Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se

Transkript

1 Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

3 Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa/psykisk hälsa Hållbart samhälle

4 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

5 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

6 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

7 Jag bryr mig om alla

8 Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

9 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?

10 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

11 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

12 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

13 Vad har hänt med oss människor?

14 Jordbruks samhället

15 Industrisamhället

16 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!

17 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

18 1. ÄLTA POSITIVT Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis. 2. REPRISERA BRA TANKAR Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke. 3. TA BORT DET NEGATIVA Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad. 4. RING EN VÄN Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd! 5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa! 6. LEV PÅ HOPPET Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det. 7. BERÖM DIG Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra. 8. TÄNK POSITIVT När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra. 9. VAR NÖJD Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter. 10. KÄNN DIG RIK När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat. 11. MOTIONERA DIG GLAD Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner. 12. SOV OCH ÄT BRA Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

19 Tänk positivt Ungefär resultat om du googlar Är glaset halvfullt eller halvtomt?

20

21 Eller?

22 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

23 Varför mår vi inte bra?

24 Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012

25 Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN Avhandling av Agneta Andersson, Umeå

26 Göteborgsposten 3 juni 2014

27

28 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan och i samhället i stort

29

30 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

31 KÖP EN UPPLEVELSE!

32

33

34 Mjuk telefon med ljud och egen bild Mjuk telefon med flera olika ljud. Möjlighet finns att fästa en egen bild på telefonen. Lämpar sig för barn 0-12 månader.

35 Samhället och hjärnan

36 Alla är inte lika.

37 de tystas revolution

38 Akta hjärnan!

39 Byung-Chul Han Trötthetssamhället Det ständiga tvånget att veta allt och kunna allt leder till en kollektiv utmattning

40 NOWISM Consumers ingrained* lust for instant gratification is being satisfied by a host of novel, important (offline and online) real-time products, services and experiences. Consumers are also feverishly contributing to the real-time content avalanche that s building as we speak. As a result, expect your brand and company to have no choice but to finally mirror and join the now, in all its splendid chaos, realness and excitement. Överflöd, Upplevelser, Online

41 Nuismen Vi lever helt i nuet, släpper koppling till det gamla. Mängden som räknas. Släpper planering för framtiden, nu som räknas Uppkopplad mitt i flödet Ögonblicklig behovstillfredställelse,

42 Den uppkopplade generationen

43 Samhället och hjärnan + =

44 Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning

45

46 Insatserna anpassas:

47 Varför? Brittiska institutet för framtidsstudier: Mentalt kapital - helhetssyn på vikten av psykisk hälsa och vad som stödjer detta.

48

49 Satsa på barn och ungdomar

50 Bra stöd till alla föräldrar

51 Hitta unga mammor Hitta föräldrar som inte mår bra eller har problem Stödja föräldrarna och nätverket

52 De första åren är så viktiga

53 Maskrosbarn och Orkidébarn Okänsliga Tåliga Känsliga Behov av stöd

54 Orkidébarn En känslighet på gott och ont

55 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk..

56 Tidigt identifierar behov av extra stöd eller andras insatser

57 Ge alla en bra start i skolan Hur är arbetsmiljön?

58 Alla ska lyckas i skolan!!!

59 Läsa vidare få arbete Hur många är anställningsbara

60 Ingen ungdomsarbetslöshet

61 Med anpassning och hjälpmedel

62 Bra fritid, vänner, tillhörighet

63 Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. - Ja allt som behövs.

64 Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering..

65 Det onödiga glappet -mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri

66 Två specialistverksamheter med likande uppdrag Ungar som blir vuxna Hur svårt kan det vara???

67 Möjlighet att vara bra föräldrar Även om du är sjuk, har missbruk, har en utvecklingsstörning

68 Kompenserar ni alla som behöver?

69

70 Alla barn ska bli sedda.

71 Ingen..

72 Stoppa.

73 Aldrig..

74 Förhindra

75 Hur många kommer att vara anställningsbara?

76 Skolan som förebyggande arena

77 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

78 Barn och ungdomar

79 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

80 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

81 100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur

82 Skolresultat och psykisk hälsa? Frånvaro till närvaro Bra förskola tidig identifiering Skolsköterskornas hälsosamtal Nationell databas SkolFam Digilys verktyg för att följa resultat

83 Barn och ungdomar

84 Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd år

85 Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd år

86 Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd

87

88

89

90

91

92

93

94

95 Idéer som håller i längden..

96

97

98 Generella insatser

99 Individualiserade

100 Vi behöver ett dubbellyft

101 Checklista för politiker och beslutsfattare - Priofrågan - Bättre stöd till utsatta barn - Processtöd och nyckeltal

102 Mitt budskap: Gör en ordentlig analys av vad ni behöver göra Se till att från början skapa system som gör att ni kan följa upp vad ni gör.

103 Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?

104 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

105 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem varandra? När startar respektive problem?

