarbetet
Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100
Läs merRöna fingrar e gött o ha:) SLUTRAPPORT BUDGETSYSTEM LNU
Röna fingrar e gött o ha:) SLUTRAPPORT BUDGETSYSTEM LNU FÖRFATTARE Viktor Karlsson Jarmo Baltzar DATUM 2011-03-15 Sammanfattning I rapporten återfinns en detaljerad beskrivning om webbapplikation Budgetsystem
Läs merDe fyra karaktärerna
Sidan 1 av 8 De fyra karaktärerna Ichak Adizes PAIE Källa: Almis Mentorprogram Utveckla Företag Sidan 2 av 8 Denna modell utvecklades av den amerikanske managementgurun Ichak Adize och är egentligen tänkt
Läs merSlutrapport för projektstöd.
Sida 1 av 5 enligt Jordbruksverkets anvisningar 1. Vilket projekt redovisar du? Ange -journalnummer 2009-1377, -projektnamn Ballesta -stödmottagare Stallarholmens Vikingar 2. Vilka personer kan svara på
Läs merUtvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem
Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat
Läs merSakfrågan Preliminär specifikation
KTH Programutvecklingsprojekt, 2D1954 Nada - Institutionen för Numerisk analys och datalogi 2003-03-04 Sakfrågan Preliminär specifikation Amr El-Ghazaly Joakim Andersson John Holmström Jens Modig Carl
Läs merChecklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merInledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin
TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.
Läs merProjektplan David Sandberg Version 1.0
Projektplan David Sandberg Version 1.0 Status Granskad Godkänd Projektidentitet Grupp 2, 2010/HT Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-mail David Sandberg Projektledare 073-9504672 davsa746@student.liu.se
Läs merDet finns ingen bortre tidsgräns för när kursen ska vara klar, det bestämmer du själv.
Så här får du ut mesta möjliga av webbkursen Superstart: 1. Skriv ut den här Arbetsboken och skriv i den under kursens gång. 2. Gör en modul i taget så att du ger dig själv tid att fundera och reflektera.
Läs merSkola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23
Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23 fil dr och forskningsstrateg i Jönköpings kommun cristina.robertson@hlk.hj.se Modellskolans starka sidor och möjligheter Lärarnas analyssvar (procentuell
Läs merMoment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse
Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse
Läs merJoakim Jonsson jj222kc. Minesweeper. Individuellt Mjukvaruprojekt Joakim Jonsson
Minesweeper Individuellt Mjukvaruprojekt Joakim Jonsson 08 06 2013 Abstrakt Nedan följer en slutrapport för projektet inom kursen Individuellt Mjukvaru utvecklingsprojekt. Jag har under dessa 10 veckor
Läs merVäxjösommar. Riktlinjer för feriearbete. Förvaltningen för Arbete och Välfärd. Växjö kommun Arbete och Välfärd Växjösommar
Växjösommar Riktlinjer för feriearbete Förvaltningen för Arbete och Välfärd Växjö kommun Arbete och Välfärd Växjösommar Innehåll 1. Utgångspunkter... 2 1.1 Uppdrag... 2 1.2 Ramar... 2 1.3 Växjösommars
Läs merIntroduktion Vi har som uppgift att göra ett systemutvecklingsprojekt åt en kund. Målet är att tillfredställa alla behov denne kund har.
Projektplan Introduktion Vi har som uppgift att göra ett systemutvecklingsprojekt åt en kund. Målet är att tillfredställa alla behov denne kund har. Projektöversikt Roller och ansvar Projektledare: Fanny
Läs merSamsyn inom livsmedelskontrollen i Halland
Samsyn inom livsmedelskontrollen i Halland Livsmedelsprojekt 2010-2012 Laholms, Halmstads, Falkenbergs, Hylte, Varbergs och Kungsbacka kommun samt Länsstyrelsen Sammanfattning Livsmedelslagstiftningens
Läs merEfterstudie. Redaktör: Jenny Palmberg Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Jenny Palmberg
Efterstudie Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET Grupp 1, 2006/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Simon Danielsson Kvalitetsansvarig
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Slutrapport. Projekt: ASP.NET Applikation: Clustery Gaming Datum: 29-05-12 Författare: Adam Gustafsson UD11
Slutrapport Projekt: ASP.NET Applikation: Clustery Gaming Datum: 29-05-12 Författare: UD11 Abstrakt Denna slutrapport innefattar en beskrivning av samt utvecklarens reflektioner kring utvecklingsprocessen
Läs merBilaga KeyControl Felsökning
Bilaga: Felsökning 1. Allmänt Genom att ge så detaljerad information som möjligt om problemet och de operationer som föregick problemet underlättas supporten. Du viktigaste komponenterna är - Operativsystemet
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merDatastrukturer och algoritmer
Innehåll Föreläsning En introduktion till projektmodellen LIPS Hashtabeller Att läsa: Dessa bilder + kapitel. Projekt definition Projekt En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare
Läs merSlutrapport minfritid.nu 2013
Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting
Läs merProjektplan, teaterqlan
Projektplan, teaterqlan 1.1 Projektbenämning TeaterQlan 1.2 Projektgrupp Malimo Productions har tre medarbetare. Det är Mario Frost, Linnéa Forsberg och Mona Wallin Utefter kvalifikationer och personliga
Läs mer1. Etablera projektet
1. Etablera projektet 1.1 Definiera projektets intressenter 1.1.1 Kunden Kunden för vår produkt är alla som berörs av ett dagis utformning. Vid en kundundersökning är det rimligt att prata med personal
Läs merMänniska- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Läs merÖrebroCupen. Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik, ESI Informatik, Klientprogrammering för webbsystem, 5 poäng
Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik, ESI Informatik, Klientprogrammering för webbsystem, 5 poäng Examinationsuppgift VT 2005 Ver 1.2 ÖrebroCupen Mathias Borg, mathias.borg@esi.oru.se Benny
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merRapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk
Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens
Läs mer