FÖR ENHETEN SÅNGTRASTEN UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRS SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE

Transkript

1 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRS SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE FÖR ENHETEN SÅNGTRASTEN Dokumentet innehåller redogörelse, tillämning, utvärdering, analys, resultat samt hur vi vidareutvecklar de utvecklingsprocesser som vi har valt att granska särskilt i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret Ansvarig för utveckling- och kvalitetsarbetet på Sångtrastens förskola är: Förskolechef Hjördis Jansson 1

2 Sångtrastens tillämning uppföljning, utvärdering, resultat och analys i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet ARBETSGÅNGEN I Sångtrastens arbetsplan/utbildningsplan finns det beskrivet hur förskolan arbetar med läroplanen för förskolan (Lpfö98) och de 30 strävansmålen och uppdraget i sin helhet. Arbetsplanens planer/bilagor såsom likabehandlingsplan, arbetsprocesser m.m. utvärderas och uppdateras vid olika datum under läsåret. I Sångtrastens utvecklingsplan, - planen för det systematiska kvalitéts- och utvecklingsarbetet finns endast de kunskapsområden som förskolan har valt att utveckla, fokusera på under läsåret 2016 till Det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet på Sångtrasten förskola beskriver resultat från fyra avdelningars arbete under läsåret Barnen är i åldern ett till fem år. Syftet Enhetens systematiska kvalitetsarbete är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för arbetet med läroplanen, att utveckla pedagogiska processer, att bedöma måluppfyllelse och redovisa kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det utgör underlag för kvalitetsutveckling. Målet Med kvalitetsutveckling menar jag, - är att utveckla förskolans kvalitet och lärarnas kompetens att möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Enheternas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete är ett redskap för pedagogerna och för mig som förskolechef att nå måluppfyllelse enligt intentionerna i läroplanen för förskolan (Lpfö:98/10). Dessutom bidrar det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet till att ge information om verksamheternas måluppfyllelse och barnens förändrade kunnande från en tid till en annan. Arbetsprocessen Förskolans läroplan är omfattande och komplex. Att utvärdera och granska alla mål i Lpfö 98/10 skulle bli övermäktigt. Jag som förskolechef för enheten har beslutat att enheten väljer ut de mål eller områden som vi behöver fokuserar extra på från en tid till en annan. Dessa delar kallar vi för utvecklingsområden i det systematiska kvalitetsarbetet. Hur väljer vi ut målen och kvalitetsområdena Utifrån förra årets systematiska kvalitetsarbete, omvärldsanalys, enhetens resultatanalys, skolinspektionens kritik, kund och brukarundersökningar och vad barn behöver i närtid och i en framtid prioriteras utvecklingsområden. I vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete formulerar vi målkriterier för strävansmålen inom våra utvecklingsområden. Vi har därigenom valt att fokusera på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Det innebär att vi utvärderat och granskat särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnående mål. Resultatet är beroende på (i) pedagogernas/arbetslagens kunskap och strategier hur de planerar sin verksamhet, (ii) Hur barnen kommer att utvecklas 2

3 inom utvecklingsområdena är beroende på om barnen får möta de planerade kriterierna under varje utvecklingsområde. Områden som har stått i fokus/utvecklingsområden i årets systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete är: Språk redovisas även på avdelningsnivå inom visst åldersspann Naturvetenskap och teknik Matematik Estetiska lärprocesser Kommunikation med fokus på utvecklingssamtalet med vårdnadshavare, lärprocesser och lärstrategier. Förskolechef har följt upp, förarbetat och initierat de aktuella utvecklingsområdena i förskoleenhetens kvalitetsarbete. Arbetet har förankrats i områdets utvecklingsgrupp. Beslut som togs inför läsåret 2016 och 2017 Sångtrastens förskola har under många år utvecklat sina kompetenser genom ett kollegialt riktat strukturerat lärande inom undervisning och pedagogisk dokumentation. Lärandet har varit tillsammans med andra förskoleenheter. Under läsåret fick pedagogerna 24 studietimmar inom ämnet som avslutades under hösten 2016 med en föreläsning av Per Dahlbeck där Per problematiserade förskolans undervisningsuppdrag och pedagogisk dokumentation. Per tryckte på att pedagogerna måste hitta balansen mellan undervisningen, barns inflytande, intressen och pedagogiska dokumentationen. Ni kan inte välja bort något så det handlar om att hitta balansen Efter Per Dahlbecks framträdande tog jag som förskolechef beslutet att nu måste det bli verkstad. Medarbetarna måste få chansen att vara i nuet och utveckla de teoretiska färdigheter de har fått under flera år och få tid för att implementera sina kunskaper i verksamheten. Läsåret har haft fokus på att öva, träna, tillämpa undervisning och pedagogisk dokumentation. Under utvecklingssamtalen har förskolechefen följt upp varje medarbetares kompetens inom området genom praktiskt arbete. Även på enhetens resultatdialog diskuterades nyttan av att stanna upp för att förverkliga den teoretiska kunskapen till det praktiska arbetet i verksamheten. Förskolan har getts förutsättningar till arbetet i verksamheten genom att det har planerats in mer tid utanför ordinarie timpotten, såsom fler hel och halv dagar av pedagogisk utvecklingstid. Då har pedagogerna haft tid för extra uppföljning och planering. Det har känts viktigt och nödvändigt att följa upp arbetsprocesserna inom utvecklingsområdena - var befinner vi oss nu och var är vi på väg? Medarbetarna har på så sätt kunnat stämma av var de befinner sig i förhållande till graden av måluppfyllelsen 3

4 SPRÅK Arbetet i verksamheten För sjunde året i rad har vi arbetat med att utveckla språket i förskolans verksamhet. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg i barnets identitetsutveckling till andra kunskapsområden. Språket är även centralt i förskolans arbete med att utvidga våra kunskaper kring det interkulturella förhållningssättet. Under läsåret har vi arbetat med språkundervisningen. Förskolan har tittat på barns språkliga kunskaper inom vissa åldersspann för att få en uppfattning om pedagogernas undervisningsresultat. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas kunskaper och strategier vid undervisningen och lärandet. Vi har använt oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. För övrigt har vi fokuserat på verksamhetens innehåll, atmosfären, miljön, förhållningssätt och pedagogernas uppnåendemål. Bakgrund Varför har vi genomfört Utvärderingarna 2016/2017 visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. Medarbetarna har visat hur de lutar sig mot vetenskaplig grund när det gäller språkverksamheten. Förskolan behöver utgå från helheter och hitta alla tillfällen för språklig kommunikation. Språket ska finnas med i alla situationer. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Det finns fortfarande mycket att arbeta med i miljön. Miljön har förändrats. Just nu är det en pågående process på enheten. All forskning visar att miljön har en stor betydelse för barns språkliga verksamhet. Vi måste ta nya steg men samtidigt bibehållandet det man redan har kommit överens om. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. SPRÅK Strävansmål från Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Följande kriterier ska barnen möta i verksamheten: Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Lyssna 2. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT 3. Rim och ramsor 4. Meningar och ord 5. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 6. Segmentering - 7. Syntetisering - 8. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 9. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarnas böcker. Bra språkutvecklande för de yngre) 10. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet. 4

5 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Det ska synas i planeringen att språket är planlagt. målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att förverkliga och konkretisera språkundervisningen. 2. Senast den ska det språkliga referensmaterialet ha använts på barn födda 2014 och Referensmaterial: koltis eller språklig medvetenhet. Målet är uppnått när uppdragspedagogen har genomfört referensmaterialet på barn födda 2014 och 2011, innan överenskommen tid, Senast den ska uppdragspedagogen ha använt områdets språkliga referensmaterial på barn födda 2014 och 2011 för andra gången. Målet är uppnått när uppdragspedagogen har använt referensmaterialet andra gång på barn födda 2011 och 2014 innan överenskommen tid, Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Bornholms modellen ska alla använda. Ni behöver inte följa den systematiskt 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. Alla kan utveckla lite till i sin språkliga miljö. Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål. Förändringarna ska dokumenteras. Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen av kunskapsområdet Språk har under läsåret utgått från tio områdesgemensamma kriterier samt fem punkter för arbetslagen där måluppfyllelse gäller. (Se ovan). Språkarbetet har utgått från gemensamma målkriterier och arbetslagens uppnående mål. Arbetsprocessen har diskuterats i personalgrupp och med förskolechef. Extra pedagogisk utvecklingstid har erbjudits under läsåret för att granska och följa upp utvecklingsarbetet. Personalen har arbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Medarbetarnas arbete har sin grund från Lpfö 98 rev 10, (1) Språklust (Carin Rydja), (2) Språkglädje (Ann- Katrin Svensson), (3) språklekar utifrån Bornholmsmodellen, (Ingrid Häggström), (4) Språkpåsar som är en tredimensionell arbetsmetod, (5) Karlstadmodellen samt (6) Babblarna. Babblarna är ett språkmaterial för de minsta från hattens förlag. Förskolan har också fokuserat på (7) IKT, tecken som stöd och bilder. Exempel från verksamheten Medarbetarna har planerat språkverksamheten genom undervisning/målstyrda processer, språksamlingar, måltider och i rutinsituationer. Språket har en röd tråd genom hela verksamheten. Den språkliga miljön på Sångtrastens förskola har förändrats i förhållande till VAD barn ska lära inom kunskapsområdet SPRÅK. Medarbetarna på de två yngre avdelningarna har kompetenshöjt sig inom tecken som stöd genom en utbildning på Klaraborgs specialpedagogiska enhet. Avdelningarna ville utvidga barnens språk genom att koppla ihop tecken som stöd med det verbala språket. Båda de äldre avdelningarna har genomfört ett genuint arbete i sina miljöer. Hela förskolan använder tecken som stöd, bilder, symboler, namnlappar och texter som förtydligar det talande språket. Böcker står väl synligt och på barnens nivå i sagohörnor. 5

6 En annan avdelning berättar hur de har använt IKT, Babblarna och Hopphatten för att variera barnens språkinlärning. Pedagogerna både ser och hör att barnens språk har utvecklats, då de visar prov på att de förstår. De samtalar, för en dialog i gruppen, lyssnar till varandra och visar prov på samarbete. En avdelning berättar att de arbetat hårt med att barnen ska prata i hela meningar. En annan avdelning berättar om barnens nyfikenhet på ord och vill veta vad det står på alla föremål. En tredje avdelning berättar hur den språkliga miljön gett barnen inspiration till nya lekar där de pratar mer med varandra. I grupperna får pedagogerna feedback på att barnen har utvecklats och visar prov på att de tar till sig instruktioner och utvecklar sitt lärande. Förklaringar till metoder och modeller inom arbetet med språkutvecklingen Borholmsmodellen är en metod hur man ökar barns lärande inom språk. Språklekar efter Bornholmsmodellen passar såväl barnen i förskolan, som barnen i förskoleklass och åk 1. Babblarna är ett färgglatt gäng som tagit Sverige och skandinavien med storm. Men Babblarna är ju så mycket mer än ett gäng skojiga sötnosar! Babblarna är väl genomtänkt språkträning. Inte bara för att de faktiskt hjälper till i språkutvecklingen, utan för att de gör det utan att man tänker på det. I leken med Babblarna, Babblarnas namn och deras speciella sätt att prata, så utvecklas språket. Fantastiskt, eller hur? Den pedagogiska plattformen är Karlstadmodellen och språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna älskas av alla och det fina är att varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar om i leken och äventyren i Babblarnas värld. Karlstadmodellen är namnet på en modell till språkträning som varit i ständig utveckling sedan slutet av 1970-talet under ledning av professor Iréne Johansson. Modellen har utvecklats i samarbete mellan föräldrar, personal och forskare. Universitet (Umeå universitet , Karlstads universitet ), landsting och kommuner har samverkat på olika sätt och forskning, praxis och kunskapsspridning har gått hand i hand. Utvecklandet av modellen fortsätter i takt med nya erfarenheter, nya samarbetspartners och fördjupade kunskaper. Karlstadmodellen är inte avgränsad till ålder eller diagnos. Till barn, unga och vuxna med eller utan en diagnos har modellen tillämpats. Många har haft utvecklingsstörning eller perceptionsstörning i tillägg till sin språkstörning men många har bara haft sin För att säkerställa undervisningen och varje barns utveckling har förskolan använt referensmaterialet Koltis och Språklig medvetenhet. Pedagogerna har därigenom fått svar på vilken nivå språkträningen bör ligga och även sett barnets resultat på grupp och individnivå inom språket. Att undervisa och använda referensmaterial ger pedagogen feedback på sin egen undervisning. När pedagogerna har undervisat har de utgått från de didaktiska frågorna vad, hur, varför, vem detta för att säkerställa lärandet i lärprocesserna och för att få ett resultat på hur barnet lärt sig och var barnet befinner sig i sin lärprocess och vilka lärstrategier det enskilda barnet använder sig av. Medarbetarna har sett att språkarbetet i verksamhetens olika delar gett barnen ett större intresse för ord, bild och kommunikation. För att mäta graden av medarbetarnas måluppfyllelse i verksamheten gällande språket har vi utgått från tio frågeställningar om arbetet i verksamheten. Förutsättningen för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper är att de tio områdena finns med i verksamheten. Pedagogerna 6