106 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Orsakas av: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna Fråga B: Hur viktig är respektive orsak? Fråga C: Vad kan man göra, vad fungerar? Vad vill du åtgärda? Med vilka medel? Fråga D: Vad kostar respektive insats?

107 Fråga E: Vad kan vi vinna på olika åtgärder? Fråga F: Hur kostnadseffektiv är respektive insats? Fråga G: Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken? Fråga H: Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande? Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande, förändringsbenägenhet osv Fråga I: Var är det mest att vinna, mänskligt och ekonomiskt, (politiskt)? Fråga J: Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi göra i första steget, andra osv?

108 Fem processteg för tidiga insatser:

109 Vad ska förbättras?

110 Vem bestämmer och ansvarar?

111

112 Kommer kräva engagemang från olika nivåer

113 Vad ska vi göra?

114

115 Vad ska vi börja med?

116 Hur kollar vi att det fungerar?

117 Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar

118 Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.

119 Alla ska klara skolan! Jag bryr mig om alla

120 Vad behöver individerna i er kommun för att klara skolan och må bra Kim?

121 John?

122

123 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent. 2. Högre utbildningskrav för rektorer. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer. 5. Mentorshandledning under första året som rektorer. 6. Möjliggör delat skolledarskap. 7. Förskolechefer ska vara rektorer.

124 Rektorers betydelse för skolutveckling finns belyst inom skolforskningen. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar i sin rapport Rektors betydelse för skola, elever och lärare av Böhlmark, Grönqvist och Vlachos att rektor har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. I OECD-rapporten Improving school leadership volume 1: Policy and practice, som bygger på jämförande studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja resultaten. Från McKinsey & Co How the world s best performing school systems come out on top. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa skolsystemen satsar på att utveckla rektorer och skolledare som är framstående pedagogiska inspiratörer och utvecklare.

125 Införandetrappan 5. Jag gör det i mitt dagliga arbete 4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring 3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet 2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort 1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)

126

127

128

129 Samhället och hjärnan

130 Pisa resultat 2009, Skolverkets rapport

131 SOU 2010:52

132 Det finns skillnader i mellan könen avseende kognitiv funktion, emotionell reglering, och mognadstakt. Dessa skillnader har inte enbart sociala orsaker. Det är tydligt att dessa skillnader ställer krav på skolans arbetssätt om man vill att skillnader i skolprestation mellan könen inte ska tillta ytterligare. Skillnader mellan könen avspeglas bl.a. i: Hjärnans form Hjärnans kognitiva organisation Hjärnans mognad Hormonell påverkan på hjärnan Färdighetsprofil Mönster för interaktion mellan arv och miljö Förekomst av kognitiva funktionshinder (ADHD, Autism, Asperger, Dyslexi) Martin Ingvar i Sou 2012:52

133 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors Martin Ingvar SOU 2010:52 Slutsats Det finns anledning att ta skillnaderna mellan pojkar och flickor i skolprestationer på allvar och göra det utifrån en arv-miljömodell. Annars riskerar svaga analyser leda till felaktiga och otillräckliga insatser för en bra skola där både pojkar och flickor utvecklas till sin fulla potential.

134

135

136

137 Men när det inte räcker med skolans extra insatser.?

138 BUP, Habiliteringen Socialtjänsten Myndighetsutövande Första linjen, Hälso- och sjukvård Råd och stöd Ungdomsmott Elevhälsan Familjecentral BUP, Habiliteringen Umo.se 1177.Se Kommunernas och landstingens hemsidor

139 Individuell plan Kommun och Landsting ska tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. 1 jan 2010 i SoL och HSL

140 Samordnad Individuell Plan

141 Av planen ska det framgå: vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

142 Planen: vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

143 Planen gäller alla enskilda, inte enbart personer med psykiska funktionsnedsättningar. Planen gäller också både barn och vuxna. Skyldigheten är inte heller tänkt att begränsas enbart till personer med stora och omfattande behov. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Men förskolan och skolan då?

144 Webb-utbildningar - Samordnad individuell plan kort info, ca 8 minuter. Riktar sig till alla som vill veta vad SIP är, exempelvis föräldrar, ungdomar, politiker. - Samordnad individuell plan lär dig mer, ca 35 minuter. Vänder sig till de som önskar fördjupad information, chefer, utvecklingsledare eller de som använder SIP för barn i sitt arbete.

145 Skolfam Arbetsmodellen Skolfam - Skolsatsning inom familjehemsvården - syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat Alla kommuner har placerade barn 20 kommuner igång med Skolfam idag, finns forskning och utvärderingar. Intresse från många därför webb-utbildning:

146

147 Gemensam ledning och styrning Utkast senast ändrat

148 Bra struktur Bra faktakoll lokala behov och förutsättningar aktuell kunskap Bra beslut Bra resultat Utkast senast ändrat

149 En ung människa med tro på framtiden

150 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle

151 Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

152 Få möjlighet att komma till sin rättgöra sitt bästa

153 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans