ANALYS - LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYS - LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR"

Transkript

1 ANALYS - LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR Energieffektivisering i byggnader Utarbetad av Margot Bratt och Agneta Persson, WSP Sverige AB Stockholm, Januari, 2010

2 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system och produkter tidigare kommer ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: Akademiska Hus Castellum/Brostaden Diligentia Fabege Fortifikationsverket Jernhusen Locum Lokalförsörjningsförvaltningen - LFF LFV Midroc Skolfastigheter i Stockholm - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är knutna även: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna CIT Energy Management 2(17)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Uppdrag 4 Metoder för bedömning av lönsamhet 5 Intervjuer med två företag inom Belok 9 3(17)

4 Inledning Lokalfastigheter använder årligen drygt 20 TWh värmeenergi och drygt 20 TWh el energi. Det finns bland annat ett uttalat mål satt av EU och svenska regeringen att energianvändningen i byggnadsbeståndet skall i stort halveras till Under de närmaste 10 åren kommer det att krävas stora insatser i de fastigheter som är byggda dels under 1960-och 1970-talen men även i det stora antal lokaler som byggts tidigare och som inte heller renoverats. Underhållsbehovet är omfattande och hur dessa renoveringar genomförs kommer att ha en stor inverkan på den framtida energianvändningen i bebyggelsesektorn. Kostnader för drift- och underhåll är betydande för fastighetsägare då de står för ca 90 procent av byggnadens totala kostnad under dess livslängd. De renoveringar som genomförts hittills i bebyggelsesektorn visar att i de flesta fall så är energibesparing inte ett fokusområde. Detta bekräftas också i Energieffektiviseringsutredningens rapport (2008), 1 där det anges att endast 15 % av lönsamma energieffektiviseringsprojekt genomförs idag. Bakgrund Vid bedömning av lönsamheten av energieffektiviserande åtgärder i befintliga byggnader används idag ett antal olika metoder för att visa det ekonomiska utfallet. Metoderna baseras på allt från enkla modeller utan hänsyn till livslängder och kalkylräntor, såsom rak payback, till mer omfattande metoder som internräntebetraktelser, där man i grunden studerar förräntning på investerat kapital. Inom BELOK har en modell utvecklats som baseras på internränta, vilken analyserar möjligheterna att investera i paket av effektiviserande åtgärder snarare än i enskilda åtgärder. Med hänsyn till att ett flertal olika metoder används för att studera ekonomiskt utfall för effektiviserande åtgärder och att olika aktörer lätt talar förbi varandra, är det intressant att identifiera skillnader och se vilka vägar man kan ta för att få en samsyn till stånd. En annan viktig aspekt är att oavsett vilka metoder man använder finns en inbyggd svårighet när bedömningar skall göras av vilka delar av en investering som är att hänföra till själva energieffektiviseringsåtgärden och vilka delar som är att hänföra till normalt underhåll. Uppdrag WSP har fått i uppdrag av BELOK att genomföra en förstudie som koncentreras mot att ringa in och analysera ovan nämnda problemställningar samt att belysa om det finns behov av att fortsatt arbete inom området görs och i så fall vad det bör omfatta. En initierad diskussion skall eftersträvas, där fokus läggs på skiljaktigheter och vilka typer av missförstånd i kommunikationen som kan identifieras mellan användare vid val av olika modeller. En del av diskussionen skall innefatta ovan nämnda problem med att dela upp investering mellan energiåtgärder och underhållsåtgärder. Inledningsvis görs en översiktlig litteraturstudie inom området. Därefter intervjuas två fastighetsförvaltare, en som tillämpar BELOKs modell för lönsamhetsberäkningar och en som inte tillämpar den för att få reda på deras syn i dessa frågor. 1 SOU 2008:110, Vägen till ett energieffektivare Sverige 4(17)

5 Metoder för bedömning av lönsamhet Vid bedömning av lönsamheten av energieffektiviserande åtgärder i befintliga byggnader används idag ett antal olika metoder för att visa det ekonomiska utfallet. Metoderna baseras på allt från enkla modeller utan hänsyn till livslängder och kalkylräntor, såsom rak payback, till mer omfattande metoder som tar hänsyn till framtida kostnader för drift, underhåll och livslängder. I tabell 1 nedan presenteras de vanligaste metoderna för beräkning av lönsamhet vid renoverings - och ombyggnadsentreprenader. Tabell 1, metoder för att beräkna lönsamhet/lcc Metod Beslutsregel Rangordning 1. Nuvärde Investeringsalternativets alla förväntade in- och utbetalningar omräknas (diskonteras) till en och samma tidpunkt (tidpunkten för grundinvesteringen) Omräkning sker till den valda kalkylräntan. Lönsam om nuvärdet är positivt, dvs om nuvärdet av inbetalningsöverskotten överstiger grundinvesteringen. Differansen kallas kapitalvärde. 2. Annuitet Metoden går ut på att investeringsalternativets samtliga betalningar omräknas till årligen lika stora belopp, sk annuiteter, dvs beslutsreglerna är helt analoga med nuvärdesmetodens.metoden är vanlig vid årskostnadsberäkningar där kostnaderna önskas uttryckta i kr/år. Lönsam om annuiteten är positiv Om flera lönsamma investeringsalternativ föreligger rangordnas de efter storleken på nuvärdena. Ju högre nuvärde desto bättre. Ju högre annuitet desto bättre 3. Internränta Metoden går ut på att bestämma den räntefot vid vilken investeringens nuvärde är lika med noll. Om flera lönsamma alternativ föreligger rangordnas de efter storleken Denna räntefot kallas för investeringens internränta på internräntorna. Ju högre internränta och ger uttryck för den årliga avkastning eller desto bättre föräntning som investeringsalternativet i fråga ger på det satsade kapitalet. Lönsam om internräntan är högre än kravet på kalkylräntan 4. Pay-back Metoden går ut på att beräkna hur lång tid det tar för investeringen att återbetalas. I metodens enklaste variant tas ingen hänsyn till ränta. Lönsam om återbetalningstiden är kortare än på förhand bestämd återbetalningstid. Ju kortare återbetalningstid desto bättre Fördelen med att använda metoderna ett till tre i tabellen är att de ger information om framtida kostnader för drift och underhåll, samt hur lång återbetalningstiden är för investeringen. Givet den procentsats som sätts för bl a ränta och framtida energiprishöjningar. LCC-kalkyler bygger på samma grundläggande metodik men betonar vikten av att ha ett tidsperspektiv som är koppat till investeringens nyttjandeperiod. Detta är en skillnad som är viktig att lyfta fram då användning av metod ett till tre inte per automatik leder till att energieffektiviseringsåtgärder bedöms utifrån investeringars nyttjandeperiod. I vissa fall ingår också tariffanalys i dessa beräkningskalkyler. Generellt kan tariffkostnaderna minskas betydligt när ett större energieffektiviseringsprojekt genomförts. Analys gjorts för optimala val av eltariffer -och elsäkrings-storlekar, rätt 5(17)

6 fjärrvärmeeffekt är insatt i aktuell tariff och att flödes- eller delta-t-värden är beaktade i fjärrvärmetariffer. Det finns flera nackdelar från ett energieffektiviseringsperspektiv med att använda metod fyra, dvs pay-backmetoden. Dels finns inte något explicit räntekrav vilket kan leda till att värdet av investeringen överskattas, dels tas inte hänsyn till vad som händer efter pay-backtiden. Faktorer som påverkar val av metod för beräkning av lönsamhet Osäkerhet i beräkningsunderlag Det finns många skäl till varför LCC-metod inte fått någon genomslagskraft vid val av metod för lönsamhetsberäkning. En bidragande orsak kan vara rädsla för att sätta siffror på saker som är ganska osäkra, tex framtida räntenivåer och energipriser 2. Investeringar innebär alltid avvägningar mellan att ta kostnader initialt eller att skjuta dem på framtiden. Svårigheten att bedöma framtidens ränte- och energiprisnivåer upplevs som ett riskmoment och kalkyler förväntas vara exakta. Därför är det viktigt att se kalkylerandet som ett redskap att testa alternativ och olika antaganden och inte något som ska ge ett exakt svar. Ledningens engagemang, brist på tid och kommunikation Om ledningen inte har förtroende för det beslutsunderlag som tas fram kan det vara svårt för personer som arbetar med drift- och miljöarbete att få igenom investeringsbeslut för energieffektiviseringsåtgärder. Ledningen ser nästa års ekonomiska resultat som viktigare än ett långsiktigt resultat som är förknippat med osäkra kostnadsminskningar. Kortsiktigt är det därför mer prioriterat att öka intäkterna via små hyreshöjningar än att vidta investeringar i energieffektiva åtgärder. Driftpersonal, projektpersonal och ekonomer pratar inte heller alltid samma språk. Ekonomer pratar i termer av redovisning, tekniker pratar tekniska installationer och behov av att minska användningen av kwh/m 2 och år, och projektpersonalen är måna om att hålla sig till en given investeringsbudget. Därutöver är tiden knapp och utrymme ges sällan för att sätta sig ner tillsammans och prata ihop sig om hur företagets arbetsmetoder kan utvecklas. En annan aspekt som har direkt inverkan på hur ledning och övriga i organisationen ser på investeringars lönsamhet är hur energiprestanda för enskilda utrustningar eller hela byggnader följs upp. Uppföljning sker idag sällan eller aldrig, vilket betyder att företagen i stor utsträckning inte har kunskap om hur mycket energi och kostnader som sparats och hur resultat från energieffektiviseringsprojekt fallit ut i verkligheten. Detta leder i sin tur till att det blir svårt att kommunicera resultat från energieffektiviseringsarbete både inom -och utanför organisationen. 2 Räkna för l Räkna för livet 2, U.F.O.S 8 U.F.O.S 6(17)

7 Okunskap om Lagen om offentlig upphandling, LOU Det finns en myt om att LCC-metoden strider mot LOU 3, vilket inte stämmer. Det finns inga restriktioner inom LOU för att använda lönsamhetsberäkningar/lcc i samband med anbudsutvärdering. En LCC-beräkning klargör den verkliga kostnaden som företaget/organisationen kommer att behöva betala under användningstiden, vilket används som ett utvärderingskriterium av det ekonomiskt mest lönsamma anbudet. Viktigt är dock att förfrågningsunderlaget tydligt beskriver de parametrar som ska ingå i beräkningen samt den dokumentation och de mätmetoder som ska tillämpas för uppföljning, så att det tydligt framgår vilken information anbudsgivaren ska tillhandahålla och därmed visar jämförbara siffror. Vid större renoveringsprojekt kan det vara en fördel att upphandla enligt LOU, även för privata fastighetsägare som inte omfattas av lagen. Det ger struktur för upphandlingen och fler entreprenörer får enkelt information och möjlighet att lämna anbud. Avgränsning mellan underhåll, investering och energieffektiviseringsåtgärder En annan faktor som har betydelse för hur väl ett företag lyckas med sitt energieffektiviseringsarbete är hur avgränsning görs mellan underhåll, investering och energieffektiviseringsåtgärder. Ofta är redovisningsperspektivet och nyttjandeperioden för åtgärden grundläggande när man definierar underhåll och investering. Underhåll är det som kostnadsförs direkt och investering är det som aktivieras och leder till att det bokförda värdet ökar. Därefter skrivs investeringen av och denna avskrivning redovisas som kostnad 4. Nyttjandeperioden avser att olika åtgärder för energihushållning kan ha kortare eller längre livslängd, beroende på vad det är för åtgärd. Livslängden anger hur många år åtgärden fungerar rent tekniskt. I praktiken är den verkliga brukstiden normalt kortare än livslängden, genom att det kommer fram ny teknik, det kommer förändringar vid byten av hyresgäster mm. Om inköp av tekniska produkter och system betraktas som underhåll i stället för investering ska hela kostnaden tas innevarande år. Då blir det svårare att tänka långsiktigt och välja en dyrare lösning med lägre driftkostnader. Definitionerna i tabell 2 nedan visar på att gränsdragningen mellan begreppen är ganska bred och inte alltid glasklar. Ska tex utbyte av en eller fler komponenter i ett ventilationssystem klassificeras som investering eller underhåll? Åtgärderna kan anses vara både underhåll (att återställa ursprunglig funktion) och investering (att ventilationsanläggningen får högre standard i något avseende, exempelvis effektivare luftfilter som bidrar till lägre energianvändning). Vissa företag har helt slopat begreppet drift och räknar alla åtgärder som innebär att man gör något med objektet som underhåll. Om företaget har en struktur och enhetligt synsätt för vilka definitioner som ska tillämpas och en konsekvent redovisning mellan olika enheter underlättas arbetet 5. 3 U.F.O.S 4 Underhållsstrategier, Nya synsätt och metoder för underhåll av offentliga byggnader, Lind & Hellström, Underhållsstrategier, Nya synsätt och metoder för underhåll av offentliga byggnader, Lind & Hellström, (17)

8 Tabell 2 Definitioner av underhåll, drift och investering Underhåll Drift Investering Definitioner enligt Avtal för fastighetsförvaltning, Aff Allmänna definitioner 6 Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2001:3, ISSN Nya redovisningsregler Åtgärder som syftar till att återställa funktionen hos ett förvaltningsobjekt, en inredning eller utrustning. Underhållet kan vara planerat eller felavhjälpande (som kan vara akut) Opportunistiskt underhåll, dvs underhållsinsatser som man passar på att göra i samband med andra insatser. 7 Tillståndsbaserat underhåll, görs när objektet nått ett visst tillstånd eller Förutbestämt underhåll, insatser görs med tidsbestämda intervaller. Komponentavskrivning Är komponenten av ringa värde krävs ingen separat redovisning, utan utgiften för ersättningen av komponenten hanteras som en underhållskostnad. Sedan 2005 har börsnoterade fastighetsbolagen på koncernnivå möjlighet att tillämpa Internationell finansiell standard för rapportering, IFRS9. Alla svenska börsnoterade fastighetsbolag har anslutit sig till denna under Standarden innebär att värdeförändringar redovisas som del av årets resultat tillsammans med rörelseresultatet, istället för att redovisade värden knyter an till anskaffningskostnader. Åtgärder med ett Någon precis definition av investering finns inte i förväntat intervall Aff mindre än ett år, vilka syftar till att upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt Driften delas sedan in i: Mediaförsörjning, Tillsyn och Skötsel En investering kan vara: Åtgärder som innebär att funktionen hos objektet förbättras jämfört med dess ursprungliga standard eller En investering höjer värdet på fastigheten eller En investering är en åtgärd som innebär att att det läggs ner resurser idag som ger nyttor i framtiden 8 En anläggningstillgång för stadigvarande bruk som har ett bestående värde..ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. Syftet är att få möjlighet att betala av under ett antal år. Viktiga delar av vissa tillgångar, såsom pumpar, luftningssystem, styrutrustning i pumpstationer kan behöva ersättas regelbundet. I de fall dessa är av väsentligt värde, bör sådana delar redovisas och avskrivas som separata enheter eftersom de har en annan nyttjandeperiod och därmed annan avskrivningstid än tillgången i övrigt. Den nya komponenten redovisas som en ny tillgång, vilken skrivs av över dess beräknade nyttjandeperiod. (RR 12; BFN U90:13). 6 Underhållsstrategier, Nya synsätt och metoder för underhåll av offentliga byggnader, Lind & Hellström, Underhållsstrategier, Nya synsätt och metoder för underhåll av offentliga byggnader, Lind & Hellström, Underhållsstrategier, Nya synsätt och metoder för underhåll av offentliga byggnader, Lind & Hellström, Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet, Hans Lind, Stellan Lundström 8(17)

9 Intervjuer med två företag inom Belok I tabell tre, nedan presenteras resultat från två intervjuer med fastighetsföretag som är verksamma i Belok-gruppen. Intervjuerna har genomförts under december Syftet med intervjuerna är att få deras syn på vad som är styrande för om ett projekt är lönsamt och hur lönsamhetsberäkningar görs för renoveringsprojekt. Hur resultat följs upp, redovisas och hur kunskap förs vidare och förvaltas. Frågor har också ställts hur de hanterar avgränsning mellan underhåll och investeringar. Tabell 3, Intervjusvar Fråga:Finns en policy eller gemensam ambitionsnivå för energieffektivisering vid renovering i företaget? Hög (passivhusnivå) Mellan (BBR-norm) Låg (inga specifika krav på energieffektivitet ställs) Alla tre ambitionsnivåer används om så är fallet, finns anvisningar för när vilken typ av ambitionsnivå ska tillämpas? Fråga:Vilken avgränsning mellan underhåll, drift, investeringar och energieffektiviseringsåtgärder görs vid upphandling av renoveringsentreprenader i ditt företag? Företag ett Äger och förvaltar främst kommersiella fastigheter.kontor (70%), affärscentra (15%) och bostäder (15%). Bostäderna är på gång att säljas. Ansvarsområde för intervjuperson: Miljöansvarig och sitter vid Utvecklingsavdelningen. Stöttar andra avdelningar i energiarbetet och är företagets representant i BELOKgruppen. Företaget deltar i Beloks Totalprojekt Svar: Utifrån de miljö och energikrav vi ställer ska vi ligga 50 % uner BBR vid nybyggnation. Vid renovering ska energianvändningen ligga 50 % lägre än utgångspunkten för renoveringen. En av företagets fastigheter har effektiviserats med % jämfört med innan renoveringen. Detta har uppnåtts inom ramen för Belok:s totalprojekt. En fastighet är på gång att renoveras inom Totalprojektet i Gbg. På sikt ska alla fastigheter ligga 50 % under branschgenomsittet för både fastighetsdrift och verksamhetsel. Idag ligger de 27 % under SCB:s statistik. Bygger på både fastighets- och verksamhetsel. Företaget använder LEED, Miljöklassad byggnad samt GreenBuilding för miljöklassning av byggnader. Svar: För underhåll finns en 3-5 års planering. I denna ingår drift, vilket i stort innebär att trimma systemen, samt akuta renoveringar som görs löpande. En investering definieras vid företaget som åtgärder som leder till förbättrad prestanda. Vid större ombyggnationer läggs projektet upp som ett investeringsärende. I budgeten samlas både drift, underhåll och investering som sedan går upp till VD och styrelse för avstämning och beslut. Där skiljs på investeringar och underhåll. Investering föredras för styrelse och VD beroende av vilken nivå den ligger på. Vid om och nybyggnad ligger energieffektivisering som en särskild del 9(17) Företag två Äger och förvaltar främst kommersiella byggnader; affärscentra, kontor och lager utgör 95 % av beståndet och bostäder 5 %. Bostäderna är på gång att säljas. Ansvarsområde för intervjuperson: Driftcontroller med ansvar för statistik, uppföljning och expertstöd vid genomförande av underhåll- och investeringsåtgärder. Är företagets representant i BELOK-gruppen. Svar: Det är myndighetskraven som är styrande i första hand, dvs energikraven i BBR, men det finns en målsättning att uppnå 25 % lägre energianvändning än BBR anger. Vi har anslutit några ombyggnads- och nya fastigheter till GreenBuilding och har som målsättning att få med hela beståndet i GB på sikt. Om kostnaden för investering blir för hög blir det ointressant. Det måste finnas ett mervärde till en hyfsad peng. Svar: Företaget skiljer inte på drift och underhållsåtgärder, utan dessa genomförs inom ett och samma uppdrag och initieras när det finnas koppling till hyresgästanpassning, nya kunder, eller andra förändringar i fastigheten. Underhålls- och renoveringsprojekt inleds alltid med en intern utredning som utgår från en ramhandling som upprättats med utgångspunkt från erfarenheter från tidigare projekt. Detta är ett sätt att ringa in hur driften fungerar och få bort de system som har hög förbrukning. En lista över möjliga energieffektiviseringsåtgärder sätts upp som är kopplat till ekonomi och stärkt inomhusklimat. Den ligger på bevakning och valda åtgärder genomförs i samband

10 Fråga:Hur används och tolkas de regler som styr inriktning och ekonomi för renoveringsentreprenader, dvs vilka åtgärder kostnadsförs (och avskrivs samma år) och vilka åtgärder aktiveras som investering? i projektet. Svar: Företaget tillämpar sedan ett år en ny standard för redovisning IFRS, vilket innebär att det bokförda värdet är borta och fastigheterna tas upp till sitt marknadsvärde i balansräkningen. Värdeförändringar ses som en del av årets resultat, vid sidan av överskott från rörelsen. Marknadsvärdering sker två ggr per år av extern person. med hyresgästanpassning. Därmed blir de lättare att räkna hem. I första hand handlar det om att behovsanpassa ventilation, värme och kyla för att förstärka och få ett bra inomhusklimat till en lägre energiåtgång och kostnad. Vid renovering av affärscentrum undersöks alltid möjligheten att återvinna spillvärme från kyldiskar eller processkyla. Undermätare för frisörer och biltvättar installeras för deras verksamhetsel. Svar: Beror på vilka åtgärder som genomförs inom projektet. Det är förvaltaren som är ansvarig för den årliga förvaltningsbudgeten. I den finns budgetposter för såväl underhåll som investeringar. Fråga:Hur hanteras redovisning av merkostnader för energieffektiviseringsåtgärder? Svar:Se fråga 7 Svar: Diskussion om hur underhållsåtgärder och investeringar ska redovisas pågår. Fråga:Finns ett enhetligt synsätt och en konsekvent redovisning inom företaget? Fråga: Genomförs lönsamhetsberäkningar vid renoveringsentreprenader som tar hänsyn till energipris- och ränteutveckling, resultatpåverkan över tiden (dvs ekonomiskt resultat utifrån produktens/systemens livslängd, återbetalningstid och avskrivningstid) samt tariffanalys Svar: Riktlinjen för renoveringsprojekt är att de ska gå plus efter 5 år. Vi räknar på 8 % kalkylränta, 2 % energiprisökning (utgår från KPI) OBS Se även fråga 7. En annan parameter som tas hänsyn till är restvärdet på befintliga produkter/system. Oftast ingår fläktar och pumpar, då de är enkla att räkna hem ekonomiskt. I totalprojekten ingår fler åtgärder, såsom solceller och solfångare som har längre avbetalningstid, samt fönster och takisolering som har relativt korta återbetalningstider. Kyla är dyrare än värme, därför viktigt att få ner belastning. Vi följer Belok-kraven för styr- och reglersystem. Spillvärme möjligt att ta vara på tack vare att effekttaxa införts.i en av våra fastigheter tas till exempel hand om spillvärme från datahallar. Effekttopparna viktiga att få bort den kallaste dagen, då de är dyrast. Det mesta handlar om kompetent driftorganisation. Utbildning och engagemang är oerhört viktigt för att få en sådan organisation. Svar: Nej. Det finns på agendan att ta fram ett konkret dokument utifrån en avstämning av hur redovisning görs och hur det kan förbättras framåt. Vi har en rullande uppföljning och månatlig avstämning av projektekonomi. Svar: Ja, en LCC kalkyl beräknas alltid, men alla räknar på lite olika sätt och olika LCC-metoder används i olika projekt. Det finns exempelvis ingen gemensam riktlinje för vilken procentsats som vi räknar på för energiprisökning eller kalkylränta. Procentsatserna varierar mellan 1,5 till 3% för energipriset och de kalkylräntesatser som används ligger mellan 5-6 %. Återbetalningstiden kopplas till hyresavtalets längd i det aktuella projektet. Beslut om renovering tas vid ny förändring som har garanti, vilket stärker renoveringsbeslutet. Ex ny kund, bättre hyresavtal etc. Garantin minskar risken för oss genom säkrade intäkter från kund. Detta är viktigt framförallt i osäkra tider. Avtalen ska vara skrivna på minst 5 år för att renoveringar ska ske. Vi gör tariffberäkningar vid installation av VP samt då energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Målsättningen är att tariffoptimera och därmed ha så låga effektkostnader som möjligt. 10(17)

11 Fråga: Finns en policy eller riktlinjer för hur kunskapsutbyte och intern kommunikation ska ske mellan drift,- projekt-, - ekonomienheter och ledning inom företaget inför beslut om investeringar? Fråga:Vilka är med i beslutsprocessen för investeringar och finns en samsyn mellan dessa? Fråga:Hur sker redovisning/uppföljning av lönsamhet eller bristen på lönsamhet vid genomförande av åtgärder som påverkar energianvändningen långsiktigt? (nyckeltal, ledningssystem). Svar: Vi har en organisation som innebär delat ansvar mellan mellan affärssidan (intäkter från hyresgäst) och Tekniksidan som står för driften. Affärssidan köper drift från Teknik och service som har hand om all drift. Affärssidan beställer mindre ombyggnationer från Teknik och service. Till affärssidan är knutet en projektavdelning och en utvecklingsavdelning. Projektavdelningen driver de större ombyggnadsentreprenaderna men kunskapsöverföring sker mellan driftoch projektområdena. Det finns 8 teknikområden i stockholm som hålls ihop av en regionchef. Det finns fyra regioner som också är viktigt att få kunskapsutbyte mellan. Teammöten med teknikchefer, fastighetschefer sker kontinuerligt. Om andra frågor är relevanta kommer affärsområdeschefen in. Utvecklingsavdelningen stödjer projekt initialt med kvalitets- och energieffektiviseringsfrågor. De deltar i Belok samt har ett nära samarbete med teknik och inköp. Svar:Inte alltid som det finns en samsyn. Det finns en drift- och investeringsbudget att ta hänsyn till. Utmaningen är att genomföra energieffeffektiviseringsprojekt som är ekonomiskt lönsamma. Viktigt att passa på när renoveringar ska genomföras och då fokusera på de investeringar som är mest nödvändiga. Energimålet som är satt av ledningen förpliktigar att genomföra satsningar. De projekt som genomförts anses lönsamma om de är avbetalda efter fem år. Lagkrav måste följas. Om ett bättre driftnetto uppnås kan en del av dessa pengar gå till att genomföra andra åtgärder om avkastningskravet är uppnått. Exempelvis kan pengar avsättas till energieffektiviseringsåtgärder, som då är öronmärkta. Det finns stora möjligheter att få igenom denna typ av investeringar gentemot VD och styrelse. 11(17) Svar: Ja på något sätt. Det finns en uppföljningsrutin som följs utifrån en ramhandling för respektive teknikområde där erfarenheter utbyts. Synpunkterna/erfarenheterna i denna ger stöd för framtida processer. Den ligger till grund för den inledande utredningen. Svar:Den som har ekonomiskt ansvar för fastigheten är ansvarig fastighetsförvaltare. Driftcontroller vet vad som ska göras och ger expertstöd. Driftansvarig för fastigheten är ansvarig för processen. Energicontrollern jobbar övergripande och ansvarar för statistik och ser/upptäcker när något system inte fungerar optimalt och ger då förslag på åtgärder som bör genomföras. Den totala budgeten för verksamhetsåret beslutas på ledningsnivå. Varje projekt läggs upp som ett eget case och genomförs inte om det inte finns någon garanti. Energiåtgärder budgeteras för sig, akut underhåll för sig och övriga investeringar för planerat underhåll för sig. Allt slås ihop till en förvaltningsbudget där drift, underhåll och investeringar ingår. Svar Redovisning sker i Svar:De har ett eget framtaget investeringskalkylerna. Ibland är energiledningssystem som utgår från de kalkylräntan beräknad på 4 % och behov som finns. Systemet är databaserat ibland på 20%. Viktigt att se till och bygger på en styrd rutin som anger helheten. Räknar normalt med års kontinuitet för drift- och livslängd för stora investeringsåtgärder underhållsaktiviteter samt vem som typ fläktar, pumpar och kylmaskiner. ansvarar för vad. Om fönster och klimatskal är så dåliga Tekniska mätningar genomförs att de måste bytas är det merkostnaden kontinuerligt för kontroll av innemiljöns för energifönster och isolering när prestanda och energianvändning per m 2 och fasaden renoveras som räknas. år följs upp för varje fastighet.

12 Fråga:Hur sker kommunikation av resultat från genomförda åtgärder till externt berörda; exempelvis, riktad info eller info via årsredovisning till hyresgäster, företagsledning, banker, försäkringsbolag m fl. Fråga:Vad anser du vara den eller de mest centrala frågorna att jobba vidare med för att få ökad acceptans för energieffektiviseringsarbete och därmed kunna öka takten för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder? Uppföljning av nyckeltal sker regelbundet; kwh per m 2 och år för värme, kyla, el, andel förnybar energi. Uppföljning med mer djupgående analyser sker också. Energianvändningen följs upp via ovan nämnda nyckeltal inom arbetet med LEED, Miljöklassad byggnad samt GreenBuilding. Inomhusmiljön följs både genom teknisk uppföljning samt genom nöjd kundindexet en enkät som kommuniceras externt, samt en egen kundenkät som går ut till alla kunder. CFI genomför förstnämnde till ett urval hyresgäster. Företaget arbetar strategiskt och långsiktigt och har varit etta på miljö de senaste 10 år (utom ett). Svar: Resultat och nyckeltal finns presenterade i vår årsredovisning. Vårt arbete med extern kommunikation kan bli bättre. Vår VD anser frågan vara högt prioriterad. Svar: Våra energikostnader i företaget uppgår till miljoner SEK per år. Det är 30 % av våra totala kostnader. Vi har bra koll på fasta avgifter, tariffoptimerar etc. Har bra koll på energi- och effektbehov. Har en bra och kompetent teknikavdelning. Översyn av anläggningarna sker. Plånbokseffekten är viktig, och att ha utbildad och kompetent personal som vet hur anläggningarna fungerar. Stämma av drifttider med kunderna. Ta fram en plan för arbetet. Kunddialog. Vad finns det i energieffektivisering för dem? Företaget håller på att fundera på upplägg för närmare samarbete i energifrågan mellan kund och fastighetsägare. Arbete pågår med att införa mätare för att kunna få en rättvis fördelning mellan kund och fastighetsägare. Svar: Tid läggs på att skriva om de renoveringsprojekt som genomförts i årsredovisningen. Där beskrivs också vilka energieffektiviseringsåtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Ledningen ger sällan/aldrig feed back på driftarbetet. Information till hyresgäster avseende energieffektiviseringsarbetet sker inte. Det är i första hand förvaltarna som har kontakt med kunderna och de har inte kunskap inom området. Det optimala vore om driftpersonalen fanns med vid kundmöte och kunde ha en dialog om incitamentsavtal eller andra överenskommelser som skulle gynna båda parter. Men det finns sällan tid till detta. Svar: Marknadsföringsåtgärder som syftar till att ge energieffektivisering och driftfrågor ett ansikte och få ledning och kunder att förstå att det är lönsamt att jobba med detta område. En annan akut fråga är att kompetens försvinner när många går i pension. Det är viktigt att fånga upp och inspirera unga människor att jobba med dessa frågor. Ett förslag är att be en börsanalytiker ta fram olika beräkningar för vad som kan åstadkommas via energieffektiviseringsarbete och träget driftarbete som kan användas i marknadsföringen. Detta kan öka fokuseringen på energieffektivisering och ge välförtjänt credit åt de anställdas insatser. 12(17)

13 Sammanfattning intervjuer Det finns en medvetenhet om vikten av att arbeta strategiskt och strukturerat med energieffektivisering i båda företagen. De har båda energimål, men målsättningen är högre i företag ett. De siktar mot att halvera energianvändningen jämfört med BBR vid nybyggnation och vid renovering är målsättningen att energianvändningen ska vara 50 % lägre än vid utgångspunkten för renoveringen. I företag två styr myndighetskraven i första hand, men det finns en målsättning att uppnå 25 % lägre energianvändning än BBR anger. Båda företagen anger att renovering sker när ny hyresgäst tillträder eller när en befintlig hyresgäst vill anpassa lokalerna efter nya behov. I samband med renoveringen genomförs energieffektiviseringsåtgärder och återbetalningstiden kopplas till hyresavtalets längd i det aktuella projektet, oftast fem år. Projekten stärks av att det finns säkrade intäkter från kund som minskar risken för företagen. Företagen anger att de använder LCC-metod vid lönsamhetsberäkningar, men säger samtidigt att åtgärderna ska vara återbetalda efter fem år. Detta visar på att det finns oklarheter om hur olika beräkningsmetoder fungerar och/eller kommuniceras. De anger också att det inte alltid finns en samsyn mellan ansvariga för drift- och ansvariga för investeringsbudget. I de intervjuade företagen finns inga uttalade rutiner för att följa upp och redovisa drift, underhålls och investeringskostnader. Företag ett tillämpar sedan ett år tillbaka en ny standard för redovisning, vilket innebär att det bokförda värdet är borta och fastigheterna tas upp till sitt marknadsvärde i balansaräkningen. Energieffektiviseringsåtgärder redovisas separat. I företag två pågår en diskussion om hur hur underhållsåtgärder, investeringar och energieffektiviseringsåtgärder ska redovisas. Energianvändning och inomhusmiljö följs upp via nyckeltal inom båda företagen. I företag ett genom arbetet med LEED, Miljöklassad byggnad och GreenBuilding, samt för inomhusmiljö genom teknisk uppföljning och nöjd kundindex. I företag två sker uppföljningen inom ett eget framtaget energiledningssystem; nyckeltal för energianvändning samt för inomhusmiljön (tekniska mätningar) samt genom arbete med GreenBuilding. Företag ett har kommit längre med att upprätta ett systematiskt arbete med rutiner för energieffektivisering och har också krav från ledningen att arbetet ska intensifieras. I företag två finns ambitioner och målsättning som är höga hos intervjupersonen och till viss del i företaget, men brist på tid och andra resurser begränsar utrymmet att nå dessa. VD är mindre intresserad av energieffektivisering i detta företag och tar sig inte ens tid att läsa och ge feed back på de resultat som uppnåtts under året och som beskrivs i företagets årsrapport. Företagens förslag på insatser för att stärka energieffektiviseringsarbetet Företag ett Intervjupersonen ser det som prioriterat att satsa på det interna arbetet: Ha en plan för energiarbetet Ha bra koll på de totala kostnaderna för energi, fasta avgifter och tariffer. 13(17)

14 Ha en bra och kompetent personal som vet hur anläggningarna fungerar och som stämmer av drifttiderna med kunderna Plånbokseffekten är viktig. Kunddialog - vad finns det i energieffektivisering för dem? Titta närmare på upplägg för samarbete i energifrågan mellan kund och fastighetsägare. Införa mätare för att kunna få en rättvis fördelning mellan kund och fastighetsägare. Företag två Intervjupersonen ser ett stort behov av att genomföra marknadsföringsåtgärder som syftar till att ge energieffektivisering och driftfrågor ett ansikte och få ledning och kunder att förstå att det är lönsamt att jobba med detta område. En annan akut fråga är att kompetens försvinner när många går i pension. Det är viktigt att fånga upp och inspirera unga människor att jobba inom energiområdet. Ett förslag är att be en börsanalytiker ta fram olika beräkningar för vad som kan åstadkommas via energieffektiviseringsarbete och träget driftarbete som kan användas i marknadsföringen. Detta kan öka fokuseringen på energieffektivisering och ge välförtjänt credit åt de anställdas insatser. Sammanfattning och slutsatser I uppdraget ingick att jämföra olika beräkningsmetoder för att bedöma lönsamhet vid investering av energieffektiviseringsåtgärder, samt identifiera om det finns brister i kommunikation som påverkar val av beräkningsmetod som gynnar genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. En översiktlig litteraturstudie har genomförts och två företag har intervjuats för att få deras syn på detta. Följande fyra metoder har jämförts: Nuvärdemetod, Annuitetsmetod, Internräntemetod och Pay-backmetod. De tre första ger alla information om framtida kostnader för drift och underhåll, samt hur lång återbetalningstiden är för investeringen, givet den procentsats som sätts för bl a kalkylränta och framtida energiprishöjningar. LCCkalkyler bygger på samma grundläggande metodik men betonar vikten av att ha ett tidsperspektiv som är koppat till investeringens nyttjandeperiod. Detta är en skillnad som är viktig att lyfta fram då användning av metod ett till tre inte per automatik leder till att energieffektiviseringsåtgärder bedöms utifrån investeringars nyttjandeperiod, men de som använder metoderna anser att de använder en LCC-metod. Detta antagande förstärks av att de intervjuade företagen just anger att de använder LCC-metod vid lönsamhetsberäkningar, men samtidigt säger att åtgärderna ska vara återbetalda efter fem år. Det ger indikation om att visar det finns oklarheter om hur olika beräkningsmetoder fungerar och/eller kommuniceras. Fler faktorer som påverkar vilken metod som används för beräkning av lönsamhet och därmed påverkar takten på energieffektiviseringsarbetet är bl a rädsla för att sätta siffror på saker som är ganska osäkra, såsom framtida räntenivåer och energipriser 10. Om ledningen inte har förtroende för dessa parametrar i det beslutsunderlag som tas fram kan det vara svårt för personer som arbetar med drift- och miljöarbete att få igenom investeringsbeslut för energieffektiviseringsåtgärder. Från ledningens sida är det 10 Räkna för l Räkna för livet 2, U.F.O.S 8 U.F.O.S 14(17)

15 tryggare och därmed prioriterat att genomföra de åtgärder som direkt finansieras via intäkter från hyresgäster vid ombyggnationer för anpassning till ny verksamhet eller då nya hyresgäster flyttar in. Det är inte ovanligt att driftpersonal, projektpersonal, ekonomer och ledning pratar om varandra och utrymme ges sällan för att de ska kunna sätta sig ner tillsammans och prata ihop sig om hur företagets arbetsmetoder kan/ska utvecklas. En annan aspekt som har direkt inverkan på hur ledning och övriga i organisationen ser på investeringars lönsamhet är hur energiprestanda följs upp. Uppföljning sker idag sällan eller aldrig, vilket betyder att företagen i stor utsträckning inte har kunskap om hur mycket energi som används i företaget och vad den kostar. De vet inte heller hur mycket som sparats och hur resultat från energieffektiviseringsprojekt fallit ut i verkligheten. Detta leder i sin tur till att det blir svårt att kommunicera resultat från energi- och energieffektiviseringsarbete både inom -och utanför organisationen. Det finns en myt om att LCC-metoden strider mot LOU 11, vilket inte stämmer.viktigt är dock att förfrågningsunderlaget tydligt beskriver de parametrar som ska ingå i beräkningen samt den dokumentation och de mätmetoder som ska tillämpas för uppföljning, så att det tydligt framgår vilken information anbudsgivaren ska tillhandahålla och därmed visar jämförbara siffror. En annan faktor som har betydelse för hur väl ett företag lyckas med sitt energieffektiviseringsarbete är hur avgränsning görs mellan underhåll, investering och energieffektiviseringsåtgärder. Gränsdragningen mellan begreppen är bred och inte alttid glasklar. Ska tex utbyte av en eller fler komponenter i ett ventilationssystem klassificeras som investering eller underhåll? Åtgärderna kan anses vara både underhåll (att återställa ursprunglig funktion) och investering (att ventilationsanläggningen får högre standard i något avseende, exempelvis effektivare luftfilter som bidrar till lägre energianvändning). Vilka vägar kan man då ta för att få en samsyn till stånd och att underlätta arbetet med energieffektivisering? Det tar tid att ändra vanor och synsätt. Omställningen är lättare om ledningen är med och fler inom företaget använder/har samma syn- och arbetssätt. Kommunikationen från konsulter till beställare måste utvecklas avseende rätt nivå och rätt språk och ekonomiska värden måste kommuniceras bättre. Konsultbranschen överlag är rätt dåliga på att sälja in lönsamhets/lcc-beräkningar hos beställarna och dess ledningar. Det gäller därför att beställare kräver av konsulter som anlitas att de ska tillämpa sådana. Det är också viktigt att teknikerna i fastighetsföretagen bättre än nu kan kommunicera ekonomi och vinsterna inom företaget på ett sätt som är begripligt. Gentemot ledningen är det viktigt att kunna visa på ett ökat driftnetto, dvs att vinst på sista raden kan uppnås. Ett första viktigt steg är att så långt som möjligt eliminera de osäkerhetsfaktorer som många i ledningsposition ser som hinder. Ett gott exempel är de Energy Performance Contracting (EPC) projekt 12 som genomförts under senaste åren, där de flesta projekt 11 U.F.O.S 12 Källa: 15(17)

16 har en återbetalningstid på nio till tio år. Beställaren vågar genomföra åtgärderna eftersom han/hon känner sig trygg med att besparingarna verkligen kommer att utfalla och att det ger positivt resultat i balansräkningen redan år ett. Det finns inga eller små risker eftersom entreprenören har gett garantier på att beräknad och utlovad energibesparing ska uppnås. EPC-entreprenören måste redovisa korrekta och övertygande underlag som visar beställaren att besparingarna verkligen kommer att utfalla. Under EPC-projektens gång framkommer ofta önskemål från beställaren att priser även ska tas fram för olika åtgärder som har längre än 9-10 års återbetalningstid. Framgångsfaktorerna för dessa projekt är framförallt mjuka parametrar; de skapar ordning och reda och genererar tydliga beslutsunderlag som är trovärdiga i ledningens ögon. Lärprocessen om såväl tekniska system som uppföljning, - ekonomi - och hur resultat kommuniceras tar fart. Förslag till fortsatt arbete Konsultstöd Ge support till medlemsföretag som har behov av konsultstöd inför genomförande av större energieffektiviseringsprojekt eller för att ta fram en strategi för långsiktigt hållbart energieffektiviseringsarbete. Stödet kan bestå av hjälp med att genomföra en förstudie som sedan ingår som underlag i upphandlingsunderlaget. Syftet med denna är att bedöma vilket investeringsbehov som finns, beräkna energieffektiviserings-potentialer för olika alternativa lösningar, samt beskriva alternativens för- och nackdelar och beräkna dess miljöeffekter. Förstudien utformas med en sammanfattande del som är anpassad för att presenteras på lednings- och styrelsenivå. Vägledning för upphandling av driftentreprenader Inom Aff-kommittén pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en vägledning för upprättande av förfrågningsunderlag som omfattar åtgärder som både avser tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll d v s traditionell Aff, men också enklare åtgärder inom energieffektiviseringsområdet. I denna har en ekonomisk avgränsning gjorts för vad som betraktas som drift, planerat underhåll och investeringar. I underlaget har underhåll och investeringar exkluderats. Syftet med projektet är att förenkla och förbättra upphandlingsprocessen, skapa ett helhetsansvar för leverantören samt underlätta förhållningssättet mellan beställare och leverantör i denna typ av entreprenader. Projektet är planerat att vara klart under våren Marknadsföringsinsatser Bilaga i DN om BELOK-företagens arbete det är många bra projekt som har genomförts. Lyft fram VD:ar och styrelser som är positiva, företags ekonomichef, duktiga projektledare och driftfolk samt andra nyckelpersoner. Koppla till klimatfrågan och övriga positiva effekter som kan uppnås. Bilaga eller artikel i Dagens Industri Artiklar om Beloks arbete i diverse fackskrifter 16(17)

17 Exklusiv mingelträff för VD:ar och styrelser - kort arrangemang med intressant föredrag av känd person som pedagogiskt, rappt och humoristiskt kan förklara varför de har ökat antal nollor på sista raden i resultatet, paketering viktig. Börsanalytiker ett bra inslag. Aktiviteter som vänder sig mot studerande inom teknik, ekonomi, organisation och kommunikation Utveckling av tjänster Utveckla tjänster där det finns ett kundbehov som kan tillfredsställas och där företaget uppfattas leverera mervärden - Kunddialog för ett gemensamt samarbete som genererar lönsamma lösningar för båda parter och ger företaget ökad Good will etc 17(17)

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011 Sammanfattning av metodiken för BELOK Totalprojekt Utarbetat av CIT Juni 2011 LE / Juni 2011 1(9) Innehåll Innehåll... 2 Totalprojekt -En metod för lönsam energibesparing i befintliga lokalfastigheter...

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Handbok för livscykelkostnad (LCC)

Handbok för livscykelkostnad (LCC) Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Räkna för livet handbok för livscykelkostnad (LCC). Räkna för livet Handbok för livscykelkostnad

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

aff Energioptimering 10

aff Energioptimering 10 aff Energioptimering 10 - en lönsam och miljövänlig möjlighet! Bakgrund till möjligheterna med lönsam energibesparing 1 Energiprisutvecklingen Ränteutvecklingen 2 Energiprisutvecklingen, KPI och räntor

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt. Marknadsintroduktion. Förstudie

Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt. Marknadsintroduktion. Förstudie Implementering av metodiken BELOK Totalprojekt Marknadsintroduktion Förstudie 20100405 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Energy Performance Contracting utvecklas i Sverige

Energy Performance Contracting utvecklas i Sverige Energy Performance Contracting utvecklas i Sverige Att spara energi sänker kostnad och utsläpp Utdrag ur rapport från Energimyndigheten Det har aldrig varit lönsammare att spara energi än idag och ändå

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan BESPARINGSPOTENTIAL Om Sveriges skolor

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring TOTALMETODIKEN Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Version: jan 2014 Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Till Styrelsen 2014-09-04 Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Sammanfattning Leksandsbostäders styrelse fattade i september 2012 beslut om att starta ett energitjänsteprojekt vars syfte var att identifiera

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Metodisk energieffektivisering

Metodisk energieffektivisering Ett seminarium om arbetsmetodik vid genomförandet av energibesparande åtgärder i byggnader Tid & plats: Malmö tisdag 13 april 2010 Stockholm torsdag 15 april 2010 Göteborg onsdag 21 april 2010 Avgift:

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA Annie Stålberg Energiansvarig KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har

Läs mer

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring BELOKs metodik Totalprojekt Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se eller beställas genom

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Vi är Lorentzons styr Företaget grundades 1998 av Anne-Marie Heder & Arne Lorentzon Styr- och övervakningsteknik

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0378 Landstingsstyrelsen Skrivelse från Michel Silvestri (MP) angående energieffektivisering av landstingets fastigheter

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet Kostar miljöanpassningar alltid pengar? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010 Utbildning Energi- och Klimatrådgivare Göteborg 20 januari 2010 Mikael Söderström Rosén Energikonsult på KanEnergi Sweden AB Civilingenjör i industriella energisystem och produktionslogistik Arbetar med

Läs mer

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader

BELOK Totalprojekt Energieffektivisering av befintliga lokalbyggnader Årlig besparing kkr/år 90 80 70 60 50 0,4 0,3 0,2 0,1 ri =25% ri =20% ri =15% ri =12% ri =10% ri =8% ri =6% ri =4% 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 10 Investering kkr BELOK Totalprojekt Energieffektivisering

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering BeBo Koordinator Göran Werner, WSP Hinder och möjligheter? De tekniska lösningarna finns oftast men.. Hur ska man beräkna lönsamheten

Läs mer

Energitjänster. Nätverksträff i Göteborg 22-23 maj 2014. Mats Mårtensson Göteborg Energi AB

Energitjänster. Nätverksträff i Göteborg 22-23 maj 2014. Mats Mårtensson Göteborg Energi AB Energitjänster Nätverksträff i Göteborg 22-23 maj 2014 Mats Mårtensson Göteborg Energi AB Föredragen kommer att handla om: 1. Utveckling av portfölj och affärsmodeller Varför har vi Energitjänster på Göteborg

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

Ramavtal mm. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Serviceavtal och inköp av UE. Fastighetsdrift - Kritiska system och myndighetskrav 2014-05-15

Ramavtal mm. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Serviceavtal och inköp av UE. Fastighetsdrift - Kritiska system och myndighetskrav 2014-05-15 Ramavtal mm Per Lilliehorn Serviceavtal och inköp av UE Agenda 1. Kritiska system och myndighetskrav 2. Olika avtalstyper 3. Aff - Avtal för fastighetsförvaltning 4. Upphandlingsprocessen fastighetsdrift

Läs mer

Det finns potential. Energieffektivisera offentliga lokaler i högre takt

Det finns potential. Energieffektivisera offentliga lokaler i högre takt Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Det finns potential energieffektivisera offentliga fastigheter i högre takt. Det finns

Läs mer

Verktyg för energieffektivisering

Verktyg för energieffektivisering Verktyg för energieffektivisering Vi hjälper våra partners att skapa energismarta fastigheter Effektiv energianvändning... Stora besparingsmöjligheter Kontor och bostäder står för 40 % av Europas energiförbrukning.

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

RegionFastigheter en del av Region Skåne

RegionFastigheter en del av Region Skåne RegionFastigheter en del av Region Skåne Hyror: 1 200 Mkr per år Lokalarea: 1,4 miljoner kvm 1 UMAS Kvinnokliniken Investeringar CRC, Malmö P-hus, Helsingborg Hälsa och samhälle, Malmö DC, Malmö 2 Akutmottagning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer