Psynkronisering S Y K I K

Transkript

1 Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Våra viktigaste samhällsfrågor?

3 Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa Hållbart samhälle

4 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

5 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

6 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

7 Jag bryr mig om alla

8 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

9 Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?

10 Aktuell analys: Vilka siffror har vi kring psykisk ohälsa eller kring olika riskfaktorer? Grupper som avviker med mer eller mindre problem Förändring över tid. Avikelser jämfört med landet eller med förväntade data Exempel Nationella jämförelser Lokala förändringsdata Vår arbetslöshet högre än riket Våra sjuktal högre än riket Fler unga som vårdats för psykisk ohälsa jmf med tidigare år

11 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

12 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

13 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

14 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

15 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För många med för låg eller fel utbildningsbakgrund. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9

16 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

17 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: För många som inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning

18 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem 3 och 4 varandra? När startar respektive problem?

19 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Orsakas av: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna Fråga B: Hur viktig är respektive orsak? Fråga C: Vad kan man göra, vad fungerar? Vad vill du åtgärda? Med vilka medel? Fråga D: Vad kostar respektive insats?

20 Fråga E: Vad kan vi vinna på olika åtgärder? Fråga F: Hur kostnadseffektiv är respektive insats? Fråga G: Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken? Fråga H: Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande? Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande, förändringsbenägenhet osv Fråga I: Var är det mest att vinna, mänskligt och ekonomiskt, (politiskt)? Fråga J: Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi göra i första steget, andra osv?

21 Fem processteg för tidiga insatser:

22 Vad ska förbättras?

23 Vem bestämmer och ansvarar?

24

25 Kommer kräva engagemang från olika nivåer

26 Vad ska vi göra?

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Vad ska vi börja med?

36 Hur kollar vi att det fungerar?

37 Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar

38 Socioekonomiska kalkyler ger: möjliga utfall möjliga vinster argument för förändrade arbetssätt ökad förståelse för att alla våra insatser kostar ökad förståelse för relationer mellan olika kostnader säger inte hur det blir i verkligheten ger inte tillräckligt underlag för att omfördela pengar räcker inte för att styra arbetet

39 Socioekonomisk utvärdering Kostnad och effekt utvärdering Innebär mätning av: Kostnad Resultat, effekt (uppfyllelse av önskat mål) verksamhetens bedömning, individens Sidoeffekter Givna insatser Metod och programtrogenhet

40 Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.

41 Stora vinsterna med projektet hittills är att det uppmärksammar vad som egentligen görs och inte görs. 1. Mäta den ordinarie verksamheten att den ger förvänta resultat. 2. Om vi gör en extra satsning vad ger den för extra effekt och extra kostnad 3. Vi måste kolla att vi gör det vi ska och får de resultat vi förväntar oss av både ordinarie verksamhet och den extra.

42

43

44 Vi måste göra något? Vi måste veta vad som fungerar? Vi måste veta vad som är effektivt?

45 Är det samma för alla människor, kommuner Engagera hela samhället

46 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans