SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Transkript

1 SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET LÄRKAN Lärkan

2 Intro Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskoleenhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra från en tid till en annan. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj Utifrån 2014 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar, omvärldsanalys, skolinspektionens påpekanden och vad barn behöver i nutid och i en framtid prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret Språk, naturvetenskap/teknik, matematik och kommunikation med fokus på dialogen kring utvecklingssamtalet. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål. Inom några utvecklingsområden kommer vi att ta fram resultat på individnivå. Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2015 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen. B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2014/2015. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med oss till nästa år 2

3 Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren Språk Bakgrund För femte året i rad kommer vi att arbeta med att utveckla arbetet med språket i förskolans verksamhet och målen för pedagogerna. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Huvudmannen vill att enheterna även redovisar resultat på individnivå. Det betyder att vi våren 2015 ska visa resultat på individnivå när det gäller språket. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön och pedagogernas uppnåendemål. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Analys och syntes av fonemen 7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 8. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna) 9. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 10. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. 2. Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn som är födda 2012 och 2009.Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2012 och 2009 innan överenskommen tid, Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2009 och

4 o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellan. 5. Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Arbete för att nå mål/målkriterier Språket genomsyrar hela vår verksamhet tex vid samtal, dukning, måltider, påklädning mm. Vi fördjupar oss i språket vissa perioder under läsåret vecka 40 och vecka 6. I samlingen använder vi oss av språkpåsar, rim och ramsor, fingerramsor, sånger, klappa stavelser mm. Vi har språkmaterial som är tillgängligt och väl synligt för alla att använda. Vi har lappar på vardagsföremål där vi benämner dess namn. Vi har ett synligt alfabet som sitter på väggen. Uppmanar barnen att prata och talaom vad de vill. Vi benämner saker vid dess namn. Vi ord dusch barnen genom att prata om de det gör. Låter barnen återberätta enskilt eller i samling vad de har gjort tex ute eller på helgen. Vi använder I-pad, lånar böcker på bokbussen, högläsning, dator, UR program. Vi har ett gemensamt tema i huset som utgår från boken Filippa Fants fantastiska fickor. Varje fredagssamling reflekterar vi och pratar om veckan som gått. Barnen får då också komma med förslag och önskemål om vad de vill göra kommande vecka/veckor. För att vi pedagoger ska veta hur vi ska utforma vår undervisning använder vi oss av kartläggningsmaterialet Koltis, Svapp och Språksnabben. Vi använder materialet på våra ansvarsbarn. Vi använder oss av följande litteratur för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet. Språkglädje av Ann-Katrin Svensson samt Bornholmsmodellen. Vi har appar i I-paden. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor Arbetsplatsbesök av ansvarig chef samt att vi använder oss av lärandeobjekt för att se att vi ger barnen en varierande och utmanande undervisning under dagen utifrån våra utvecklingsområden samt läroplanen. Utifrån den stämmer vi av en gång per termin för att se hur arbetet fortgår. Utvärdering maj

5 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur långt har vi nått? 1. Beskriv hur inte bara ja eller nej 2. Xxx 3. Xxx 4. Xxx 5. Xxx 6. Xxxx 7. Xxxx 8. Xxxx 9. Xxxx 10. xxxxx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Beskriv vad ni har gjort, om ni uppnått målet 2. Xxxxx 3. Xxxx 4. Xxxxx 5. Xxxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Naturvetenskap/Teknik Bakgrund För fjärde året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi bör höja kvalitén. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och naturvetenskapen i miljön i vardagen? Då tänker jag inte på klossar, lego, kappla Precis som förra året blir det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, 5

6 ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. 3 Senast den första april 2015 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. 4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av 6

7 Arbete för att nå mål/målkriterier Naturvetenskap och teknik genomsyrar arbetet i vardagen. När vi arbetar och pratar om teknik/naturvetenskap påvisar vi för barnen att det här teknik och naturvetenskap vi håller på med just nu. Tex lego, sy, väva, konstruktion, pussel, klippa, brio mec, byggrum mm är en del av det material som barnen dagligen har tillgång till. I vårt arbete kring naturvetenskap och teknik ger vi barnen möjlighet att uppleva, utforska och experimentera. Det kommer vi att fortsätta med även det här läsåret. Det ger barnen erfarenhet och förståelse som de kan använda sig av i samtal om naturvetenskap och teknik. Det sker i samlingar, temaarbete och i fria leken både inne och ute. Ur program som Grej och mojäng mm kommer också att användas i undervisningen. Vi går till skogen där vi bl.a tittar på mystacken och årtidsväxlingar. Barnen kommer att utmanas genom frågor där de får tänka själva hur och varför. Vi källsorterar, återanvänder, släcker lampor när vi går ut, sparar på vatten, skickar mail till föräldrar/vårdnadshavare (sparar papper) och kontinuerligt pratar med barnen om att vi ska vara rädda om varandra och vår miljö. I vårt arbete kring hållbar utvecklig gör vi barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa och miljö för en hållbar framtid. Angående hälsa har vi fått till vår hjälp en torso där vi kan titta på och resonera om våra olika inre organ. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela. verksamheten och utgår från läroplanen (Lpfö 98/reviderad), FN s barnkonvention och Agenda 21. Vi använder oss av kompendiet och experimentlådan från NTA-projektet (som just nu är vatten) samt boken Naturvetenskap och matematik av Marie Eriksson. I ipaden har vi olika appar som barnen kan jobba med. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Arbetsplatsbesök av ansvarig chef samt att vi använder oss av lärandeobjekt för att se att vi ger barnen en varierande och utmanande undervisning under dagen utifrån våra utvecklingsområden samt läroplanen. Vi fördjupar oss i naturvetenskap och teknik vecka 45 och vecka 11. Utifrån det stämmer vi av en gång per termin för att se hur arbetet fortgår. Utvärdering maj 2015 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Xxx Beskriv hur inte bara ja eller nej 2. Xxx 3. Xxx 7

8 4. Xxxx 5. Xxxx 6. Xxx 7. xxxxx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xxx Beskriv vad ni har gjort 2 Xxx 3 xxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Matematik Bakgrund För några år sedan arbetade vi med matematik i förskolan, nu är det dags igen. Matematik i förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De ansåg att förskolorna inte arbetade med det området. P.g.a. kritiken kommer vi att arbeta med matematik under. Det handlar om matematik i vardagen på förskolan. Nuläge Matematik finns alltid med som en del i verksamheten. Vi använder och pratar matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, samling, temaarbete, matsituationer, städa/sortera efter avslutad lek mm. Vi har siffror och former på väggar och golv ute och inne, spel, pussel, böcker, mattepåsar, sorteringsmaterial mm. Litteratur som Leka och lära matematik ute (förskolan) (Naturskoleföreningen) Den magiska mattepåsen av Monica Norström Lymeus (inspirerad av Marie Louise Nysröm) Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 2. Sortera och klassificera 3. Förstå lägesbegrepp 8

9 4. Förstå tid dagsrytm, månader och år 5. Att känna igen siffror 6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 7. Förstå ett till ett förhållande parbildning 8. Se mönster och former 9. Känna igen symboler 10. Använda begreppet längd 11. Se symmetri 12. Förstå det tredimensionella rummet 13. Se logisk rimlighet, problemlösning 14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt 15. Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 2 Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. 3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Arbete för att nå mål/målkriterier Eftersom vi redan har jobbat och jobbar med matematik kommer vi att fortsätta med det vi redan gör: Vi använder oss av och pratar matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, samling, temaarbete, matsituationer, städa/sortera efter avslutad lek. Vi har siffror och former på väggar och golv ute och inne, spel, pussel, böcker, sorteringsmaterial mm. Sorterar och klassificerar genom tex städning, lekar, spel, och mattepåsar Vi har en app på vår ipad som visar en tärning som vi slår. Barnen får då städa så många saker som tärningen visar, tills allt är upplockat. Städmomentet blir roligare och barnen får matematik på köpet. Vi har även andra appar där den matematiska förmågan tränas. 9

10 Genom mattepåsar, lekar, konstruktion, böcker, temaarbete, samlingar, experiment och samtal lär vi olika lägesbegrepp, mönster, former, symboler, längdbegrepp och problemlösning. Varje samling pratar vi om dag, datum, månad och år, räknar hur många barn som inte är här och hur många barn som är här. Firar födelsedagar. På väggen har vi alla månader där det står när barnen fyller år. Vi har siffror och antal uppsatta på väggar. Magnetsiffror. Vi använder oss av boken leka och lära matematik ute från Naturskoleföreningen, Den magiska mattepåsen av Monica Norström- Lymeus (med inspiration av Marie Louise Nyberg) Vi har fått ett nytt material som heter Matte på burk (Ur) V 49 och 14 fördjupar vi oss i matematik. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Arbetsplatsbesök av ansvarig chef samt att vi använder oss av lärandeobjekt för att se att vi ger barnen en varierande och utmanande undervisning under dagen utifrån våra utvecklingsområden samt läroplanen. Vi fördjupar oss i naturvetenskap och teknik vecka 49 samt v 14. Utifrån det stämmer vi av en gång per termin för att se hur arbetet fortgår. Utvärdering maj 2015 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1 Xxx Beskriv hur inte bara ja eller nej 2 Xxx 3 Xxx 4 Xxxx 5 Xxxx 6 Xxx 7 Xxxxx 8 Xx 9 Xx 10 Xx 11 Xx 12 Xx Xx 15 xx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xxx Beskriv vad ni har gjort 2 Xxx 10

11 3 xxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Kommunikation Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbeta för förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. KBU:n visar att vi är dåliga på att kommunicera vårt uppdrag. Vad gör ungarna på förskolan hela dagarna? Det är så många föräldrar som har svarat Vet inte Här måste alla lägga fokus vid första föräldramötet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om Temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst kommer alla enheter att arbeta utifrån en ny handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Därför ska vi använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. 1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. 2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 11

12 o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort 3 Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet. Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Bemöter varje förälder på ett trevligt sätt. Även om vi inte hinner prata med varje förälder på morgonen vill vi att de ska känna sig sedda och välkomna. Om en förälder vill prata om något speciellt vid lämning el hämtning och vi inte har tid, gör vi upp en tid för samtal så fort som möjligt. På föräldramötet berättar vi vad barnen gör på förskolan under en dag. Föräldrarna är välkomna att boka samtal när som helst utöver utvecklings/uppföljningssamtal. De är också alltid välkomna att vara med på Lärkan hel eller del av dag. Utvecklings/uppföljnings/avslutnings/föräldrasamtal. Månadsblad med info om vad som hände föregående månad och vad som kommer att hända nästkommande månad. Vi har en almanacka där vi skriver i korta drag vad som händer och vad som hänt under veckan. På en anslagstavla sätter vi upp information till föräldrar/vårdnadshavare. Viktig info sätter vi upp på entrédörren. Föräldramöte på hösten för alla föräldrar, föräldramöte på våren för de blivande föräldrarna. Vi har Lucia firande och en avslutande sommarfest då föräldrar o släkt är välkomna. Temagrupperna har en varsin vägg där vi dokumenterar vad barnen jobbat med i temat. Portfoliopärmar där barnens lärande och utveckling dokumenteras från tid till annan. På vår fotoram visar vi bilder på speciella händelser ex utflykter och fester. Vi har börjat maila information till föräldrar/vårdnadshavare. På så vis når vi alla med information som kan vara svårt att få ut dels för att inte alla läser på anslagstavlan och pga stor pappersåtgång (hållbar utveckling) Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? Arbetsplatsbesök av ansvarig chef samt daglig dialog med föräldrar/vårdnadshavare genom enkäter, samt när vi har föräldra/utvecklingssamtal. Vi har också återkommande diskussioner i arbetslaget. Utvärdering maj

13 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xx 2 Xxxx 3 Xxxx Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Avdelningen/förskolans eget utvecklingsområde. En fördjupning inom ett område som stärker kvalitén och höjer personalens kompetens. Vi lär oss filma med ipaden. Målet är att vi ska lära oss filma samt att vi ska kunna visa upp korta filmer på barnens utveckling och lärande på förskolan vid utvecklings/föräldrasamtal. På höstens samtal visar vi en liten film om barnens vardag. På vårens samtal visar vi en film där vi intervjuar barnen. Dramatisera exempelvis sagor som vi filmar tillsammans med barnen. Arbete för att nå mål/frågeställningen. Vi använder ipaden för att lära oss Vi hjälper varandra. Involverar barnen. Låter oss inspireras av varandra, letar tips och inspiration på nätet. 13