Dagvattenutredning PM. Urberget 1, Västerås kommun Senast reviderad:

Transkript

1 Dagvattenutredning PM Urberget 1, Västerås kommun Senast reviderad:

2 I Uppdrag: Dagvattenutredning Urberget 1 Uppdragsnummer: 1281 Status: Slutgiltig handling Datum: Senast reviderad Uppdragsgivare: Rikshem AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskare: Structor Uppsala AB Jessica Stålheim Elin Renstål Jessica Stålheim STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

3 II SAMMANFATTNING Rikshem AB planerar att förtäta befintliga bostadsområdet inom detaljplan Urberget 1, Västerås kommun. Projektet omfattar byggnation av 4 nya bostadshus. Inför exploatering krävs en samlad plan för omhändertagandet av områdets dagvatten. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för aktuellt planområde med syfte att beskriva hur avrinningen förändras till följd av exploateringen. Krav och målsättning Planområdets andel hårdgjorda ytor kommer att öka något efter förtätningen vilket påverkar avrinningen, både avseende flöden och föroreningar. Dimensionering av nya dagvattensystem bör dessutom inkludera en klimatfaktor för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring vilket påverkar avrinningen ytterligare. Västerås kommun har som målsättning att dagvatten ska fördröjas och renas i tröga system genom att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Vidare får flödet ut från planområdet inte överstiga 15 l/s ha och dagvattnet måste renas för att inte försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för Svartån och Mälaren. Kommunen har även som målsättning att minska tillförseln av fosfor och tungmetaller till recipienter från dagvatten med 20 %. Åtgärdsförslag dagvattenhantering För att kunna uppfylla aktuella krav måste både rening och fördröjning ske innan utsläpp till kommunalt nät sker. Då större delen av planområdet inte påverkas av planerad exploatering har öppna och tröga dagvattenlösningar koncentrerats kring ny bebyggelse. Kring dessa ytor föreslås avvattning ske mot befintliga gräs- och planteringsytor för rening innan dagvattnet samlas upp i makadamfyllda svackdiken för ytterligare rening och fördröjning. Det är viktigt att utforma och höjdsätta exploateringsområdet så att dagvattnet kan ledas och spridas jämnt över avsedd grönyta. Föroreningsbelastningen efter exploatering och rening förväntas minska jämfört med befintlig situations nivåer på årsbasis. Utifrån resultat från föroreningsberäkningarna görs bedömningen att planerad exploatering inte försvårar förutsättningen att uppnå MKN i aktuella recipienter. Vid anläggning av oljeavskiljare och installation av brunnsfilter i befintliga dagvattenbrunnar kan dagvatten från befintliga asfalts- och parkeringsytor renas då avledning mot grönytor inte är möjligt utan omfattande ombyggnation. På så vis sker ytterligare rening av dagvattnet vilket ligger i linje med Västerås kommuns målsättning för dagvatten. Fördröjning Inom exploateringsområdet behöver drygt 130 m 3 fördröjas vilket föreslås ske i seriekopplade makadamfyllda svackdiken. Dikessystemet förses lämpligen med flödesregulator eller strypt utlopp för att säkerställa att utflödet inte överskrider aktuellt flödeskrav. Extrema regn och sekundär avrinning Inom planområdet finns mindre instängda områden och sekundära avrinningsvägar. Inom två av avrinningsvägarna planeras byggnation av hus och det är viktigt att skapa nya låglinjer för omledning av flöden som uppstår vid extrema regn och skyfall. En genomtänkt höjdsättning och utformning av området är därför viktigt för att minimera risker att skador på byggnader och infrastruktur uppstår till följd av kraftiga regn. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

4 III INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Krav på dagvattenhantering Områdesbeskrivning Markförutsättningar och föroreningar Recipient Planerad exploatering Befintlig situation Befintliga ledningar Befintligt va-nät och dagvattenhantering Situation efter exploatering Flödesberäkningar efter exploatering Erforderlig fördröjningsvolym Fördröjnings- och reningsåtgärder inom exploateringsområdet Biofilter Gräsytor och planteringsytor Makadamfyllt svackdike Gröna tak Fördröjnings- och reningsåtgärder utanför exploateringsområdet Underjordiska fördröjningsmagasin Oljeavskiljare Brunnsfilter Föroreningsberäkningar Extrema regn Referenser Bilagor Bilaga 1 W Befintliga ledningar Bilaga 2 R Befintliga VA-ledningar Bilaga 3 R Åtgärdsförslag dagvattenhantering inom exploateringsområdet Bilaga 4 Föroreningar befintlig situation Bilaga 5 Föroreningar efter exploatering Delområde som omfattas av exploatering Bilaga 6 Föroreningar efter exploatering Hela detaljplan Urberget 1 STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

5 1 1 BAKGRUND Rikshem AB planerar att förtäta det befintliga bostadsområdet Urberget 1 i Västerås kommun, se Figur 1. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för planområdet med syfte att beskriva de förändringar som uppstår av planerat exploatering. Figur 1. Översiktsbild, blå markering visar planområdets geografiska lokalisering. Kartbild från Eniro.se. 1.1 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING År 2014 antog kommunfullmäktige en dagvattenpolicy för Västerås kommun med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område (Västerås kommun, 2014a). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att kunna erhålla en hållbar dagvattenhantering inom planområdet. Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans. Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster. Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system. Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen. Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten. I policyn framgår att dagvatten som riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå ska renas innan utsläpp sker. Enligt uppgifter från Mälarenergi 1 omfattas planområdet av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens (2009) riktvärdeskategori verksamhetsutövare (3VU). Utöver dagvattenpolicyns reningskrav får inte planerad exploatering försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN). Det finns även en målsättning att minska föroreningsbelastningen av 1 Lena Höglund, VA-ingenjör, Mälarenergi AB, telefonkonversation STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

