IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

Transkript

1 IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av projektgrupp till färdig prototyp. Grupp E4: Martin Carlsson David Sandelind Yvonne Platon Christian Liebert Erik Andersson 2/2/2011

2 1.1 Projektdefinition Genom god kommunikation och ett strukturerat arbete mot ett gemensamt mål ska vi inom satta målramar med slutdatum den 16/5 slutföra projektet och leverera en innovativ, användarvänlig och säker kopplingsmekanism för kontaktdon till Volvos nya elbilar. 1.2 Projektplan Projektrapporten lämnas i tre exemplar till handledaren samt ett exemplar till opponentgruppen senast måndagen 16 maj kl För detaljerad projektplanering se Gantt-schema (bilaga 1) och milstolpediagram (bilaga 2). 1.3 Organisation Projektledaren kommer att utses i bokstavsordning med avseende på efternamnet. Andersson Erik kommer att starta och sedan följas av Carlsson Martin, Liebert Christian, Platon Yvonne och Sandelind David. I projektgruppen kommer det att ingå en sekreterare som ansvarar för dokumentation och sammanställning av möten. Carlsson Martin kommer att ansvara för sekreterarrollen första veckan. Rotation kommer sedan att ske på samma sätt som med projektledarrollen. För att utse en kontaktansvarig med Volvo fick intresserade gruppmedlemmar ange sitt intresse och sedan genomfördes lottning. Efter genomförd lottning utseddes Carlsson Martin till ansvarig. Övriga ansvarsområden: Se 1.2 Milstolpeplan och Gant-schema. Övriga involverade i projektet: Beställare/handledare: Gauti Asbjörnsson, Chalmers Utfärdare: Rickard Arvidsson, Volvo Cars Teknisk ledare: Bengt Axelsson, Volvo Cars 1.4 Spelregler För att ta fram spelregler samlades alla idéer och förslag in. Efter diskussion sammanställdes de regler som gruppen enhetligt kom överens om i punktform enligt nedan. Möten Alla gruppmedlemmar skall i största möjliga mån delta vid schemalagda lektioner och förbestämda möten. Frånvaro skall meddelas till projektledaren som vid egen frånvaro meddelar valfri medlem. Vid frånvaro utan att meddela gruppen skall personen ifråga vid senare tillfälle bjuda på fika.

3 Dokumentation Dagordning för aktuellt möte, målet med mötet samt planering inför nästa möte ska dokumenteras av sekreteraren. Beslut Beslut ska fattas gemensamt inom gruppen. Alla ska kunna framföra sina åsikter utan att personliga påhopp eller olämpliga yttringar ska ske. Vid olika åsikter åberopas efter att alla åsikter är framlagda röstning där inget veto existerar. Interna spänningar Interna spänningar ska hanteras genom att projektledaren ser till att inblandade parter får komma till tals och utrycka sina åsikter. I de fall projektledaren själv är inblandad skall en annan tredje part från gruppen närvara. Den tredje parten ska här fungera som en objektiv medlare då vi är medvetna om att de flesta konflikter beror på missförstånd eller bristande kommunikation och oftast kan lösas genom att man låter inblandade parter komma till tals. Konflikter som uppstår inom projektet ska stanna inom projektgruppen och inte färga den övriga tiden vi umgås. Sociala aktiviteter Vi önskar samla gruppen en gång under projektets första veckor för att hitta på någon teambuilding aktivitet som bowling, minigolf, go-cart eller liknande. Efter avslutat projekt skall även en avslutningsmiddag genomföras för att avrunda samarbetet på ett trevligt sätt. Roller Projektledaren ska inte fungera som en enväldig ledare utan som en organisatör som koordinerar arbetet så att alla arbetar för att nå ett gemensamt mål. Ansvar över att veckans delmål är uppfyllda åligger även projektledaren. Tillgång till information Projektgruppen skall sträva efter en öppen dialog där alla ska ha tillgång till samma information. Vald plattform för utdelning av information är dropbox. Positiv attityd Tycker man att någon har gjort en bra insats ska personen ifråga uppmuntras och berömmas ( Honka som gässen ). Detta ska leda till en positiv stämning och vilja att fortsätta göra en bra insats. Etikett Vi ska sträva efter en öppen dialog där varje enskild persons åsikter ska respekteras och få framföras utan avbrott. Personliga påhopp är strängt förbjudna inom gruppen. Disciplin Projektledaren ser till att reglerna följs. Vid bristande respekt av framtagna regler tas detta upp och diskuteras med inblandad part. Sekretess Producerat material hålls inom gruppen. Allmänna råd och tips kring produkt och projektgång hjälper vi till med. Betygsmål Arbetet genomförs med mål på en 5:a. 1.5 Riskanalys och rutiner Riskanalys Riskanalys med poängsystem före samt efter åtgärder (det senare anges inom parantes) där risktal 1 motsvarar en låg risk och risktal 10 en hög risk. Risken beräknas genom att multiplicera konsekvensens värde med sannolikhetens värde. En produkt över 30 bedöms som en högriskhändelse och ska med aktiva åtgärder förebyggas. Vi har även valt att försöka förebygga lågriskhändelser med hjälp av tidiga åtgärder.

4 Risknummer Konsekvens Sannolikhet Risktal Ansvar Risktabell Risk i projektet Åtgärder 1 Otillräckligt eget ansvar 8 2 Sjukdom/Frånvaro 4 (2) 3 Ineffektiv arbetstid 8 4 Bristfällig planering 10 5 Felaktiga prioriteringar 5 6 Orimlig arbetsbörda 4 (4) 7 En gruppmedlem arbetar mot eget mål utan att involvera resterande i gruppen. 8 4 (2) 2 (2) 6 (3) (16) 8 (4) 48 (24) (4) 16 Regelbundna möten medför ökad motivation och stärkt gruppsammanhållning. Den frånvarande måste meddela projektledaren om sin frånvaro och arbetsuppgifter i god tid för att projektledaren ska kunna delegera arbetsuppgifterna vidare. Schemalagda raster under arbetstiden. Arbeta enligt utsatta mål. Regelbundna möten och avstämning för att kontrollera att tidsplanen följs. Rimligt satta mål. Användning av Pokus formeln för att uppskatta tidsåtgången för de olika momenten. Kommunikation och regelbunden genomgång av satta mål. Det viktigaste är god kommunikation och respekt för de andra t.ex. genom att se till att utföra sina uppgifter i tid för att inte öka arbetsbördan på de andra. Man ska även våga be om hjälp i god tid om man känner att man inte klarar av att leverera enligt förväntningar. Genom att respektera projektledarens- och projektgruppens roll. 8 Osämja inom gruppen 5 9 Uppdragsgivaren drar 1 sig ur projektet 10 Projektmedlem hoppar 8 av 4 (2) (10) 1 9 (9) Kommunikation är lösningen då osämja oftast beror på missuppfattningar. Genom att presentera alternativa lösningar med högt kundvärde. Genom att förebygga osämja och öka delaktigheten i gruppen. Rutiner för kontroll och uppföljning Vi har i nedanstående tabell tagit fram rutiner i projektgruppen för att underlätta arbetet inom gruppen samt för att visa vilka vinster införd rutin medför.

5 Rutin för kontroll och uppföljning: Vinster: Utfört enskilt arbete ska granskas av alla medlemmar i projektet regelbundet Vid sjukdom följs projektet via dagbok och uppdaterade dokument i IKOT- mappen via Dropbox Försöka genomföra sammankomsterna i ett eget grupprum. Uppdatering av Projektrapporten regelbundet. Arbeta enligt en trädmodell, d.v.s. att börja med stammen, gå vidare till grenarna sedan kvistarna och slutligen bladen. God projektinsikt för alla medlemmar. Syftet är att ingen i gruppen ska vara oumbärlig, t.ex. vid sjukdom eller frånvaro. Vi sparar tid om den frånvarande tar eget ansvar och ser till att hålla sig uppdaterad. På så sätt minimeras störningsmoment utifrån. Detta sparar tid inför den slutgiltiga projektrapporten. Arbetssättet ger en bättre översikt och ett effektivt arbetssätt. Annars riskerar man att fastna i detaljer och missa helheten. Med detaljer ( bladen i trädet) menas exempelvis stavningskontroll, layout m.m. som kan delegeras ut som hemuppgift. Mötesrutiner: Informera om beräknad tidsåtgång för mötet Inledning med genomgång av dagbok från föregående möte Uppföljning av utdelade arbetsuppgifter Vinster: Arbetet blir mer effektivt. Bättre projektinsikt. Underlättar vid planering av kommande uppgifter. Mål för dagens möte Ordet är fritt Summering av genomfört möte Delegering av arbetsuppgifter inför nästkommande möte Arbetet blir mer effektivt om man känner till målet. Konstruktiv kritik, åsikter, funderingar kring projektet fångas upp i tid vilket ger möjlighet för tidiga ändringar samt sparar tid. Summeringen ger kännedom om uppfyllda mål. Fördelningen av arbetsuppgifter gör det lättare att planera och strukturera projektet.

6 Introduktion och dokumentation Utvärdering Ansökan Rutinändringar Rutinändringar ska kunna genomföras och då gäller följande: 1. Vem kan ansöka? Alla i projektgruppen. 2. Var ansöker man? Till projektledaren 3. Hur ansöker man? Genom att ta upp det på ett möte. 4. Vem beslutar om godkännande? Gruppen. 5. När ska beslutet tas? Inom en vecka. 6. Vilka kriterier används? För- och nackdelar genom diskussion. 7. Hur behandlas informationen? Förs in i dagboken. 8. Hur ska beslutet dokumenteras? Förs in i dagboken i gemensam mapp. 9. Vart sparas materialet? C://dropbox/IKOT/

7

8