Psynkronisering S Y K I S K

Transkript

1 Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

3 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

4 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

5 Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

6 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?

7 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

8 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

9 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

10 Vad har hänt med oss människor?

11 Jordbruks samhället

12 Industrisamhället

13 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!

14 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

15 1. ÄLTA POSITIVT Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis. 2. REPRISERA BRA TANKAR Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke. 3. TA BORT DET NEGATIVA Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad. 4. RING EN VÄN Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd! 5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa! 6. LEV PÅ HOPPET Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det. 7. BERÖM DIG Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra. 8. TÄNK POSITIVT När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra. 9. VAR NÖJD Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter. 10. KÄNN DIG RIK När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat. 11. MOTIONERA DIG GLAD Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner. 12. SOV OCH ÄT BRA Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

16 Tänk positivt Ungefär resultat om du googlar Är glaset halvfullt eller halvtomt?

17

18 Eller?

19 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

20 Varför mår vi inte bra?

21 Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012

22 Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN Avhandling av Agneta Andersson, Umeå

23 Göteborgsposten 3 juni 2014

24

25

26 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan och i samhället i stort

27

28 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

29 KÖP EN UPPLEVELSE!

30

31 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

32

33

34

35 Mjuk telefon med ljud och egen bild Mjuk telefon med flera olika ljud. Möjlighet finns att fästa en egen bild på telefonen. Lämpar sig för barn 0-12 månader.

36 Förväntans samhället Allt är bättre innan

37 Samhället och hjärnan

38 Alla är inte lika.

39 de tystas revolution

40 På rymmen

41 Akta hjärnan!

42 Byung-Chul Han Trötthetssamhället Det ständiga tvånget att veta allt och kunna allt leder till en kollektiv utmattning

43 Den uppkopplade generationen

44 Ny diagnosmall Vem styr vad som är sjukt och inte?

45 Samhället och hjärnan + =

46 Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning

47 Insatserna anpassas:

48 Varför? Brittiska institutet för framtidsstudier: Mentalt kapital - helhetssyn på vikten av psykisk hälsa och vad som stödjer detta.

49

50 Satsa på barn och ungdomar

51 Bra stöd till alla föräldrar

52 Hitta unga mammor Hitta föräldrar som inte mår bra eller har problem Stödja föräldrarna och nätverket Hur når ni alla:

53 De första åren är så viktiga

54 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk..

55 Tidigt identifierar behov av extra stöd eller andras insatser

56 Ge alla en bra start i skolan Hur är arbetsmiljön?

57 Alla ska lyckas i skolan!!!

58 Möjlighet att vara bra föräldrar Även om du är sjuk, har missbruk, har en utvecklingsstörning

59 Ett samhälle där alla får möjlighet och särskilt barnen

60 En kedja av goda förutsättningar under hela livet

61

62

63

64

65

66

67

68

69 Checklista för politiker och beslutsfattare - Priofrågan - Bättre stöd till utsatta barn - Processtöd och nyckeltal

70 Idéer som håller i längden..

71

72

73 Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare Föreningen Sveriges Socialchefer Distriktssköterskeföreningen Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Sveriges skolkuratorers förening Svensk kuratorsförening Svenska skolläkarföreningen Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Svenska Barnmorskeförbundet Distriksläkarföreningen Sveriges Tandläkarförbund Svenska Förbundet för Specialpedagogik, SFSP Riksföreningen för skolsköterskor Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

74

75 1. Alla barn ska växa tryggt i mammas mage - mödrahälsovården (MVC) ger anpassat stöd och identifierar föräldrar med behov av extra insatser, beroende på social utsatthet, missbruk, sjukdom eller kognitiva svårigheter - vid behov av fortsatt stöd hjälper MVC till att förmedla kontakt och information

76 2. Alla barn ska ha kompetenta föräldrar - barnhälsovården (BVC) gör hembesök till alla nyfödda, erbjuder en allmän och vid behov anpassad föräldrautbildning till alla föräldrar - kommunen i samarbete med föreningslivet erbjuder allmänna föräldrautbildningar i förskola, skola och för tonårsföräldrar - socialtjänsten erbjuder föräldrastöd, i grupp eller individuellt, till föräldrar med extra behov på grund av egen utsatthet eller speciella förhållanden för barnet - hälso- och sjukvården ger föräldrastöd till föräldrar med barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning och stödet är anpassat efter barns och föräldrars behov

77 3. Alla barn ska nå målen i skolan - alla kommuner ska förvänta sig goda skolresultat för alla barn och erbjuda utbildningsinsatser, elevhälsovård och socialt stöd som möjliggör detta - förskola och skola ger alla barn förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd och lära sig läsa och skriva, kompenserar för olikheter i hemmiljö och identifierar tidigt barn som behöver extra stöd. - alla skolhuvudmän uppmärksammar och har strategier för att minska frånvaro - alla barn ska ha tillgång till en högkvalitativ skola oavsett bostadsort och föräldrarnas möjlighet att välja.

78 4. Alla barn ska känna sig välkomna och trygga - alla former av kränkande behandling ska motverkas intensivt och effektivt i skolan, på fritiden, på nätet och i hemmet - alla barn ska veta vart de kan vända sig om de känner sig utsatta eller blir illa behandlade och ha tillgång till ansvariga vuxna som verkligen agerar i skola och förskola, på ungdomsmottagningar, socialtjänst och hälso- och sjukvård - extra och lättillgängligt stöd ska finnas för alla barn som har föräldrar i någon form av kris

79 5. Alla barn ska veta sina rättigheter - det ska finnas lättillgänglig information på nätet om allt som barn behöver veta. Den ska vara översatt på olika språk och tillgänglig för den som inte kan läsa eller har en funktionsnedsättning - förskola, skola och barn- och ungdomsprogram på TV ska visa barnen var informationen finns

80 6. Alla barn ska få hjälp att ta hand om sin kropp och hjärna - föräldrar, barn- och ungdomshälsovård, elevhälsa och tandvård ska lära ut hur barn ska äta, sova, motionera och ordna sin vardag för att främja hälsa - särskilt mycket kunskap och stöd ska förmedlas kring hur vi skyddar hjärnan för överbelastning och stress

81 7. Alla barn ska ha möjlighet att komma ut i arbetslivet - alla ungdomar ska få en kompetent studie- och yrkesvägledning - alla ska få pröva arbetslivet genom bra prao, sommarjobb och extra introduktions-program för ungdomar med särskilda behov

82 8. Alla barn ska känna hopp inför framtiden - alla barn ska kunna lita på att svenska välfärdssystemet fungerar väl; att det finns bra skola, trygg socialtjänst, lättillgänglig, god och säker hälso- och sjukvård - ungdomar ska garanteras arbete

83 9. Alla barn ska ha tillgång till råd, stöd och behandling när de mår dåligt - en barn- och ungdomshälsa för alla åldrar som snabbt kan bedöma, utreda och behandla lindrigare tillstånd och identifiera och slussa vidare när specialistvård behövs - telefonrådgivning och chatt på nätet - egenvård på nätet

84

85 Diskussion: Vad tycker ni om innehållet i Tidiga listan? Har vi nytta av en lista av denna typ? Till vad kan den användas?

86 Sammanfattning av diskussionen info:

87 Vår gemensamma uppgift:

88 Vår gemensamma uppgift: Att möta alla barn och ungdomar på ett bra sätt. Om vi tror på familjecentraler måste vi ge det till alla barn eller?

89 Ta ansvar för att helheten blir bra

90 Hur vård och omsorg bättre kan hantera sammansatt problematik alla tar sitt ansvar

91 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans

92 Frågor: Hur når ni alla barn och familjer? Vad tycker ni om tidiga listan? Hur kan ni stödja att den blir verklighet? Vilka budskap vill ni ge till era chefer och politiker? Vilka tillfällen och vägar har ni att framföra ert budskap?