Mötesteknik KAMP Företagsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötesteknik KAMP Företagsutveckling"

Transkript

1 Mötesteknik KAMP Företagsutveckling

2 Mötesteknik Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Var förberedd... 4 Kallelse... 5 Agenda... 6 Tid... 9 Grundregler Protokoll, anteckningar mm Mall för mötesrevision Mall för agenda inför ett beslutsmöte Mall för agenda inför ett informationsmöte Mall för agenda inför ett problemlösningsmöte... 21

3 Allmänt om möten När det gäller möten och mötesteknik så finns det normalt väldigt mycket som kan förbättras. Det betyder naturligtvis inte att alla möten är dåliga, men generellt sett så har vi alldeles för många möten som inte är tillräckligt bra. Hur många har inte ställt sig frågan Vad fick jag ut av detta möte? efter ett misslyckat möte? Vad kan vi då förbättra? Ja först och främst tror jag att vi måste fundera lite mer på syftet med de olika mötena. Det kan i vissa lägen vara viktigt att träffas och prata om allt möjligt, men det skall inte vara så att alla våra möten hamnar i det facket. Fundera på syftet med varje möte respektive typ av möte. Med syfte menar jag anledning varför har vi detta möte. Syftet kan vara att bara träffas, dela med sig av information eller att fatta beslut. Syftet kan även vara annat. Ett enkelt sätt för att underlätta att se och kanske också själv förstå syftet är att fylla i ett Syfte-med-mötet - dokument (exempel finns i bilaga). När väl syftet med mötet är fastställt gäller det att se till att fullfölja detta syfte. Det finns tre typer av möten Beslutsmöten Informationsmöten Problemlösningsmöten Låt inte ett möte ändra typ och bli något annat. Ett beslutsmöte skall inte förvandlas till ett forum för att få information och på ett problemlösningsmöte är det normalt inte lämpligt att fatta viktiga beslut. Några grundläggande frågor som bör besvaras av var och en som blir kallade till möten: Varför skall detta möte äga rum? Vilka skall vara med på detta möte? Skall jag vara med på detta möte? Inledning Var noga med hur mötet inleds. Hälsa alla välkomna och förklara syftet med mötet, gör klar eventuell formalia (ordförande, sekreterare; justerare mm), fastställ mötets agenda (dagordning) och tala om tidsramarna för mötet. Stäm av att alla är överens om detta och fråga om någon som saknas bör vara med. När detta är klarlagt är det normalt mycket lättare att få en efterfrågad struktur på mötet. Repetera mötets grundregler (se detta avsnitt).

4 Var förberedd Alla som deltar måste ta med sig nödvändigt material. Det kan vara papper och penna, ritningar, dokument, datorer, övningsmaterial och mycket, mycket annat. Till förberedelser räknas också att ha tagit del av utsänt material, att ha fullföljt det som man har åtagit sig, att skapa förutsättningar för att kunna deltaga på mötet. Mötesarrangören Mötesdeltagarna Material ut till alla i tid (vid behov) Förfriskningar under mötet Planera in pauser, kaffe, frukt ed Kontrollera lokalens ljus. Ljud, värme, ventilation Kontrollera lokalens tekniska hjälpmedel Läs igenom utskickat material Ta del av agenda. Oklarheter ska redas upp före mötet. Respektera mötets grundregler Om någon inte har läst / tagit del av utsänt material före mötet: alternativt Avsluta mötet direkt, boka in ny tid och betona vikten av att alla förbereder sig Uppskjut beslut till kommande möte, fortsätt med de punkter som kan avhandlas utan förberedelse Eventuellt bör alla som kallas till ett möte på något (enkelt) sätt kvittera att kallelse och eventuellt material har kommit fram.

