Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald

Transkript

1 Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering Projektpresentation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald

2 PROJEKTPRESENTATION 3 PROJEKTANSVARIGA: 3 PROJEKTBESKRIVNING 3 BAKGRUND 3 PROBLEMBESKRIVNING 4 TÄNKTA ANVÄNDARE 4 DATORMILJÖ OCH ANVÄND PROGRAMVARA 4 FUNKTIONER 5 PALMAPPLIKATION 5 SYNKNINGSAPPLIKATION 5 ADMINISTRATÖRSAPPLIKATION 5

3 Projektpresentation Projektansvariga: Gustav Back, projektledare, administrationsapplikation Johan Driessen, synkningsapplikation, databas Ola Glimåker, palmapplikation David Järnland, administrationsapplikation Staffan Rydergård, databas, synkningsapplikation Fredrik Schmidt, synkningsapplikation Claes Williamsson, palmapplikation Uppdragsgivare: Alex Olwal och Oscar Rönnberg Denna dokumentation och andra relaterade handlingar kan hämtas från Projektbeskrivning Insamling av data är något ett stort antal människor sysselsätter sig med, exempel kan vara enkätundersökningar, uppföljningar av prestanda, diagnosformulär m.m. Ett problem är att efter att själva datainsamlingen är utförd, vidtar ett i många fall tröstlöst arbete att överföra information från papper till en databas. Detta arbete är nödvändigt för att via databasen kunna behandla informationsmängden. Datainsamlingssystemet Harald löser detta problem genom att via en handdator möjliggöra datainsamlingen och sedan överföra den till en databas med ett enkelt tryck på en knapp. Borta är de långa tröstlösa timmarna med inmatning av data. När datainsamlandet är färdigt, kan databehandlingen starta direkt. Bakgrund Goal Attainment Scaling (GAS) är en utvärderingsmetod som används inom kognitiv beteendeterapi. I metoden ingår att formulera ett antal mål och skala dem efter grad av uppfyllelse. Löpande uppskattningar görs sedan av hur bra målen uppfylls och uppnåtts, dagligen, veckovis, månadsvis etc. Allteftersom en patient blir bättre kan man ändra målen. GAS ger två fördelar, för det första är den ett kvalitativt mått för att bedöma effektiviteten av en psykoterapeutisk behandlingsmetod och för det andra fungerar den som en morot för patienten, som hela tiden får rimliga mål att sträva mot. Systemet används bl.a. på rehabiliteringshem för narkomaner. Det går ut på att man baserat på delmålen kan sätta upp en graf över hur väl patienter klarat de uppgifter som fastställts för densamma under en längre period och således överskådligt kan visa patientens utveckling. Med tiden kan man göra uppgifterna mer och mer krävande. Skalningen för det hela brukar anges i fem nivåer, där mellanalternativet är förväntad uppfyllelsegrad (0) och de fyra övriga är mycket sämre än förväntat (-2), sämre än förväntat (- 1), bättre än förväntat (1) och mycket bättre än förväntat (2).

4 Problembeskrivning I dagsläget utförs allt som har med GAS att göra för hand, något som leder till att metoden blir klumpig då mängden databehandling blir belastande. Detta medför många gånger i sin tur till att metoden inte används. Syftet med projektet är att kunna underlätta användandet genom att läkare eller annan lämplig person i en Palm Pilot kan uppdatera patienternas uppgifter. Uppgifterna från Palm Piloten förs över till en databas och på så sätt underlättas den statistiska databehandlingen. Hela processen skulle således kunna effektiviseras. Gruppens uppdragsgivare, Oscar Rönnberg och Alex Olwal, arbetar åt beteendevetenskapliga institutet som har upplevt ett behov av ett system för datainsamling. Syftet med projektet har varit att ta fram en prototyp som sedan ska kunna vidareutvecklas av uppdragsgivarna för att passa deras specifika behov. Därför har stor vikt lagts vid att systemet ska vara generellt och lätt att använda för olika typer av användare. Tänkta användare Idén är att alla som idag samlar in data via papper och för in det i en databas ska kunna använda systemet. Primärt är projektet dock inriktat på att personer som arbetar inom rehabiliteringsvården eller använder sig av GAS (Goal Attainment Scaling) är de presumtiva användarna. Meningen är att dessa personer ska kunna effektivisera sitt arbete med hjälp av projektets slutprodukt. Vi har därför försökt att göra systemet så användarvänligt som möjligt. Tyvärr har vi inte haft möjlighet att testa systemet på slutanvändarna, men andra testpersoner, som fått representera den generelle informationsinsamlaren har använts. Datormiljö och använd programvara Applikation Systemkrav Utvecklingsmiljö Palmapplikation Palm OS ver. 3.5 Palm OS SDK 4, PilRC Synkningsapplikation Windows 2000/XP Java 2 SDK, Palm Conduit Development kit 4.02a Databas Linux MySQL Administrationsapplikation Windows 98/2000/XP JDK 1.3.1

5 Funktioner Systemet består av fyra delar, administratörsapplikationen, synkningsapplikationen, palmapplikationen och en databas. Nedan visas en systematisk skiss av systemet. MySQL 3.1 Databaskommunikation 1. Palmapplikation 2. Palmsynk 4.1 Databaskommunikation 3. Synkprogram 4. Adminverktyg Palmapplikation Palmapplikationen representerar en låda med frågeformulär, varje formulär innehåller ett antal frågor som kan besvaras med val av olika alternativ, fritext eller en kombination. Applikationen tvingar användaren att ge ett minsta och högsta antal svar som krävs för att en fråga ska anses besvarad. Synkningsapplikation När användaren synkar sin Palm Pilot kommer den information som finns i Palmens databas att föras över till databasen. Därefter kommer nya formulär att föras över till Palmen och den kan användas för nya frågor. Användaren får en lista på formulär att välja bland och anger vilka av dessa som ska föras över till Palmen vid synkning. Administrationssapplikation I Administrationsapplikationen skapar man och tar bort frågor och formulär samt kopplingar mellan dessa och lagrar det i databasen. Dessa formulär är de som i synkningsgränssnittet väljs att lägga till i Palmen. För att skapa ett formulär ger man detta ett antal egenskaper som tex ett namn.