Psykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november

Transkript

1

2 Psykisk hälsa - barn och unga Örnsköldsvik 8 november 2017 ing-marie.wieselgren@skl.se

3 Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle

4 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

5 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

6 Vilka människor passar in i dagens kunskaps och informationssamhälle?

7 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?

8 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

9 Det är inte så lätt att vara människa - eller

10 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort

11 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

12 Vad har hänt med oss människor?

13 Jordbruks samhället

14 Industrisamhället

15 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!

16 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

17 1. ÄLTA POSITIVT Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis. 2. REPRISERA BRA TANKAR Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke. 3. TA BORT DET NEGATIVA Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad. 4. RING EN VÄN Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd! 5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa! 6. LEV PÅ HOPPET Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det. 7. BERÖM DIG Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra. 8. TÄNK POSITIVT När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra. 9. VAR NÖJD Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter. 10. KÄNN DIG RIK När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat. 11. MOTIONERA DIG GLAD Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner. 12. SOV OCH ÄT BRA Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

18 Tänk positivt Ungefär resultat om du googlar Är glaset halvfullt eller halvtomt?

19 Varför mår vi inte bra?

20

21 Sensus, kursstart 5 okt 2016

22

23

24 Barnet Miljön/Samhället Diagnos Anpassning av samhället

25 Samhället och hjärnan

26 Alla är inte lika.

27 Akta hjärnan!

28 Den uppkopplade generationen

29

30 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

31 KÖP EN UPPLEVELSE!

32

33

34 Fokus okt 2017

35

36

37 KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL - EJ FÖR SPRIDNING 37

38

39

40 Samhället och hjärnan + =

41

42 Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom. Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression. Psykisk ohälsa ökar Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna år. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 31 mars 2016

43 Psykisk ohälsa Ett begrepp med otydlig innebörd Common Mental Disorder (CMD), innefattar depression, ångestsyndrom, paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och PTSD (>90% av antalet sjukfall) Upp till 30 procent har symtom som vid en psykisk sjukdom enligt internationella studier men enbart ett par procent har varit sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige

44 Vad är psykisk hälsa då?

45 Lätt att vara människa?

46 A tremendous challenge now and towards 2030 when

47 Många olika typer av psykisk ohälsa Ångest, Depression Ätstörningar Självskadebeteende Bipolär sjukdom Psykos, schizofreni ADHD Autismspektrumstörningar Beroendesjukdomar Lindrig Livshotande svår

48 Psykiatriska tillstånd Cirka 10 procent av barn och unga vid en given tidpunkt har ett psykiatriskt tillstånd. ADHD och depression, som båda förekommer hos mellan 5 och 8 procent av svenska barn, samt autismspektrumtillstånd, mellan 1 och 1,5 procent av svenska barn.

49 Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt bland barn och ungdomar under många år Kraftig ökning av vårdkonsumtionen bland tretton- till sjuttonåringar liksom hos unga vuxna, arton till tjugofyra år BUP träffar årligen 2-10% av barnen

50

51 (Antal per inv) Barn och unga med psykiatrisk diagnos Män Kvinnor och 24 år med psykiatrisk diagnos i sluten vård

52 (Antal per 1000 inv) Förskrivning av ADHD-läkemedel till barn och unga Män 10 Kvinnor Uthämtade läkemedel, utskrivna till personer 0-24 år

53 (Antal per 1000 inv) Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga Män Kvinnor Uthämtade läkemedel personer 0-24 år

54 ETC Socialstyrelsen 2016

55 Hur jag dog - Och fick klart för mig hur allt hänger ihop Niklas Ekdal

56 En människa...

57 En människa

58 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

59 När vi planterar ett frö

60 Solljus Luft, koldioxid Vad behöver ett frö för att gro? Jord, näring Värme

61

62 Samhället och hjärnan + =

63 Hur skapar vi tillsammans ett hälsofrämjande samhälle? Vem gör vad?

64

65 Tidiga insatser : Tidigt i livet + Tidigt i processen

66 Satsa tidigt:

67 Bra stöd till alla föräldrar

68 Nordens välfärdscenter

69

70 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk.. Stödja föräldrar, identifiera extra behov vara trygghet

71 Tidigt identifiera behov av extra stöd eller andras insatser Vem ser och vet det först? Vem har ansvar att göra något? Vad ska den då göra?

72 Bra fritid, vänner, tillhörighet

73

74 Alla ska lyckas i skolan!!! Hur gör vi det i praktiken? Många olika lösningar vad är bra när? Prioriteringar?

75

76 Med anpassning och hjälpmedel Barn i familjehem, placerade Barn med funktionshinder

77 Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering.. - Ja allt som behövs.

78 Samordnad Individuell Plan En strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

79

80

81

82 Tänk om det värsta skulle hända

83 Osäkerhet den självklara följeslagaren Vad händer nu? Hur går saker och ting till här? Vart ska vi ta vägen? Vad ska vi göra för att få stanna?

84 Väntan på beslut ~60 000*? asylsökande Väntan på beslut nyanlända (bifall under 16-17) Källa: Migrationsverket, Statistik för helår 2015 och 2016 samt fram till 1 april 2017 *Beräknat utifrån uppgifter från MV angående antal väntande 1 januari 2017 (70 000) plus antal asylsökande (5677) minus avgjorda asylärenden (13200) under 1 januari 1 april 2017

85 Nyanlända flyktingar i Sverige 2016 Tvärsnittsstudie av 1215 nyanlända från Syrien som kommit åren 2011 och 2013 och ytterligare 173 asylsökande från Syrien, Eritrea och Somalia. Resultaten visar att den psykiska ohälsan i bland nyanlända från Syrien och bland asylsökande från Eritrea, Somalia och Syrien är mycket utbredd. Bland nyanlända från Syrien hade var tredje en högst påtaglig depressions-eller ångestproblematik, detta samtidigt som 30 % uppger symtom som stämmer överens med PTSD. En hög grad av studiedeltagare angav att de varit utsatta för någon typ av traumatisk händelse i sitt tidigare hemland eller under sin tid på flykt och 30 % av de nyanlända från Syrien angav drygt att de blivit utsatta för tortyr (Tinghög et al., 2016). 09/11/

86 Migration är en riskfaktor för ickeaffektiva-psykoser Studier visar att utrikesfödda har högre incidens vad gäller ickeaffektiv psykos än infödda i Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Israel, Kanada och Australien. Immigrants face, on average, a 2,3-fold increased risk of psychotic disorder. Bourque F, et al. A meta-analysis of the risk for psychotic disorders among first- and second-generation immigrants. Psychological Medicine 2011;41(5): Cantor-Graae E et al. Schizophrenia and migration: a meta-analysis and review. Am J Psychiatry 2005;162(1): /11/2017 Anna-Clara Hollander 86

87 Programmet Hälsa i Sverige Bidrar till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb

88 Massor av olika Vanliga livet stöd Jobbiga situationer Ohälsa - Lite sjuk Allvarligt sjuk

89 Behov av samordning

90

91

92 Vi kan om vi vill!

93 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Arbete Förskola skola Räddningstjänst Polis Familj Vänner- Samhälle Hälso- och sjukvård Företagshälsovård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst