Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Revisionsbyråernas syn på verksamheten efter avskaffandet

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi & Teknik Ekonomprogram, Valfritt ekonomiskt program Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Revisionsbyråernas syn på verksamheten efter avskaffandet Kandidatuppsats i Externredovisning 15 hp Slutseminarium: 30 maj 2012 Författare: Anna Johansson, Jessica Nilsson, Examinator: Titti Eliasson Handledare: Marita Blomkvist

2 Förord Vi vill i samband med denna uppsats slutförande tacka alla er som har gjort denna studie möjlig. Vi tackar de revisorer som varit studiens respondenter och ni som har hjälpt oss med goda råd och bidragit med tankar kring vår studie. Ett stort tack till vår handledare Marita Blomqvist som har guidat oss genom uppsatsprocessen och på denna resa kommit med betydelsefulla råd och synpunkter. Halmstad maj 2012 Anna Johansson Jessica Nilsson

3 Sammanfattning Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Revisionsbyråernas syn på verksamheten efter avskaffandet. Engelsk titel: The abolishment of mandatory audit for small companies The audit firm's view of the business after the abolishment. Författare: Anna Johansson och Jessica Nilsson Färdigställd (år): 2012 Handledare: Marita Blomkvist Bakgrund: Frivillig revision blev efter den 1 november 2010 ett faktum som kom att gälla för de mindre aktiebolagen i Sverige. Regeringens speciellt tillsatta Utredning från 2008 har förutspått vad som kan tänkas hända i de berörda revisionsbyråerna efter ett sådant avskaffande. Vad denna studie är menad att undersöka är om revisionsbyråerna har fått göra några konkreta åtgärder efter avskaffandet och hur deras verksamheter ser ut idag. Syfte: Syftet med studien är att beskriva, analysera och skapa en djupare förståelse över hur det ser ut och vad som har hänt i revisionsbyråernas verksamhet ur ett kortsiktigt perspektiv efter revisionspliktens avskaffande Vi vill även se om byråerna har vidtagit några konkreta åtgärder efter avskaffandet. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det har undersökts fyra revisionsbyråer, två mindre och två större. Respondenterna som valts att intervjuas för dessa byråer har innehaft titlarna auktoriserad alternativt godkänd revisor. Intervjuerna har till en början skett på företagens kontor, vid uppföljande frågor har det vidare förts telefonintervjuer. Resultat: Studien hänför sig till revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag som verkställdes relativt nyligen. Det gör att tidsutrymmet från lagens verkställande till studiens slutpunkt inte är att betraktas som någon längre period. Alla relevanta faktorer behöver därmed ännu inte ha utvisat några märkbara resultat. Vad vi kan se efter denna studie är att avskaffandet inte har haft några stora konsekvenser för revisionsbyråerna. Det har däremot förekommit tendenser till en bredare form av marknadsföring, samt verkar det som en ny värld för redovisning håller på att öppna sig. Detta i och med att vissa företag väljer att introducera redovisningssystem via Internetbaserade plattformar.

4 Abstract Swedish title: Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Revisionsbyråernas syn på verksamheten efter avskaffandet. English title: The abolishment of mandatory audit for small companies The audit firm's view of the business after the abolishment. Authors: Anna Johansson and Jessica Nilsson Published (year): 2012 Tutor: Marita Blomkvist Background: Voluntary audit was, after 1 November 2010, a fact that came to apply to the smaller companies in Sweden. The Government's specially added Investigation from 2008 predicted what might happen in the relevant audit firms after such an abolishment. What this study is meant to investigate is whether audit firms have had to make any specific arrangements after the abolishment and how their business looks today. Aim: The aim of the study is to describe, analyze and create a deeper understanding of how it looks and what has in the short term happened in the audit office's activities after the mandatory audit abolition in We also want to see if the agencies have taken any specific measures since the repeal. Methodology: The study is based on a qualitative method and has studied four audit firms, two smaller and two larger. The respondents selected for interviews from these agencies have held the titles authorized or approved auditor. The interviews were initially made at the offices of the firms, for further follow-up questions telephone interviews have been used. Results: The study aims at the abolition of mandatory audit for smaller companies that rather recently came in power. Therefore, the time between the finishing of this study and the abolition cannot be considered long. This leads to the assumption that not all changes may yet been made. The outcome of this study, however, shows that no greater consequences can be seen for the audit firms. In addition a larger focus on marketing had emerged and also a new world of auditing seems to open up. This since some companies chooses to introduce Internetbased ways to audit.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problembakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Definition Uppsatsens disposition METOD Ansats Angreppssätt Intern- och extern giltighet Insamling av sekundärdata Kritik av sekundärdata REFERENSRAM Verksamhet i fokus Sammanfattning över studiens områden Allmänt om revision och revisorer Revision Revisorer Revisorn som mellanhand Revisionsbyråers personal Tjänster och rekrytering Vidareutbildning Marknad och konkurrens Konkurrenssituation Marknadsföring Organisation - revisionsbyråers struktur Struktur EMPIRISK METOD Undersökningsmetod Intervjuteknik Urval av företag och respondenter Insamling av primärdata Kritik av primärdata Förklaring av analysmodell... 19

6 5. EMPIRI Revisionsbyrå A Revisionsbyrå och respondent Revisionsbyråers personal Marknad och konkurrens Organisation revisionsbyråers struktur Lokala byråns och revisionsbranschens framtid Revisionsbyrå B Revisionsbyrå och respondent Revisionsbyråers personal Marknad och konkurrens Organisation revisionsbyråers struktur Lokala byråns och revisionsbranschens framtid Revisionsbyrå C Revisionsbyrå och respondent Revisionsbyråers personal Marknad och konkurrens Organisation revisionsbyråers struktur Lokala byråns och revisionsbranschens framtid Revisionsbyrå D Revisionsbyrå och respondent Revisionsbyråers personal Marknad och konkurrens Organisation revisionsbyråers struktur Lokala byråns och revisionsbranschens framtid ANALYS Analysmodell Revisionsbyråers personal Tjänster och rekrytering Vidareutbildning Marknad och konkurrens Konkurrenssituation Marknadsföring Organisation Struktur Lokala byråns och revisionsbranschens framtid SLUTSATS... 38

7 REFERENSER Bilagor BILAGA I Intervjuguide...45 BILAGA II Kompletterande frågor Revisionsbyrå A, B och C.47 BILAGA III Kompletterande frågor Revisionsbyrå D.48 Figurförteckning Figur 1. Egenkonstruerad modell över de områden denna studie berör. 2 Figur 2. Egenkonstruerad modell som visar de kategorier studien delas in i....8 Figur 3. Egenkonstruerad modell över kategorier i studiens analys..32

8 1. INLEDNING I studiens första kapitel redovisas inledningen. Denna består av bakgrund som studien grundar sig på, diskussion kring det valda ämnesområdet, studiens problemformulering, syfte och definition. 1.1 Problembakgrund Angående revisorns nya betydelse framgick följande citat i facktidningen Civilekonomen den 9 november 2011, sagt av revisions- och konsultbyrån Grant Thorntons VD Peter Bodin Det är betydligt större utmaningar i rollen nu än tidigare. En del uppfattar det som en press, andra som stimulerande. Jag anser att revisorn har fått en starkare roll sedan Enron och även avskaffandet av revisionsplikten har höjt revisorns status i den meningen att tjänsterna nu är efterfrågestyrda (Civilekonomen, , s. 17). I och med revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag som började gälla från den 1 november 2010, ställdes revisionsbyråerna i Sverige inför en omställning. Alla aktiebolag, där det tidigare rådde krav på att anlita en kvalificerad revisor, behöver idag inte längre använda sig av revisorernas tjänster då det råder frivillig revisionsplikt för de mindre bolagen (Justitiedepartementet, 2010). Över tiden har det rått konflikter gällande huruvida olika parter förespråkar att företagen har skyldighet att anlita sig av revisorer för granskning av dess räkenskaper och förvaltning. Regeringen kom genom ett beslut år 2006 fram till att det skulle tillämpas en särskild utredning för revisionen och dess påverkan på de mindre företagen. Denna kom att kallas Utredningen om revisorer och revision, eller förenklat Utredningen (SOU, 2008). Genom att låta de mindre bolagen slippa revisionskostnader kan det anses lättare och mer attraktivt att starta upp nya företag. Enligt Europeiska rådet kan detta göra företagen mer konkurrenskraftiga då fler företag får minskade administrativa kostnader och nya företag får chansen att starta upp (SOU, 2008). Noterade bolag, som därmed finns på börsen, har skyldighet att utse revisor. Ett privat aktiebolag som uppfyller högst ett av följande gränsvärden på 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och en nettoomsättning på 3 miljoner kronor under de två senaste räkenskapsåren, klassas i Sverige som ett mindre företag och faller därmed inom den nya ramen för frivillig revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). SOU (2008) menar att det efter lagstiftningen om frivillig revision gällande aktiebolag som understiger vissa gränsvärden, kan uppstå ett ökat konkurrenstryck bland byråer som tillgodoser bolagen med tjänster inom revision och redovisning. En ökad konkurrens mellan byråerna kan medföra att de förlorar kunder inom revisionsområdet och att de istället behöver finna nya vägar för att tillgodose sina kunder och fortsätta generera intäkter (SOU, 2008). Vid jämförelse av de tre gränsvärdena ovan, som numera gäller för de svenska företagen, med de gränsvärden som EU framhåller där mindre företag får möjlighet att undgå revision kan man finna stora skillnader i vad som kan klassas rent siffermässigt som mindre respektive större företag. EU:s gränsvärden för vad som klassas som mindre företag lyder för nuvarande, samt vid uppfyllande av högst ett av värdena; 50 anställda, 4,4 miljoner euro i balansomslutning och 8,8 miljoner i nettoomsättning (SOU, 2008). Skall man jämföra dessa gränsvärden i euro med den svenska kronan skulle det i dagsläget, 2012, innebära att gränsen för att klassas som ett mindre företag skulle gå vid att uppfylla maximalt ett av kriterierna 50 anställda, 41 miljoner kronor i balansomslutning eller 82 miljoner kronor i nettoomsättning. 1

9 Detta med hänsyn till i miljonbelopp avrundade värden (Forex, , säljkurs : 9,2643). Den nya lagen fick sitt verkställande i Sverige 2010 och betyder att cirka aktiebolag inte har som krav på sig att anlita en revisor till sitt företag (Justitiedepartementet, 2010). Det var som ett förslag till att förbättra Europas ekonomi som Europeiska Unionens Kommission under år 2007 ville få de europeiska företagens kostnader för administration att reduceras med 25 procent fram till år Förslaget kom då Kommissionen hänvisar till att kostnaderna för små och medelstora företag var stora att bära, särskilt inom redovisning och revision (SOU, 2008). Det medför att det i dagens läge kan förefalla intressant att se om förslaget har berört revisionsbyråerna som tillhandahåller revisionstjänster, och om det har lett till att byråerna har fått vidta några konkreta åtgärder sedan lagstiftningen. Revisionspliktens avskaffande behöver således inte innebära nackdelar för revisionsbyråerna. Carrington (2010) menar att revisionens värde sätts i ett nytt perspektiv då denna blir frivillig för de mindre företagen. Detta då man kan se det som en förmån för det berörda företaget och dess intressenter när det uppdagas att företaget har valt att låta sig granskas av en revisor; det ger en hög grad av tillförlitlighet. Lennox och Pittman (2011) menar att de företag som väljer att ha frivillig revision ger en positiv signal till allmänheten i och med detta val. Det kan i sin tur även gynna de företag som utför revision eftersom det kan medföra ett gott värde till revisionstjänsten de erbjuder (Carrington, 2010). 1.2 Problemdiskussion Historisk bakgrund Avskaffande av revisionsplikten 2010 Vad har hänt i byråerna efter avskaffandet? Revisionsbranschens framtid Figur 1. Egenkonstruerad modell över de områden denna studie berör. Ovanstående figur visar vad studien kretsar kring samt tillhörande reflektioner över revisionsbranschens framtid. Revisorer och revision har på många plan genomgått stora förändringar över tid. Aktiebolag och andra företag har under olika perioder haft varierande krav på sig vad gäller granskning av deras verksamhet. Förändringen från att alla aktiebolag i Sverige innan 2010 hade revisionsplikt och därmed krav på att anlita minst en kvalificerad revisor, har övergått till att aktiebolag som understiger tidigare nämnda gränsvärden har kunnat frångå revision. Det har nu gått strax över ett år sedan avskaffandet av revisionsplikten. Det kan därmed vara tid att börja se på hur revisionsbyråernas verksamhet ser ut i dagsläget 2012 och var den är på väg. Den kunskapslucka vi vill fylla med denna studie är att se om den nya lagstiftningen har lett till några åtgärder för de berörda revisionsbyråerna. Det var mot slutet av 1800-talet den första lagen om tillsättande av revisorer till aktiebolagen stiftades (Wallerstedt, 2009). Under 1900-talets gång har sedan föreningar med tyngdpunkter på revisionsområdet bildats och revisorerna i Sverige har gått från endast ett fåtal (Wallerstedt, 2009) till tusentals yrkesverksamma revisorer (Carrington, 2010). 2

10 Genom historien har vi så småningom kommit fram till dagens läge där det råder frivillig revision för de mindre aktiebolagen i Sverige. Vad denna studies syfte innefattar är att undersöka hur det ser ut i revisionsbyråernas verksamhet dessa månader efter avskaffandet 2010 och fram till idag, samt se om det har skett några åtgärder i deras verksamhet. Avslutningsvis kommer det att föras en lättare reflektion över hur revisionsbyråerna ser på sin branschs framtid och om den inriktning dagens verksamheter går mot kommer att prägla framtidens revisionsbyråer. Ett ifrågasättande av den tidigare revisionsplikten har ofrånkomligen gjorts, vilket så småningom lett till avskaffandet av den för de mindre aktiebolagen. Regeringen menar att alla bolag inte nödvändigtvis har ett behov av revision, utan att de istället skall ha en större valmöjlighet i vad de väljer att lägga sina resurser på (Justitiedepartementet, 2010). SOU (2008) menar i sin Utredning att det kan medföra att revisionsbyråerna kommer få göra omfattande ändringar av sina verksamheter för att fortsättningsvis skapa ett behov av deras tjänster efter avskaffandet. Revisorer får för sin utförda revisionstjänst en betalning kallat ett arvode (Regeringens proposition, 2009). Det genomsnittliga revisionsarvodet när det gäller granskande av aktiva aktiebolag som ej överstiger 3 antal anställda och understiger en omsättning på 3 miljoner kronor uppgår till kronor (Regeringens proposition, 2009). Med aktiva bolag anses såväl fysiska som juridiska personer som skall vara registrerade för F-skatt eller mervärdesskatt (Regeringens proposition, 2009). Företagen skall kunna anpassa sina val av redovisnings- och revisionstjänster och istället för att använda sig av en revisor kan företagen exempelvis anlita redovisningskonsulter (Justitiedepartementet, 2010). Hur detta har speglat sig i revisionsbyråernas verksamhet kommer i studien att undersökas och analyseras. Efter revisionspliktens avskaffande har det spåtts att revisionsbyråerna står inför nya tider. Hur denna nytillkomna förändring kommer att avspegla sig i Sveriges revisionsbyråer har det spekulerats i (SOU, 2008). Utredningen menar att det kommer att leda till förändringar såsom att revisionsbyråer kommer att slå sig samman med andra byråer och på så sätt utvinna fördelar. Vad allmänheten också kommer att få se är en utökning av revisionsbyråernas tjänster inom andra områden än revision för att behålla och attrahera nya kunder (SOU, 2008). 1.3 Problemformulering Hur ser revisionsbyråernas verksamhet ut efter revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag? 1.4 Syfte Syftet med studien är att beskriva, analysera och skapa en djupare förståelse över hur det ser ut och vad som har hänt i revisionsbyråernas verksamhet ur ett kortsiktigt perspektiv efter revisionspliktens avskaffande Vi vill även se om byråerna har vidtagit några konkreta åtgärder efter avskaffandet. 1.5 Definition Verksamhet: De tre kategorierna personal, marknad och konkurrens samt organisation har vi i studien valt att definiera som verksamhet. Det är de kategorier vi har valt att närmare undersöka. Indelningen i de tre kategorierna har valts då vi efter att ha insamlat en viss mängd information, iakttagit vilka områden som troligen kan ha berörts i revisionsbyråernas verksamhet efter lagstiftningen om frivillig revision. 3

11 1.6 Uppsatsens disposition Inledning I studiens första kapitel redovisas inledningen. Denna består av bakgrund som studien grundar sig på, diskussion kring det valda ämnesområdet, studiens problemformulering, syfte och definition. Metod Det andra kapitlet inleds med en beskrivning av studiens valda ansats. Studiens tillvägagångssätt förklaras och diskuteras genom argumentation. Insamling av sekundärdata redogörs för och granskas. Referensram I det tredje kapitlet behandlas referensramen som inleds med ett avsnitt om revision och historia till revisionsområdet. Grundläggande teorier tas upp för att föra studien mot sitt mål. I referensramen läggs grunden till uppsatsens forskning. Empirisk metod I det fjärde kapitlet kommer den metod som berör insamlandet av studiens empiri att tas upp. Förklaring och redogörelse av val kring metod för insamlandet kommer att framgå i kapitlet, samt granskas studiens insamling av primärdata. Empiri I studiens femte kapitel presenteras de företag som ingått i undersökningen. Den information som tillhandahållits från respondenterna kommer att presenteras med hänsyn till information som omfattats i studiens referensram. Analys Det sjätte kapitlet förbinder studiens referensram med studiens empiriska primärdata. Litteratur som behandlats i referensram ställs mot varandra, empiri ställs mot empiri samt jämförs med referensramen. Slutsats I studiens sista kapitel presenteras de slutsatser som kommits fram till efter uppsatsprocessen. Avslutningsvis presenteras forskningsbidrag samt förslag till fortsatt forskning inom området. 4

12 2. METOD Det andra kapitlet inleds med en beskrivning av studiens valda ansats. Studiens tillvägagångssätt förklaras och diskuteras genom argumentation. Insamling av sekundärdata redogörs för och granskas. 2.1 Ansats Syftet med denna undersökning har varit att visa hur det i rådande läge 2012 ser ut i revisionsbyråernas verksamhet efter revisionspliktens avskaffande i november Vi har utgått från en teoretisk bas som vi skaffat oss genom aktivt sökande bland litteratur och i olika databaser för att finna relevant information och ställa denna gentemot varandra. Jacobsen (2002) menar att man genom att använda sig av en sådan deduktiv ansats kan insamla information och bygga upp förväntningar om hur det som skall undersökas ser ut för att sedan utgå från denna vid insamlandet av empiri. Riskerna som kan anses överhängande med tillämpande av denna ansats är att den som undersöker letar efter empiri inom begränsade områden utifrån insamlad teori. Det kan leda till att man missar att få med annan viktig information i sin undersökning (Jacobsen, 2002). Vid det empiriska undersökandet, som i vår studie har grundat sig i intervjuer, behöver man samla på sig teoretiska kunskaper om det relevanta ämnet innan man går ut för att samla in ny information och dra slutsatser (Patel & Davidson, 2011). Vi har för att tillgodose oss med ett bra underlag för studien, till en början samlat in relevanta teorier som vi sedan kunnat applicera vidare till empirin via de frågor som ställts till respondenterna. Det finns även induktiv ansats som föreskriver att man utgår från den empiri man samlar in till sin studie för att sedan applicera denna vidare och skapa teorier (Jacobsen, 2002). I sin analys av information, insamlad primärdata, kan man istället för att låsa sig till befintliga teorier vara öppen för att finna nya faktorer (Denscombe, 2009). För att utveckla en optimal form av induktion krävs att den som undersöker något går ut i verkligheten helt mottaglig för att fylla sina kunskapsluckor med den information som anses relevant (Jacobsen, 2002). I praktiken kommer det finnas svårt att alltid förhålla insamlandet av information till ett öppet sinne och Jacobsen (2002) menar också att våra förutfattade meningar oundvikligen kommer att prägla och styra vilken information som kommer att samlas in. Denna induktiva ansats har vi till en början inte ansett vara mest gynnsam för vår undersökning då vi ansåg oss behöva en viss mängd grundläggande kunskaper för att kunna genomföra studien på ett bra sätt. Vi har efter att ha följt den deduktiva ansatsen varit mottagliga för ny information i enighet med induktiv ansats, som har infunnit sig under studiens process. Detta gör att vi inte ansett oss ha följt den deduktiva eller induktiva ansatsen fullt ut. Alvesson och Sköldberg (2008) talar om vad man kallar för en abduktion. Det medför delvis en kombination av de två tillvägagångssätten, vilket gör att vi har kunnat variera våra val av ansats mellan deduktiv och induktiv. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att abduktion är ett eget tillvägagångssätt och att man från det kan dra paralleller till induktion och deduktion. Vi anser därför att abduktion ligger närmst vår studies ansats. Utvecklandet av vår studies kompletterande frågor (bilaga II och III) har lett till att vi vandrat mellan de två ansatserna då vi återkommande fått lägga till ny information i studiens referensram och empiri. 2.2 Angreppssätt Denscombe (1998) menar att kvalitativ metod handlar om att beskriva något specifikt såsom en viss händelse, huvudsakligen med hjälp av ord. En kvalitativ ansats kan enligt Jacobsen (2002) och Denscombe (1998) bidra med en hög grad av öppet synsätt på vad som skall undersökas. Det genom att, vid de intervjuer som kan genomföras under den kvalitativa 5

13 metoden, de som intervjuas till stor del kan bestämma över den information som kommer att samlas in. Den kvalitativa metoden är dock påvisat resurskrävande (Jacobsen, 2002) vilket kan leda till att man inte hinner samla in så mycket information som man anser nödvändig. Vi anser dock att en kvalitativ metod har lämpat sig för denna studie då syftet har varit att skapa en djupare förståelse över hur revisionsbyråernas verksamhet ser ut efter revisionspliktens avskaffande för de mindre aktiebolagen. Denna förståelse tror vi skulle blivit svår att infinna vid tillämpande av en kvantitativ metod Intern- och extern giltighet Jacobsen (2002) talar om intern- och extern giltighet. En kvalitativ metod har genom att man låter de som skall undersökas i hög grad styra insamlad information, ofta en intern giltighet som kan anses hög. Det är något vi anser att vår studie har då vi valt ut revisorer som besitter en mångårig erfarenhet inom revisionsbranschen, vilket är det område som undersökts i vår studie. Extern giltighet å sin sida, är svårare att uppnå under kvalitativ metodansats då det kan anses som ett problem att man intervjuar för få enheter. Detta eftersom den information som erhålls från de utvalda personer/enheter som intervjuas inte nödvändigtvis behöver representera något utanför deras egen verksamhet. Man talar här om möjligheten att generalisera från ett urval till en större population (Jacobsen, 2002). Genom att välja bort en kvantitativ ansats har vi möjligen gått miste om en högre extern giltighet som dessa ofta innehar då det under denna ansats undersöks fler enheter (Jacobsen, 2002). Vad man också går miste om är det, i förhållande till den kvalitativa ansatsen, relativt enkla sätt att avgränsa sin information på då man kvantitativt sammanställer denna i specifika statistikprogram på datorn. En kvalitativ ansats innebär att man får arbeta med en oklarare avgränsningsstruktur (Jacobsen, 2002). Detta eftersom man vid intervjuer ofta kan bli tillgodosedd med mer information kring områden som inte ingår i studiens omfattning. 2.3 Insamling av sekundärdata För att få så mycket kunskap som möjligt om ämnet vi har valt att fördjupa oss i tog studien sin startpunkt med att börja leta efter relevant litteratur. Det gjordes på biblioteken i staden och litteraturen handlade främst om revision, redovisning och olika bolag. En bok som har spelat en viktig roll i arbetet har varit SOU (2008) där regeringens Utredning kommit med olika synpunkter och statistik kring hur det kan se ut hos revisionsbyråerna efter revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag som kom Även Carrington (2010) har varit en bok som gett oss en djupare förståelse över hur en revision kan gå till och hur det kan se ut på olika revisionsbyråer. Med bland andra dessa två böcker som en grund i arbetet, söktes det sedan efter information om revisionsbyråer och frivillig revision i olika databaser. Enligt Ejvegård (2009) är det ett bra tillvägagångssätt att få fram information genom att söka i databaser på olika bibliotek och att använda sig av specifika sökord är vanligt förekommande. De databaser som har använts i denna studie är FAR SRS Komplett, Emerald och ABI. Där har vi funnit äldre och nyare artiklar med hjälp av sökord som; revisionspliktens avskaffande, intern utbildning revisor, audit, internal audit training, organizational audit, audit firm, audit size, audit quality, voluntary audit och mandatory audit. Sekundärdata är sådan information som inte är insamlad av undersökaren själv och har vanligen ett annat syfte än det undersökaren har. Informationen den som undersöker finner i sekundärdata kommer därmed från andra källor och Jacobsen (2002) menar att det kan påverka trovärdigheten i den fakta man finner. Det är därför viktigt att vara kritisk gentemot de val av källor man väljer att ta del av till sin studie (Jacobsen, 2002). 6

14 2.3.1 Kritik av sekundärdata Litteraturen som har använts i studien är insamlad från böcker och vetenskapliga artiklar. Att använda sig av branschtidningen Balans kan tyckas vara en icke relevant källa då den är en tidskrift. Vi anser att eftersom den publiceras av FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) är en tillförlitlig källa att referera till i referensramen. FAR ger även ut samlingsvolymer för revision och redovisning. De vetenskapliga artiklarna som det har refererats till i studien innehar sådan lokal information som det forskats kring utanför Sveriges gränser, vilket kan göra det svårt att applicera samma data till det svenska systemet för revisionsplikten. Vi har ändå valt att använda oss av artiklarna för att kunna se om Sveriges revisionsbyråer följer någon form av samma struktur gentemot vad som finns i övriga delar av världen. 7

15 3. REFERENSRAM I det tredje kapitlet behandlas referensramen som inleds med ett avsnitt om revision och historia till revisionsområdet. Grundläggande teorier tas upp för att föra studien mot sitt mål. I referensramen läggs grunden till uppsatsens forskning. 3.1 Verksamhet i fokus I vår studie kommer fokus att riktas på revisionsbyråernas verksamhet. För att avgränsa studien har verksamheten delats in i kategorierna personal, marknad och konkurrens samt organisation med dess undergrupper. Figur 2 visar de delar verksamheten riktar in sig på i referensramen (grön bakgrund). Studiens referensram kommer till en början att riktas mot områden gällande revision och revisorer för att skapa en djupare förståelse kring revisionsbyråers verksamhet (gul bakgrund). Under figuren följer en sammanfattning över de områden som berörs i studien- personal, marknad och konkurrens samt organisation. Med denna sammanfattning vill vi också visa varför vi har valt dessa tre områden att undersöka för vår studie. Revision & revisorer Verksamhet Personal Marknad & konkurrens Organisation Tjänster & rekrytering Vidareutbildning Konkurrenssituation Marknadsföring Struktur Figur 2. Egenkonstruerad modell som visar de kategorier studien delas in i Sammanfattning över studiens områden Personal SOU (2008) menar i sin Utredning att de insatta gränsvärdena för revision i Sverige kommer leda till att revisorerna kan antas utöka sina verksamhetsområden för att kunna möta upp kundernas nya krav bestående av andra tjänster än revision (SOU, 2008). Omställningen skulle då kunna leda till omfattande ändringar av personalen och dess kompetens. 8

16 Marknad och konkurrens Efter lagstiftningen om frivillig revision har spåtts att det kommer uppstå en förhöjd konkurrenssituation bland företag som bedriver verksamhet inom både revision och redovisning. Det resulterar troligen i att många byråer kommer föra ett samarbete eller köpa upp andra byråer (SOU, 2008). Enligt Utredningen kommer det visa sig att många av de byråer som bedriver tjänster i form av revision, redovisning och rådgivning kommer att slå sig ihop för att bli större på marknaden (SOU, 2008). För att vinna kunder i konkurrensutsatta tider krävs det att företagen också kan marknadsföra sig väl (Kotler, Armstrong, Wong & Saunders, 2008). För att företag skall kunna vara med och påverka sin efterfrågan på produkter och tjänster finns det inom marknadsföringen fyra stycken P:n att ta hänsyn till för att skapa framgång för sitt företag på marknaden; pris, produkt, plats och promotion. Dessa fyra viktiga P:n kallas för marknadsföringsmix (Kotler et al., 2008). Organisation Det är i organisationsstrukturen hos företag vi kan se hur ett företag är uppbyggt. Här styrs och skapas befogenheter, ansvar och kontroll. Det är också här det bestäms vem som kommer att specialisera sig på vad och inom vilka områden de kommer att vara verksamma i en organisation (Jacobsen & Thorsvik, 2008). På en revisionsbyrå finns avdelningar som innefattar bland annat skatt, rådgivning och redovisningstjänster. Att byrån i första hand bedriver sitt företag som en revisionsbyrå behöver inte betyda att det är revisionstjänsterna som ger byrån den största delen av dess inkomster (Carrington, 2010). 3.2 Allmänt om revision och revisorer Revision Ordet revision härstammar från det latinska språket och betyder åter se. En revisor har som uppdrag att granska det förflutna i ett företag under det senaste året (Jerlinger, 2009). Det som granskas är årsredovisning, bokföring och i Sverige även ledningens förvaltning av företaget, som till skillnad från många övriga länder enligt lag behöver granskas. Granskningen sker av en eller flera revisorer (Carrington, 2010; Justitiedepartementet, 2010). Revisorns granskningsresultat sammanställs i en årlig granskningsrapport och en revisionsberättelse. Revisorn har krav på sig att under revisionsprocessen dokumentera det han gör. Det är sedan detta som i en kort standardiserad version så småningom kommer att mynna ut i en revisionsberättelse som offentligheten kommer att kunna få ta del av. I den rena revisionsberättelsen kommer revisorn förkunna att han tagit del av företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning enligt de normer och lagar som gäller enligt god redovisningssed. Detta för att med hög säkerhet uttala sig om att företagets årsredovisning inte innehåller några väsentliga felaktigheter (Carrington, 2010). I Sverige uppstod den första lagen om aktiebolag år Denna lag krävde inte någon revision av företagen, det var däremot vanligt att en revisor utsågs till bolagsstämman som hölls varje år (Cassel, 1996). Det skulle dröja fram till 1895 innan den första lagen kom gällande att vissa företag skulle ha revision i Sverige (Carrington, 2010) Revisorer Många tror att redovisning och revision är samma sak, vilket inte stämmer. Något som är viktigt att belysa är att det inte får vara samma person som gör redovisningen och revisionen för ett företag. Då förekommer det jäv (Carrington, 2010). En revisor skall således vara oberoende till kunden som revisionen görs för. I revisorslagen (2001:883) finns det regler där revisorn kan avgöra om han kan anse sig vara oberoende av kunden (Carrington, 2010). 9