UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRS SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE

Transkript

1 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, RESULTAT OCH ANALYS AV ÅRS SYSTEMATISKA KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE FÖR ENHETEN LÅNGTÄPPAN Dokumentet innehåller redogörelse, tillämning, utvärdering, analys, resultat och uppföljning för de utvecklingsprocesser som vi har valt att granska särskilt i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret Ansvarig för utveckling- och kvalitetsarbetet på Långtäppans förskola är: Förskolechef Hjördis Jansson 1

2 Långtäppans utvecklingsprocesser, utvärdering, analys, resultat och uppföljning i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete ARBETSGÅNGEN I Långtäppans arbetsplan/utbildningsplan finns det beskrivet hur förskolan arbetar med läroplanen för förskolan (Lpfö98) och de 30 strävansmålen och uppdraget i sin helhet. Arbetsplanens planer/bilagor såsom likabehandlingsplan, arbetsprocesser m.m. utvärderas och uppdateras vid olika datum under läsåret. I Långtäppans utvecklingsplan, - planen för det systematiska kvalitéts- och utvecklingsarbetet finns endast de kunskapsområden som förskolan har valt att utveckla, fokusera på under läsåret 2015 till Det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet på Långtäppan förskola beskriver resultat från två avdelningars arbete under läsåret Barnen är i åldern ett till fem år. Syftet Enhetens systematiska kvalitetsarbete är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för arbetet med läroplanen, att utveckla pedagogiska processer, att bedöma måluppfyllelse och redovisa kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det utgör underlag för kvalitetsutveckling. Målet Med kvalitetsutveckling menar vi, - är att utveckla förskolans kvalitet och lärarnas kompetens att möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande. Enheternas systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbete är ett redskap för pedagogerna för att nå måluppfyllelse enligt intentionerna i läroplanen för förskolan (Lpfö:98/10 ). Dessutom bidrar det systematiska kvalitetsarbetet till att ge information om verksamheternas måluppfyllelse och barnens förändrade kunnande från en tid till en annan.. Arbetsprocessen Förskolans läroplan är omfattande och komplex. Därför väljer vi ut olika delar i Lpfö 98/10 som förskolan fokuserar extra på från en tid till en annan. Dessa delar kallar vi för utvecklingsområden. Utifrån förra årets systematiska kvalitetsarbete, omvärldsanalys, skolinspektionens kritik, kund och brukarundersökningar och vad barn behöver i nutid och i en framtid prioriteras utvecklingsområden. I vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete formulerar vi målkriterier för strävansmålen inom våra utvecklingsområden. Vi har därigenom valt att fokusera på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Det innebär att vi utvärderat och granskat särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnående mål. Resultatet är beroende på (i) pedagogernas/arbetslagens kunskap och strategier hur de planerar sin verksamhet, (ii) Hur barnen kommer att utvecklas inom utvecklingsområdena är beroende på om barnen får möta de planerade kriterierna under varje utvecklingsområde. 2

3 Områden som har stått i fokus/utvecklingsområden i årets systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete är: Språk redovisas även på individnivå inom visst åldersspann Naturvetenskap och teknik Matematik Estetiska lärprocesser Kommunikation med fokus på utvecklingssamtalet med vårdnadshavare, lärprocesser och lärstrategier. Förskolechef har följt upp, förarbetat och initierat de aktuella utvecklingsområdena på alla förskoleenheter. Arbetet har förankrats i områdets utvecklingsgrupp. Inom utvecklingsområdet kommunikation har alla medarbetare genomgått en kompetenshöjning genom ett riktat kollegialt lärande. Syftet med kompetenshöjningen var att höja kompetensen för alla medarbetare för att kunna skriva fram lärprocesser och lärstrategier på ett professionellt sätt. Det kollegiala lärandet har varit riktat och utgått från tre böcker som alla har fokuserat på barns förändrade kunnande. Huvudboken av de tre böckerna har varit Att undervisa barn i förskolan. Varje medarbetare har fått 16 timmars kompetenshöjning. Åtta timmar i kollegiala möten och åtta timmar för inläsning. Hur har medarbetarnas kompetens påverkats av kompetensinsatsen, en kvalitativ undersökning efter avslutad kompetenshöjning En kompetenshöjning är kostsam och ansträngande för alla inblandade. Därför är det av intresse att ta reda på om medarbetarnas kompetens har ökat eller inte ökat genom det kollegiala lärandet. Det är också av intresse att få veta hur den eventuella kompetenshöjningen har påverkat deras kunskap att skriva fram barns utveckling mot målen, genom att beskriva lärprocesser och lärstrategier. Materialet har sorterats, analyserats och strukturerats utifrån huvudfrågorna som lärarna har svarat på. Därefter har materialet kategoriserats i fyra olika kategorier. Resultat Det finns såväl likheter som olikheter mellan lärarnas uppfattning om det kollegiala lärandets påverkan för att höja kompetens kring dokumentationen för barns utveckling mot målen. I tabellen har jag åskådliggjort hur resultatet fördelade sig utifrån de fyra olika kategorierna. Resultatet är baserat på intervjuer. I tabellen kan vi se fördelning av lärarens uppfattning i procent utifrån intervjumaterialet. Intervjufrågor JA NEJ TVEKSAM Anser du att det kollegiala lärandet höjt din kompetens? 82 % 18 % 0 % Känner du dig säkrare i att beskriva ett barns lärprocesser idag än innan det kollegiala lärandet? Finns det en levande diskussion kring barns utveckling mot målen i arbetslaget i form av att beskriva lärprocesser och lärstrategier. Är kollegialt lärande en framgångsfaktor för att höja kompetensen hos pedagoger? 72 % 18 % 10 % 72 % 18 % 0 % 80 % 20 % 0 % Resultat fortsättning på nästa sida --- 3

4 Det här är en undersökning där jag fokuserade på hur vi kan förklara barns utveckling mot målen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Målet med undersökningen är hur ett kollegialt lärande kan påverka en kvalitetshöjning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Mitt resultat visar generellt på att ett kollegialt lärande ökar kompetensen hos alla, även om det finns olikheter i resultatet. Hela 82 % tycker att de kan mer idag efter det strukturerade kollegiala lärandet som genomförs på mina skolenheter. 80 % av de pedagoger som ingick i undersökningen anser också att det kollegiala lärandet är en framgångsfaktor på förskoleenheterna. Intressant för läsaren hade varit att presentera alla svaren på frågorna för att få en mer detaljrik bild, men omfånget på arbetet har sina begränsningar. Citat från en pedagog. Ja! Det bidrar till att vi pedagoger införskaffar oss ny kunskap om barn och barns lärande som vi sen kan använda i vår verksamhet. På så sätt kan vi bli bättre pedagoger och verksamheten kan få bättre kvalité. Det är även nyttigt för oss pedagoger att träffa pedagoger från andra förskolor och diskutera tillsammans. Förskolan har getts förutsättningar till arbetet i verksamheten genom att mer tid utanför ordinarie timpotten har planerats in, såsom fler hel och halv dagar, där det getts tid för extra uppföljning och planering. Det har känts viktigt och nödvändigt att följa upp arbetsprocesserna inom utvecklingsområdena - var befinner vi oss nu och var är vi på väg? Medarbetarna har på så sätt kunnat stämma av var de befinner sig i förhållande till graden av måluppfyllelsen Arbetet i verksamheten 4

5 SPRÅK För sjätte året i rad arbetar vi med att utveckla arbetet med språket i förskolans verksamhet. Språket är av central betydelse i barns lärande och viktigt i alla sammanhang för lärandet. Under har vi fokuserat på den språkliga verksamhetens innehåll, miljön och pedagogernas måluppfyllelse. Pedagogerna fick till uppgift att använda de estetiska lärprocesserna och synliggöra den i dokumentationen tillsammans med barnen. Vi har också använt referensmaterial för att få ett resultat på hur pedagogerna undervisar/arbetar med barns språkutveckling. Bakgrund Varför har vi genomfört Utvärderingarna 2015/2016 visade att alla hade uppnått graden av måluppfyllelse när det gällde att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. Medarbetarna har visat hur de lutar sig mot vetenskaplig grund när det gäller språkverksamheten. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Det finns fortfarande mycket att arbeta med i miljön och hur förskolan kan använda de estetiska lärprocesserna på ett mer tydligt sätt i verksamheten. Vi behöver höja ribban när det gäller miljön, den språkliga miljön. All forskning visar att miljön har en stor betydelse för barns språkliga verksamhet. Vi måste ta nya steg men samtidigt bibehållandet det man redan har kommit överens om. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. SPRÅK Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Analys och syntes av fonemen 7. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn som är födda 2012 och Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2012 och 2009 innan överenskommen tid, Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2009 och o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 5

6 o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellan. Senast den första oktober 2014 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen av kunskapsområdet Språk har under läsåret utgått från nio områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse.(se ovan). Språkarbetet har utgått från gemensamma målkriterier och arbetslagens uppnående mål. Årets utmaning har varit att dokumentera de estetiska lärprocesserna inom språket. Personalen har arbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom litteratur såsom, Språklust av Carin Rydja, språkleker efter Bornholmsmodellen, Ingrid Häggström, Babblarna, språkmaterial för de minsta från hattens förlag, IKT, tecken som stöd och bilder. Medarbetarna har planerat språkverksamheten inom de teman som har varit aktuella på avdelningarna. Det har skett genom undervisning, målstyrda processer, språksamlingar, måltider, estetiska lärprocesser och i rutinsituationer. Språket har en röd tråd genom hela verksamheten. Den språkliga miljön på Långtäppan har utvecklats. En avdelning har utvecklat sina samlingar och delat in barnen i mindre grupper. Andra har medvetet använt måltiderna och rutinsituationer (påklädning, blöjbyte, mm) som bra tillfällen att medvetet arbeta med språket och dialogen. Vid matsituationerna sitter vi en vuxen vid varje bord för att fokus hela tiden ska ligga på dialog med barnen. Andra har arbetat med att kontinuerligt träna barnen på att lyssna. Främst har detta skett vid samlingen och matsituationen. Vi har lagt fokus på lyssnande och turtagning då vi upplevde att barnen hade ett stort behov av detta. I den stora samlingen med de äldre barnen har vi använt oss av en talpinne (ett tips vi har fått av en specialpedagog). Detta har gjort det tydligt för barnen att veta vem som pratar och vem man ska fokusera sin uppmärksamhet på. Båda avdelningarna har försökt att utforma en miljö med material som riktat sig till olika åldrar och som stimulerat intresset för ljud, bokstäver och begrepp. Pedagogerna anser att den språkliga miljön alltid kan förbättras och tittar kontinuerligt på vad som kan utvecklas. Borholmsmodellen är en metod hur man ökar barns lärande inom språk. Språklekar efter Bornholmsmodellen passar såväl barnen i förskolan, som barnen i förskoleklass och åk 1. Babblarna är ett färgglatt gäng som tagit Sverige och skandinavien med storm. Men Babblarna är ju så mycket mer än ett gäng skojiga sötnosar! Babblarna är väl genomtänkt språkträning. Inte bara för att de faktiskt hjälper till i språkutvecklingen, utan för att de gör det utan att man tänker på det. I leken med Babblarna, Babblarnas namn och deras speciella sätt att prata, så utvecklas språket. Fantastiskt, eller hur? Den pedagogiska plattformen är Karlstadmodellen och språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna älskas av alla och det fina är att varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar om i leken och äventyren i Babblarnas värld. För att säkerställa undervisningen och varje barns utveckling har förskolan använt referensmaterialet Koltis och Språklig medvetenhet. Pedagogerna har därigenom sett vilken nivå språkträningen bör ligga och även sett barnets resultat på individnivå inom språket. Att undervisa och använda referensmaterial ger pedagogen feedback på sitt eget arbete/undervisning. 6

7 När pedagogerna har undervisat har de utgått från de didaktiska frågorna vad, hur, varför, vem detta för att säkerställa lärandet i lärprocesserna och för att få ett resultat på hur barnet lär och var det befinner sig i sin lärprocess och vilka lärstrategier det enskilda barnet använder sig av. Medarbetarna har sett att språkarbetet i verksamhetens olika delar gett barnen ett större intresse för ord, bild och kommunikation. Pedagogerna upplever att barnen använder ett nyanserat talspråk, har ett bra ordförråd och många begrepp samt använder sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Många av barnen och då framförallt de äldre, visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Barnen visar ett stort intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Många barn har lärt sig att skriva sitt namn och ökat sitt intresse för ord och bild. De vågar prata inför sina kompisar t ex på samlingen. De barn som vid terminens början ännu inte hade ett utvecklat språk har utvecklat sitt uttal och utökat sitt ordförråd. De barn som har ett annat modersmål än svenska har utvecklat sitt svenska språk och fått rikare ordförråd, samt utvecklat förmågan att kommunicera med andra på svenska. För att utöka barnens ordförråd och utveckla deras språk har vi haft mycket sång-och musiksamlingar. Pedagogerna har också lagt märke till att barnen hanterar och löser konflikter bättre. De mindre barnen vågar uttrycka sig och samtala mer i mindre grupp. De äldre barnen stimulerar de mindre barnen i sin språkutveckling. För att mäta graden av medarbetarnas måluppfyllelse i verksamheten gällande språket har vi utgått från nio frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Förutsättningen för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper är att de nio områdena finns med i verksamheten. Pedagogerna har haft sex frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse inom de fastställda områdena för måluppfyllelse. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av språk i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall 2 avdelningar Förväntat utfall 2 avdelningar lyssna 2,0 2,0 rim och ramsa 2,0 2,0 meningar och ord 2,0 2,0 klappa stavelser och ord 2,0 2,0 fonemen 1,0 2,0 analys och syntes av fonemen 1,0 2,0 tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor 2,0 2,0 visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 2,0 2,0 visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT 1,0 2,0 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2016 Resultat: 83 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2015 Resultat: 100 % Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området SPRÅK 2014 Resultat: 94 % 7

8 2 Resultat av språket på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Utfall 2 avdelningar under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. 2,0 Förväntat utfall 2 avdelningar 2,0 Senast den ska arbetslaget använda områdets språkliga 2,0 kartläggningsmaterial på barn födda 2010 och ,0. Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Ett nytt område att dokumenterat p.g.a. skolinspektionens påpekanden vid inspektionen 2,0 2,0 Senast den ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på barn födda 2010 och ,0 2,0 Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 2,0 2,0 Senast den första oktober 2015 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har 1,5 2,0 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: ,5 % Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: % Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom SPRÅK Resultat: 2014, 90 % KOLTIS och SPRÅKLIG MNEDVETENHET Förskolan använder referensmaterialen KOlTIS och prövningsmaterialet Språklig medvetenhet för att få fram ett resultat av barn födda 2010 och Kolits ger svar på barnens språkproduktion, språkförståelse och kommunikativ förmåga. Prövningsmaterialet Språklig medvetenhet ger svar på barnens språkliga medvetenhet när det gäller pedagogernas undervisning inom rim, rytm, syntetisering, segmentering och ordens längd. Pedagogerna använder resultatet för att veta på vilken nivå de ska planera sin undervisning. Resultatet visar genomsnittet i varje förskolegrupp inom varje referensområde. Barnens resultat är beroende av pedagogernas undervisning inom de olika områdena. Resultatet visar hur många barn som kan referensområdet i förhållande till mängden barn i gruppen. 8

9 Utfall jämförelse med förväntat utfall. Tabellen visar graden av kunskap inom varje referensområde av möjliga rätta svar: 3 barn födda 2010 har deltagit på hösten 2015 och 2 barn på våren Referensområde Barn födda 2009 Barn födda 2009 Språklig medvetenhet Hösten 2014 Våren 2015 Antal barn 3 2 RIM - Betydelse/form 18/18 12/12 RYTM - Stavelser 9/12 12/12 SYNTETESERING - ordpussel 11/12 8/8 SEGMENTERING - ordpussel 12/12 8/8 ORDLÄNGD Auditiv Visuellt 18/18 12/12 Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Långtäppans förskola har inte haft förutsättningar för att genomföra referensmaterialet (Koltis) för de barn som är födda När det gäller graden av måluppfyllelse i verksamheten har arbetslagen ett sämre resultat 2016 än Resultatet var 100% 2015 mot 83 % Det är en sänkning 17 procentenheter. Ett antagande är att det är svårt att hålla en hög kvalitet när alla inte är utbildade i arbetslagen. Även när det gäller arbetslagens uppnåendemål så har långtäppan presterat ett sämre resultat 2016 än Långtäppan har 12,5 procentenheter sämre än Genom referensmaterialet språklig medvetenhet får pedagogerna en klar bild av på vilken nivå undervisningen ska ske. Pedagogerna ser också att deras arbete med språket ger resultat, genom att barnen visar prov på sina förmågor. Pedagogernas arbete med de äldre barnen har gett resultat och avdelningarna kan visa på en progression i barns lärande inom språket. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi får inte sluta att bli bättre för då slutar vi att vara bra Vi bör fortsätta att: Språket är centralt i barns utveckling och här kan vi skruva lite till. Vid mina medarbetarsamtal hör och upplever jag att alla inte är helt förtrogna med lärandeobjekten/undervisningen. Om vi ska kunna säkerställa varje barns utveckling måste vi använda de didaktiska frågorna och då får det inte finnas frågetecken kring undervisning. För att uppfylla intentionerna i Lpfö98/10 måste förskolan arbeta med undervisning och barns inflytande och intresse. Här kommer pedagogerna att få en kompetensutbildning under september Medarbetarna ska få kompetenshöjning inom Learning study och pedagogisk dokumentation av Peter Dahlbeck från Malmö. Systematisera Bornholmsmodellen och övriga språkmaterial liten stund varje dag, 10 minuter. Använda referensmaterialet två gånger så vi kan se barnets utveckling och få ett (1) resultat till det systematiska utvecklingsarbetet, (2) och att arbetslagen får kunskap om på vilken nivå undervisningen ska vara. Samt att pedagogerna får ett kvitto på hur deras undervisning har ökat barnens förmågor. Använda lärandeobjekt på språket för att kunna berätta vid utvecklingssamtal vad barnet kan och hur det har lärt sig. Lärstrategier och utvecklingsprocesser. 9

10 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund Varför har vi genomfört. För femte året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Vi bör höja kvalitén. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Hur kan vi föra in tekniken och naturvetenskapen i miljön i vardagen? Hur kan vi föra in de estetiska lärprocesserna i teknik och naturvetenskap? Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet o Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i naturvetenskap och teknik i verksamheten har under året utgått från sju områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är fem stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått. 10

11 Exempel från verksamheten. Under läsåret har pedagogerna tillsammans med barnen källsortera papper, matrester, kartong, förpackningar m.m. Pedagogerna har arbetat konkret med källsortering. I samtliga planerade aktiviteter har vi fört dialoger och samtal med barnen för att höra deras åsikter, intressen och kunskaper och därifrån gått vidare till nästa steg. Ett arbetslag har man lutat sig mot undervisning på Vygotskys tankar om interaktivitet, där vi i samspel och samarbete med barnen genomför arbetet. Ett annat arbetslag har arbetat runt boken Naturvetenskap & matematik i förskolan av Marie Eriksson. Arbetslagen har gjort några experiment med barnen. Vid dessa tillfällen har barnen fått fundera och spekulera kring experimentets utgång. Pedagogerna har uppmärksammat att barnen har fått större och större kunskaper om naturvetenskap och teknik. Eftersom teknik och naturvetenskap är ett återkommande utvecklingsområde som intresserar barnen, har pedagogerna haft möjlighet att bygga på deras kunskaper år efter år. De flesta barn visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. Barnen har visat förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Barnen har en förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap För att mäta arbetslagens måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik har vi utgått från sju frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft fem frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. 1 Resultat av naturvetenskap och teknik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall 2 avdelningar Förväntat utfall 2 avdelningar visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större 2 sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2 visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 1 2 visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 1 2 tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger 2 2 ihop Ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 2 2 visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 1 2 visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 1 2 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området: Naturvetenskap och teknik 2016 Resultat:71 % Naturvetenskap och teknik 2015 Resultat:100 % Naturvetenskap och teknik 2014 Resultat:100 % 11

12 2 Resultat av naturvetenskap och teknik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål. Alla i arbetslaget ska Utfall antal 2 avdelningar Förväntat utfall En 2 avdelningar Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. 2 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. 1 2 Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. 1 2 Arbetslagens arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund 2 2 och beprövad erfarenhet Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Ett nytt område att dokumenterat p.g.a. skolinspektionens påpekanden vid inspektionen. De ansåg att det inte syntes att förskolan arbetade med estetiska lärprocesser. 2 2 Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom Naturvetenskap och teknik: Resultat % Resultat % Resultat % Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att graden av måluppfyllelse av kriterierna i verksamheten har sjunkit med 25 %, det gäller även arbetslagens uppnåendemål. En förklaring är att en av avdelningarna haft två långa sjuksskrivningar och dessa tjänster har inte kunnat tillsats av behörig personal. Vi får ta nya tag inför nästa läsår och hoppas att arbetslagen är intakta. Resultatet är inte tillfredställande. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Vi fortsätta att: Viktigt med behörig personal på alla avdelningar för att ha chansen att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Glöm inte de estetiska lärprocesserna och dokumentera dessa. Ändvänd lärande objekt! Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Pedagogernas uppnåendemål ska vara 100 procent. Håll i och håll ut Strukturera/styra undervisningen inom naturvetenskap och teknik ännu mer. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Utveckla tekniken i vardagen Hur fungerar ett blixtlås, kardborreband, pedalhink Låt barnen ha en hypotes om hur det fungerar och sedan utforska hur det fungerar. 12

13 MATEMATIK Bakgrund Varför har vi genomfört För några år sedan arbetade vi med matematik i förskolan, nu är det dags igen. Matematik i förskolan var ett kunskapsområde som skolinspektionen hade åsikter om. De ansåg att förskolorna inte arbetade med det området. P.g.a. skolinspektionens kritik kommer vi att fortsätta arbeta med matematik under Det handlar om matematik i vardagen på förskolan. Vi kommer också att mäta graden av måluppfyllelse när det gäller hur vi arbetar med de estetiska lärprocesserna inom matematiken. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 2. Sortera och klassificera 3. Förstå lägesbegrepp 4. Förstå tid dagsrytm, månader och år 5. Att känna igen siffror 6. Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 7. Förstå ett till ett förhållande parbildning 8. Se mönster och former 9. Känna igen symboler 10. Använda begreppet längd 11. Se symmetri 12. Förstå det tredimensionella rummet 13. Se logisk rimlighet, problemlösning 14. Förstå att olika saker väger olika, ha olika vikt 15 Förstå betydelsen av pengar som betalningsmedel. o Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhetunder läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet. Gör lärandeobjekt! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med matematik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. 1 Senast den första december 2014 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan har sett över sin matematiska miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns matematiska förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. 3 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Resultat - hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Undervisningen i matematik i verksamheten har under året utgått från femton områdesgemensamma kriterier samt arbetslagens måluppfyllelse som är tre stycken. Arbetslagens måluppfyllelse har varit tydlig med hur och när målet ska vara uppnått. 13

14 Exempel från verksamheten. Arbetslagen ser ett stort matematikintresse hos alla barn. Barnen räknar hela tiden, även de barn som inte räknade i början av läsåret har fått ett intresse för siffror nu. De stora barnen inspirerar de små till att räkna. Barnen använder matematik i många olika sammanhang t.ex. i leken och vid matsituationen. De har börjat tillämpa sina kunskaper mer i vardagen. Barnen använder matematik i meningsfulla sammanhang i vardagen. Barnen visar också ett stort intresse för att förstå tid och rum För att mäta personalens måluppfyllelse inom matematiken har vi utgått från femton frågeställningar om arbetet i verksamheten till medarbetarna. Pedagogerna har haft fyra frågeställningar om de har uppnått måluppfyllelse. Resultat är beroende av pedagogernas strategier i verksamheten och hur de planerar sin undervisning. Frågeställningarna var kända för pedagogerna vid läsårets start. Resultat av matematik i verksamheten Andelen avdelningar som har uppnått angivna kriterier i sin verksamhet. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av måluppfyllelse i verksamheten inom varje kriterium Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att Utfall antal 2 avdelningar Förväntat utfall 2 avdelningar Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera 2 2 efter avslutad samling eller lek. Använda begreppet längd 2 2 Sortera och klassificera 2 2 Förstå lägesbegrepp 2 2 Förstå tid dagsrytm, månader och år 2 2 Att känna igen siffror 2 2 Att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 2 2 Förstå ett till ett förhållande parbildning 2 2 Se mönster och former 2 2 Känna igen symboler 2 2 Se symmetri 2 2 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik: Resultat: 2016, 100 % Resultat: 2015, 100 % Resultat av matematik på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Tabellen visar graden av uppnåendemål i arbetslaget inom varje mål Alla i arbetslaget ska Utfall antal avdelningar Förväntat utfall 2 avdelningar Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med matematik i sin dagliga 2 verksamhet. Gör lärandeobjekt! 2 Senast den första december 2015 ska arbetslaget ha sett över sin matematiska miljö. 2 Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har 2 Arbetslagens matematikarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad 2 erfarenhet. 2 Lärandet ska ske genom estetiska lärprocesser. Ett nytt område att dokumenterat p.g.a. skolinspektionens påpekanden vid inspektionen. De ansåg att det inte syntes att förskolan arbetade med estetiska lärprocesser. 2 2 Graden av måluppfyllelse för arbetslaget av samtliga kriterier i verksamheten inom området matematik: Resultat: 2016, 100 % Resultat: 2015, 100 % 14

15 Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Utvärderingarna visar att alla har nått graden 100 %. Resultatet är bra när det gäller måluppfyllelse när det gäller att planera in kriterierna i verksamheten och när det gäller pedagogernas måluppfyllelse. Nu kommer det svåra att hålla i och hålla ut, inför kommande läsår. Pedagogerna tar även upp vikten av utbildad personal. Det är tungt att dra när alla inte har samma intentioner. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Strukturera och organisera verksamheten för att bibehålla kvalitén. Hur ofta återkommer ämnet i verksamheten? Strukturera undervisningen i utemiljön. Använd de estetiska lärprocesserna och dokumentera dessa. Tänk på att lärandet ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Strukturera/styra undervisningen inom matematiken. Gör lärande objekt. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Utveckla matematiken i vardagen. KOMMUNIKATION För fjärde året i rad arbetar vi med kommunikation som ett utvecklingsområde på enheten. Bakgrund Varför har vi genomfört Även under detta läsår har vi fokuserat på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Vi är inte dåliga men vi kan alltid bli bättre och arbeta för förtroendefulla relationer. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. Under detta läsår har vi provat ett nytt sätt att möta våra vårdnadshavare. Vi har bjudit in vårdnadshavarna till en träff på förskolan där barnen får visa sin arbetsplats för föräldrarna, samt visa på vad ungarna gör på förskolan hela dagarna. Träffen har skett i små grupper, 5 6 barn/omgång och en pedagog. Arbetsprocessen Hur har vi genomfört Se sid 2. Där finns arbetsprocessen beskriven inom alla utvecklingsområden. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa den ny handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet. 15

16 Resultat hur långt har vi nått i förhållande till de nationella målen Arbetet med kommunikation mellan hemmet och förskolan har utgått från fem uppnåendemål för pedagogerna. Alla avdelningar beskriver hur de har synliggjort verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Arbetslagen berättar hur de kopplar sina aktiviteter till förskolans nationella mål. Avdelningarna hat fotoramar på sina avdelningar där de visar dagens händelser. Pedagogerna förklarar också att det är svårt att hålla en hög kvalitet när de arbetar med outbildad personal. Idag är det svårt att få utbildad personal vid längre sjukfrånvaro, vilket gör att verksamheten kan halta i perioder. Alla barn har en portfolio där deras utveckling finns dokumenterad. Personalen berättar också hur de följer varje barns utveckling genom att använda referensmaterial, didaktiska frågor och observationer. Alla avdelningar gjorde ett bildspel inför första föräldramötet för att visa upp sin verksamhet och påvisa vad läroplan och skollag säger. Avdelningarna berättar om den positiva respons de fick av föräldrarna efter avslutat föräldramöte. Förskolan uppmuntrar föräldrar att ställa frågor om det är något de undrar över eller funderar på. Vi har fått positiv feedback från föräldrarna både vid utvecklingssamtal och vid vardaglig kommunikation. Föräldrarna upplever att barnen är positiva och trygga här. Under läsåret har alla enheter arbetat utifrån en ny handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Därför ska vi använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. För att mäta personalens uppnåendemål inom kommunikation mellan hemmet och förskolan har vi utgått från fem frågeställningar i verksamheten till medarbetarna. Frågeställningarna var kända för alla vid läsårets start. Resultat av kommunikation mellan förskolan och föräldrar på pedagognivå/arbetslaget Andelen avdelningar som har uppnått angivet mål för arbetslaget. Utfall jämförelse med förväntat utfall Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom kommunikation Alla i arbetslaget ska Utfall antal avdelningar 2 Förväntat utfall 2 avdelningar Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Uppnåendemål för arbetslaget av samtliga kriterier inom kommunikation Resultat: % Resultat: % Resultat: % 1,5 1,5 2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre 1,5 2 dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Alla avdelningar ska visa ett bildspel som berättar om förskolans uppdrag och genomförande. 2 2 Alla medarbetare ska bjuda in föräldrar i små grupper för att ta del av barnens dag på förskolan

17 KBU Under våren 2016 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått möjlighet att svara på en webbaserad enkät Kund och brukarundersökning, KBU - om vad de tycker om sin förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen är att den skulle ge information om kvaliteten inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola samt visa vilka utvecklingsbehov som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Långtäppans förskola var 89 %, vilket är mycket bra Svarsfrekvensen i kommunen totalt var 53 %. Några av KBU frågorna har vi kopplat till kommunikation mellan hemmet och förskolan: Här är några exempel.. 17

18 Resultat från vårdnadshavarnas arbetsplatsbesök. Vad tyckte vårdnadshavarna? Vårdnadshavarna fick svara på sex frågor utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Långtäppans förskola var 24 %. Förskolan redovisar det genomsnittsliga resultatet från sex frågor; Långtäppans totala resultat: 56 % svarade värde 5, 27 % svarade värde 4 17 % svarade 3 eller lägre. Långtäppan fick ett bra resultat. 83 % har svarat fyra och fem. Resultat från medarbetarnas kring arbetsplatsbesöket. Vad tyckte personalen? Medarbetarna fick svara på sex frågor utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen för personalen på Långtäppans förskola var 100 %. Förskolan redovisar det genomsnittsliga resultatet från sex frågor; 29 % svarade värde 5, 58 % svarade värde 4 13 % svarade 3 eller lägre. Långtäppans personal fick ett bra resultat. 87 % har svarat fyra och fem. Analys och lärdom Hur kan vi förklara resultatet Trots personalens höga ambitioner med att upprätthålla en bra kommunikation mellan föräldrar och förskolan så når de inte ända fram. Det finns en skillnad i vad personalen upplever och vad föräldrar svarar. Vi kanske aldrig kan få 100 % nöjda vårdnadshavare, men 18

19 vår sträva ska finnas. Förskolan måste inför kommande föräldramöten att vara ännu tydligare med informationen kring förskolans uppdrag och de nationella målen. Månadsbreven/veckobrev är populära och möjliggjort föräldrarnas insyn i förskolan. Utvecklingssamtalen ska bli mer konkreta och vi sak visa resultat hur deras barn lyckas i sitt livslånga lärande. För att klara det måste alla arbeta med didaktiska frågor och lärandeobjekt. Utvecklingsbehov Vad ska vi göra bättre Informera om barns första skola på första föräldramötet. Förbättra utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet och visa på resultat av barnens lärande och lärstrategier. Arbeta med de didaktiska frågorna. För att klara det måste ni använda er av lärandeobjekt. Pedagogernas uppnåendemål ska alltid vara 100 % Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Använda utemiljön hitta tillfällen i vardagsarbetet. Lärobjekt, observationer, beskriva lärprocesser och lärstrategier. Barnens röster ska finnas med i dokumentationen. Först och främst ska arbetslagen synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation och lärprocesser i andra hand kan vi marknadsföra vår verksamhet genom fotoramen som är en ögonblicksbild av förskolans verksamhet. Underlag till Långtäppans systematiska utvecklings- och kvalitets arbete är avdelningarnas egna utvärderingar av utvecklingsplanerna på förskolan i det systematiska utvecklings- och kvalitets arbete samt kommunens kund och brukar undersökning. Vill man läsa varje avdelnings Mysak och Skrållan- utvärdering på Långtäppans förskola, så finns de på berörda avdelningarna. Ansvarig för det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet Förskolechef på Långtäppans förskola Hjördis Jansson 19