5 Kallelse Inför vissa möten skall / bör en kallelse skickas ut en viss tid före själva mötet. Inför beslutsmöten måste en skriftlig kallelse gå ut till samtliga som berörs. På denna kallelse skall framgå var och när mötet skall äga rum samt vilka punkter som skall behandlas. Man brukar säga att inga beslut kan fattas som inte har varit med på kallelsen. Det finns dock undantag. Om alla som berörs (dvs alla de som skall bli kallade) finns med på mötet kan man bestämma sig för att fatta beslut om även andra punkter om alla är med på att göra så. Inom olika typer av organisationer kan det finnas andra regler. Exempelvis en bostadsrättsförening som vill ändra stadgarna eller ett företags styrelse som vill ändra utdelningen till aktieägarna. Då gäller vissa formella regler. Inför informationsmöten är inte kallelse med nödvändighet skriftlig. Ett projekt kanske har ett stående projektmöte varje fredag klockan Då behövs ingen specifik kallelse för varje enskilt projektmöte. Problemlösningsmöten bör ha en kallelse till de som skall vara med samt även en information om att mötet kommer att äga rum till övriga berörda.

6 Agenda Förbered mötets syfte och mål noga. Välj punkterna på agendan så att mötets mål nås. Genom valet av punkter (och även i vilken ordning dessa skall tas) kan du styra mot uppsatta mötesmål på ett effektivt sätt. Exempel: I en organisation finns det en rutin för att fördela semesterstugor bland de anställda. Rutinen har vissa brister och det finns fem nya förslag på hur man skulle kunna göra. Du har gjort en enkel undersökning hur de anställda ställer sig till de olika förslagen (inklusive det ursprungliga). Resultatet blir följande: Ursprungliga förslaget 30 % Förslag 1 20 % Förslag 2 20 % Förslag 3 10 % Förslag 4 10 % Förslag 5 10 % Vi kan leka med tanken att du kommer att vara ordförande för mötet där rutinen skall diskuteras och förmodligen fastställas. Vi kan bolla med fyra olika fall: 1 Du stöttar det ursprungliga förslaget 2 Du stöttar förslag 2 3 Du stöttar förslag 5 4 Du tycker inget av förslagen är tillräckligt bra När du då skall fastställa agendan för detta möte kan du styra resultatet ganska ordentligt. Fall 1 Du stöttar det ursprungliga förslaget. Det är trots allt det enskilda förslaget som har flest röster. Om vi då väljer bland alla förslag vid en och samma omröstning är sannolikheten stor att det ursprungliga förslaget få flest röster. 1 Välkommen 2 Formalia 3 Föregående protokoll 4 Val av rutin: en omröstning där alla sex förslag ställs mot varandra 5

7 Fall 2 Du stöttar förslag 2, med ungefär 20 % stöd. Om du då börjar med att ställa frågan om vi skall ha den gamla rutinen kvar eller inte, kommer du sannolikt att få svaret att vi skall byta. På detta sätt har du då plockat bort det ursprungliga förslaget. För att ytterligare ge ditt förslag större chans kan du låta de olika förslagen kort presenteras och då väljer du som ordförande att presentera ditt förslag sist (och kan då kanske bemöta de redan tidigare presenterade förslagen ännu mer). Fall 3 1 Välkommen 2 Formalia 3 Föregående protokoll 4 Omröstning 1 Skall vi ha kvar den gamla rutinen? 5 Om Ja allt klart gå till 8 6 Om Nej Presentation av de fem olika förslagen 7 Omröstning 2 8 Du stöttar förslag 5, med ungefär 10 % stöd. Här har du en tuff uppgift. Du börjar med att rösta bort det ursprungliga förslaget (se fall 2). Därefter ställer du de olika förslagen mot varandra på följande sätt. Börja med att rösta mellan förslag 1 och förslag 2. Det som segrar ställs då mot förslag 3. Efter den omröstningen skall vi välja mellan segraren och förslag 4 och slutligen skall vi välja mellan förslag 5 och den som vann den näst sista omröstningen. Eftersom ditt förslag endast skall vara med i en omröstning och alla närvarande röstar så kanske du har tur och får med dig majoriteten i sista omröstningen. Detta är inte alls säkert men du har då kanske gjort vad du har kunnat för ditt förslag. Du kan ju som ordförande motivera denna metod eftersom det viktiga är att hitta ett förslag. Det spelar i en sådan här omröstning inte någon roll vem som kommer som nummer två. 1 Välkommen 2 Formalia 3 Föregående protokoll 4 Omröstning 1 Skall vi ha kvar den gamla rutinen? 5 Om Ja allt klart gå till 10 6 Om Nej Omröstning 2, mellan Förslag 1 och Förslag 2 7 Omröstning 3 Förslag 3 mot vinnande förslag från 6 8 Omröstning 4 Förslag 4 mot vinnande förslag från 7 9 Omröstning 5 Förslag 5 mot vinnande förslag från 8 10

8 Fall 4 Eftersom du inte tycker att något förslag är tillräckligt bra så vill du ju inte att någon omröstning skall ske. Om du då försöker motivera detta genom att presentera fakta: vi har sex olika förslag där inget har mer än 30 % stöd av personalen. Du kan då föreslå att skjuta upp omröstningen till nästa möte och att du också föreslår att en grupp (förmodligen ledd av dig) ser över förslagen och försöker komma med några varianter (förmodligen färre förslag) som försöker få med det bästa från de sex olika förslagen. 1 Välkommen 2 Formalia 3 Föregående protokoll 4 Presentera dagsläget 5 Kan vi uppdra åt en arbetsgrupp att arbeta vidare med förslagen 6 Val av arbetsgrupp 7 Många gånger kan det vara både tydligt och enkelt att arbeta med mallar. Exempel på mallar för olika typer av möten finns som bilagor i detta häfte.

9 Tid Starta i tid Avbryt inte för att repetera för de som kommer för sent till mötet (oavsett anledning) Avsluta i tid (om tid för mötet är satt). Hellre att boka ny tid än att dra över tidsramarna. Ansvarig: Mötesordförande Mötets tidsplan skall beaktas med både respekt och kärlek: Respekt börja i tid Kärlek sluta i tid

10 Grundregler Var förberedd Alla skall ha samma möjligheter att uttala sig Passa och håll tiden Tala inte i mun på varandra Håll er till ämnet Tala kortfattat Inga onödiga repetitioner Tala tydligt Uppdatera grundreglerna

11 Protokoll, anteckningar mm Det är viktigt att dokumentera vad som har behandlats och kanske beslutats om på olika möten. Beslutsmöten är alltid mer formella och skall därför alltid dokumenteras i ett protokoll. Detta protokoll skall därefter justeras av någon annan än den som skrev protokollet. Ser vi till ett projekt och dess beslutsmöten, styrgruppsmöten, så bör projektledaren skriva protokollen och dessa skall därefter justeras av beställaren. Protokollförda beslut är därefter bindande för såväl beställaren som projektledaren. Andra typer av möten, exempelvis projektmöten, kanske bör dokumenteras mer som anteckningar än som protokoll. Någon får i uppdrag att notera vad som har informerats och vilka som varit närvarande. Dessa anteckningar kopieras och delas sedan ut (elektroniskt eller via papper) till alla som berörs projektets intressenter. Problemlösningsmöten måste dokumenteras, även om det inte sker i form av ett formellt protokoll varje gång. Resultatet av problemlösningsmötet, kan ju vara antingen att problemet är löst eller att det inte är löst. För det förstnämnda bör noteras hur lösningen ser ut, vem som skall genomföra den, när det skall vara klart samt vem som skall få rapport om att det är klart. Om problemlösningsmötet inte blir färdiga eller beslutar sig för att det inte finns någon acceptabel lösning, skall detta också dokumenteras det blir kanske nya möten och berörd personal skall informeras

12 Lyssna Att vara en bra mötesdeltagare innebär bland annat att du måste kunna lyssna aktivt. För de flesta av oss är det nog ganska lätt att låta bli att avbryta när någon annan talar, men innebär det med automatik att vi också lyssnar aktivt? Händer det inte att du, under det att någon annan pratar, funderar på vad du skall säga när det blir din tur? Detta är inte att ge tillräcklig uppmärksamhet åt den som har ordet, eller hur? Lyssna aktivt, kom ihåg vad som sägs, eventuellt kan du skriva ned stödord för att lättare ta till dig informationen. Skriv dock inte ner allt. Summera alla möten Innan själva mötet avslutas skall man vara säker på att alla lösa trådar kommer att nystas upp. Tysta deltagare Vem skall göra vad till nästa gång? Hur sker kallelse? Vem skriver. justerar och distribuerar anteckningar / protokoll Skall något göra något utanför mötet? Vilka skall informeras och på vilket sätt? Hann vi igenom hela agendan? Fattade vi nödvändiga beslut? Måste alla prata vid möten? Är det en styrka att alltid säga något, även om det innebär att man exakt upprepar vad någon annan just har sagt: Jag håller verkligen med dig Kim, det är verkligen på tiden att Svaret är nej på båda frågorna. Om du inte har något att tillföra utan är nöjd med vad som sagts, säg då bara Jag håller med eller Jag tycker som Lisa. Det tar mindre tid och de övriga slipper reta upp sig på repetitionerna.

13 Korta möten Måste alltid ett möte ta så lång tid, undrar många. Det är naturligtvis inget självändamål, även om vissa möten alltid kommer att ta lång tid. Det som är lite spännande är de korta mötena, kanske minuter. Även om det är en grupp på 8-10 personer kan man hålla ett kort informationsmöte på en kvart. Detta bygger på att alla är väl förberedda och passar tiden till mötets början. Mötets ordförande inleder kort (och förberett) med en minuts kort överblick. Därefter får var och en cirka sekunder på sig att redogöra för sina synpunkter (och inget annat). Här är det viktigt att gå laget runt. När alla har sagt sitt summerar ordföranden vad som sagts. Om det är några punkter som måste bearbetas till nästa gång, så fördelas dessa nu. Ordföranden påminner om vem som distribuerar anteckningar från mötet och hur (elektroniskt, papper, anslagstavla mm), fastställer tidpunkt för nästa möte samt avslutar mötet. Detta är ett mycket effektivt sätt att mötas på, men det skall erkännas att det krävs en hel del övning innan detta kan fungera bra. Tanken med dessa korta möten är att man kan ha många korta möten och hinna utföra arbete däremellan. Exempel på sådana korta möten är uppföljningsmöten under ett projekts slutskede. Man kan ha både två och flera sådana möten under en dag. Allt för att man skall stämma av att man hinner med det som skall hinnas med. Frågor under mötet Hur skall frågor hanteras under ett möte? Skall frågor tas direkt de dyker upp, eller avsätts det en stund mot slutet av mötet för frågor eller finns det överhuvudtaget ingen tid för frågor? Det viktiga här är att alla skall ha klart för sig vilka regler som gäller för frågor och respektera dessa. Närvarande, inte närvarande Vilka skall vara med på ett möte och vilka skall inte vara med. Detta kan ibland vara mycket känsligt, eftersom vissa människor anser att en person betydelse i en organisation är direkt proportionell mot antal möten som han eller hon deltager i (eller rättare blir kallade till, de behöver inte alltid gå). Om du är kallad till ett möte men får förhinder måste du ovillkorligen tala om det för antingen mötesordföranden eller om det finns en mötesadministratör. Det kanske är så att flera fått förhinder och mötet måste uppskjutas. Då går ju viktig tid till spillo för de som har kommit.

14 Arbetsmöten, problemlösningsmöten Ibland måste en grupp träffas för att lösa ett problem. Problemet kan vara att en viss teknisk produkt inte fungerar, att personalkonferensen inte är färdigplanerad eller att organisationen måste ta nya marknadsandelar. Problem behöver inte bara vara negativt, utan definitionsmässigt kan vi uttrycka ett problem som någonting som inte fungerar tillräckligt bra eller inte är färdigt ännu. Ansvar Alla som deltar (och även de som har förhinder att deltaga men har blivit kallade) har alltid 100% ansvar för att aktivt bidraga till att mötet blir bra. Det innebär bland annat att alla har ansvar för att passa tiden, hålla sig till ämnet, inte avbryta andra eller upprepa något som någon annan redan har sagt. Det innebär dessutom också att alla har ansvar för att se till att ingen annan glömmer bort sitt ansvar och bryter mot de uppsatta reglerna. Icke-möten Måste vi boka möten för allt? Kan vi inte lösa väldigt mycket direkt, utan att behöva boka in en tud i almanackan. Kan vi kanske skissa på ett förslag, skicka över det till berörda som inom en viss tid återkommer med kommentarer. Möten med mig själv Har vi tid för att reflektera? Bokar vi in i almanackan något som heter Egen tid? Detta var populärt på 70-talet när så kallat Time Management tog fart, mycket tack vare mycket genomtänkta almanackor. Även om begreppet är gammalt tror jag fortfarande att det är minst lika viktigt nu som förr.

15 Nya former av möten Mötestekniken utvecklas och vi kommer att stöta på nya former för möten. Det finns en mängd idéer och uppslag om hur mötestekniken kan förbättras och vidareutvecklas. Detta är en sund företeelse som förhoppningsvis också ger ett resultat i framtiden. Ett exempel på detta är så kallade Öppna möten eller Open Space där deltagarna samlas i en rund ring (sittande men bara med stolar inga bord). Det skall finnas en mötesordförande som inleder med att förklara hur själva mötet skall fungera och vilket ämnet för kvällen är (detta skall naturligtvis framgå av kallelsen till mötet, men bör förtydligas vid mötets start). Mötesordföranden kan också valt några underpunkter och skrivit upp dessa.. Man kan beskriva själva mötestekniken ungefär så här: Alla närvarande har samma ansvar för att man når ett resultat Det som kommer fram är det som skall komma fram De närvarande väljer själva vad de vill engagera sig i och på vilket sätt Man delar upp sig i undergrupper indelningen kan vara valfri och diskuterar en eller flera underrubriker Deltagarna kan själva välja om och i så fall när de vill byta grupp Avslutningsvis rapporterar någon om resultaten i de olika grupperna och man fastställer det vidare arbetet Dessa typer av möten kan vara mycket kreativa och utvecklande, men det kräver att deltagarna själva är öppna för detta annorlunda synsätt på möten. Hur förbättra mötestekniken inom den egna organisationen? Vi kan alltid förbättra oss i stort sett inom alla områden, inte minst mötesteknik. Det bygger dock på ett äkta intresse för att det skall bli något konkret. Om man ärligt arbetar med mötesrevision, dvs bedömer efter varje möte hur själva mötet har varit, så kan en organisation ganska enkelt utveckla sin förmåga att arbeta i mötesform. Våga testa något nytt, använd stående möten eller mycket korta möten eller möts i ett så kallat öppet forum med en erfaren mötesledare. Att våga är att vilja utvecklas. Att mötas är att utvecklas en smula

16 Syfte med mötet Datum: Plats Vad för slags möte: Vilka skall vara med: Hur skall kallelse ske: Syftet med mötet: Vad vill jag att vi skall komma fram till: Är agendan fastställd Är formalian förberedd

17 Frågor att diskutera Skall alltid chefen / projektledaren var ordförande för mötet? Kan man rotera ordförandeskapet? Behövs det en ordförande förmötet? Skall ett möte alltid dokumenteras? Hur sprids eventuell dokumentation? Hur ofta skall vi träffas? Vilka skall vara med? Var skall vi vara?

18 Mall för mötesrevision Följde vi mötets grundregler Behöver grundreglerna uppdateras Uppnådde vi mötets syfte Hur fungerade mötet i stort utnyttjades tiden optimalt var alla aktiva var ordföranden dominant var någon annan dominant hur hanterades svåra / besvärliga frågor Hur blir vi bättre på mötena Vem ansvarar för detta Övrigt

19 Mall för agenda inför ett beslutsmöte Beslutsmöte för Projekt XX 3 mars 1998 klockan Grupprum Gäddan 1 Välkomna och mötets öppnande 2 Formalia (om inte mötets ordförande, sekreterare respektive justerare är givna ordnas detta nu). 3 Föregående protokoll 4 Dagens agenda 5 Beslutspunkter Övriga frågor 7 Mötesrevision 8 Sammanfattning 9 Nästa möte 10 Mötets avslutande

20 Mall för agenda inför ett informationsmöte Informationsmöte för Projekt XX 9 november 1998 klockan Aulan i södra flygeln 1 Välkomna och mötets öppnande 2 Formalia (om inte mötets ordförande, sekreterare respektive justerare är givna ordnas detta nu). 3 Dagens agenda 4 Informationspunkter Övriga frågor 6 Mötesrevision (om mindre än personer) 7 Sammanfattning 8 Nästa möte 9 Mötets avslutande

21 Mall för agenda inför ett problemlösningsmöte Problemlösningsmöte angående problem ZZ för Projekt XX 4 februari 1998 klockan (max) Tekniksalen i huskropp D, plan 18 1 Välkomna och mötets öppnande 2 Formalia (om inte mötets ordförande, sekreterare respektive justerare är givna ordnas detta nu). 3 Information om problemet som skall bearbetas 4 Vad mötet skall mynna ut i (exempel en rapport, en produkt eller en tidplan)* 5 Beslutspunkter Övriga frågor 7 Mötesrevision 8 Sammanfattning 9 Nästa möte 10 Mötets avslutande * OBS Konsensus måste uppnås här, dvs alla måste vara överens om vad mötet skall mynna ut i

22 Dokument Mötesrevision (hjälp för att kunna komma igång) Hur bra var detta möte (1-10) Vad vill du betona fungerade bra: Vad tycker du kan göras annorlunda: Fick alla komma till tals (1-10) Lyssnade alla aktivt (1-10) Undvek vi att avbryta (1-10) Undvek vi nedlåtande kommentarer (1-10) Hur förbättrar vi nästa möte:

23 Konsten att misslyckas med möten ha ingen agenda för mötet håll inga tider gå gärna ifrån mitt under mötet låt bli att dokumentera mötet om ni ändå skriver något, dela ut det först vid nästa möte ha gärna mobiltelefonerna påslagna telefonera under mötet (utan att gå ut) ha gärna långa möten utan pauser håll gärna parallella möten i samma lokal tala i munnen på varandra (det går ju snabbare då) avbryt de som talar långsamt (ingen orkar ju ändå höra på) ändra mötestypen under mötet exempelvis ett beslutsmöte som övergår till ett problemlösningsmöte

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng. Övning Mötesanalys - Hur fungerar våra möten? Beskrivning Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Mall för programrådsmöten

Mall för programrådsmöten Sidan 1 av 8 Mall för programrådsmöten Inledning Detta dokument är ett förslag och en rekommendation från studenterna över vi anser att programrådsmöten kan hållas under året. Den mallen och nedanstående

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det.

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det. Första gången ni spelar Idéspelet Här är en kortfattad vägledning för dig som ansvarar för den allra första spelomgången med idéspelet i er organisation. Börja med att läsa Quickstarten och därefter denna.

Läs mer

Landsbygd 2.0 vad är det?

Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Landsbygd 2.0 vad är det? Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14 1 (5) NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14 Sammanträde: 2014-04-15 Plats: Svevia, Göteborg Närvarande: Henrik Sjöholm ordförande Sven Fahlström sekreterare Åke Sandin Mats

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

FSS#1 Steg för steg Pass 1

FSS#1 Steg för steg Pass 1 Pass 1 Modul: Samarbete Deltagarna får ett papper med en symbol som består av ett antal olika ihopvävda trianglar. Steg 1 Deltagarna får tre minuter på sig att på egen hand räkna hur många trianglar de

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Så funkar medlemsmötet

Så funkar medlemsmötet Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand

Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand 2 Inledning Möten mellan människor är nödvändiga och viktiga. De ger oss tillfälle att lära av varandra och möjlighet att komma fram till gemensamma

Läs mer

Medlemsföreningsårsmöte

Medlemsföreningsårsmöte Medlemsföreningsårsmöte Medlemsföreningsårsmötet är medlemsföreningens högsta beslutande organ, på samma vis som förbundsårsmötet är Svenska Celiakiungdomsförbundets (SCUF). De beslut som tas på medlemsföreningsårsmötet

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

En samling i storgrupp. på brännpunkterna En samling i storgrupp med fokus på brännpunkterna SAMTALA OM BISKOPSBREVET OM DIAKONI Diakoni är självklar i kyrkans liv. Just därför är det också viktigt att vi fortlöpande samtalar om vad diakoni betyder,

Läs mer

Studentguide vid grupparbete

Studentguide vid grupparbete Studentguide vid grupparbete Checklista vid grupparbete Vad är syftet med uppgiften/projektet? Vad ska ni lära er? Vilka färdigheter ska ni träna och utveckla? Vilka andra delar av kursen bygger uppgiften

Läs mer

TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN. Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen.

TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN. Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen. TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen. Här beskrivs en enkel modell som ger styrsel och effektivitet åt de flesta typer av möten och sammanträden.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Utvärdering av samverkansavtalet

Utvärdering av samverkansavtalet 1 (13) 2011-12-15 Utvärdering av samverkansavtalet Ängelholms kommun och de fackliga organisationerna har sedan 2008 en partsgemensam överenskommelse om samverkan i vår kommun, vilken bygger på delaktighet

Läs mer

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat Roller Beställare Skapa projektgruppen Stefan Berglund Projektägaren Styrgruppen - Ansvarar för effektmål (?) och projektmål - Utser projektledare - Tilldelar resurser - Tillsätter styrgrupp - Godkänner

Läs mer

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska?

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska? 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 6 LEKTION 6: 27 mars 2015 1. Dåliga och bra möten a. Fyll i! Ett dåligt möte drar ut på tiden och kännetecknas av eviga diskussioner som inte leder fram till några

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande. OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL nr 2/2013 sid 1(5) Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik 2013-03-06. Pontus Wärnestål lärare

HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL nr 2/2013 sid 1(5) Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik 2013-03-06. Pontus Wärnestål lärare HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL nr 2/2013 sid 1(5) Närvarande ledamöter Magnus Hållander Malin Bornhager Stefan Byttner Peter Eliasson Sofie Eriksson Daniel Möller Eva Nestius ordförande T/A-personal Övriga

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

att välja Dunia Al-hashimi till mötessekreterare då ordinarie sekreterare Sihan Wang ej kunde närvara under hela mötet.

att välja Dunia Al-hashimi till mötessekreterare då ordinarie sekreterare Sihan Wang ej kunde närvara under hela mötet. Datum: Onsdagen den 3 mars 2010 Tid: kl. 17:00-19:00 Plats: Medicinska Föreningens kårhus, styrelserummet Närvarande: Matti A. Eladhari Dunia Al-Hashimi Josefine Edeer Anna Höög Karin Johnsson (kom 17:40)

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Att tacka. Att tacka 1. Bestäm vad du vill tacka för. 2. Välj rätt tid och plats för att tacka. 3. Berätta varför du tackar. 4. Tacka på ett bra sätt.

Att tacka. Att tacka 1. Bestäm vad du vill tacka för. 2. Välj rätt tid och plats för att tacka. 3. Berätta varför du tackar. 4. Tacka på ett bra sätt. Att tacka Syfte med lektionen Förberedelser 4-8 elever 60-90 min SFT Syftet med den sociala färdigheten att tacka är att eleverna blir medvetna om vikten av att visa uppskattning, vara tydlig med vad de

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Konvergera/skörda och göra handlingsplaner!

Konvergera/skörda och göra handlingsplaner! Konvergera/skörda och göra handlingsplaner! När vi arbetar med kreativa processer finns oftast en ambition att gå vidare för att skapa handling. Då behöver mötesdesignen innehålla en konvergerande del

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik Skapad: 25e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik 25 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Sandra Linnéll Sandra Linnell

Läs mer

Styrelsen sammanträder för 16 gången under versamhetsåret 14/15 för att diskutera och besluta kring den löpande verksamheten.

Styrelsen sammanträder för 16 gången under versamhetsåret 14/15 för att diskutera och besluta kring den löpande verksamheten. Datum: 2015-04-21 Tid: 17-19 Plats: Bakgrund Styrelsen sammanträder för 16 gången under versamhetsåret 14/15 för att diskutera och besluta kring den löpande verksamheten. Dagordning 1 Mötets öppnande (Beslutspunkt)

Läs mer

Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm

Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm 1 Formalia 1.1 Mötets öppande Sektionens ordförande Sander Riedberg öppnar mötet klockan 16.38. 1.2

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Ett protokoll ska ha dokumentnamnet protokoll och ange namnet på organisationen som har mötet, datum, tid, plats och samtliga mötesdeltagares namn:

Ett protokoll ska ha dokumentnamnet protokoll och ange namnet på organisationen som har mötet, datum, tid, plats och samtliga mötesdeltagares namn: Protokoll Ett protokoll ska dokumentera vad som sägs och beslutas på ett möte, så att det inte bara blir en massa prat som inte leder någonstans. Därför är det viktigt att man vid varje möte går igenom

Läs mer

Om att vara aktiv i FSAstud

Om att vara aktiv i FSAstud Om att vara aktiv i FSAstud lathund för FSAstuds styrelse Innehåll Mötesformalia, arbets-, ansvars- och rollfördelning s. 4 arbets och ansvarsfördelning s. 4 funktioner vid årsmötet s. 7 mötesformalia

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer