Handlingsplan vid Hot och våld

Transkript

1 Handlingsplan vid Hot och våld Reviderad Vid hot och våld, se även krishanteringsplan. Vid mobbing eller annan kränkande behandling se även i årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Karl-Oskarskolan. Inledning I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer ibland situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön kan exempelvis innebära att någon med ord eller handling vill vålla obehag eller skada. Våld eller hot om våld kan komma utifrån och rikta sig mot personal eller elever men kan också uppstå mellan personal och elever då meningsskiljaktigheter eller konfliktsituationer uppstår. Sådana situationer kan även uppstå mellan elever eller mellan personal eller i andra konstellationer. För personal kan det även vara fråga om händelser som riktas mot personal på deras fritid. Inom vår verksamhet ser vi mycket allvarligt på att medarbetare eller elever utsätts för hot eller våld och är något vi inte kan acceptera. Varje medarbetare och elev/barn skall kunna känna sig trygg på våra skolor, förskolor och fritidshem. Karl-Oskarskolan har därför utarbetat dessa rutiner för; hur vi skall undvika ovan beskrivna situationer. hur vi skall agera när händelser uppstår. hur vi tar hand om de personer som blivit utsatt för våld eller hot om våld. hur uppföljningen av händelsen skall ske. För att förhindra att våld- och hotsituationer uppstår, bör vi tänka på hur vi i våra olika roller bemöter andra människor som vi kommer i kontakt med. Detta kan röra elevkontakter, föräldrakontakter eller kontakten mellan elever mm. Vi skall därför aktivt och systematiskt arbeta med dessa frågor för att ändra attityder och motverka beteende där våld och hot om våld förekommer. På arbetsplatser där många människor vistas kan alltid situationer där människor agerar utåtriktat uppstå. Det är i detta sammanhang viktigt att alla i verksamheten känner till de förhållningssätt som Karl-Oskarskolan har i dessa frågor och samtidigt står upp för dessa värderingar. I preventivt syfte skall det för elever som börjar vid en skola framgå vilken uppfattning skolan har kring dessa frågor. Likaledes skall föräldrar som lämnar barn till förskolan informeras om de regler som gäller. Mål Våld eller hot får inte förekomma i skolan/förskolan, vare sig mellan elever eller vuxna och elever. Ansvaret läggs på alla som arbetar i skolan/förskolan att verka för att det är en trivsam arbetsplats. Det åligger berörd personal/mentor att utreda omgående vad som hänt vid en konfliktsituation och samtala med var och en som ingått i konflikten. Personal som är informerad skall anmäla det som inträffat till rektor/förskolechef och meddela skolsköterska om elev blivit skadad. (Se bifogade blanketter i verksamhetshandboken). Samråd skall ske mellan elevvårdande personal och rektor/förskolechef, om vad som är lämpligt att göra. Elevvårdande personal är i detta fallet pedagoger, barnskötare,

2 elevassistenter och skolsköterska. Det förebyggande arbetet med att förhindra våld och hot. Främja gruppkänsla, sammanhållning och trivsel genom aktiviteter. Uppmuntra positiva beteenden. Tydliga gemensamma sociala regler. Tydliga gemensamma ordningsregler. Elevmedverkan vid framtagande av regler. Samarbeta med hemmet, myndigheter och organisationer. Lektion med samtal om etik och moral. Temadagar Föreläsningar, film, teater, rollspel. Visa omedelbara reaktioner och ageranden. Inte älta. Att arbeta mot alla negativa beteenden. Inte bagatellisera eller förneka negativa beteenden. Denna plan gäller våld och hot mellan följande: Elev och elev Elev och personal Elev/skolpersonal och icke behörig person på skolans område/förälder. Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som ensamarbete. Riskbedömning Riskbedömning av våld- och hotsituationer kan delas in i två delar. Där den första delen utgörs av den ordinarie verksamheten där situationer kan uppstå, samt den andra delen där hotbilden inte är känd men befaras kunna uppstå. Bedömning av risker i den normala verksamheten skall ingå som en naturlig del vid samverkansträffar och skyddsronder eller när det bedöms som nödvändigt. Ett instrument för att göra en riskbedömning kan vara att använda arbetsmiljöverkets kartläggning av risker för hot och våld inom omsorg och skola. Man skall där beakta förhållande som kan medföra våld- och hotsituationer. Sådana risker kan vara handhavande av pengar eller värdeföremål eller uppkomna underliggande konflikter som kan leda till våldssituationer. Det kan även vara fråga om möjlighet att ha tillgång till larm eller att arbete inte skall utföras som ensamarbete. Vidare skall tillbud som uppstått behandlas för att dra lärdom av dessa i ett förebyggande syfte. Den andra delen av riskbedömningen skall utgöras av händelser som kan uppstå där hotet kan komma utifrån från personer som direkt inte är verksamma på våra skolor och förskolor. Sådana händelser kan komma från föräldrar, före detta elever eller andra som av olika anledningar kan hota eller utöva våld för att nå speciella syften. Dessa situationer kan t.ex. uppstå vid föräldrasamtal, hämtning och lämnande av barn. Även då personer som inte ska uppehålla sig inom skolans/förskolans område och skall avvisas ska bedömas. Detta gäller även när personal genomför eventuella besök i elev/barns hem. Bedömningen skall även omfatta om arbetet skall utföras som ensamarbete eller om skalskydd eller larmanordning kan behövas. Samtliga riskbedömningar skall leda till åtgärdsförslag som av rektor/förskolechef skall

3 dokumenteras i en skriftlig handlingsplan. En bedömning av allvarlighetsgraden skall även göras. Då händelse uppstått. Vid händelser där våld eller hot uppstått skall en utredning göras för att hitta orsaken till varför situationen känts hotfull eller att våld uppstått. Skilj på fakta och värderingar, bedöm trovärdigheten i det som uttalats. Har våld utdelats görs en snabb bedömning vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra fortsatt våld eller undanröja risk för att flera skall drabbas. I samband med hotsituationer gäller följande: Lämna inte den drabbade ensam Försök vara lugn och lyssna aktivt. Lägg på minnet vad som sägs. Ta den aggressive på allvar. Avstå från att själv hota eller komma med verbala motargument. Ställ frågan: Är du medveten om att du hotar mig nu? Försök att få svar på frågan. Försök att hålla det på en saklig nivå och undvik personangrepp. Hantera konflikten varsamt. Försök att respektera personen. Försök ta dig bort från platsen rummet hotsfären, använd din fantasi. Gör notering om vilka som var inblandade och eventuella vittne. Kontakta någon i ledare, om elev är inblandad informera föräldrar. Meddela rektor/förskolechef om vad som skett Underrätta föräldrar. Vid behov larmas polis Erbjud stöd till den drabbade. Samtal med de som är indragna i konflikten, så snart det går. Bedöm risken för om ytterligare hot kan förekomma. Dokumentera händelsen. Om situationen bedömts som allvarlig skall anmälan göras till Arbetsmiljöverket. Om skadegörelse förekommit på materiella ting i samband med händelsen, utreds och fastställs ersättningsskyldigheten. Informera på arbetsplatsen om vad som skett för att undvika ryktesspridning. När våld förekommer gäller dessutom: Bedöm av situationen om du själv kan gå in och agera eller du ska tillkalla hjälp för att avbryta våldet. Utsätt dig inte själv för onödig risk om du bedömer att du inte behärskar situationen. Försök få kontakt med annan personal/person. Vid akut händelse ring 112. Försök behålla fattningen, tappa inte självkontrollen/försök andas lugnt och djupt. Försök ta dig loss om du blir fasthållen. Se till att den drabbade vid behov kommer under medicinsk behandling. Dokumentera händelsen. Omhändertagande. Personer som utsatts för våld- eller hot om våld känner detta som en djup kränkning. Vid våldssituationer kan även fysiska skador uppkomma. Det är därför viktigt att dessa personer får det stöd och den hjälp de kan behöva efter den uppkomna situationen. Det kan röra sig om skydd eller andra extra ordinära åtgärder för att den drabbade skall känna sig trygg efter den uppkomna situationen. För person som behöver uppsöka läkarvård skall resurser avsättas så att någon kan följa med till vårdcentral eller sjukhus.

4 Personal eller elev som inte kommer till arbetsplatsen efter händelse skall rektor eller bitr. rektor kontakta genom telefonsamtal eller hembesök. Ledarens/Krisledningsgruppens ansvar Ha samtal med den som blivit utsatt för våld eller hot Kontakta anhöriga. Om elev är inblandad informera föräldrar. Se till att den drabbade får vård. Ordna sällskap dit och hem. Samtal med personalen innan de går hem. Diskutera ev. polisanmälan Dokumentation upprättas Informera skyddsombud, ev. arbetsmiljöverket. Lämna tillbudsblankett och anmälan till rektor/förskolechef. Återkoppling, eventuellt debriefing Stöd en snabb återgång till arbetet. / Ge möjlighet till viss avlastning i arbetssituationen under någon tid. Uppföljning Händelser där det förkommit våld eller hot om våld skall dokumenteras. Samtal skall ske med person som utsatts för våld eller hot senast inom två dagar efter händelsen. Samtal skall även föras med den person som utfört handlingen om personen är knuten till arbetsplatsen. För elev/barn skall även förälder eller vårdnadshavare kallas till sådant samtal. Samtal kan även behövas med vittne som har upplysningar att lämna om den aktuella händelsen. Sådana samtal skall dokumenteras. Detta gäller inte samtal av terapeutisk art. Oavsett om polisutredning görs eller inte skall en sådan intern utredning göras. Önskar den drabbade stöd vid polisanmälan eller en ev. rättsprocess skall detta kunna lämnas av rektor, facklig representant eller annan person på arbetsplatsen som den drabbade känner förtroende för. I vissa fall skall anmälan göras till den sociala myndigheten. Uppföljningssamtal skall ske med den drabbade inom två veckor efter händelsen och därefter om ytterligare behov föreligger. Arbetsrättsliga eller elevdisciplinära åtgärder kommer att vidtas mot den som är anställd eller elev som utsatt någon anställd eller elev för våld eller hot. I de fall anställd utsatts för våld, eller att hoten varit så allvarliga att den drabbade vill göra anmälan om arbetsskada skall detta göras. Ansvar Det är rektor/förskolechef eller den som de delegerat arbetsuppgiften till, som skall genomföra de uppgifter som framgår av denna rutin och handhar ärende där hot och hot om våld förekommit. Detsamma gäller att se till att den/de drabbade får stöd och hjälp. Det är varje anställd/elevs skyldighet att rapportera om det förekommer eller förekommit våld eller hot om våld. Vid arbetsrättsliga och elevdisciplinära åtgärder skall detta ske i samråd med Karl-Oskarskolans ledning. Allmänna råd, dokumenthänvisning Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Kartläggning av risker för våld och hot inom omsorg och skola.

5 Förtydligande arbetsgång för olika former av våld och hot. Utomstående hot Karl-Oskarskolan har som riktlinje att inga obehöriga får vistas på skolans område under skoltid. Obehöriga är alla som inte är elever eller personal. Anhöriga får utan tillstånd vistas på skolan om de har giltigt skäl, exempelvis vid föräldramöte, utvecklingssamtal osv. Vid huvudentrén finns ett skåp där all personal som vistas på skolan efter skoltid ska registrera sig. Detta är viktigt för skolans säkerhet och för att kunna följa upp i efterhand om något inträffat på skolan utanför skoltid. Obehöriga på skolan Ingen obehörig får vistas på skolan utan tillstånd. Tillstånd erhålls på expeditionen. Då det kan vara svårt att veta vem som är obehörig, bör lärarkandidater och praktikanter bära namnskylt. Rektor eller av rektor utsedd personal ansvarar. Låsning av dörrar. Vaktmästaren/eller utsedd person ansvarar för att alla dörrar blir låsta senast 20 min efter skoldagens slut. Den som ställer upp en dörr under kvällstid ansvarar för att den blir låst. All personal bör tillbringa viss tid varje dag på skolgården. Ju fler vuxna desto lugnare stämning. Personal ska under raster och håltimmar vistas i miljöer där eleverna befinner sig. Detta sker enligt schema. Vid sjukdom eller annan frånvaro bör uppföljningssystem finnas. Arbetslaget går in och täcker upp. Åtgärder om en hotfull situation med en utomstående person inträffar Vid första mötet, presentera dig själv och fråga efter namn (behörighet). Obehöriga besökare avvisas vänligt men bestämt. Alla hjälps åt! Låt dig inte provoceras. Hämta hjälp! Informera rektor/elevhälsan. Olaga intrång polisanmäls av rektor eller av rektor utsedd personal. Akut våldshändelse Vid en akut våldshändelse måste man agera utifrån hur situationen ser ut. Våldet får inte ignoreras. Det är inte alltid självklart att man som vuxen ska ingripa fysiskt. Detta är situationsbundet. Mentor eller efter överenskommelse annan inblandad personal tar kontakt med föräldrar till de inblandade för att informera om vad som hänt och vid behov kalla till möte på skolan. Mentor gör en bedömning om klassen ska informeras (för att undvika missförstånd och skvaller). Våld elev/elev Handlingsplan vid våld elev mot elev: 1. Försök få stopp på våldet genom att verbalt säga ifrån. 2. Om det inte går att samtala med eleverna i den akuta situationen får den vuxne, för att stoppa våldet, handgripligen sära på elever eller hålla fast elev enligt den så kallade nödvärnsrätten. Känner den vuxne att hon/han inte klarar av situationen ska hon/han skaffa hjälp av annan vuxen. Eventuellt kan hon/han be andra elever att springa och hämta hjälp. Vid behov tillkallas polis. 3. Lämna aldrig en person som utsatts för våld eller hot ensam. En person i chocktillstånd är ofta avskärmad eller förvirrad och obeslutsam. 4. Den första bedömningen kring det som hänt görs av personal på plats det vill säga att inleda första hjälp, tillkalla ambulans osv.

6 5. Vid personskador kontakta skolsköterska som gör bedömning om att skicka vidare till vårdcentral för omvårdnad, samt dokumentation av skadorna. Skolsköterska eller mentor kontaktar föräldrar för information. 6. Därefter kontaktar skolsköterskan mentor om vad som hänt eller ber dem komma till skolsköterska. 7. Mentor kontaktar vårdnadshavare för information. 8. Samtal med berörda elever. Mentor ansvarar. Eventuellt kan man ta hjälp av skolsköterska och/eller rektor. 9. Ev. samtal lärare, rektor och personal från elevhälsan. 10. Vid behov kallar elevhälsan/mentor till möte på skolan med vårdnadshavare. 11. Händelserapport/incedentrapport ska skrivas av mentor och lämnas till rektor Vid våld som leder till polisanmälan alt. anmälan till socialförvaltningen: 1. Skyddsombud och skyddskommittén informeras. 2. All personal informeras av skolledningen. 3. Polisanmälan görs av skolledningen. 4. Skolledning eller av denne utsedd person, pratar med eleverna i klassen. 5. Anmälan görs i vissa fall till Arbetsmiljöverket. Akut hot/våld vuxen mot elev Handlingsplan vid akut hot/våld vuxen mot elev: 1. Bryt våldet, enligt den så kallade nödvärnsrätten, om det bedöms att detta kan göras utan risk för egen hälsa. 2. Om det bedöms att våldet inte kan brytas tillkalla hjälp. 3. När hjälp är tillkallad och våld/hot är avbrutet görs, av personal på plats, en skadebedömning och skolsköterska/vårdcentral kontaktas för eventuell vård/dokumentation. 4. Lämna aldrig en person som utsatts för våld eller hot ensam. En person i chocktillstånd är ofta avskärmad eller förvirrad och obeslutsam. 5. Mentor ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas och vid behov tillkallas. Vårdnadshavare informeras om beslutade åtgärder. Vid behov informeras personal från elevhälsan och/eller krisgrupp. 6. Rektor bedömer om polisanmälan skall göras. 7. Om en elev skadas och behöver läkarvård ska vårdnadshavare/vuxen alltid följa med. Mentor ansvarar. 8. Om en anställd skadas och behöver uppsöka sjukvård eller åka hem skall den anställde erbjudas sällskap. Rektor ansvarar. 9. Snarast efter det inträffade skall skolledningen utse någon som samtalar med utsatt vuxen/elev. (Rektor uppmanar personal att ta kontakt med skolpsykolog/hvc) 10. Rektor ansvarar för att en arbetsskadeanmälan görs vid behov. 11. Rektor bedömer om polisanmäls ska göras, och ansvarar för detta. 12. Rektor ansvarar för anmälan till Arbetsmiljöverket om händelsen är så allvarlig att detta bedöms nödvändigt. 13. Rektor ansvarar för att det sker en uppföljning inom rimlig tid. Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Rektor skall enligt läroplanen se till att hemmet informeras om det uppstår problem och svårigheter för en elev.

7 Akut våld/hot elev mot vuxen under skoltid Handlingsplan vid akut våld/hot elev mot vuxen: 1. Sker det under lektion. Bryt undervisningen! Tillkalla ev. hjälp. 2. Läraren vänder sig i första hand till rektor för stöd. Om rektor inte är anträffbar är det mentor som är ansvarig, alternativt någon från arbetslaget, är inte heller någon här anträffbar vänder man sig till elevhälsan. Det är viktigt att alla ställer upp solidariskt och hjälps åt att lösa situationen. 3. Vid behov tillkallas polis, ambulans osv. Personal på plats gör bedömning. 4. Samtal lärare, rektor, elev. 5. Ev. samtal lärare, rektor och personal från elevhälsa. 6. Elevens mentors informeras. 7. Mentor tar kontakt med hemmet. Elevhälsa/mentor kallar eventuellt till möte på skolan. 8. Skyddsombud och fackliga företrädare informeras. 9. Berörd personal informeras av rektor. 10. En eventuell polisanmälan görs av den utsatta med stöd av rektor. 11. Rektor eller av denne utsedd person pratar med eleverna i klassen. 12. Händelserapport ska skrivas och lämnas till rektor. 13. En eventuell anmälan görs till arbetsmiljöverket/skyddskommittén. Vid behov av läkarvård: 1. Medföljer en kollega. 2. Medföljande kollega kontaktar anhöriga. 3. Begär ett rättsintyg från läkare vid skador eller andra förhållanden som kan vara av betydelse vid utredning av brott (kollegan som följer med ska se till att rättsintyg begärs). I alla situationer; 1. Stötta kollegan. 2. Prata igenom vad som hänt. 3. Skolledningen erbjuder professionella samtal. 4. Vid sjukskrivning ska skolan ha ständig kontakt med kollegan. Sexuella övergrepp mot elev Handlingsplan vid sexuella övergrepp mot elev: Vid misstanke på att brott och/eller övergrepp kan ha förekommit kontakta omedelbart någon ur elevhälsoteamet. 1. Anmälan görs till socialförvaltningen. Rektor är ansvarig för att detta blir gjort. Socialförvaltningen tar ställning till om en polisanmälan ska göras. (Efter att socialförvaltningen gjort en polisanmälan beslutar åklagaren om en förundersökning ska inledas. Socialtjänsten tar ställning till ett samrådsmöte med åklagare, polis, skola och BUP för planering av den vidare handläggningen). 2. Rektor ansvarar för att personal får den information och krishantering som behövs. Anlita vid behov företagshälsovården, skolpsykolog eller annan handledare.

8 Oacceptabelt beteende hos elev under skoltid. Handlingsplan i olika steg vid oacceptabelt beteende hos elev: 1. Lärare tillrättavisar elevens ordningsstörande uppträde. 2. Berörda lärare meddelar mentor, rektor och elevhälsa. 3. Mentor ringer hem. 4. Berörda lärare placerar eleven i annan lokal resterande del av skoldagen tillsammans med vuxen. Mentor ser till, så snart det är möjligt, att eleven får arbetsmaterial. 5. Rektor kallar till elevkonferens. 6. Mentor ansvarar för att ett socialt åtgärdsprogram upprättas tillsammans med vårdnadshavare. 7. Händelserapport skrivs av berörd lärare och lämnas till elevhälsan. 8. Beroende på händelsens art, beslutar elevhälsan om anmälan skall göras till skyddskommittén/polis/socialtjänst. 9. Elevhälsan/rektor beslutar om vidare åtgärder. Anvisningar till dokumentation av åtgärder för trygghet och studiero Enligt Skollagens 5 kap, 24, ska åtgärder för trygghet och studiero dokumenteras, och i princip finns det en åtgärdstrappa, som förutsätter att man har provat en mildare åtgärd innan en mer ingripande används. Undantag från detta finns: Omhändertagande av föremål kan ske utan andra föregående åtgärder, omföremålet är störande för utbildningen eller utgör en fara för säkerheten. Avstängning kan användas utan att tillfällig omplacering inom skolan eller till annan skola har använts, om de åtgärder rektor efter utredning har beslutat inte haft avsedd verkan, och det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero Rektor kan göra en utredning utan att utvisning ur undervisningslokalen eller kvarsittning har använts. I huvudsak gäller dock åtgärder från de mildaste till de mer ingripande. Det är viktigt att konstatera att alla tillsägelser och samtal med hemmen inte måste dokumenteras på detta sätt, men om handlar om en elev där man bedömer att det kan bli aktuellt att trappa upp åtgärderna, så ska även dessa åtgärder finnas dokumenterade. Dokumentet hanteras av elevens mentor/klassföreståndare eller motsvarande funktion, fram till anmälan till rektor om upprepade ordningsstörningar eller allvarligare förseelse. Denne har det sparat som dokument, och kan fylla på med anteckningar efterhand, t ex kan raderna med Datum/Ansvarig kopieras. Det innebär att annan personal som vidtar åtgärder för eleven ska meddela mentor/klassföreståndare eller motsvarande, som för in den enkla anteckningen i dokumentet. När anmälan har gjorts till rektor om elevens beteende, övertar rektor dokumentet och ansvaret för dokumentationen. Till dokumentet läggs sedan de separata dokumenten till rektors utredning, - ev beslut om skriftlig varning, - ev beslut om tillfällig omplacering, - ev beslut om tillfällig placering till annan skolenhet, - ev beslut om avstängning av eleven. Observera att detta kan överklagas enligt bestämmelserna i Skollagens 28 kap, 9.