Innehåll. 1: Inkubator On demand Sida 2 (13) Introduktion 3. Beskrivning av arbetssätt 4

Transkript

1 stockholm.se

2 Sida 2 (13) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Genomförande 7 Del 1: Individuell förberedelse 8 Del 2: Kollegialt arbete 8 Del 3: Användning av arbetssätt 9 Del 4: Gemensam uppföljning 9 Summering 9 Beskrivningar från andra lärare 10

3 Sida 3 (13) Introduktion Syftet med arbetssättet är att låta eleverna vara del av lektionsplaneringen genom digitala verktyg. Detta för att underlätta skapandet av riktat lektionsinnehåll och utöka elevernas ägandeskap av sin inlärning. Arbetssättet utvecklades i projektet 1:1 2016:s inkubator av: Lars Björklund Lisa Rolf Anders Eldö Jarmo Kovanen Victoria Naverfeldt Maria Diurlin lars.bjorklund@stockholm.se elisabeth.rolf@stockholm.se anders.eldo@stockholm.se jarmo.kovanen@stockholm.se victoria.naverfeldt@stockholm.se maria.diurlin@stockholm.se Utvecklingen leddes av Helene Derkert. Kontakta gärna deltagarna eller Helene vid frågor. Figur 1 visar den metodik som utvecklingsarbetet följde. Som ett första steg samlades idéer och intresse från lärare och bibliotekarier i staden in. Dessa idéer och idégivare grupperades i två områden där On demand var det ena. Därefter genomgick grupperna en serie med fyra efterföljande workshops som varvades med klassrumstest. Varje workshop hade ett tydligt mål och en tydlig struktur. För att läsa mer om arbetet besök: Figur 1: Projektet 1:1 2016:s inkubator

4 Sida 4 (13) Beskrivning av arbetssätt On demand syftar till att öka kommunikationen mellan elev och lärare för att möjliggöra riktad fördjupning under lektionstid. Detta möjliggörs genom att eleven får beställa kunskap av läraren. Arbetssättet kan beskrivas av en process bestående av fem steg. Den första delen, frågan, syftar till att skapa intresse från eleven. I Demand och Exit ticket får eleven kommunicera sin förståelse av området till läraren. Arbetssättet möjliggör också fördjupning under lektionstid då eleverna tar in en del av föreläsningsinnehållet genom steg två, flippen. Den stora fördelen som arbetssättet erbjuder är den ökade förståelsen av elevernas behov, förståelse och intresse som arbetssättet stödjer. Arbetssättet illustreras i Figur 2. Figur 2: Arbetssättet On demand 1. Fråga Arbetssättet inleds med en fråga. Frågan är den fråga som eleverna ska kunna besvara efter avslutat moment. Denna fråga presenteras med fördel under en lektion för att initiera arbetssättet. För att vara extra tydlig kan frågan brytas ned i underfrågor, se exempel i Figur 2. Figur 3: Inledande fråga (exempel Biologi 1) Vilka är användningsområdena för genetik? Vad är genetik? Vilka är möjligheterna för användning? Vilka risker och etiska frågeställningar bör beaktas?

5 Sida 5 (13) Syfte: Syftet med frågan är att väcka intresse hos eleverna och få dem att börja fundera på ämnet innan de tar in informationen. Verktyg: Kravet på verktyget är att du ska kunna skapa en sida som visar frågan eller frågorna. Du bör också kunna visa hela arbetsgången genom verktyget samt länka in flippen och demand - frågan. Exempelvis fungerar PowerPoint, Learnify och Fronter. 2. Flipp Flippen, som är steg två, syftar till att ersätta lärarens introduktionsföreläsning. Denna del gör eleverna som läxa. Längden på filmen bör därför anpassas till den tidslängd som läraren vanligtvis lägger på läxor. Syfte: Lektionen, alltså elevernas tid tillsammans med läraren, kan ägnas åt fördjupning och problemlösning. Verktyg: Antingen kan läraren själv ta fram materialet eller använda material som någon annan tagit fram. 1. Spela in film själv: a. Välj program i vilket underlaget till föreläsningen förbereds. Exempelvis PowerPoint. b. Välj om du vill filma dig själv framför tavlan eller om du vill prata till presentationen. i. Filma dig själv vid tavlan, här används med fördel kameratelefon eller den inbyggda kameran i datorn ii. Filma din skärm, detta möjliggörs exempelvis via programmet ScreencastOmatic c. Du behöver sedan publicera ditt material för att kunna dela det enkelt med eleverna. Detta kan du göra via en privat kanal på YouTube (vid filmning via din telefon kan du ladda upp direkt på YouTube via YouTube-appen) eller Fronter. 2. Spela in ljud själv: a. Via exempelvis memo-funktion på din telefon eller ljudinspelare på din dator. b. Ljudfilen kan du sedan lägga in i din PowerPoint eller i Fronter. 3. Hitta material (ett axplock): a. YouTube har mängder med introduktionsfilmer och föreläsningar b. Kahn Academy eller liknande webbsidor har föreläsningar.

6 Sida 6 (13) c. SLI, UR, Sveriges Radio har dokumentärfilmer och radioprogram. När du skapat eller hittat ditt flippmaterial lägger du in detta efter frågan som en länk eller i en inbäddad film (fungerar i de flesta av ovanstående program). 3. Demand Steget syftar till att samla in elevernas kunskapsbehov och intresse inom momentet. Svaren på dessa frågor ligger till grund för lektionen. Svaren på frågorna gör att man som lärare vet vad lektionen bör fokusera på. - Emelie Sköld, lärare ESS-gymnasiet Syfte: Syftet är att få eleverna att äga sin egen inlärning. Verktyg: För att samla in svaren på frågorna är det bra att använda ett verktyg som ger en enkel överblick över svaren. För att säkerställa att eleverna svarar kan det också vara fördelaktigt att be eleverna lämna namn. I Excel-undersökning som ligger under Office 365 (office365.stockholm.se) kan du göra detta på ett enkelt sätt. Andra lämpliga verktyg är exempelvis Socrative, Mentimeter, provfunktionen i Fronter eller Websurvey. Figur 4: Demand, alltså begäran av kunskap från eleverna (ett exempel) Frågeformuläret bör kommuniceras till eleverna efter flippen, exempelvis genom en inklistrad länk. Inför lektionen går du igenom elevernas svar och utifrån detta kan du rikta lektionsinnehållet mot elevernas behov och intresse. 4. Lektion Lektionen bör innehålla samverkans- och diskussionsmoment och ska fokusera på de delar där eleverna visat behov och intresse.

7 Sida 7 (13) Figur 5: Klassrumstest på ESS (Lärare: Emelie Sköld) 5. Exit ticket Efter lektionens slut svarar eleven på en eller några få enkla frågor kring sin förståelse av momentet ( exit ticket ). Syfte: Momentet tvingar eleverna till att reflektera kring sin inlärning och ger dig som lärare en bild av hur mycket eleverna förstod och vad de tyckte var svårt. Genom att använda både demand och en Exit ticket får läraren en bild av elevernas utveckling. Verktyg: Här kan du använda samma verktyg som du använde i demand-momentet. Denna del delas först efter lektionens slut så att eleverna inte har sett frågorna tidigare. Exempelvis kan länken delas fem minuter innan lektionens slut. Exit ticketen kan göras anonymt eller med krav på namn. Genomförande Syftet med denna del är att hjälpa dig som lärare att ta till dig ett nytt arbetssätt. Underlaget används med fördel i grupp, exempelvis i ditt arbets- eller ämneslag eller med några av dina andra kollegor. Underlaget innehåller fyra delar: Del 1: Individuell förberedelse Del 2: Kollegialt arbete

8 Sida 8 (13) Del 3: Genomförande av lektion Del 4: Gemensam uppföljning Del 1 och 3 utförs individuellt medan del 2 och 4 genomförs i grupp. Materialet kan också användas individuellt (hoppa då över diskussionsdelarna i del 2 samt 4 och reflektera individuellt). Del 1: Individuell förberedelse Denna del syftar till individuell förberedelse och reflektion kring vilken lektion som arbetssättet passar till. Första steget är att du bestämmer dig för vilken lektion och vilket lektionsmoment du tror arbetssättet passar bra till. Testa sedan vilka digitala verktyg du känner dig bekväm i att använda. Utgå gärna från exempel från beskrivningen ovan såvida du inte har egna förslag som du tycker passar bra. Förberedelse inför Del 2: Kollegialt arbete Ta fram din fråga Hitta/gör din flipp Förbered dina demand-frågor Fundera på hur du vill att lektionen ser ut Ta fram dina frågor till en Exit ticket Del 2: Kollegialt arbete Denna del syftar till att underlätta diskussion och arbete i grupp kring arbetssättet. Diskussion Hur gick det med förberedelsen i del 1? Fanns där passande digitala verktyg? Vad är målet med att använda arbetssättet? Hur anpassas arbetssättet till olika lektionssituationer och ämnen? Vilka risker upplever ni med att använda arbetssättet? o Hur kan dessa risker minimeras? Vad behöver ni förbereda inför lektionen? Förberedelse inför lektion Inför nästa del behöver ni planera och genomföra en lektion med arbetssättet. Planeringen bör innehålla: Hur ser ett körschema för momentet med arbetssättet ut? Anpassa dina valda digitala verktyg till din fråga, din flipp, din demand, ditt lektionsinnehåll samt din Exit ticket. Förbered introduktion till eleverna.

9 Sida 9 (13) Del 3: Användning av arbetssätt Genomförande I detta moment genomförs aktiviteten. Under lektionen skrivs iakttagelser ner och efter lektionen sammanfattas erfarenheten. Fokus ligger på att identifiera hur läraren skulle genomföra lektionen nästa gång, alltså vilka förändringar som bör tas i beaktande. Det kan vara lärorikt att besöka och analysera en annan lärares lektion för att se hur denne implementerar arbetssättet. Dokumentation Anteckningarna och din egen analys är underlag till Del 4. Del 4: Gemensam uppföljning Diskussion Samtala utifrån era stödanteckningar. Vilken effekt hade användandet av arbetsmetoden? o Var användandet av de digitala verktygen en naturlig del? o Ökade arbetssättet elevernas motivation och engagemang att lära? Hur kan man utveckla lektionen utifrån era diskussioner och erfarenheter? Dokumentation Skriv en kort personlig sammanfattning och spara den tillsammans med dina övriga anteckningar. Summering Arbetssättets effekt har utvärderats genom klassrumstest. Konklusionen av dessa var att arbetssättet främst stöttar läraren sin förståelse av elevernas behov och intressen inom specifika kunskapsområden. Detta möjliggör mer effektiv användning av lektionstiden. Arbetssättet tvingar också eleverna att reflektera över sin inlärning, vilket möjliggör diskussion kring individuella lärprocesser. Dessutom skapar arbetssättet delaktighet från eleverna, då de känner att de är med och påverkar innehållet. Sista delen av dokumentet innehåller beskrivningar av klassrumstest från några av lärarna i inkubatorn: Lisa Rolf från Spånga gymnasium, Lars Björklund från Thorildsplan, Victoria Naverfeldt från ESSgymnasiet och Anders Eldö från Stockholms Hotell- och Restaurangskola.

10 Sida 10 (13) Beskrivningar från andra lärare Lisa Rolf Lisa Rolf har testat arbetssättet tre gånger. Nedan följer hennes reflektioner kring arbetssättet. Jag, som undervisar i svenska, vill gärna följa elevernas kunskapsutveckling så nära jag kan. Med On demand har jag fått ett arbetssätt som hjälper mig och samtidigt ger eleverna möjlighet att arbeta hemma och fördjupa sina kunskaper, sin förståelse eller sina färdigheter. I korthet ger On demand, precis som det låter, eleverna tillfälle att beställa undervisning av läraren. Eleverna kan antingen få den direkta frågan: Vad vill du att jag tar upp på nästa lektion? eller en fråga som testar deras kunskapsnivå som därmed ger läraren en fingervisning om vad nästa lektion behöver innehålla. Tre klasser har i svenska 1 respektive 3 medverkat i mina första trevande försök att använda On demand på ett klokt och ändamålsenligt sätt. Min senaste On demand gjorde jag med årskurs 1 då vi arbetade med momentet referat- och citatteknik. Ett inslag i momentet är källkritik eftersom eleverna behöver kunna välja användbara källor. Under två lektioner presenterade jag de källkritiska frågorna och tillsammans granskade vi både falska och äkta webbsidor. Jag tyckte att de hade bra kläm på det hela när de fick uppmaningen att göra en On demand hemma. I den hade jag länkat till Dagens Svenskbladet och jag ville dubbelkontrollera att de uppfattat att de alltid ska börja med upphovsmannen. Vem har skrivit? Finns kontaktuppgifter? Vad finns för information om denne och om hemsidan på internet? Jag ställde två frågor till eleverna: 1. Hur gjorde du för att förstå att sidan är en skämtsida? Ange minst två sätt som du använde. 2. Finns det något som du vill att jag tar upp nästa lektion? Ja eller nej? Om ja, vad? Svaren jag fick var otroligt nyttiga för mig att ta del av! Endast en elev svarade rätt. Alla andra hoppade över frågan Vem? och tittade på helt andra delar. De flesta förstod att Dagens Svenskbladet är en humorsida, men de använde inte de mest effektiva verktygen för att bedöma det och de visade överlag en osäkerhet vid granskningen. Dessutom efterfrågade endast en elev mer undervisning.

11 Sida 11 (13) Effekten av denna On demand var förstås reflektion: Vad gör att eleverna inte använder verktygen på rätt sätt? Hur behöver jag undervisa för att nå fram? Källkritiken är grunden för alla de arbeten eleverna ska skriva hemma i olika ämnen, så de måste kunna använda rätt metod för att lyckas med sin skolgång. Lektionen efter diskuterade vi detta, fördjupade och upprepade metoden. Till arbetssättet On demand hör en så kallad Exit ticket. Den samlar in vad eleverna fått med sig efter lektionen och jag skulle nu kunna få ett kvitto på att den källkritiska metoden slutligen landat på rätt sätt. Verkligheten är dock som den är och akuta ordningsfrågor upptog slutet av lektionen och Exit ticketen blev inte gjord. Det jag vill ha sagt med detta exempel på On demand är att arbetssättet har vinster, även om det inte är möjligt att genomföra alla delar. I andra klasser har exitfrågan överlag visat att eleverna tagit till sig undervisningen, men det har också funnits elever som ännu inte är med. Av det skälet kan jag idag föredra att be eleverna uppge namn när de gör On demand. På så sätt kan jag stötta också den enskilde eleven att nå kunskapskraven. Lars Björklund Lars Björklund använde arbetssättet för att planera en kurs. Jag använde arbetssättet för att väcka intresse från eleverna för ett område som jag vet att eleverna tidigare inte visat entusiasm för. Eleverna hade inför lektionen sett filmen som Lars hade skapat genom PowerPoint och ScreencastOmatic (ett verktyg där som möjliggör filmning av skärmen). Syftet var att skapa intresse för ämnet kemi och få eleverna att fundera på hur kemi blir intressantare och roligare. Klassen fick börja med att se filmen. Därefter fick de fundera i några minuter och summera sina tankar i ett Word-dokument. Dessa lades därefter upp i en Padlet (en digital Whiteboard ). Detta var alltså elevernas begäran (Demand) av kunskap. Lars grupperade sedan dessa tankar tillsammans med klassen. Dessa blev grunden för klassens lektioner i kemi. Efter genomgången svarade eleverna på en exit ticket genom webbtjänsten Socrative. Eleverna fick besvara en fråga kring hur mycket de förstod, vad de hade lärt sig och vad de ville veta mer om.

12 Sida 12 (13) Victoria Naverfeldt Victoria Naverfeldt testade arbetssättet för att diskutera studieteknik. Nedan följer hennes reflektioner kring arbetssättet. Den eviga lärarfrågan hur vet jag att mina elever förstår? De sitter där vid sin skärmar och nickar på frågan om de hänger med. Men hur vet jag att de faktiskt gör det? Min lektion On Demand handlade om studieteknik. Eleverna stod inför en mastig uppgift, och jag ville ge dem tips innan de påbörjade sitt arbete. Innan lektionstillfället fick eleverna se filmen jag hittat på YouTube. Jag använde Learnify för att samla filmerna. Sen fick de svara på frågor i ämnet inför lektionen här använde jag mig av ett frågeformulär från Office 365 vilket var kopplat till en Excelfil. Inför lektionen fick den lärare som var vikarie för mig ta del av de frågor/funderingar som kommit från eleverna och hon kunde utforma lektionen helt efter elevernas önskemål. När jag frågade eleverna om vad de tyckte om arbetssättet sa de att de fått öva på just det som var svårt enligt dem. Anders Eldö Anders Eldö testade arbetssättet för inom kursen Livsmedel- och näringskunskap. Nedan följer hans reflektioner kring arbetssättet. Jag tog ett av de centrala innehållen i kursen Livsmedel- och näringskunskap 1 som ska behandla etik och miljö inom råvaru- och livsmedelshanteringen samt resurshållning. Frågan som skulle besvaras var i ursprunget: Vad är mat? Är det industri? Eller är det hantverk? Efter feedback från eleverna fick frågan tillägget: Vad är bra mat? Tanken med testet var att testa en möjlighet att få till en lektion där eleverna kommer med en del förkunskaper och tankar om lektionens innehåll för att kunna nå en fördjupning i ämnet. Eleverna fick i uppdrag att titta på ett filmklipp. Det var en trailer, från en film som visar bilder från industriell och storskalig råvaruoch livsmedelsproduktion. Trailern var cirka 5 min lång. Eleverna fick en länk till filmklippet mejlat till sig. Filmklippet hittades på YouTube. Efter att eleverna hade tittat på filmklippet mailade synpunkter och tankar om ämnet utifrån frågeställningen. Elevernas synpunkter och tankar hjälpte mig att förbereda mig för lektionen. När det var dags

13 Sida 13 (13) för lektion var eleverna insatta i ämnet och lektionen hamnade på en fördjupad nivå på en gång. Jag valde att använda mail som kommunikationsplattform vilket fungerade men nästa gång jag använder mig av den här metoden gör jag en tidslinje i PowerPoint då jag tror att det blir mycket tydligare för eleverna om allt är samlat på samma ställe. Via länkar kommer de enkelt till de olika stegen i On demand-metoden. Jag tror att förpackningen och användarvänligheten kommer att ha stor betydelse för om On demand blir ett bra arbetssätt. Tyvärr så var det långt ifrån alla elever som gjorde uppgiften (tittade på filmen samt gav mig feedback på den) De eleverna som hade tittat på filmen visade på bra kunskaper under lektionen. Jag tror svaren och feedbacken från eleverna blir bättre om och när de blir mera vana med arbetsformen.