Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012
|
|
- Robert Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psynk psykisk hälsa barn och unga Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april
2
3 Satsa på barn och ungdomar
4 Bra stöd till alla föräldrar
5 Hitta unga mammor Hitta föräldrar som inte mår bra eller har problem Stödja föräldrarna och nätverket
6 De första åren är så viktiga
7 Vet ni? Brittiska institutet för framtidsstudier: Mentalt kapital - helhetssyn på vikten av psykisk hälsa och vad som stödjer detta.
8 Maskrosbarn och Orkidébarn Okänsliga Tåliga Känsliga Behov av stöd
9 Stress Frisk Sjuk Sårbarhet
10 Stöd Frisk, framgångsrik Sjuk Sårbarhet
11 Orkidébarn En känslighet på gott och ont
12 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk..
13 Tidigt identifierar behov av extra stöd eller andras insatser
14 Ge alla en bra start i skolan Hur är arbetsmiljön?
15 Alla ska lyckas i skolan!!!
16 Läsa vidare få arbete Hur många är anställningsbara
17 Ingen ungdomsarbetslöshet
18 Med anpassning och hjälpmedel
19 Bra fritid, vänner, tillhörighet
20 Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. - Ja allt som behövs.
21 Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering..
22 Det onödiga glappet -mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri
23 Två specialistverksamheter med likande uppdrag Ungar som blir vuxna Hur svårt kan det vara???
24 Möjlighet att vara bra föräldrar Även om du är sjuk, har missbruk, har en utvecklingsstörning
25 Kompenserar ni alla som behöver?
26
27 Alla barn ska bli sedda.
28 Ingen..
29 Stoppa.
30 Aldrig..
31 Förhindra
32 Socialstyrelsens rapport: Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga En undersökning om omfattning och regionala skillnader
33 Stora skillnader i antalet anmälningar till Socialtjänsten. Uttryckt som antal anmälningar per 1000 barn var den lägsta observationen 14 och den högsta 219 med ett medianvärde på 64 anmälningar.
34 Nästan barn och unga var placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet någon gång under Det motsvarar drygt en procent av alla i åldersgruppen 0-20 år. Bland åringar var drygt två procent någon gång placerade eller omhändertagna.
35 Ungefär barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november Fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats, 56 procent var pojkar och 44 procent flickor.
36 Knappt hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2010, 6,5 procent av hushållen. Av hushåll med ensamstående kvinnor med barn fick 24 procent ekonomiskt bistånd
37 Under 2010 bodde 8 procent av alla Sveriges barn i hushåll med ekonomiskt bistånd.
38 Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla) Kommun
39 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
40 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå
41 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
42 Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping+ Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad + Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping + Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå + Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Angered i Göteborg Östergötland Norrköping
43 Pyramid-verktyg
44 Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
45 Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
46 Kunskap Webb-tv Kommunikation Kartläggning Analys
47 Kunskap Kommunikation Adobe connect Kartläggning Analys
48 Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
49 Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys
50 Kunskap Kommunikation Kartläggning Analys vinjetter i Gliffy
51 Primärvården Socialtjänsten Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.
52 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
53 Hur ska det gå för Pelle i livet?
54 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
55 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet
56 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa
57 Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010
58 Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010
59 Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010
60 Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010
61 Skolresultat för svenskfödda placerade barn 86 procent kan studera vidare på nationellt program på gymnasiet men bland placerade barn var det bara 55% av dem som placerats efter 12 års ålder 71% av dem som placerats före 10 års ålder. Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
62 Skolresultat för svenskfödda placerade barn Många saknar resultat i skolverkets statistik 12% av dem som placerats före 10 års ålder och 19 % av dem som placerats efter 12 års ålder vet vi inte alls hur det går i skolan Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
63 100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur
64 Barn och ungdomar
65 Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd år
66 Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd år
67 Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd
68 Förväntad utveckling x xxx x x Ålder Nyfödd år
69
70 Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredning en Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser
71 Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner,
72 Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, natur och kulturupplevelser Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier
73 När ett barn eller familj har ett problem Vem är första linjen?
74 Första linjen? Behöver vi begreppet?
75
76 Specialist? Första linjen Generella insatser
77 Där man först möter barn och ungdomar som behöver hjälp för ett problem
78 Hjälp med att bedöma problemet och hitta rätt Skol-, Socialt-, Psykiskt-, Kroppligt-problem
79 Specialist Vem, vilka? Första linjen Generella insatser
80 Sex modeller för första linjen
81 Modellområdena har haft olika strategier Diskuterat fram en gemensam lösning i sammansatta styrgrupper och olika samverkansorgan som resulterat i förslag och beslut om att utveckla nya verksamheter. Landstinget startat en utredning med motivet att landstinget först själv måste tydliggöra ansvar och uppdrag inom huvudmannen innan man kan hitta gemensamma former med kommunen. Förtydligt uppdrag primärvården. Avvaktat resultatet från den kartläggning som gjorts inom ramen för projektet med förhoppning om att uppdragen därigenom skulle förtydligas och lösningar för första linjen därigenom skulle framträda.