6 2 tungmetaller och fosfor via dagvattnet med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011 (Västerås kommun, 2014b). Dagvattensystemet ska dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor enligt Svenskt Vattens publikation P110. Det utflöde som får anslutas till kommunalt dagvattennät ska motsvara naturmarksavrinning och får enligt uppgift inte överskrida 15 l/s ha. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är strax under 5 ha och beläget intill Jakobsgatan i nordvästra delen av Västerås och har stora grönområden i sin omgivning. I nordväst begränsas området av E18, i väster ett stort grönområde och i sydväst Pettersbergsgatan samt bostadshus, se Figur 2. Idag består Urberget av sju stycken flerfamiljshus med gårdsmiljö mellan och ett parkeringsområde i områdets nordvästra del. Figur 2. Satellitbild över befintligt bostadsområde inom detaljplan Urberget 1. Röd markering visar ungefärlig planområdesgräns. Karta erhållen från Google Maps. 2.1 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRORENINGAR Ingen geoteknisk undersökning har utförts i området. Dock kan man få en uppfattning om markens beskaffenhet genom Sveriges Geologiska Instituts digitala jordartskarta. Marken inom planområdet utgörs till stor del av sandig morän men även glacial lera och berg i dagen, se Figur 3. I områden med berg och lera antas infiltrationskapaciteten vara begränsad och dagvattnet förväntas inte kunna perkolera till grundvattnet. För en mer detaljerad och ingående förståelse för områdets geotekniska förutsättningar samt in- och utströmningsområden bör en geoteknisk undersökning genomföras innan exploatering. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

7 3 Marken inom planområdet är idag inte förorenad enligt Handlingsplan VA Västerås stad och infiltration kan därför användas för hantering av dagvatten. TECKENFÖRKLARING Gul - Glacial lera Röd - Berg Ljusblå Sandig morän Figur 3. Jordartskarta från SGU:s kartvisare. Planområdets ungefärliga läge är markerat i svart. Hämtad RECIPIENT Dagvattnet från planområdet leds via kommunalt dagvattennät till Svartån som mynnar i Mälaren vid Västerås hamnområde. Enligt Sveriges vatteninformationssystem (VISS) senaste statusklassning uppnår varken Svartån eller Mälaren god kemisk ytvattenstatus och båda vattenförekomsterna har måttlig kemisk ytvattenstatus (VISS, 2017a, b). Gemensamma miljöproblem för Svartån och Mälaren är övergödning och miljögifter såsom kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Aktuella miljökvalitetsnormer (MKN) för ekologisk och kemisk status presenteras i punktlistan nedan. MKN i Svartån Uppnå god ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus, med undantag från kvicksilver och PBDE:er MKN i Mälaren Västerås hamnområde Bibehållen måttlig ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus, med undantag från kvicksilver och PBDE:er Gällande övergödning av sjöar och vattendrag är det utsläpp av näringsämnen; främst fosfor som är av stor betydelse. Vid ökad exploatering och hårdgörandegrad ökar fosforhalten i dagvatten vilket kan leda till ökad fosforbelastning i aktuell recipient. För att kunna uppnå god kemisk status har undantag givits i form av mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE:er på grund av att det orimligt att sänka dessa halter till nivåerna som motsvarar god status. I Mälaren har tidsfristen för att uppnå god status förlängts till 2027 avseende antracen och tributyltennföreningar (TBT) eftersom föroreningssituationen är mycket komplex och kräver omfattande åtgärder. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

8 4 2.3 PLANERAD EXPLOATERING Inom planområdet planeras 4 nya bostadshus längs Pettersbergsvägen. Tre av husen planeras ha 4 6 våningar och det fjärde planeras ha 24 våningar, förslag på ny utformning har tagits fram av White Arkitekter AB enligt Figur 4. Vidare planeras ett antal nya parkeringsplatser i anslutning till både ny och befintlig bebyggelse. De större sammanhängande grönområdena påverkas inte i någon stor utsträckning av exploateringen då de nya husen är planerade på befintlig gång- och cykelbana. På grund av att planerad exploatering omfattar en mindre del av planområdet har en överenskommelse med Mälarenergi AB 2 gjorts som innebär att aktuella krav på dagvattenhantering endast gäller själva exploateringsområdet, se röd markering i Figur 4. Resultat från flödes- och fördröjningberäkningar kommer däremot att presenteras för hela planområdet såväl som endast för exploateringsområdet. Detta för att ge en övegripande beskrivning av de åtgärder som krävs för att uppfylla kommunens krav inom hela planområde Urberget 1. Planområdesgräns är erhållen ur situationsplan erhållen från White arkitekter Figur 4. Situationsplan för detaljplan Urberget 1. Lila markering visar planerad bebyggelse och grå visar befintlig bebyggelse. Röd markering visar det område inom detaljplanen som omfattas av planerad exploatering. Situationsplan erhållen från White arkitekter , modifierad i efterhand av E. Renstål, Structor Uppsala. 2 Lena Höglund, VA-ingenjör, Mälarenergi AB, telefonkonversation STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

9 5 3 BEFINTLIG SITUATION 3.1 BEFINTLIGA LEDNINGAR Underlag för befintliga ledningar har begärts in via Ledningskollen. Aktuella ledningsägare inom förfrågat område är Mälarenergi Elnät, Mälarenergi Fjärrvärme, Skanova, Mälarenergi Stadsnät, Telenor (ELTEL Networks infranet AB), COMHEM fiber och Mälarenergi VA. En samlingsplan över befintliga ledningar för Urberget 1 redovisas i Bilaga 1. Kommunens befintliga VA-nät i Pettersbergsgatan fram till fastighetsgräns har tillhandahållits av Västerås stad. 3.2 BEFINTLIGT VA-NÄT OCH DAGVATTENHANTERING Anslutning till kommunalt VA-nät sker via Pettersbergsgatan där servisanslutningar från husen kopplas till befintligt dagvatten-, vatten- och spillvattennät. Inmätning av befintligt VA-nät inom fastighetsgräns har inte gjorts i detta skede, men bör utföras inför detaljprojektering. I Figur 5 och Bilaga 2 visas erhållet underlag för befintliga privata och kommunala VA-ledningar i anslutning till aktuellt planområde. Begränsat underlag finns i dagsläget för privata VA-ledningar och brunnar inom planområdet. Med hjälp av Google Maps street view har dagvattenbrunnar identifierats längs Jakobsgatan samt vid garagehusen i planområdets norra del. Brunnarna redovisas däremot inte i samlingsplanerna (Bilaga 1,2) på grund av deras osäkra läge. Behov av nya servisanslutningar inom exploateringsområdet behöver utredas i ett senare skede av exploateringsprocessen. Figur 5. Befintligt kommunalt VA-nät i Pettersbergsgatan samt privata VA-ledningar inom fastighetsgräns för Urberget 1. Ledningar inom planområdet är redovisade som osäkert läge. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

10 6 I dagsläget avvattnas området med självfall via privat ledningsnät och sedan kommunalt dagvattennät mot recipient Svartån utan kända fördröjnings- och reningsåtgärder. Viss infiltration sker förmodligen i befintliga gräs- och planteringsytor. Takavvattning sker med hjälp av slutna stuprör som kopplas direkt till kommunalt dagvattennät, se Figur 6. Befintlig dagvattenhantering antas fungera bra, baserat på att planområdet ligger högt och ytledes avrinning sker från området mot angränsande skogsmark eller gata enligt Figur 7. Figur 6. Slutna stuprör längs fasad inom planområdet. Bild hämtad från Google Maps street view-tjänst. Figur 7. Befintlig avrinning för detaljplan Urberget 1. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

11 7 4 SITUATION EFTER EXPLOATERING Inom exploateringsområdet planeras byggnation av fyra nya bostadshus längs Pettersbergsgatan i planområdets sydöstra del. I samband med exploateringen kommer även nya parkeringsplatser att anläggas, enligt Figur 4. Andel hårdgjord yta kommer att öka en aning efter exploatering vilket påverkar avrinningen från området. Enligt aktuell kravspecifikation ska planområdets dagvattensystem dimensioneras efter 10-årsregn med varaktighet 10 min vilket är ett högre krav än minimikrav i P110 för dimensionering av dagvattensystem inom tät bostadsbebyggelse. För att minska behov av fördröjning i underjordiska dagvattenmagasin bör andelen hårdgjord yta begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material och grönytor. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan anläggas för att förlänga systemets rinntid och jämna ut flödestoppar som uppstår i samband med kortvariga och intensiva regn. Trafikerade asfalts- och parkeringsytor är de mest föroreningsbelastade hårdgjorda ytorna och bör avvattnas mot grönytor i så stor utsträckning som möjligt så att rening kan ske på naturlig väg. Förorenade ytor som inte kan ledas mot grönytor bör med hjälp av höjdsättning och ledningssystem ledas mot dagvattenbrunnar kopplade till oljeavskiljare eller brunnsfilter för rening. I det här fallet avser sådana lösningar framförallt befintliga parkeringsytor i planområdets nordvästra del. 4.1 FLÖDESBERÄKNINGAR EFTER EXPLOATERING All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Eventuella avvikelser från P110 gällande tillämpning eller bedömning beskrivs under respektive avsnitt i detta PM. Avrinningsberäkningar efter exploatering har utförts med rationella metoden för dagvattenflöde (Q) och baseras på indata som redovisas i Tabell 1. Systemets dimensionerande regnintensitet har kompletterats med en klimatfaktor på 1,25 för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring. Områdets rinntid utan hänsyn till fördröjning är satt till 10 min. Dimensionerande regnvaraktighet bestämd utifrån områdets rinntid och är således 10 min. Vid beräkningarna har ingen hänsyn tagits till förlängd rinntid till följd av öppna tröga dagvattenlösningar, utan rinntiden är fortsatt 10 min. Anledningen till detta är för att dimensionering av fördröjningsåtgärder ska ta höjd för risken att tillskottsvatten från områden utanför själva exploateringsområdet tillförs systemet. Vidare har flöden beräknats för både planområdet och enbart exploateringsområdet. Tabell 1. Indata för flödesberäkningar efter exploatering. Redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på regndata enligt Dahlström (2010) inklusive klimatfaktor på 1,25. Dimensionerande regn Återkomsttid 120 mån Regnvaraktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 285 l/s ha Resultat från beräkningarna visar att exploateringsområdets avrinning uppgår till nästan 170 l/s efter exploatering för ett 10-årsregn med varaktighet 10 min, se Tabell 2. För hela planområdet skulle flödena förväntas uppgå till drygt 700 l/s för motsvarande dimensionerande regn enligt Tabell 3. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

12 8 Tabell 2. Flödesberäkningar, situation efter exploatering för delområde som direkt berörs av planerad exploatering. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Tak , Hårdgjord yta , Grönyta , Totalt 98 0, Tabell 3. Flödesberäkningar, situation efter exploatering för hela detaljplan Urberget 1. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Tak , Hårdgjord yta , Grus/sand , Grönyta , Totalt , ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM För att minska flödesbelastningen på recipient Svartån såväl som kommunalt dagvattennät krävs lokala fördröjningsåtgärder inom exploateringsområdet. I erhållen kravspecifikation framgår att dagvattenflödet inte får överstiga 15 l/s ha vilket motsvarar ett flöde på 14 l/s från exploateringsområdet. Resultat från beräkning av erforderlig fördröjningsvolym visar att drygt 130 m 3 måste fördröjas inom exploateringsområdet för att klara överenskommet fördröjningskrav, se Tabell 4. Omhändertagandet och fördröjning av dagvatten från övriga områden inom planområdet antas vara oförändrad jämfört med befintlig situation. Tabell 4. Dimensionering av erforderlig fördröjningsvolym inom delområde som direkt påverkas av planerad exploatering. Dimensioneringsgrunder fördröjningsvolym Exploateringsområde Area 0,94 ha Reducerad area 0,59 ha Flödeskrav 15 l/s ha Maximalt utflöde 14 l/s Flöde 10-årsregn 168 l/s Erforderlig fördröjningsvolym 133 m 3 Om istället hela planområdet skulle omfattas av fördröjningskravet skulle det motsvara ett totalt utflöde på maximalt 74 l/s. I Tabell 5 visas dimensioneringsgrunder för beräkning av erforderlig fördröjningsvolym. Totalt skulle det krävas en fördröjningsvolym på ca. 500 m 3 för att klara aktuellt flödeskrav för hela planområdet. Tabell 5. Dimensionering av fördröjningsvolym för hela detaljplan Urberget 1. Dimensioneringsgrunder fördröjningsvolym Hela planområde Urberget 1 Area 4,91 ha Reducerad area 2,47 ha Flödeskrav 15 l/s ha Maximalt utflöde 73,6 l/s Flöde 10-årsregn 703 l/s Erforderlig fördröjningsvolym 499 m 3 STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

13 9 4.3 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER INOM EXPLOATERINGSOMRÅDET Samtliga åtgärdsförslag i detta PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning kan påverka genomförbarheten i föreslagna åtgärder. Ytor inom fastigheten som ger upphov till störst föroreningsbelastning är trafikerade asfalts- och parkeringsytor. Vid förtätning och ökad bebyggelse förväntas trafikflödet i området att öka vilket i sin tur resulterar i en ökad föroreningsbelastning. På grund av att stora delar av området inte påverkas av planerad exploatering har öppna och gröna rening- och fördröjningsåtgärder koncentrerats kring ny bebyggelse. Befintliga asfalts- och parkeringsytor kan kompletteras med tekniska reningsanläggningar såsom oljeavskiljare och filter i befintliga brunnar för en mer omfattande rening, se avsnitt 4.4. Fördröjning och rening av dagvattnet från exploateringsområdet föreslås ske i grönytor och makadamfyllda svackdiken. Grönytornas funktion kan då likna översilningsytor där vattnet tillåts spridas ut över ytan för rening och viss fördröjning. Efter att dagvattnet från delområdet passerat över avsedda grönytor kan uppsamling ske i makadamfyllda svackdiken som anläggs utmed planområdets sydöstra sida. Genom att koppla ihop dikena med slutna ledningar kan ett kapillärsystem erhållas så att utjämning och fördröjning sker jämnt fördelat över dikessystemet. Erforderlig fördröjningsvolym är drygt 130 m 3 vilket innebär att total dikesvolym är omkring 445 m 3, baserat på makadam med porositet 0,3. Vidare bör dikessystemet anläggas med självfall mot kommunal anslutningspunkt. För att kunna säkerställa att utflödet inte överskrider flödeskravet kan systemet förses med en flödesregulator eller strypt utlopp innan anslutning till kommunalt nät. I Figur 8 visas omfattning och placering av föreslagna åtgärder för exploateringsområdet. Vid detaljprojektering av föreslaget dagvattensystem är det viktigt att höjdsättning och utformning av marken görs så att dagvattnet enkelt kan spridas över avsedda ytor och inte bara rinner förbi. Stuprör från nya byggnader kan förses med utkastare direkt mot grönyta eller via ränndalar för att styra vattnet mot lämplig yta och underlätta uppsamling i svackdike. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

14 10 Figur 8. Åtgärdsförslag för dagvattenhantering för exploateringsområdet inom detaljplan Urberget Biofilter Gräsytor och planteringsytor Gräs- och planteringsytor är en form av biofilter som kan används till att rena dagvatten. Val av biofilter görs utifrån fördröjnings- och reningsbehov samt andra eventuella funktioner, t.ex. estetiska eller pedagogiska inslag i miljön. Utformning, såsom genomsläpplighet, djup och sammansättning i underliggande filtermaterial samt växtval bör göras utifrån recipientens känslighet, prioriterade föroreningar, lokala förutsättningar och utrymmesbehov. Inom planområdet föreslås att dagvatten från trafikerade asfalts- och parkeringsytor i anslutning till ny bebyggelse höjdsätts så att de leds över grönytor för rening och viss infiltration, se Figur Makadamfyllt svackdike Makadamdiken används för bortledning, rening och fördröjning av dagvatten. Översta lagret kan utgöras av ett gräsbeklätt svackdike med en sidolutning på 1:3 och med svag lutning (0,5 2 %) i flödesriktningen för att reducera hastigheten på vattnet, se Figur 9. Svagt lutande sidokanter gör även dikena lätta att underhålla med exempelvis gräsklippning, samt att det är bättre ur säkerhetssynpunkt. Makadamdiken förutsätter att grundvattnet inte har någon kontakt med dikesbotten för att under större delen av året vara torrt. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

15 11 Figur 9. Dike intill gång- och cykelväg i bostadsområde (Uppsala Vatten, 2014). Diket utformas med en liten del matjord blandad med sand för att gräs ska kunna växa, under detta ett dränerande lager av makadam omslutet av geotextil, se Figur 10. I det dränerande lagret placeras en dräneringsledning för förbättrad bortledning av det infiltrerande vattnet. Dikesbotten kan förstärkas med stenar för att minska flödeshastigheten och erosion. Dräneringsledning kopplas till flödesregulator eller strypt utlopp vid anslutningspunkt. Diket kan magasinera vatten dels i porvolymen (ca 30 %) i makadamfyllningen och dels i själva diket om vattnet inte hinner infiltrera ner och ledas bort av dräneringen. Upphöjd kupolsil bör placeras vid utlopp för att fungera som bräddavlopp vid extrema regn. Figur 10. Principutformning makadamfyllt svackdike Gröna tak Gröna tak kan med fördel anläggas på de nya byggnaderna inom planområdet för att erhålla viss rening och fördröjning av takvatten. Generellt sett kan gröna tak bidra till ökad biologisk mångfald och har en fördröjande och reducerande effekt på årsavrinningen. Fördröjningskapaciteten varierar med olika faktorer, bl.a. lutning på taken och tjocklek av torv. Flackare tak och tjockare torv ger en större fördröjning. Rekommenderad maxlutning på taket är 25 grader. Gröna tak kan minska avrinningen från takytor med ungefär % på årsbasis via avdunstning och växtupptag (Svenskt Vatten, 2011). Reduktionen varierar över året och är störst under sommaren och lägst under vintern. Extensiva tak är den vanligaste typen av gröna tak och föredras anläggas på ytor där människor sällan vistas. Dessa tak har mindre skötselbehov och består till stor del av mossor, sedumväxter och härdiga vilda blommor och har ett substratdjup på mm. Semi-intensiva tak är lite mer skötselkrävande än extensiva tak och kan bestå av ett bredare urval av växter, exempelvis prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar och kräver substratdjup på mm (Klimatanpassningsportalen, 2015). Exempel på extensivt och semi-extensivt grönt tak visas i Figur 11. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

16 12 Figur 11. TV: Extensivt grönt tak. TH: Semi-intensivt grönt tak. Foto: Jonatan Malmberg (Klimatanpassningsportalen, 2015). 4.4 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER UTANFÖR EXPLOATERINGSOMRÅDET Om aktuell kravspecifikation ska tillämpas på hela planområdet krävs omfattande åtgärder och ombyggnationer inom hela området. För att uppfylla kravet måste 500 m 3 dagvatten fördröjas inom planområdet vilket är betydligt större volym än de 130 m 3 som krävs inom exploateringsområdet. I detta avsnitt presenteras förslag till fördröjnings- och reningsåtgärder för delområdet utanför exploateringsområdet. Det skall poängteras att ingen dimensionering har genomförts och ingen hänsyn har tagits till praktisk genomförbarhet av nedanstående lösningar utan detta måste utredas separat innan någon typ av projektering inleds Underjordiska fördröjningsmagasin För att minska belastning på befintligt dagvattennät kan lokala fördröjningsåtgärder anläggas även utanför själva exploateringsområdet. Inom dessa områden kan underjordiska rör- eller kassettmagasin anläggas under befintliga parkeringsytor med minst 0,8 m täckning. Magasinen bör förses med flödesregulator eller strypt utlopp för att säkerställa att utflödet inte överskrider 15 l/s ha från respektive delområde. I Figur 12 visas exempel på två olika typer av fördröjningsmagasin. Det är viktigt att poängtera att magasinen i sig bidrar inte till någon betydande rening av dagvattnet utan dess huvudsakliga uppgift är flödesutjämning. Om inte tillräcklig fördröjning av dagvatten i gröna anläggningar uppfyller erforderlig fördröjningsvolym så kan magasin ersätta denna fördröjningsvolym. Vid avvattning av föroreningsbelastade ytor, till exempel parkeringsplatser är det dock viktigt att vattnet renats tillräckligt i föregående steg innan inflöde sker till fördröjningsmagasinet för att minska risken för igenslamning. Dagvattenmagasinens erforderliga volym kan reduceras genom att större andel grönyta och planteringar för fördröjning, infiltration och avdunstning anläggs inom planområdet. Det är då mycket viktigt att utforma grönytorna så att dagvattnet kan spridas jämnt och infiltrera dessa ytor. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

17 13 Figur 12. Exempel på utformning och anläggning av fördröjningsmagasin (Uppsala Vatten, 2014). TV: Rörmagasin i betong. TH: Kassettmagasin i plast Oljeavskiljare Anläggning av oljeavskiljare är en vanlig reningsmetod för dagvatten från parkeringsplatser och andra trafikerade hårdgjorda ytor. Inom planområdet kan oljeavskiljare anläggas där dagvatten från parkeringar och vägar inte går att leda till grönytor, vilket främst gäller befintliga parkeringsytor i nordvästra delen av planområdet som inte kommer innefattas av södra exploateringen. Dagvattnet leds då via dagvattenbrunnar och ledningar till en oljeavskiljare i mark där rening sker. Storlek och utformning av oljeavskiljaren beror utav hur stor och hur hårt förorenad yta som avvattnas mot den. Oljeavskiljare ska enligt Mälarenergi vara typgodkänd, rätt dimensionerad och provtagningsbrunn ska finnas enligt svensk standard (SS EN 858). Slamtömningsintervall ska följas enligt SS EN (dock minst 1 gång/år). För större parkeringar där stora flöden kan uppkomma bör oljeavskiljare utrustas med by-passregulator. Då leds det mest förorenade vattnet, s.k. first flush genom avskiljaren för rening, medan flödestoppen vid större regn leds förbi avskiljaren och direkt till ledningsnät eller infiltration. By-pass funktionen innebär att flöden större än vad oljeavskiljaren är dimensionerad för kan omhändertas utan att spola ur tidigare avskild olja och slam innehållande bl.a. tungmetaller. Det är viktigt att sandfång och oljeavskiljare klarar av det första flödet med det mest förorenade dagvattnet Brunnsfilter Brunnsfilterinsatser kan används för att rena dagvatten från gator och markytor där anläggning av gröna dagvattenlösningar inte är möjligt. På samma sätt som för oljeavskiljare rekommenderas installation av brunnsfilter som kompletterande reningsåtgärd för dagvattnet från befintliga parkeringsytor som inte omfattas av exploateringen. Filtren läggs direkt under brunnsbetäckningen och filtrering bör ske så nära utsläppskällan som möjligt. Filter används oftast för att filtrera bort föroreningar, oljor och andra föroreningar. På marknaden finns ett antal olika brunnsfilter och filtermassor vilka väljs utifrån lokala förutsättningar och behov, beroende på vilken typ av förorening som önskas avskiljas. Reningseffekt för filter har undersökts i flera olika studier och resultaten är varierande. Provtagning av utgående dagvatten måste kunna ske innan anslutning till dagvattennätet eller infiltration. 4.5 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningsberäkningarna har utförts med dagvattenmodellen StormTac som baseras på schablonvärden för föroreningar i dagvatten samt dataserier för årsnederbörd. Modellens uppbyggnad STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

18 14 baseras på att ingen rening av dagvattnet sker utanför exploateringsområdet. Inom exploateringsområdet beräknas dagvattnet avledas mot grönytor för rening innan fördröjning och viss rening sker i makadamfyllda svackdiken, se Figur 8. För detaljerad beskrivning av modellens uppbyggnad hänvisas till Bilaga 4-6 till detta PM. Beräkningsresultat visar att föroreningskoncentrationer för befintlig situation och situation efter exploatering (innan och efter rening) förväntas ligga väl under riktvärden i kategori 3VU (Riktvärdesgruppen, 2009) enligt Tabell 6. Vidare får inte föroreningssituationen försämras eller försvåra förutsättningen att uppnå MKN i berörda recipienter. Rent konkret innebär det att föroreningsbelastningen inte får öka jämfört med befintlig situation på årsbasis. I Tabell 7 redovisas hela detaljplan Urbergets beräknade föroreningsbelastning för befintlig situation respektive situation efter exploatering; innan och efter rening. Samtliga föroreningsmängder förväntas minska efter exploatering och rening jämfört med befintlig situations nivåer. Planerad exploatering bedöms därför inte försvåra möjligheten att uppnå MKN för Svartån eller Mälaren avseende föroreningsbelastning. Tabell 6. Beräknade föroreningskoncentrationer och riktvärden enligt 3VU (Riktvärdesgruppen, 2009) för befintlig situation samt efter exploatering (innan och efter rening) för detaljplan Urberget 1. Koncentration Riktvärde Befintlig Efter exploatering Ämne 3VU situation Innan rening Efter rening [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/] Fosfor Kväve Bly ,1 6,4 Koppar Zink Kadmium 0,50 0, 0,40 0,32 Krom 25,0 5,8 6,4 5,0 Nickel 30,0 3,4 3,5 2,8 Kvicksilver 0,1 0,0 0,0 0,033 SS Olja PAH - 0,48 0,5 0,4 Tabell 7. Beräknad föroreningsmängd för befintlig situation samt efter exploatering (innan och efter rening) och reningseffekt uttryckt i % för detaljplan Urberget 1. Mängder Befintlig Efter exploatering Ämne situation Innan rening Efter rening [kg/år] [kg/år] [kg/år] [%] Fosfor 1,9 2,0 1,8 10 Kväve Bly 0,14 0,16 0,13 19 Koppar 0,33 0, 0,3 19 Zink 0,9 1,0 0,81 19 Kadmium 0,0072 0,0081 0, Krom 0,11 0,13 0,1 23 Nickel 0,07 0,07 0, Kvicksilver 0,0007 0,0008 0, SS Olja 7,2 8,1 5,8 28 PAH 0,0092 0,01 0, Reningseffekt STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

19 15 För att kunna uppnå Västerås kommuns målsättning om att minska tillförseln av tungmetaller och fosfor med 20 % krävs däremot mer omfattande reningsåtgärder. Det är viktigt att poängtera att resultaten ovan avser detaljplanens totala föroreningsbelastning och inte bara delområdet som omfattas av planerad exploatering. I Tabell 8 visas resultat från föroreningsberäkningar för enbart delområdet som berörs av exploateringen. Inom detta område förväntas fosforbelastningen minska med nästan 50 % efter rening jämfört med innan rening. Tungmetaller såsom bly och kadmium förväntas minska med över 90 % och kvicksilver minskar med ca. 35 % vilket är mer än Västerås kommuns målsättning för dessa ämnen. Vidare har föroreningsmodellen inte tagit hänsyn till eventuell rening i oljeavskiljare eller brunnsfilter då dessa åtgärder inte finns tillgängliga i StormTac. Om både oljeavskiljare och brunnsfilter installeras i området som inte berörs av planerad exploatering kan föroreningsbelastningen från detaljplan Urberget 1 minska ytterligare. Tabell 8. Beräknad föroreningsmängd situation efter exploatering (innan och efter rening) och reningseffekt uttryckt i % för delområde som omfattas av planerad exploatering inom detaljplan Urberget 1. Mängder Efter exploatering Ämne Innan rening Efter rening [kg/år] [kg/år] [%] Fosfor 0,52 0,27 48 Kväve 8, Bly 0,0 0, Koppar 0,094 0,02 79 Zink 0,25 0, Kadmium 0,0017 0, Krom 0,033 0, Nickel 0,017 0, Kvicksilver 0, ,00014 SS Olja 2,4 0,12 95 PAH 0,0022 0, Reningseffekt 5 EXTREMA REGN Inför detaljprojektering av planområdet är det viktigt att även planera för hantering och avledning av extrema regn. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid 100 år har utförts baserat på indata enligt Tabell 9. I avrinningsberäkningarna har även avrinningskoefficienterna för grönytor och grus- och sandytor erhållit en högre avrinningskoefficient än de som anges i P110 (se kolumn 3 i Tabell 10). Anledningen är för att dessa ytor förväntas snabbt bli vattenmättade när regn med den här intensiteten inträffar. Resultat från beräkningar visar att planområdets avrinning uppgår till drygt 2000 l/s i samband med 100-årsregn med varaktighet 10 min, se Tabell 10. Tabell 9. Indata för flödesberäkningar efter exploatering. Redovisad regnintensitet för 100-årsregn baseras på regndata enligt Dahlström (2010) inklusive klimatfaktor på 1,25. Dimensionerande regn Återkomsttid 1200 mån Regnvaraktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 611 l/s ha STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

20 16 Tabell 10. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid 100 år, situation efter exploatering. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 100 år [l/s] Tak , Hårdgjord yta , Grus/sand , Grönyta , Totalt , När extrema regn eller skyfall inträffar är det viktigt att kontrollerade översvämningar kan ske då ledningsnätet går fullt. En kontrollerad översvämning innebär att vatten samlas i en lågpunkt där inga skador på byggnader eller infrastruktur uppstår. I dagsläget finns mindre instängda områden och sekundära avrinningsvägar inom planområdet där två av de nya byggnaderna lokaliseras i naturliga låglinjer, se ljusblå linjer i Figur 13. Tack vare att planområdet ligger högt och att uppströms belägna området avleds ytledes runt området via Jakobsgatan och Pettersbergsgatan är de instängda områdenas avrinningsområden relativt små. I samband med exploatering måste nya låglinjer skapas för att skapa avrinningsvägar förbi nya byggnader som skär av befintliga avrinningsvägar. Baserat på ovanstående resonemang och en dialog med Mälarenergi AB 3 kan nya hus anläggas med en golvnivå på omkring 0,2-0,3 m över de instängda områdenas dämningsnivå. Vidare kan låglinjerna luta mot föreslagna svackdiken som då kan nyttjas som sekundära avrinningsvägar vid extrema regn. Om höjdsättningen tillåter bör dikena lutas mot naturområdet väster om planområdet där en naturlig lågpunkt finns i dagsläget för att åstadkomma en kontrollerad översvämning. Förslag till omledning av befintliga låglinjer visas som mörkblå pilar i Figur 13. Avrinningsvägarna är framtagna utifrån placering av nya byggnader (situationsplan) och befintlig situations terräng (höjdkurvor från grundkartan). Vid exploatering är det viktigt att inte förändra höjdsättningen utanför exploateringsområdet för bibehållen funktion och kapacitet i övriga sekundära avrinningsvägar. För att bestämma lägsta nivå på färdigt golv i nya hus bör en inmätning göras för att kunna fastställa systemets kritiska dämningsnivåer. 3 Lena Höglund, VA-ingenjör, Mälarenergi AB, mailkonversation STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

21 17 Figur 13. Områden som riskerar att översvämmas i samband med skyfall. Mörkblå markering visar instängda områden i befintliga lågpunkter inom planområdet och ljusblå linjer symboliserar sekundära avrinningsvägar. Mörkblå pilar visar förslag till ny låglinje för sekundär avrinning. Skyfallsunderlag hämtat från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS-verktyg STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

22 18 6 REFERENSER Klimatanpassningsportalen, Gröna tak, fördjupning. [online] Tillgänglig via: [Hämtad den 13 januari 2017]. Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. [pdf] Tillgänglig via: < vattenutslapp.pdf> [Hämtad den 8 augusti 2016]. Svenskt Vatten, Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, Publikation P105 Hållbar dag-och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Uppsala Vatten, Dagvattenhantering En exempelsamling. [pdf] Tillgänglig via: < ar/dagvatten_exempelsamling.pdf> [hämtad den 16 augusti 2016]. Västerås kommun, 2014a. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Västerås kommun: Västerås [Erhållen den 13 januari 2015]. VISS, 2017a. Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 19 januari 2017]. VISS, 2017b. Mälaren-Västeråshamnomr. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 19 januari 2017]. Västerås kommun, 2014b. Handlingsplan för dagvatten i Västerås. [pdf] Västerås kommun: Västerås [Erhållen den 13 januari 2015]. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel

23 Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr Dragarbrunnsgatan UPPSALA

24 VÄSTERÅS VÄSTERÅS BERGATROLL URBERGET VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTERÅS BERGATROLL URBERGET VÄSTERÅS Lr 1995/8.2 Lr 1995/8.2 2:113 2:113 2: :113 2:113 2: B B B B Grundk X= Y= X= Y= Grundk PETTERSBERGSGATAN JAKOBSGATAN JAKOBSGATAN SIGN DATUM ÄNDRINGEN AVSER ANT BET STATUS HANDLÄGGARE RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG DATUM UPPDRAG NR. BET NUMMER SKALA M R T STRUCTOR UPPSALA AB W W DAGVATTENUTREDNING URBERGET 1 X 1281 JSM J.STÅLHEIM JESSICA STÅLHEIM BILAGA 1 BEFINTLIGA LEDNINGAR PLAN 1:500

25 VÄSTERÅS VÄSTERÅS BERGATROLL URBERGET VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTERÅS BERGATROLL URBERGET VÄSTERÅS Lr 1995/8.2 Lr 1995/8.2 2:113 2:113 2: :113 2:113 2: B B B B Grundk X= Y= X= Y= Grundk PETTERSBERGSGATAN JAKOBSGATAN JAKOBSGATAN SIGN DATUM ÄNDRINGEN AVSER ANT BET STATUS HANDLÄGGARE RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG DATUM UPPDRAG NR. BET NUMMER SKALA M R T STRUCTOR UPPSALA AB W R DAGVATTENUTREDNING URBERGET 1 X 1281 JSM J. STÅLHEIM JESSICA STÅLHEIM BILAGA 2 BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR PLAN 1:500

26 51B PETTERSBERGSGATAN SOPRUM CYKELRUM ENTRÉHALL SOPRUM 17 pl. CYKELRUM teknik ENTRÉHALL LOKAL teknik SOPRUM CYKELRUM LOKAL ENTRÉHALL teknik 93 SOPRUM CYKELRUM LOKAL TVÄTTSTUGA ENTRÉHALL teknik LOKAL fastighetsgrans JAKOBSGATAN B 10 pl TVÄTTSTUGA pl pl pl TVÄTTSTUGA pl. 9 pl TVÄTTSTUGA JAKOBSGATAN BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING URBERGET 1 SIGN STRUCTOR UPPSALA AB UPPDRAG NR. DATUM M X R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG HANDLÄGGARE 1281 ERL E. RENSTÅL JESSICA STÅLHEIM BILAGA 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG DAGVATTENHANTERING PLAN W SKALA 1:500 NUMMER R BET

27 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 4.9 ha Rinnsträcka s 300 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg Parkering Parkmark Takyta Grusyta Marksten med fogar Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.51 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.61 l/s Basflöde, årsmedel Q b 3100 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 6.9 l/s Dim. flöde Q dim 520 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/12

28 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n s/m 1/3 Längslutning S Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0. m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 250 m 3 Utformad anläggningsvolym V d m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 20 min 2/12

29 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: : /12

30 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg Parkering 5.0 Parkmark 5.0 Takyta 5.0 Grusyta 5.0 Marksten med fogar 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Vägar Parkering Parkmark Takyta Grusyta Marksten med fogar Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg SD nd nd nd Parkering SD nd nd nd nd Parkmark SD nd nd nd nd nd Takyta SD nd nd nd nd nd 75 Grusyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd 4/12

31 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: Marksten med fogar SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/12

32 StormTac Web v Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /12