Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper.

Transkript

1 Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa/psykisk hälsa Hållbart samhälle

3 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

4 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

5 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

6 Jag bryr mig om alla

7 Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

8 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?

9 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

10 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

11 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

12 Vad har hänt med oss människor?

13 Jordbruks samhället

14 Industrisamhället

15 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!

16 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

17 1. ÄLTA POSITIVT Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis. 2. REPRISERA BRA TANKAR Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke. 3. TA BORT DET NEGATIVA Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad. 4. RING EN VÄN Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd! 5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa! 6. LEV PÅ HOPPET Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det. 7. BERÖM DIG Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra. 8. TÄNK POSITIVT När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra. 9. VAR NÖJD Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter. 10. KÄNN DIG RIK När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat. 11. MOTIONERA DIG GLAD Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner. 12. SOV OCH ÄT BRA Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

18 Tänk positivt Ungefär resultat om du googlar Är glaset halvfullt eller halvtomt?

19

20 Eller?

21 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

22 Varför mår vi inte bra?

23 Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012

24 Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN Avhandling av Agneta Andersson, Umeå

25 Göteborgsposten 3 juni 2014

26 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan och i samhället i stort

27

28 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

29 KÖP EN UPPLEVELSE!

30

31

32 Mjuk telefon med ljud och egen bild Mjuk telefon med flera olika ljud. Möjlighet finns att fästa en egen bild på telefonen. Lämpar sig för barn 0-12 månader.

33 Samhället och hjärnan

34 Alla är inte lika.

35 de tystas revolution

36 Akta hjärnan!

37 Byung-Chul Han Trötthetssamhället Det ständiga tvånget att veta allt och kunna allt leder till en kollektiv utmattning

38 NOWISM Consumers ingrained* lust for instant gratification is being satisfied by a host of novel, important (offline and online) real-time products, services and experiences. Consumers are also feverishly contributing to the real-time content avalanche that s building as we speak. As a result, expect your brand and company to have no choice but to finally mirror and join the now, in all its splendid chaos, realness and excitement. Överflöd, Upplevelser, Online

39 Nuismen Vi lever helt i nuet, släpper koppling till det gamla. Mängden som räknas. Släpper planering för framtiden, nu som räknas Uppkopplad mitt i flödet Ögonblicklig behovstillfredställelse,

40 Den uppkopplade generationen

41 Samhället och hjärnan + =

42 Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning

43 Insatserna anpassas:

44 Varför? Brittiska institutet för framtidsstudier: Mentalt kapital - helhetssyn på vikten av psykisk hälsa och vad som stödjer detta.

45

46 Satsa på barn och ungdomar

47 Bra stöd till alla föräldrar

48 Hitta unga mammor Hitta föräldrar som inte mår bra eller har problem Stödja föräldrarna och nätverket

49 De första åren är så viktiga

50 Maskrosbarn och Orkidébarn Okänsliga Tåliga Känsliga Behov av stöd

51 Orkidébarn En känslighet på gott och ont

52 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk..

53 Tidigt identifierar behov av extra stöd eller andras insatser

54 Ge alla en bra start i skolan Hur är arbetsmiljön?

55 Alla ska lyckas i skolan!!!

56 Läsa vidare få arbete Hur många är anställningsbara

57 Ingen ungdomsarbetslöshet

58 Med anpassning och hjälpmedel

59 Bra fritid, vänner, tillhörighet

60 Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. - Ja allt som behövs.

61 Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering..

62 Det onödiga glappet -mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri

63 Två specialistverksamheter med likande uppdrag Ungar som blir vuxna Hur svårt kan det vara???

64 Möjlighet att vara bra föräldrar Även om du är sjuk, har missbruk, har en utvecklingsstörning

65 Kompenserar ni alla som behöver?

66

67 Alla barn ska bli sedda.

68 Ingen..

69 Stoppa.

70 Aldrig..

71 Förhindra

72 Hur många kommer att vara anställningsbara?

73 Skolan som förebyggande arena

74 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

75 Barn och ungdomar

76 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

77 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

78 100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur

79 Barn och ungdomar

80 Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd år

81 Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd år

82 Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd

83 Idéer som håller i längden..

84

85

86 Generella insatser

87 Individualiserade

88 Vi behöver ett dubbellyft

89 Gemensam ledning och styrning Utkast senast ändrat

90 Mitt budskap: Gör en ordentlig analys av vad ni behöver göra Se till att från början skapa system som gör att ni kan följa upp vad ni gör.

91 Införandetrappan 5. Jag gör det i mitt dagliga arbete 4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring 3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet 2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort 1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)

92 Praktiska tips till chefer och ledningsansvariga: Kontrollera att informationen gått fram till mottagaren genom att fråga vad informationen innebär för personen framför dig. Exempel på Kontrollfråga: Till chefsperson: Ge mig exempel på fem praktiska konsekvenser som du tror att detta beslut kommer innebära för personalen i din verksamhet Till personal: Ge mig fem exempel på saker du tror att du kommer att göra annorlunda nästa vecka utifrån det beslut jag nu berättat för dig om.

93 Bra struktur Bra faktakoll lokala behov och förutsättningar aktuell kunskap Bra beslut Bra resultat Utkast senast ändrat

94 Checklista för politiker och beslutsfattare - Priofrågan - Bättre stöd till utsatta barn - Processtöd och nyckeltal

95 Fem processteg för tidiga insatser:

96 Vad ska förbättras?

97 Vem bestämmer och ansvarar?

98

99 Kommer kräva engagemang från olika nivåer

100 Vad ska vi göra?

101

102

103

104

105

106

107

108

109 Vad ska vi börja med?

110 Hur kollar vi att det fungerar?

111 Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar

112 Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.

113 Vad behöver individerna i er kommun för att klara skolan och må bra Kim?

114 John?

115 Samordnad Individuell Plan

116 Webb-utbildningar - Samordnad individuell plan kort info, ca 8 minuter. Riktar sig till alla som vill veta vad SIP är, exempelvis föräldrar, ungdomar, politiker. - Samordnad individuell plan lär dig mer, ca 35 minuter. Vänder sig till de som önskar fördjupad information, chefer, utvecklingsledare eller de som använder SIP för barn i sitt arbete.

117 Psynken rekommenderar! Psynk-trappan Guidning till rätt hjälp Koordinat orsfunktion för Planer samordning Stefettpinne Vägvisarfunktion Information

118 Trappstegen Information Skriftlig information om var familjer kan vända sig Om vad som är hälsofrämjande Om vad man kan göra själv Information Finns: Webb-baserad information Behövs: Läggas till statlig verksamhet

119 Trappstegen Vägvisarfunktion Hänvisar till verksamheter oavsett huvudman. God kunskap om vilken hjälp verksamheter erbjuder och hur ansvarsfördelningen mellan dessa ser ut lokalt. Telefon, mail, chatt eller personligen Kan stödja tillfälligt i praktiska delar för att komma i kontakt med verksamheter Information Vägvisarfunktion Finns: På vissa håll medborgarkontor eller chatt, telefon Behövs: Att alla huvudmäns verksamheter täcks in

120 Trappstegen Stafettpinne Familjen följs ända tills de fått kontakt med rätt verksamhet. Både vid ny kontakt och remittering Om verksamheterna är oense om vem som har ansvar gå till nästa trappsteget planer för samordning Information Stafettpinne Vägvisarfunktion Finns: Varianter finns av en väg in Behövs: Utreda dessa varianter närmare samt se till att arbetssättet finns oavsett i vilken verksamhet det dyker upp

121 Trappstegen Planer för samordning Om familjen har kontakt med flera verksamheter och insatserna /hjälpen behövas samordnas finns samordningsplaner såsom exempelvis samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2:7 Stafettpinne Planer för samordning Information Vägvisarfunktion

122 Trappstegen Koordinators funktioner Ger familjer och verksamheter stöd i att koordinera alla verksamheters insatser runt barnet/den unge. Utformas olika beroende på behov. Vid stort behov personligt stöd i alla myndighetskontakter, koordinering, administration, juridiska frågor. Information Stefettpinne Vägvisarfunktion Koordinators funktioner Planer för samordning Finns: Fast vårdkontakt och olika former av lotsar samordnare Behövs: Funktioner som har lika mycket fokus på alla huvudmän och som är utformade utefter behov istället för en enda form

123 Specialist? Första linjen Generella insatser

124 Där man först möter barn och ungdomar som behöver hjälp för ett problem

125 Se problemen i sitt sammanhang Ge vård och stöd i ett sammanhang i barnets närmiljö, i samarbete med föräldrar, skola och socialt nätverk.

126 Tidigare hjälp till de barn och unga som behöver det!

127 Få möjlighet att komma till sin rättgöra sitt bästa

128 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle

129 Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

130 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans