LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR

Transkript

1 RUDSSKOGENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET Räven

2 Intro Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskoleenhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra från en tid till en annan. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj Utifrån 2014 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar, omvärldsanalys, skolinspektionens påpekanden och vad barn behöver i nutid och i en framtid prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret Språk, naturvetenskap/teknik, matematik och kommunikation med fokus på dialogen kring utvecklingssamtalet. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål. Inom några utvecklingsområden kommer vi att ta fram resultat på individnivå. Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2015 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen. B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2014/2015. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med oss till nästa år 2

3 Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren Språk Bakgrund För femte året i rad kommer vi att arbeta med att utveckla arbetet med språket i förskolans verksamhet och målen för pedagogerna. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Huvudmannen vill att enheterna även redovisar resultat på individnivå. Det betyder att vi våren 2015 ska visa resultat på individnivå när det gäller språket. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön och pedagogernas uppnåendemål. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Analys och syntes av fonemen 7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 8. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna) 9. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 10. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. 2. Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn som är födda 2012 och 2009.Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2012 och 2009 innan överenskommen tid,

4 3. Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2009 och o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellan. 5. Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Arbete för att nå mål/målkriterier Vi kommer att använda oss av Bornholmsmodellen, litteraturen vi använder oss utav är Lek vidare, fler språklekar efter Bornholmsmodellen, Ingrid Häggström och Anna Strid. I alla vardagssituationer försöker vi främja språket hos barnen. Språket går som en röd tråd genom verksamheten. Vi använder oss av sånger, rim och ramsor, vid vår samling är veckans ramsa och sång ett stående moment. På avdelningen finns mycket material som stimulerar språket bland annat spel som innehåller rim och ordlekar, sagodockor som kan användas vid dockteater och som stöd när vi berättar sagor för varandra. Vårt tema på Räven är natur, som vi sedan kommer att bryta ner i småteman som barnens intressen kommer att leda in oss på. Vi kommer att arbeta specifikt med språket vid våra gruppaktiviteter på tisdagar, då vi delat in barnen i tre mindre grupper, vi pedagoger kommer att ansvara cirka en månad i taget för vardera grupp. Det blir då lättare att använda sig av lärande objekt och att följa upp och utvärdera sin grupp på både individ- och gruppnivå. Vi skiftar grupp för att alla pedagoger ska få en helhetsbild av alla barn, och då lättare kunna diskutera kring varje barns utveckling. I grupperna kommer vi bland annat att fokusera på ljud, stavelser, rim, ramsor med mera. På avdelningen har vi satt upp bokstäver och siffror på väggarna, så att barnen ska få intresse för skriftspråket. Ordbilder finns också uppsatta på olika ställen på avdelningen och på barnens namn vid lunchen för att förstärka skriftspråket. Till slut lär sig barnen att koppla samman bilden och ordet. Vi använder oss av tecken som stöd vi samlingen och matsituationerna för att förstärka det talade språket. Vi kommer att starta ett mindre bokprojekt, då barnen får låna med sig en bok hem i cirka två veckor och läsa hemma med sin familj. Sedan får de ta med den tillbaka och berätta i grupp vad den handlar om och vad de tyckte om boken. Detta lär barnen att prata i grupp och att lyssna på varandra och ställa frågor. Det stärker även deras självförtroende. Barnen kommer också att få vara med och besöka bokbussen när den kommer, och vi har högläsning för barnen dagligen. Kring böckerna vi läser kommer vi att samtala, ställa frågor och diskutera med barnen om deras tankar och funderingar. Barnen får lära sig kommunicera 4

5 och återberätta dess handling. Är det något som fångar dem eller som de funderar kring söker vi vidare information kring detta med hjälp av vår läsplatta eller datorn. För att skapa intresse för olika medier kommer vi vid vissa tillfällen att visa film, låta blivande skolbarn på vårterminen få vara delaktiga i att göra en film i Imovie som en avslutning. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor Vid våra avdelningsplaneringar kommer vi att följa upp och analysera det vi gjort i våra grupper för att kunna lägga rätt nivå på hur vi ska arbeta vidare på individ- och gruppnivå. Vi ser även över vår grovplanering vad vi uppfyllt och vad vi har kvar att göra. Med hjälp av lärandeobjekten kommer vi att kunna utvärdera aktiviteterna lättare och kunna se barnens utveckling och lärande tydligare. Vi ser över resultaten från våra kartläggningsmaterial och ser över vad som i verksamheten då kan göras bättre. Utvärdering maj 2015 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur långt har vi nått? 1. Beskriv hur? inte bara ja eller nej 2. Xxx 3. Xxx 4. Xxx 5. Xxx 6. Xxxx 7. Xxxx 8. Xxxx 9. Xxxx 10. xxxxx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Beskriv vad ni har gjort, om ni uppnått målet 2. Xxxxx 3. Xxxx 4. Xxxxx 5. Xxxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. 5

6 Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Naturvetenskap/Teknik Bakgrund För fjärde året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi bör höja kvalitén. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och naturvetenskapen i miljön i vardagen? Då tänker jag inte på klossar, lego, kappla Precis som förra året blir det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat, framförallt med de yngre barnen. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Vi arbetar vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 6

7 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. 3 Senast den första april 2015 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. 4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av Arbete för att nå mål/målkriterier Vårt arbete kring Natur och Teknik kommer att utgå från boken, Naturvetenskap och matematik, Marie Eriksson. På torsdagar kommer vi att experimentera med våra NTA lådor (Natur och teknik för alla). Luft och vatten är de teman som vi kommer koncentrera oss på. Vi kommer då jobba gruppvis med detta. En pedagog ansvarar för utförandet och en pedagog är med och dokumenterar. Den som ansvarar för gruppaktiviteten använder sig av lärandeobjekt vid de tillfällena. Vid dessa tillfällen får barnen ställa hypoteser och diskutera och argumentera med varandra kring experimenten. På onsdagar kommer vi ha skogsdag, då vi koncentrerar oss på vårt tema natur. Bamse är en återkommandefigur som kommer med olika uppdrag åt barnen. Även Tore och Bettan är återkommande figurer som startar upp våra småteman. På vår avdelning håller vi på att skapa ett Naturvetenskapsrum, där konstruktion och teknik finns tillgänglig. Och här kommer vi att utföra våra experiment. Kring vårt arbete med kretslopp och källsortering tar vi hjälp av Skräpmaja. Hon hälsar på i skogen och skräpar ner och barnen får hjälpa henne att sortera rätt. Vid ett skogstillfälle ska vi gräva ner olika material i jorden och senare gräva upp dem för att ge barnen en förståelse kring vad som förmultnar och inte. Kring vårt arbete med hållbarutveckling är barnen delaktiga vid källsortering av sopor på förskolan. De får följa med till vårt sopsorteringsrum och sortera de olika materialen. Vid våra måltider får de duka av efter sig och skrapa av maten i våra matavfallspåsar för att skapa en förståelse för källsortering. På vår avdelning kommer vi at ha en årstidsvägg, där vi följer naturens årstidsväxlingar genom att vi bland annat tar med oss material från skogen in vid våra skogstillfällen och de ska få skapa årstidsträd vid årstidernas växlingar. Skapande verksamhet är också en teknik i sig, till exempel som att klippa och pärla. För att påvisa enkel teknik i vardagen kommer barnen att få undersöka sådant som finns runt omkring oss som till exempel dörrhandtag, gångjärn och dragkedjor. Vi ska göra studiebesök på en bilverkstad där vi har en förälder som arbetar. Barnen ska också få undersöka Lisas motorcykel. 7

8 Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Vi för en kontinuerlig dialog med varandra kring hur vårt arbete går, om till exempel något går att förändra och göra bättre eller om något behöver läggas extra fokus på. Vi analyserar för att kunna lägga upp vårt vidare arbete på rätt nivå både gällande individ- och gruppnivå. Vi utbyter tankar och erfarenheter med varandra i arbetslaget. Utvärdering maj 2015 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1. Xxx Beskriv hur inte bara ja eller nej 2. Xxx 3. Xxx 4. Xxxx 5. Xxxx 6. Xxx 7. xxxxx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xxx Beskriv vad ni har gjort 2 Xxx 3 xxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov 8

9 Matematik Bakgrund För några år sedan arbetade vi med matematik i förskolan, nu är det dags igen. Matematik i förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De ansåg att förskolorna inte arbetade med det området. P.g.a. kritiken kommer vi att arbeta med matematik under. Det handlar om matematik i vardagen på förskolan. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 2. Sortera och klassificera 3. Förstå lägesbegrepp 4. Förstå tid dagsrytm, månader och år 5. Att känna igen siffror 6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 7. Förstå ett till ett förhållande parbildning 8. Se mönster och former 9. Känna igen symboler 10. Använda begreppet längd 11. Se symmetri 12. Förstå det tredimensionella rummet 13. Se logisk rimlighet, problemlösning 14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt 15. Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 2 Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. 9

10 o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. 3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Arbete för att nå mål/målkriterier Boken vi kommer att utgå ifrån i vårt arbete kring matematik är Matte på burk, en arbetsmetod för förskolan, Annika Thisner. När vi har gruppaktiviteter på tisdagar kommer vi att varva språk och matematik. Boken är uppdelad utifrån siffrorna 0-10 med olika matematiska övningar som hör till. I boken ingår bland annat, antal, lägesbegrepp, tidsbegrepp, pengar som betalningsmedel, siffror mm. Vi använder oss av lärandeobjekt vid våra grupper, och kommer att koncentrera oss på en siffra vid två tillfällen för att kunna följa upp om de tagit till sig kunskapen. För att påvisa pengars värde som betalningsmedel ska vi ha en biodag på vår avdelning och en loppisdag. Då får barnen tillverka pengar och sedan betala för det de vill ha. Vi gör experiment kring vikt, av en galge gör vi en våg, och Bamse ger barnen uppdrag att bygga en gungbräda, vi provar även varför olika föremål rullar olika fort nedför en rutschkana. Leken blindbock är en bra lek för att förstå det tredimensionella rummet som vi kommer att leka tillsammans med barnen. Barnen får leda varandra och guida runt i rummet. Symmetri ska vi påvisa för barnen genom att klippa i vikta papper och att vi utforskar vår spegelbild. Geometri kommer vi att jobba med genom att använda våra geometriska former, vi leker olika lekar med dem, och till att bygga mönster med. Här kommer även då symmetri in. Vi kommer att ha dukvärdar varje vecka som hjälper till med dukningen till lunch. Då får barnen in antal och parbildning på ett naturligt sätt. På vår avdelning har vi en mätremsa där vi ska mäta barnen och sätta upp deras namn bredvid. Barnen ska också få pärla sin längd. I vardagssituationer vid påklädningen pratar vi med barnen kring logiskt tänkande till exempel kläder efter väder. Vi spelar olika spel med barnen där matematiken ingår, bland annat memory, pussel och olika sifferspel. På vår samling pratar vi om veckans dagar, månad och årstid, vi kommer att jobba vidare med detta genom att visa vårt uppblåsbara solsystem. Siffror jobbar vi med mycket på samlingen då vi visar antalen på hur många vi är och siffran på vilket datum det är. Här kommer även ordningstal in då vi benämner datumen och vilken dag i veckan det är i ordning. Vi sorterar vid städningen och barnen lär sig då klassificering. Till våren kommer vi genomföra en 5-kamps dag vid Långtäppans lekpark, då barnen bland annat får hoppa längdhopp, kasta boll och mäta hur långt de kommer, löpning, straffläggning i 10

11 fotbollsmålet där man får olika poäng beroende på vart i målet man träffar, prickkastning av någon form. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Vi följer upp arbetet vid våra gemensamma planeringar och diskuterar kring varandras lärandeobjekt. Vi för också en kontinuerlig dialog med varandra kring hur arbetet går, och analyserar för att kunna lägga upp rätt nivå på hur vi ska arbeta vidare. Vi följer även upp vår grovplanering om det är något som behöver ägnas mer tid åt, eller ändras på och vad vi ska göra framöver. Utvärdering maj 2015 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. 1 Xxx Beskriv hur inte bara ja eller nej, beroende på ålder kommer visa mål att ligga långt fram för de minsta barnen. 2 Xxx 3 Xxx 4 Xxxx 5 Xxxx 6 Xxx 7 Xxxxx 8 Xx 9 Xx 10 Xx 11 Xx 12 Xx 13 xx 14 Xx 15 xx Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xxx Beskriv vad ni har gjort 2 Xxx 3 xxxxx Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov 11

12 Kommunikation Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbeta för förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. KBU:n visar att vi kan förbättra oss i hur vi kommunicerar vårt uppdrag. Här måste alla lägga fokus vid första föräldramötet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om exempelvis Temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst kommer alla enheter att arbeta utifrån en ny handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Därför ska vi bli bättre på att använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. 1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. 2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios/dokumentation där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort 3 Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet. 12

13 Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Barnen kommer att utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, bland annat dokumentation som görs tillsammans med barnen. Viss dokumentation kommer att sättas upp på väggar som barn, föräldrar, pedagoger kan samtala kring. Och en del dokumentation sätts in i barnens portfolio. Genom att samtala kring väggdokumentation, portfolio och annan dokumentation med barnen så vill vi få dem delaktiga i sin syn på sin egen utveckling. Vi vill att barnens tankar och processer ska synliggöras i ett händelseförlopp i den mån det går för att det ska bli lättare för barnen att se sitt lärande. En fotoram finns också där bildspel på händelser i barnens vardag kommer att kunna ses av barn och föräldrar. Vi arbetar för en god kommunikation med föräldrarna, vi är noggranna att påpeka att det är fritt fram att ringa oss om det är något de vill ta upp, eller om de vill boka in ett möte med oss. Föräldrarna är välkomna att delta i vår verksamhet när de vill. Det är även viktigt med en god tamburrelation med föräldrarna. Vi uppmärksammar alltid barnen och föräldrarna som kommer. Vi vill att föräldrarna kommer in och lämnar barnen på avdelningen, de blir då mer involverade i vår verksamhet och det är inte alltid att det passar vår verksamhet att komma och möta upp i tamburen. En god kommunikation och ett gott bemötande är viktigt för oss på Räven. För att informationen och kommunikation ska vara tydlig för föräldrarna så skickar vi ut informationsbrev via mail om vad som händer och kommer att hända på Räven. Inför utvecklingssamtal kommer vi pedagoger att använda oss utav samma underlag, vi har en gemensam mall att utgå ifrån. Vi har utvecklingssamtal med de barn och föräldrar som vi ansvarar för. Vi har ett kortare samtal på hösten och ett mer ingående på vårterminen. Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? Vid våra avdelningsplaneringar kommer vi i arbetslaget att diskutera med varandra kring hur vårt kommunikationsarbete går. Utvärdering maj 2014 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1 Xx 2 Xxxx 3 Xxxx Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? 13

14 Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Avdelningen/förskolans eget utvecklingsområde. En fördjupning inom ett område som stärker kvalitén och höjer personalens kompetens. Exempel, tips på områden som ni kan fördjupa er i: Inskolning många nya metoder om inskolning finns idag att ta del av. Samlingen Vad ska samlingen i förskolan användas till. Boktips: Meningsfull samling i förskolan av Britta Olofsson. Boken handlar om samlingen utifrån olika perspektiv. Föräldrakontakt professionell föräldrakontakt. Läs Förskolan nr: 6. Det svåra samtalet Utvecklingssamtal Barn med speciella behov Barn och konst Utomhuspedagogik Sätt upp mål för området eller ställ en fråga som ni vill fördjupa er kring. Ex. Samling Vad ska samlingen i förskolan användas till? Arbete för att nå mål/frågeställningen 14