82 Enskilda verksamheter med tydliga olika uppdrag som kompletterar varandra och som har väl utvecklade samverkans funktioner Ett team med kompetenser från olika verksamheter (socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa..) Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem Utgår från elevhälsan som är komplement med kompetens och resurser för att även behandla Den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin har även ansvar för första linje insatserna och resurser för båda uppgifterna Alla vård och stödinsatser från hälsofrämjande till specialistverksamheter finns i ett integrerad verksamhet
83 Primärvårdsbaserad Förstalinje modell Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens
84 Primärvårdsbaserad Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens. Förstalinje modell Fördelar: Enkel att sjösätta struktur och organisation finns redan. En (1)lagstiftning och regler för dokumentation är tydliga. Rekrytera, utbilda och sedan starta. Vårdcentralen är en känd verksamhet. Uppdraget blir renodlat (HSL), Tydliggör primärvårdens ansvar för barn och unga. Likställer psykisk och kroppslig ohälsa och underlättar samverkan inom landstinget.
85 Primärvårdsbaserad Resurser och kompetens finns i primärvården för barn, för att ge vård vid psykiska problem. Psykosocial kompetens med barnkompetens. Förstalinje modell Nackdelar Avgränsar till ett hälso och sjukvårdsperspektiv. Riskerar att medikalisera problem som är sociala/skolrelaterade. Barn och föräldrar måste själva kan bedöma vilken typ av problem Vårdcentralen finns inte i barnens miljö krävs initiativ att söka. Krävs samverkan vårdgrannar för att kunna erbjuda ett helhetsperspektiv Modellen kan vara svår att genomföra i vissa vårdvalssystem.
86 Integrerad modell Förstalinje modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak.
87 Integrerad modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak. Förstalinje modell Fördelar Ett ställe att vända sig till Inte själva behöver avgöra vilken typ av problemen de har. Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, kontroller) som gör att alla barn och unga kommer Kan formas helt efter uppdraget att vara första linjen och kan, om den nystartas. Från början bemannas med de kompetenser som anses viktiga..
88 Integrerad modell Ett team med kompetenser från olika verksamheter, socialtjänst, hälso och sjukvård, elevhälsa.. Finns på gemensam enhet, under samma tak. Förstalinje modell Nackdelar Svårigheter med gemensam dokumentation och det kan också uppstå oklarheter kring informationsöverföring. Olika lagstiftningar ställer olika krav och det blir svårt med enhetliga rutiner. Det kan också ta tid att starta en integrerad verksamhet. Ofta krävs att en helt ny verksamhet skapas och att struktur och rutiner byggs upp från början.
89 Elevhälsobaserad modell Förstalinje modell Utgår från elevhälsan som är komplement med kompetens och resurser för att även behandla
90 Elevhälsobaserad Fördelar Ett ställe att vända sig till, behöver inte själva avgöra vilken typ av problem. Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, hälsobesök) som gör att alla barn och unga kommer. Finns i barnens närmiljö, barn och ungdomar själva kan söka hjälp utan vuxna Elevhälsans insatser blev mer lika för alla barn i ett län eller kommun. Nackdelar Med dagens lagar och regelsystem svårt att hitta formen för organisationen. Svårigheter med gemensam dokumentation och oklarheter kring hur information får överföras mellan personal som har olika huvudmän. Olika lagstiftningar ställer olika krav och det blir svårt med enhetliga rutiner. Inte vara delegerat till varje rektor utan kräver ett system som tillser att alla barn har tillgång till samma insatser. Elevhälsan enligt skollagen främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Förskolebarn omfattas inte heller av elevhälsan
91 Vägvisar modell Förstalinje modell Enskilda verksamheter med tydliga olika uppdrag som kompletterar varandra och som har väl utvecklade samverkans funktioner
92 Vägvisarmodell Fördelar Modellen är relativt enkel att starta under förutsättning att det finns beslutsorgan där överenskommelser om ansvarsfördelning kan skötas på ett smidigt sätt. Organisationerna behöver inte göra stora förändringar. Tydliggör sambanden Nackdelar Det är tveksamt om denna modell räcker för att få en bättre tillgänglighet och förbättrad resursanvändning. De nuvarande bristerna i systemet riskerar att leva kvar. Svårt att utforma beställar och utförmodeller så noga så att de bildar ett sammanhängande system. Ställer höga krav på att varje enskild verksamhet och enhet fyller sin funktion i förhållande till helheten, Risk att det fortsätter vara otydligt för barn och unga vart de ska vända sig.
93 Specialistbaserad Förstalinje modell Den specialiserad barn och ungdomspsykiatrin har även ansvar för första linje insatserna och resurser för båda uppgifterna
94 Specialist baserad Fördelar Relativt enkel att starta. Strukturerna och organisationen finns. Insatserna ges enligt en enda lag (HSL) och regler för dokumentation och liknande är tydliga. Efter analys, och eventuellt vissa utbildningsinsatser, kan verksamheten starta. Slipper en del externa avgränsningsdiskussioner mellan primärvård och specialistnivå. Kompetens om psykiatriska tillstånd finns Lätt att skapa bra flöden mellan förstalinje och specialistverksamhet. Nackdelar Allt upplevs som BUP/psykiatrisk specialistverksamhet, kan avskräcka från att söka hjälp där. Svårt att tydliggöra förstalinjesansvaret Risk att problem medikaliseras och psykiatriseras. Svårt att ha en hög tillgänglighet och vara i barnens närmiljö Risk att förstalinjesbehoven konkurerar ut specialistbehoven eller att specialistinsatser ges när det skulle räckt med förstalinjesinsatser. Svårt att klara att vara både generalister och högspecialiserade i samma verksamhet.
95 Hälsans hus Förstalinje modell Alla vård och stödinsatser från hälsofrämjande till specialistverksamheter finns i ett integrerad verksamhet
96 Hälsans Hus Fördelar Störst fördel för barn med omfattande behov möjlighet att gå till ett ställe med alla sina problem och där också förstalinjesinsatser finns i specialisternas närhet. Öka chansen att barn med funktionsnedsättningar får generella insatser i samma utsträckning som andra. Modellen ger förutsättningar att se barnet i ett helhetsperspektiv skapa möjligheter för bra kontinuitet och hållbara långsiktiga lösningar för barn med behov av stöd under stor del av uppväxten Nackdelar Modellen är uppenbarligen svårt att realisera. Kräver verkligt samarbete mellan många av de i vanliga fall stuprörsorganiserade verksamheterna. Det krävs speciella lokaler, beslutsordningar och omorganisationer. Olika lagar och regelverk för olika huvudman och insatser kan skapa problem. Möjligen löses också vissa problem om man gör detta till en gemensam verksamhet. En sammanhållen verksamhet för barn och familjer men innebär en gräns mot vuxna. Det kan vara svårt att samtidigt med detta sammanhållna koncept skapa valfrihet, speciellt i glesbygd (detta gäller för de flesta modeller).
97 Generella insatser
98 Individualiserade
99 Goda resultat Hälsa 100% av befolkningen Utanför gapet Generella insatser
100 Vi behöver ett dubbellyft
101 Slutsatser: Helhetssyn Övervinna motstånd Förtydliga ansvar Skapa förutsättningar för samordning Gemensamma resultat ger gemensamma incitament Kompetens för att kvalitetsutveckla Synkronisering på nationell nivå Dubbellyft Första linje
102 Men
103 Oförenliga önskemål Optimerade delar kontra optimerad helhet Insyn & informationsöver föring kontra integritetsskydd Kontinuitet kontra valfrihet Önskan om förändring utan att behöva ändra något
104 Kunna lita på och vila i att alla gör sin del
105 1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering
106
107 Former för gemensam ledning och styrning ute i kommunerna och landstingen..?????
108 Kommer kräva engagemang från olika nivåer
109 STRATEGISK SAMORDNING POLITIK OPERATIV SAMORDNING FÖRVALTNINGSLEDNING PROFESSIONELL SAMORDNING PROFESSIONELLA & ARBETSLEDNING SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL
110 1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering
111 Införande trappan 5. Jag gör det i mitt dagliga arbete 4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring 3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet 2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort 1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)
112 Modellområdes projektet psynk
113 Kom och var med i PSYNK
114
115 Barnen allas ansvar Se, tolka, agera. Vad gör du?
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merBarnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Framtiden - Vart är vi på väg? De utsatta fosterbarnen Hur många och vilka barns hos er är placerade
Läs merLedning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merBarnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera
Läs merGenerated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.
Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Läs merPsynkronisering S Y K I K
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Läs merStoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Läs merTända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?
Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum? Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Göteborg 24 januari 2018 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psykisk
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper.
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merMed barnens ögon. Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhälsa
Med barnens ögon Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhälsa Hopp är nödvändigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en väsentlig
Läs merTidiga och samordnade insatser
Tidiga och samordnade insatser Regeringsuppdrag 2017-2020 Förbättra samverkan mellan elevhälsan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga (från förskoleklass och uppåt) får
Läs merHLT- strukturerad samverkans modell
HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merPsynkronisering S Y K I S K
Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk
Läs merPsykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merMotionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merPositionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga
Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merForshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merPROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ
DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar
Läs merBRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.
Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merSkottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017
Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Kjerstin Bergman Nationell samordnare regionalt utvecklingsarbete BoU Skottland
Läs merSociala investeringar
Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merVänd frånvaro till närvaro
Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete
Läs merFolkhälsorådet
Folkhälsorådet 2016-09-09 Redovisning från för- och grundskolenämnden Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merHalmstad 22 maj
Halmstad 22 maj 2012 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Ture och Tora Bild på rättspykhuset Bild på Ture i korridoren Bild på Ture i i rummet Bild på Ture tar kaffe Mäta och förbättra
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKlara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007
Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för Västbus*
Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merHur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Läs merRiktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen
Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merAnsvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merHandlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området
2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merSimrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad
Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merSamverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;
Läs merFamiljehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25
Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merEn god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs mer