7 har haft fem frågeställningar om måluppfyllelse har uppnåtts inom de fastställda områdena för måluppfyllelse. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av språk i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall Förväntat utfall lyssna 4,0 4,0 rim och ramsa 4,0 4,0 meningar och ord 4,0 4,0 klappa stavelser och ord 4,0 4,0 segmentering 2,0 2,0 syntetisering 2,0 2,0 tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor 4,0 4,0 vad frågor, varför frågor, hur frågor visa intresse för bilder, symboler/bokstäver, texter och olika medier, IKT Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2017 Resultat: 100 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2016 Resultat: 94 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2015 Resultat: 100 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2014 Resultat: 97 % 4,0 4,0 4,0 4,0 2 Resultat av språket på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Utfall 4 avdelningar Förväntat utfall språkarbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Redovisa till förskolechef innan under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga kartläggningsmaterial på barn födda 2011 och Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på barn födda 2011 och Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: 2017, 100 % Resultat: % Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: % Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: 2014, 90 % 7

8 KOLTIS och SPRÅKLIG MNEDVETENHET Förskolan använder referensmaterialen KOlTIS och prövningsmaterialet Språklig medvetenhet för att få fram ett resultat på barn födda 2011 och Kolits ger svar på barnens språkproduktion, språkförståelse och kommunikativ förmåga. Prövningsmaterialet Språklig medvetenhet ger svar på barnens språkliga medvetenhet när det gäller pedagogernas undervisning inom rim, rytm, syntetisering, segmentering och ordens längd. Pedagogerna använder resultatet för att veta på vilken nivå de ska planera sin undervisning. Resultatet visar genomsnittet i varje förskolegrupp inom varje referensområde. Barnens/gruppens resultat är beroende av pedagogernas undervisning inom de olika områdena. Resultatet visar hur många barn som kan referensområdet i förhållande till mängden barn i gruppen. 3. Utfall jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden av kunskap inom varje referensområde. 16 barn födda 2013 hösten 2015 och 16 barn födda 2013 våren 2016 har deltagit. Referensområde Barn födda 2014 Barn födda 2014 Koltis Hösten 2016 Våren 2016 v-fråga 16/ Kroppsdelar Egna kroppsdelar 15/16 16/16 Prepositioner Under 12/16 12/16 På 12/16 13/16 I 13/16 16/16 Bakom 0/16 4/16 Uppmaning i två led Uppgift 1 14/16 14/16 Uppgift 2 12/16 15/16 v-fråga 9/16 12/16 Förståelse/flertal 14/16 16/16 Vilken färg? 0/16 3/16 stor 10/16 10/16 Instruktion 6/16 12/16 Instruktion 0/16 4/16 Många 0/16 3/16 Lika 0/16 3/16 DEL 3 Spontantal, kommunikation och uppmärksamhet 16/16 16/16 8

9 4 Utfall jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden av kunskap inom varje referensområde av möjliga rätta svar: 11 barn födda 2011 hösten 2016 och 11 barn födda 2011 våren 2017 har deltagit. Referensområde Språklig medvetenhet Barn födda 2011 Hösten 2016 Barn födda 2011 Våren 2017 Antal barn RIM - Betydelse/form 6/6 6/6 RYTM - Stavelser 3/6 3,2/6 SYNTETESERING - ordpussel 2,7/4 2,6/4 SEGMENTERING - ordpussel 2/4 2,5/4 ORDLÄNGD Auditiv, Visuellt 5,7/6 5,1/6 Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Ett värde på 100 % när det gäller att arbeta med de områdesgemensamma kriterierna i verksamheten är bra. Pedagogerna har lyckats hålla i och hålla ut när det gäller sina egna uppnåendemål och presterar även %. Utvärderingen visar att arbetslagen har fokuserat på att få till ett systematiskt arbete med språket i verksamheten. I avdelningarnas texter framgår det att många avdelningar har fokuserat på språket i perioder under läsåret. Några arbetslag har arbetat systematiskt med lärandeobjekt och uttrycker i sina utvärderingar att lärandeobjekten ger dem en bild av hur barnen tar till sig kunskap och hur de utvecklas. Det blir mer tydligt hur varje barn utvecklas och lär. Resultatet av KOLTIS visar att pedagogerna har arbetat och befäst kunskap hos barn födda 2014 inom kommunikation och verbal förmåga. Tabellen visar att barns kunskaper har utvecklats från en tid till en annan inom vissa områden, men inom andra inget alls. Kan det bero på att pedagogerna inte har arbetat med områdena systematiskt eller finns det andra förklaringar? Där får de yngre avdelningarna på Sångtrasten förskola ta sig en fundera. Hur ska vi få till detta på ett bra sätt så vi får en bättre progression i barns lärande. Genom referensmaterialet får pedagogerna en klar bild av på vilken nivå undervisningen ska ske. Pedagogerna ser också att deras arbete med språket ger resultat. Även resultatet av barns Språkliga medvetenhet har ökat från hösten 2015 till våren 2016 inom rytm, stavelser och segmentering, men inom ordlängd och syntetisering har värdet minskat. Pedagogernas arbete med språket har gett resultat och avdelningarna kan visa på en progression i barns lärande inom vissa områden. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi får inte sluta att bli bättre för då slutar vi att vara bra Vi bör fortsätta att: Språket är centralt i barns utveckling och här kan vi skruva lite till. Vid samtal med medarbetare ser och upplever jag att alla inte är helt förtrogna med lärandeobjekten/undervisningen. Om vi ska kunna säkerställa varje barns utveckling måste vi använda de didaktiska frågorna och då får det inte finnas frågetecken kring undervisning. Förskolan måste bli bättre på att använda de didaktiska frågorna. Det bli väldigt tydligt att pedagogerna inte använder de didaktiska frågorna i sin undervisning. Det blir för många antaganden. Vi måste bli bättre på att använda undervisnings begreppet, didaktiska frågor. Träna på att hitta balansen mellan undervisning och pedagogisk dokumentation. 9

10 Systematisera Bornholmsmodellen och övriga språkmaterial liten stund varje dag, 10 minuter. Använda referensmaterialet två gånger så vi kan se barnets utveckling och få ett (1) resultat till det systematiska utvecklingsarbetet, (2) och att arbetslagen får kunskap om på vilken nivå undervisningen ska vara. Samt att pedagogerna får ett kvitto på hur deras undervisning har ökat barnens förmågor. Hur barnen utvecklas beror på hur pedagogerna arbetar i verksamheten. Använda lärandeobjekt på språket för att kunna berätta vid utvecklingssamtal vad barnet kan och hur det har lärt sig. Lärstrategier och utvecklingsprocesser. Tips: Prova att ha språkgrupperna på olika dagar för att få mer tid till för och efterarbete. Tips: Prova att föra in mer regellekar, dans och musik, dramatisering av sagor. Dokumentera de estetiska lärprocesserna, så det syns att ni använder er av dessa. INTERKULLTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Arbete i verksamheten Språket ger nycklar till vår omvärld ju fler nycklar desto större omvärld. Pedagogernas förhållningssätt och inställning till flerspråkighet är avgörande för barnets identitet och språkutveckling. Förskolan är en mötesplats över kultur- och språkgränser. Det kan ibland vara en utmaning och samtidigt en förmån att få vara med och ta del av mångfalden. Bakgrund - Varför har vi genomfört? Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet Lpfö 98/10(s.5). Under våren 2016 har förskolechefer i Karlstad fått ta del av olika diskussioner om hur vi ska bemöta, arbeta och förhålla oss till det globala samhälle vi har idag. Interkulturellt förhållningssätt är något vi måste arbeta med i närtid och för en framtid. Förskolan ska utveckla sitt kunnande inom området. Viktigt att förstå att det är pedagogerna på förskolan som har ansvaret att arbeta med språkutvecklande metoder så att alla barn kan utvecklas 10

11 Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Att arbeta med att utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt är ett nytt utvecklingsområde på förskolan. När förskolan tar del av litteratur om ämnet förstår medarbetarna att det inte bara gäller kulturer och språk, det är så mycket större. Det har betydelse hur pedagogerna arbetar med helheten för en förskola för alla. Strävansmål från Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att utveckla varje barn. Som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet. 1. Under läsåret ska arbetslagen öka sitt kunnande inom det interkulturella förhållningssättet. Målet är nått när alla i arbetslaget innan den läst innehållet på. Sollentuna Kommuns webbsida angående interkulturellt förhållningssätt. 2. Under läsåret ska arbetslagen öka mängden av bilder, texter, symboler och tecken på avdelningen samt arbeta med appar på barnets modersmål. Målet är uppnått när arbetslaget innan den har dokumenterat och skrivit ner den ökade mängden bilder, texter, symboler och tecken på avdelningen. Målet med appar är uppnått om ni har barn med annat modersmål än svenska som har fått provat appar på sitt modersmål. 3. Under läsåret ska arbetslagen använda litteratur tillsammans med barnen som handlar om andra kulturer eller andra språk. Genomförandet kan vara genom sång, lek eller sagoläsning. Målet är uppnått när arbetslaget innan den har använt litteratur som handlar om andra kulturer och språk och genomfört detta genom sång, lek eller Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Under utvecklingsområdet interkulturellt förhållningssätt har arbetslagen haft tre målkriterier att arbeta med under läsåret. Alla målkriterier har måluppfyllelse för arbetslaget. (Se ovan). Arbetsprocessen har diskuterats i personalgrupp och med förskolechef. Extra pedagogisk utvecklingstid har erbjudits under läsåret för att granska och följa upp utvecklingsarbetet. Personalen har arbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Medarbetarnas arbete har sin grund från Lpfö 98 rev 10, Sollentuna kommuns hemsida om att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Exempel från verksamheten Vi har verkligen fått upp ögonen Vår förskola har inte så många barn från andra länder Vi har fördjupat oss i kulturer tillsammans med barnen. Världskartan/jordgloben har vi använt för att visa på olika länder. Barnen har visat stor nyfikenhet när det gäller andra språk än svenska. Att förhålla sig till ett interkulturellt synsätt har gett oss större fokus på vårt svenska språk och barns språkutveckling. Vår avdelning har valt att sätta upp flaggor från andra länder och ord på olika språk för att visa på att det finns fler språk än svenska. Att läsa böcker om andra kulturer och att vi ser olika ut blev vårt val. Vi har fått en större förståelse för andra kulturer och vad ett interkulturellt förhållningssätt är. Vi behöver lära mer så vi kan göra bättre arbete med barnen i verksamheten. 11

12 1 Resultat av interkulturellt förhållningssätt i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Alla i arbetslaget ska Utfall 4 avdelningar Förväntat utfall under läsåret öka sitt kunnande inom det interkulturella förhållningssättet genom att läsa angiven text innan under läsåret öka mängden av bilder, texter, symboler och tecken på avdelningen samt arbeta med paddan på barnets modersmål innan den under läsåret ska arbetslagen använda litteratur tillsammans med barnen som handlar om andra kulturer eller andra språk. Genomförandet kan vara genom sång, lek eller sagoläsning innan Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2017 Resultat: 100 % Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Resultatet visar att alla avdelningar har följt upp och genomfört de målkriterier som var beslutade i läsårets början. Bra resultat, men förskolan behöver arbeta mer med detta område. En avdelning beskriver sitt lärande inom interkulturellt förhållningssätt genom att beskriva att kunskapsområdet har gjort att de har satt ännu mera fokus på barns språkutveckling. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Förskolan är en del av det svenska samhällets internationalisering och det ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. I förskolan har vi möjlighet att stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett livslångt kulturellt lärande. Lära mer om kulturer. Alla människor bär på en kultur. Vi behöver inte komma från ett annat land o.ch vi behöver inte prata ett annat språk Utveckla det språkutvecklande arbetet med barnen. Ge fler språk. Arbeta konkret och tredimensionellt för att öka den språkliga förståelsen. Förskolan är en förskola för alla och då måste vi kunna möta alla barn. Anpassa undervisningen så alla kan delta. Utveckla det digitala användandet med paddan NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund Varför har vi genomfört Bakgrund För femte året i rad har vi fokuserat på naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap och teknik är ett samlingsnamn för många kunskapsområden. Exempelvis kemi, fysik, biologi, astronomi, bygg, konstruktion, m.m. I år har vi utökat antalet kriterier för att även sätta fokus 12

13 på hälsa, rörelse, maten och kroppen som vi bland annat kan koppla till biologi, kemi och fysik. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdom inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig. (Socialstyrelsen Hälsa och barn) Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. Strävansmål från Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Följande kriterier ska barnen möta i verksamheten: Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. Bland annat matens väg genom kroppen. Matens betydelse för vår hälsa välbefinnande. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. visa intresse för rörelse/gymnastik och motoriska övningar både inne och ute. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i naturvetenskap och teknik i verksamheten har under året utgått från åtta områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är fyra stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått. 13

14 Exempel från verksamheten. Pedagogerna berättar I vår barngrupp finns många nyfikna och intresserade barn. De ställer frågor, kräver svar och vill veta sammanhanget mellan olika naturvetenskapliga fenomen och inom tekniken. De förstår innebörden av de ord som vi lär, typ hypotes, friktion, reflektera, syra, magnetism, flyta-sjunka. Barnen lär oss och lockar oss att ta reda på mer. Genom vårdnadshavare får vi veta att en del av barnen gör experiment hemma. Idag kan barnen förklara vad solkatter är och berätta för sina kompisar matens väg genom kroppen. Barnen ar utvecklat sina förmågor från en tid till en annan tid. När pedagogerna arbetat med experiment ser de tydligt barnens lärprocesser. Barnen har blivit förtrogna med begrepp och kan använda sig av de nya kunskaperna i andra sammanhang. Många av barnen vill experimentera på egen hand. De visar att de törs prova och ställer hypoteser, visar intresse och ställer frågor, uppmärksammar olika fenomen. Vi kan se barnens förändrade kunnande från ett experiment till ett annat. En avdelning berättar att barnen blir extra roligt när det är en styrd experimentaktivitet. En tredje avdelning berättar hur de har arbetet med vardagsteknik och lagt fokus på påklädning. För att mäta personalens måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik har vi utgått från åtta frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft fem frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av naturvetenskap och teknik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall Förväntat utfall visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. visa intresse för rörelse/gymnastik och motoriska övningar Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området Naturvetenskap och teknik 2017 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2016 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2015 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2014 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2013 Resultat: 98 % Naturvetenskap och teknik 2012 Resultat: 92 % 2 Resultat av naturvetenskap och teknik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. 14

15 Alla i arbetslaget ska Utfall antal Förväntat utfall Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumenterat något om varje barns tankar runt ett experiment. Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Ett nytt område att dokumentera p.g.a. skolinspektionens påpekanden vid inspektionen. De ansåg att det inte syntes att förskolan arbetade med estetiska lärprocesser Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom Naturvetenskap och teknik: Resultat 2017,100 % Resultat 2016, 90 % Resultat 2015, 75 % Resultat % Resultat % Resultat % Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att alla avdelningar har uppnått graden av måluppfyllelse i verksamheten till 100 %. Vi ligger alltså kvar på 100 % och - det har vi gjort de fyra senaste åren - när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål så har det skett en utveckling. Idag är det ett resultat på 100 %, vilket arbetslagen inte har kunnat prestera sedan Övertid har vi förbättrat resultaten, så nu måste vi hålla ut och hålla i. Idag ligger förskolan på samma resultat som de hade När det gäller arbetslagsnivå, där medarbetarna har måluppfyllelse ser jag en möjlighet till utveckling trots att de har måluppfyllelse inom alla punkter. Jag ser att pedagogen måste använda de didaktiska frågorna ännu mer för att kunna generera svar utifrån undervisningsprocessen. Ser i utvärderingsmaterialet att man inte utgår från undervisningsresultat utan från vad som sker i verksamheten, görandet och inte från undervisningsdokumentationerna. Vilket betyder att lärprocesser och lärstrategier inte finns med. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi fortsätter att: Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Glöm inte de estetiska lärprocesserna och dokumentera dessa, det är först då vi kan visa vad förskolan gör. Var noga med att titta vad som efterfrågas i utvecklingsdokumentet. Ändvänd lärande objekt! För annars kan ni inte se barnens förändrade kunnande. Lärprocesser och lärstrategier Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Anteckna vad ni har utgått ifrån. Strukturera/styra undervisningen inom naturvetenskap och teknik ännu mer. Fortsätt att använda gården som en lärande miljö i vardagen. Utveckla tekniken i vardagen ännu mer. Hur fungerar ett blixtlås, kardborreband, pedalhink Låt barnen ha en hypotes om hur det fungerar, utforska hur det fungerar. 15

16 MATEMATIK Bakgrund Varför har vi genomfört Tredje året i rad har vi utvecklat matematiken i förskolan. Det handlar om matematik i vardagen på förskolan. Vi har också mätt graden av måluppfyllelse när det gäller hur vi arbetar med de estetiska lärprocesserna inom matematiken. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. MATEMATIK Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 2. Sortera och klassificera 3. Förstå lägesbegrepp 4. Förstå tid dagsrytm, månader och år 5. Att känna igen siffror 6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 7. Förstå ett till ett förhållande parbildning 8. Se mönster och former 9. Känna igen symboler 10. Använda begreppet längd 11. Se symmetri 12. Förstå det tredimensionella rummet 13. Se logisk rimlighet, problemlösning 14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt 15 Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel. o Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 2 Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. 3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i matematik i verksamheten har under året utgått från elva områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är fyra stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått/uppfyllt. Exempel från verksamheten Pedagogerna berättar att barnen visar en förståelse för innebörden av ett till fem. De flesta barn kan räkneramsan, en del barn förstår innebörden av mängd., längd, volym, riktning, antal mm. Barnen har blivit förtrogna med olika matematiska begrepp. En annan avdelning berättar hur barnen idag associerar till matematik hela tiden och många av barnen gör matematiska sagor. En tredje avdelning berättar hur de har utgått från rörelseskivan Cirkus Hoppalång 16

17 för att visa på och främja lärandet inom matematiken för barnen. Det finns också avdelningar som visar på att barnen har förståelse för parbegreppet, ordningsföljd, datum, tid och mönster. För att mäta personalens måluppfyllelse inom matematiken har vi utgått från elva frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft tre frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. Resultat av matematik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall antal avdelningar Förväntat utfall Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. Använda begreppet längd Sortera och klassificera Förstå lägesbegrepp Förstå tid dagsrytm, månader och år Att känna igen siffror Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal Förstå ett till ett förhållande parbildning Se mönster och former Känna igen symboler Se symmetri Graden av måluppfyllelse av kriterierna. Resultat 2017, 100 % Resultat 2016, 100 % Resultat 2015, 83 % Alla i arbetslaget ska Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Utfall Förväntat utfall antal avdelningar 4 4 Resultat av matematik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik: Resultat: 2017,100 % Resultat: % Resultat: % Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att alla avdelningar har uppnått graden 100 % - av måluppfyllelse när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten. När det gäller pedagogernas måluppfyllelse är den också 100 %. Sångtrastens förskola har ett bra resultat. Nu gäller det att hålla i och hålla ut. Nu är matematiken integrerad i verksamheten. 17

18 Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Miljöns betydelse för matematiska kunskaper utveckla miljön inom matematik. Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Vad finns på marknaden? Ny forskning? Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut nu gäller det att ligga i. Gör lärande objekt så ni ser barnets lärprocesser och lärprocesser. Dokumentera de estetiska lärprocesserna. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Fortsätt utveckla matematiken i vardagen. KOMMUNIKATION För fjärde året i rad har förskolan arbetat med kommunikation som ett utvecklingsområde på enheten. Det har framförallt handlat om kommunikationen mellan förskolan och hemmen. Kommunikation är ett svårt kunskapsområde. Förskolan kan aldrig veta hur mottagaren tar mot informationen. Bakgrund Varför har vi genomfört Även under detta läsår har vi fokuserat på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbetet med att skapa förtroendefulla relationer med vårdnadshavare och barn är central. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Det finns en skillnad mellan vad föräldrarna svarar och personalens uppfattning. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet. Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen 18

19 Arbetet med kommunikation mellan hemmet och förskolan har utgått från fem uppnåendemål för pedagogerna. Exempel från verksamheten Alla avdelningar beskriver hur de har synliggjort verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Avdelningarna på förskolan valde olika sätt att kommunicera verksamheten med föräldrarna. Några valde traditionella föräldramöten, andra verksamhetsbesök av föräldrarna. De avdelningar so inte haft verksamhetsbesök genomförde traditionella föräldrasamtal. Alla avdelningar visade bilsspel inför första föräldramötet för att visa upp sin verksamhet och påvisa vad läroplan och skollag säger. Avdelningarna berättar om den positiva respons de fick av föräldrarna efter avslutat föräldramöte. Många föräldrar påpekade att de fick en tydligare bild av förskolans arbete efter bildspelet. Föräldrar påpekar att de förstår förskolans uppdrag och deras barns utveckling bättre efter utvecklingssamtalet då de har fått tagit del av om hur deras barn har utvecklats från en tid till en annan. För att mäta personalens uppnåendemål inom kommunikation mellan hemmet och förskolan har vi utgått från fem frågeställningar i verksamheten till medarbetarna. Frågeställningarna var kända för alla vid läsårets start. Resultat av kommunikation mellan förskolan och föräldrar på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Alla i arbetslaget ska Utfall Förväntat utfall bjuda in till ett föräldramöte där vårdnadshavare kan ta del av 4 4 verksamheten. Slutfört innan 30/ genomföra någon form av träff kring sitt ansvarsbarn. synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 4 förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet 4 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom kommunikation Resultat: 2017, 100 % Resultat: 2016, 100 % Resultat: 2015, 92 % Under våren 2017 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått möjlighet att svara på en webbaserad enkät Kund och brukarundersökning, KBU - om vad de tycker om sin förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen är att den skulle ge information om kvaliteten inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola samt visa vilka utvecklingsbehov som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Sångtrastens förskola var 64 procent. I kommunen var svarsfrekvensen 53 %. Svarsfrekvensen i kommunen totalt var 53 %, mot förra årets 63 procent. Några av KBU frågorna har vi kopplat till kommunikation mellan hemmet och förskolan. Här kommer några exempel: 19

20 20