Dagvattenutredning PM. UMAMI, Sundbybergs stad

Transkript

1 Dagvattenutredning PM UMAMI, Sundbybergs stad

2 Uppdrag: Dagvattenutredning UMAMI Uppdragsnummer: 1417 Status: Slutgiltig handling Datum: Senast reviderad Uppdragsgivare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Wallenstam AB Structor Uppsala AB Jessica Stålheim Elin Renstål

3 SAMMANFATTNING Wallenstam AB planerar att förtäta och förädla bebyggelsen inom fastigheten Freden Större 11 i närheten av Hallonbergens centrum, Sundbybergs stad. Byggnationen innefattar nyexploatering av bostadshus och ombyggnation av befintlig affärsverksamhet till kombinerad kontors- och bostadsbebyggelse. I samband med exploatering krävs en plan för omhändertagandet av områdets dagvatten så att en hållbar dagvattenhantering kan erhållas. Structor Uppsala AB har med anledning av ovanstående fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning med syftet att beskriva befintlig situation och de förändringar som uppstår till följd av exploateringen. I samband med exploatering kommer andelen hårdgjord yta att minska, trots detta förväntas avrinningen att öka i området med tiden. Dimensionering av nya dagvattensystem bör enligt Svenskt Vattens publikation P110 kompletteras med en klimatfaktor för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring. En målsättning som Sundbybergs stad har för planområdet är att lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas så långt det är möjligt. Vidare får inte dagvattenflödena öka i samband med exploatering och rening måste ske inom kvartersmarken innan utsläpp på kommunalt nät och vidare till recipient sker. Wallenstam AB har valt att genomföra mer långtgående insatser beträffande fördröjning av dagvatten inom området. Enligt gällande exploateringsavtal tillåter kommunen att maximalt 165 l/s ha släpps ut från området men istället har exploatören valt att ha 65 l/s ha som maximalt utflöde. Beräkningar, dimensionering och föreslagna åtgärder som tagits fram inom ramen för denna dagvattenutredning har gjorts i enlighet med Svenskt Vattens publikationer P110 och P105. Dimensionering av fördröjningsvolym har baserats på regn med återkomsttid 10 år och 10 minuters varaktighet samt klimatfaktor på 25 %. De åtgärdsförslag som beskrivs i denna utredning har både tagit hänsyn till exploatörens planering och de krav som ställts från kommun och aktuella miljökvalitetsnormer. Lösningen är lokalt omhändertagande av dagvatten där rening och viss fördröjning sker i gröna tak och växtbäddar. Dagvatten som inte kan infiltrera i mark kommer att avledas till magasin med strypt utlopp för vidare fördröjning innan utsläpp till kommunalt nät sker.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Underlag Krav på dagvattenhantering Områdesbeskrivning Geologi och geohydrologi Föroreningssituation Recipient Planerad exploatering Befintlig situation Befintliga ledningar Flödesberäkningar befintlig situation Situation efter exploatering Flödesberäkningar situation efter exploatering Erforderlig fördröjningsvolym Föroreningsberäkningar situation efter exploatering Fördröjnings- och reningsåtgärder Genomsläppliga beläggningar Gröna tak Växtbäddar Magasin Extrema regn Referenser Ritningsbilagor X R R Befintliga VA-ledningar Befintliga ledningar Åtgärdsförslag dagvattenhantering, nya VA-ledningar samt avrinningsvägar

5 1 1 BAKGRUND Wallenstam AB planerar att förtäta, förädla och bygga om inom fastigheten Freden Större 11 i Sundbybergs stad. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för planområdet. Syftet är att beskriva befintlig dagvattensituation samt de förändringar av dagvattenflöden som planerad byggnation innebär. Utredningen ska även föreslå lämplig framtida dagvattenhantering med fördröjnings- och reningsåtgärder. 1.1 UNDERLAG Grundkarta och terrängmodell i dwg-format ProjekteringsPM - Geoteknik, GeoMind Miljöprovtagning Kv. Freden Större 11, Thyréns Situationsplan, Fojab Arkitekter Markanvändning efter exploatering, Fojab Arkitekter, Befintligt VA Befintliga ledningar 1.2 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING Sundbybergs stad har för närvarande ingen aktuell dagvattenstrategi, utan arbetet pågår att ta fram en sådan. I kommunens översiktsplan som antogs 2013 berörs dagvattenhantering till viss del. Kommunens målsättning för en hållbar dagvattenhantering kan sammanfattas i följande tre punkter (Sundbybergs stad, 2013). Förbättrad dagvattenhantering genom minimering av andelen hårdgjorda ytor och tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och recipienters känslighet i fysisk planering. Förena avtal, detaljplaner och bygglov med krav på materialval samt fördröjning- och reningsåtgärder för dagvatten. I exploateringsavtalet mellan Sundbybergs kommun och Wallenstam Freden Större 11 AB inför planerad exploatering har kommunen formulerat ett krav som reglerar utsläpp av dagvatten från planområdet. I kravet framgår att dagvattenflödet inte får öka efter exploatering, vilket innebär att flöden som överstiger befintlig situation måste fördröjas. Vidare måste dagvattnet renas innan utsläpp sker till kommunalt nät. Kravet på dagvattenrening kommer från de övergripande nationella miljömålen samt gällande miljökvalitetsnormer för Råstasjön och Brunnsviken (Miljömål, 2015; VISS, 2014, 2016). För att kunna uppfylla kraven krävs både fördröjnings- och reningsåtgärder inom området.

6 2 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är knappt 3,5 ha stort och beläget cirka 400 m norr om Hallonbergens centrum. Området avgränsas av Rissneleden i söder, Gesällvägen i öster, Östra Madenvägen i norr och ett kommunalt skogsparti i väster. I dagsläget finns 5 sammanlänkade byggnader med kontors- och affärsverksamhet samt en restaurang. Övrig yta är i stort sett hårdgjord och utgörs av asfalterade gator och parkeringsytor. I Figur 1 visas planområdets avgränsning och befintlig markanvändning. Figur 1. Översikt, dagens markanvändning där röd markering visar aktuell planområdesgräns. Blå markering visar sonderingsområden från en översiktlig geoteknisk undersökning genomförd Flygfoto hämtat från Eniros karttjänst GEOLOGI OCH GEOHYDROLOGI Marken i området består av morän på berg enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 2. Dagvatten beräknas inte kunna infiltrera i områden med berg och lera. Områdets terräng är bitvis kraftigt kuperad, uppgifter från en geoteknisk utredning utförd 2016 av GeoMind visar att markens höjd varierar mellan + 7,7 m och + 24,8 m (GeoMind, 2016). Jordlagerföljden ser generellt sett likadan ut inom hela planområdet; med lager av fyllningsjord överst, följt av ett lager friktionsjord på berggrund. Det som skiljer delområdena åt är de ingående lagrens tjocklek och kornstorleksfördelning, i Tabell 1 ses en sammanställning av jordlagerföljderna för respektive delområde, områdesindelning visas med blå markering i Figur 1. Grundvattennivån inom planområdet förväntas ligga djupt då installerat grundvattenrör varit torrt vid samtliga avläsningstillfällen (GeoMind, 2016).

7 3 Figur 2. Jordartskarta från SGU:s kartvisare. Hämtat Planområdet är markerat i svart. Tabell 1. Planområdets jordlagerföljd inom respektive delområde enligt geoteknisk utredning från Tabellens jordlagerbeskrivning (rad 2-6) är uppbyggd på samma sätt som jordprofilen med start i marknivå och vidare nedåt i profilen. Marknivåer Lägsta Högsta Fyllningsjord Tjocklek Fraktionsintervall Norra (N) +7,8 +9,4 0,5-1,8 m sand, grus Nordöstra (NO) +7,7 +9,4 0,8-1,5 m lera, silt, sand, grus Sydöstra (SO) +15,4 i.u. 1,3 m sten, grus, sand Södra (S) i.u. i.u. 3 m - Sydvästra/västra (SV & V) SV V i.u. +12,2 +25,2 +24,8 0,2-2 m lera, sand, grus, sten Lera Tjocklek m Morän Tjocklek ,7 m Friktionsjord Tjocklek 0-1 m 0-3 m 0,4 m 5,6 m - Berg Djup 1-1,8 m 0,8-5,2 m 1,3 m 8,6 m 0,8-3,2 m

8 4 2.2 FÖRORENINGSSITUATION Thyréns genomförde år 2014 en miljöprovtagning inom aktuellt planområde. I utredningen framgår att föroreningsnivåerna i området är generellt sett låga, ofta under analysmetodernas rapporteringsgräns (Thyréns, 2014). Förhöjda halter av bly påträffades vid en provpunkt där halten överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark med känslig markanvändning, KM (Naturvårdsverket, 2009). Vidare upptäcktes inga förhöjda nivåer av lättflyktiga organiska föreningar (VOC), t.ex. bensen och toluen i marken som riskerar att spridas till grundvatten (Thyréns, 2014). Baserat på resultat från marktekniska och geotekniska undersökningarna görs bedömningen att det i dagsläget inte finns något utökat behov av vidare mark- eller grundvattenundersökningar inom planområdet. 2.3 RECIPIENT Dagvattnet från planområdet avleds och släpps ut i Madenbäcken som utgör en del av Råstasjöns avrinningsområde. I gällande översiktsplan för Sundbybergs stad konstateras det att åtgärder krävs för att minska Råstasjön belastning gällande både flöde och föroreningar (Sundbybergs stad, 2013). Vid Vatteninformationssystems (VISS) senaste statusklassning framgår det att Råstasjön har problem med övergödning och syrefattiga förhållanden (VISS, 2014). Nedströms länkas Råstasjön ihop med Brunnsviken. Brunnsviken är en bräckvattensjö med otillfredsställande ekologisk status enligt VISS klassning år 2009 (VISS, 2016). Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har förlängts till 2027 då de nödvändiga åtgärderna är mycket omfattande och kräver mer än lokala åtgärder. Sjöns miljöproblem är sammanfattade i två punkter. Övergödning och syrefattiga förhållanden Miljögifter, baserat på att prioriterade ämnen såsom kvicksilver, kadmium och bly m.fl. överskrider aktuella gränsvärden. Gällande övergödning av sjöar är det utsläpp av näringsämnen såsom kväve och fosfor som är av stor betydelse. Resultat sammanställt av VISS visar på att den mest betydande diffusa kväve- och fosforkällan har sitt ursprung i urbana miljöer där dagvatten inkluderas. 2.4 PLANERAD EXPLOATERING Fastigheten Freden Större 11 ska förtätas och inom området planeras nya bostadshus och en förädling av befintlig bebyggelse, se Figur 3. Exploateringen innebär en minskning av andelen hårdgjord yta vilket påverkar områdets avrinning. Inom området kommer genomsläppliga beläggningar såsom grus-, gräsoch planteringsytor att anläggas i så stor omfattning som möjligt. Utöver detta planerar exploatören att anlägga gröna tak på 30 % av områdets totala takyta.

9 5 Figur 3: Situationsplan för Freden Större 11. Underlag från Fojab Arkitekter BEFINTLIG SITUATION I dagsläget avvattnas planområdet direkt ut på kommunalt dagvattennät utan kända fördröjnings- och reningsåtgärder. Möjlighet till infiltration är mycket begränsad då området huvudsakligen består av hårdgjorda ytor eller kraftigt kuperad terräng med berg i dagen. 3.1 BEFINTLIGA LEDNINGAR Kommunens befintliga VA-nät fram till fastighetsgräns har tillhandahållits av Sundbybergs stad och Norrvatten. Befintliga ledningsägare inom området är Vattenfall elnät, Skanova, Sundbybergs stadsnät opto, Ellevio elnät, Telenor tele, Stokab opto, Property Partner el, se Figur 4. Befintligt dagvattensystem i anslutning till planområdet är i dagsläget överbelastat och saknar således kapacitet att hantera ökade flöden i samband med planerad exploatering. Det finns däremot planer att dagvattensystemet ska dimensioneras om inom en snar framtid. I samband med kommande VAprojektering inom planområdet bör den ske i samarbete med Sundbybergs stads VA-huvudman för att erhålla ett så robust och hållbart dagvattensystem som möjligt. Genom att inkludera kommunen kan även framtida utbyggnadsplaner och exploateringsprojekt uppströms eller nedströms beaktas och inkluderas i projekteringen för att undvika underdimensionering. Befintligt inre och yttre VA-nät ses i Figur 5.

10 6 Figur 4: Befintliga ledningar inom Freden Större 11. Figur 5. Befintligt inre och yttre VA-nät.

11 7 3.2 FLÖDESBERÄKNINGAR BEFINTLIG SITUATION All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Eventuella avvikelser från P110 gällande tillämpning eller bedömning beskrivs under respektive avsnitt i detta PM. Avrinningsberäkningar med rationella metoden för dagvattenflöde; Q baseras på indata som anges i Tabell 2. Områdets rinntid beräknas till 10 minuter dels på grund av befintlig markanvändning som främst utgörs av hårdgjorda ytor och dels på grund av att trög dagvattenavledning saknas. Dimensionerande regnvaraktighet bestäms utifrån områdets rinntid och är således 10 min. Tabell 2. Indata för flödesberäkningar, redovisad regnintensitet för 2-, 5- respektive 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen enligt P110. Avrinning 2-årsregn Återkomsttid 24 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet 132,3 l/s, ha Avrinning 5-årsregn Återkomsttid 60 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet 184,7 l/s, ha Avrinning 10-årsregn Återkomsttid 120 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet 235,5 l/s, ha Avrinningskoefficienter har så långt möjligt tillämpats i enlighet med P110. Planteringar och gräsytor belägna på bjälklag har dock erhållit en högre avrinningskoefficient då möjligheten till infiltration är begränsad. Reducerad area avser den specifika yta som aktivt bidrar till områdets avrinning, alltså den yta där hänsyn tagits till avrinningskoefficienter, Φ. Avrinningen från planområdet innan exploatering är cirka 322 l/s för ett 2-årsregn, 449 l/s för ett 5-årsregn och 573 l/s för ett 10-årsregn. Resultat från flödesberäkningarna sammanställs i Tabell 3. Tabell 3. Flödesberäkningar från planområdet baserat på befintlig situations markanvändning. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 2 år [l/s] Q 5 år [l/s] Q 10 år [l/s] Tak , ,6 87,4 111,5 Hårdgjord yta , ,7 316,5 403,6 Grusyta 625 0, ,3 4,6 5,9 Stensatt yta med fog , ,5 16,1 20,5 Grönyta , ,6 9,2 11,7 Grönyta på bjälklag , ,9 15,2 19,3 Totalt ,6 449,0 572,5

12 8 4 SITUATION EFTER EXPLOATERING För att minska behov av fördröjning och rening bör andelen hårdgjorda ytor begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material och grönytor. Hårdgjorda ytor och tak ska i största möjliga mån avvattnas mot grönområden då en trög avledning erhålls och rening kan ske på naturlig väg. LODlösningar bör tillämpas för att förlänga systemets rinntid och jämna ut flödestoppar som uppstår i samband med kortvariga intensiva regn. Ett nytt ledningsstråk för dagvatten planeras inom planområdet, längs Matgatan samt nya anslutningspunkter till kommunalt nät. Dagvattensystemet dimensioneras för ett 10-årsregn enligt Svenskt Vattens publikation P110. Planområdet har delats in i två delavrinningsområden; södra och norra. Indelningen har gjorts efter identifierade vattendelare enligt en terrängmodell från höjddata, se Figur 6. Andel hårdgjord yta kommer enligt aktuell situationsplan att minska med 92 % jämfört med befintlig markanvändning. Vidare kommer planen resultera i en ökning av både andelen genomsläppliga beläggningar och grönytor med 590 % respektive 181 %, se Tabell 4. Till hårdgjord yta har asfaltsytor, trappor och övriga hårdgjorda ytor räknats in. Genomsläppliga ytor innefattar grus- och naturstensytor samt stensatta ytor med fog och genomsläppliga beläggningar. I grönytor har naturmark samt grönytor på mark och bjälklag räknats in. Figur 6. Planområdets indelning i delavrinningsområden; norra och södra.

13 9 Tabell 4: Andel gröna tak, hårdgjorda ytor, genomsläppliga beläggningar och grönytor inom planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering. Kolumn 4 redovisar ökning (+) eller minskning (-) uttryckt i procent för respektive yta efter exploatering. Yta Befintlig situation [%] Efter exploatering [%] Gröna tak Hårdgjorda ytor Genomsläppliga ytor Grönytor Minskning/ökning [%] 4.1 FLÖDESBERÄKNINGAR SITUATION EFTER EXPLOATERING De beräkningar som gjorts på situation efter exploatering baseras på dimensionerande regn enligt Tabell 5. I enlighet med P110 bör en klimatfaktor på 25 % inkluderas vid dimensionering av ledningssystem och fördröjningsmagasin, vilket kräver ledningssystem med ökad kapacitet och större volym. Klimatfaktorn har multiplicerats med regnintensiteten för 2-, 5-, och 10-års regn. En annan aspekt som påverkar flödesberäkningarna är att avrinningskoefficienten för genomsläppliga beläggningar har tilldelats ett högre värde; 0,7 på grund av att en stor del kommer att anläggas ovanpå bjälklag. Även grönytor som anläggs på bjälklag har tilldelats nya avrinningskoefficienter baserat på jordlagrets tjocklek; 0,5 för grönyta med 60 cm jordtjocklek och 0,4 för jordtjocklek 80 cm. En korrigering av avrinningskoefficienterna ansågs nödvändigt för att inte riskera att underdimensionera dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym. Tabell 5. Indata för flödesberäkningar efter exploatering, redovisad regnintensitet för 2-, 5- respektive 10-årsregn baseras på data över kortvariga regn från Stockholmsregionen inklusive klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Avrinning 2-årsregn Återkomsttid 24 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 165,4 l/s ha Avrinning 5-årsregn Återkomsttid 60 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 230,9 l/s ha Avrinning 10-årsregn Återkomsttid 120 mån Blockregnsvaraktighet 10 min Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 294,4 l/s ha Dagvattenflödet från planområdets norra del efter exploatering, utan hänsyn till fördröjning är 317 l/s för ett 5-årsregn och 405 l/s för ett 10-årsregn, båda med varaktighet 10 min, se Tabell 6. För södra området uppgår flödena till drygt 161 l/s och 205 l/s för ett 5-års- och 10-årsregn, se Tabell 7. Efter exploatering kommer planområdets totala avrinning öka med cirka 29 l/s för 5-årsregn och 37 l/s för ett 10-årsregn med varaktighet 10 min jämfört med befintlig situation.

14 10 Tabell 6: Flödesberäkningar från planområdets norra delavrinningsområde efter exploatering Norra området Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 2 år [l/s] Q 5 år [l/s] Q 10 år [l/s] Tak , ,9 111,5 142,2 Gröna tak , ,9 18,0 23,0 Hårdgjord yta 952 0, ,6 17,6 22,4 Genomsläpplig beläggning , ,6 51,1 65,1 Stensatt yta med fog , ,0 53,0 67,6 Grönyta 124 0,1 12 0,2 0,3 0,4 Grönyta på bjälklag , ,1 65,7 83,8 Totalt ,2 317,2 404,5 Tabell 7. Flödesberäkningar från planområdets södra delavrinningsområde efter exploatering. Södra området Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 2 år [l/s] Q 5 år [l/s] Q 10 år [l/s] Tak , ,6 55,3 70,5 Gröna tak 844 0, ,2 5,8 7,5 Hårdgjord yta 78 0,8 62 1,0 1,4 1,8 Genomsläpplig beläggning , ,8 48,5 61,9 Stensatt yta med fog , ,3 25,6 32,6 Grönyta , ,1 5,8 7,4 Grönyta på bjälklag , ,3 18,5 23,6 Totalt ,3 161,0 205,3 4.2 ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM I Tabell 8 visas de dimensioneringsgrunder som använts vid beräkning av erforderlig magasinvolym. För att uppfylla Sundbybergs stads krav får inte dagvattenflödet som släpps ut på kommunalt nät öka i samband med exploateringen, vilket innebär att maximala utflödet inte får överstiga 573 l/s, eller 165 l/s ha. Dimensionering av magasin har baserats på fördröjning av ett 10-årsregn med varaktighet 10 min med ett maximalt utflöde på 65 l/s ha. Valet av avtappningsflöde har gjorts baserat på en annan kommuns krav för dagvatten och innebär mer långtgående åtgärder än de som krävs av Sundbybergs stad. Resultat från beräkning av magasinvolym visar att erforderlig magasinvolym är 100 m 3 och 43 m 3 för norra respektive södra delavrinningsområdet, och 143 m 3 för hela planområdet, se Tabell 8.

15 11 Tabell 8: Dimensionering av fördröjningsmagasin enligt P110 som uppfyller kommunens krav och tar hänsyn till klimatförändringar. Total erforderlig fördröjningsvolym uppgår till 143 m 3. Dimensioneringsgrunder fördröjningsvolym Norra området Södra området Area 2,22 ha Area 1,25 ha Reducerad area 1,37 ha Reducerad area 0,70 ha Maximalt utflöde 65 l/s ha Maximalt utflöde 65 l/s ha Total avtappning 144 l/s Total avtappning 82 l/s Dimensionerande regn Dimensionerande regn Återkomsttid 120 mån Återkomsttid 120 mån Varaktighet 10 min Varaktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Klimatfaktor 1,25 - Erforderlig magasinvolym 100 m 3 Erforderlig magasinvolym 43 m FÖRORENINGSBERÄKNINGAR SITUATION EFTER EXPLOATERING Två av Råstasjöns miljöproblem är övergödning och miljögifter, speciellt kvicksilver, kadmium och bly. För att undvika vidare föroreningsbelastning på Råstasjön bör dagvattnet renas innan det släpps ut på kommunalt nät. Planerad exploatering kommer att leda till att föroreningar från trafik kommer att minska då området kommer övergå från affärs- och kontorsområde till bostadsområde med torgytor och grönområden. Det finns ingen stor risk för utsläpp av föroreningar inom området efter exploatering utöver eventuella varutransporter. Rening av dagvatten föreslås ske i växtbäddar inom planområdet. Föroreningskoncentrationer och mängder har beräknats med StormTac. I befintlig situation antas dagvattnet inte genomgå någon betydande rening (trots att viss rening sker i befintliga grönytor). Då föreslagna reningsåtgärder för planområdet kommer att vara utspridda används generellt beräknade reningseffekter från StormTacs databas för att uppskatta rening efter exploatering. Val av reningseffekt har gjorts utifrån den lägsta reningen som erhålls i växtbädd, skelettjord eller svackdike, se Tabell 9. Tabell 9. Beräknad generell reningseffekt (%) för dagvatten i växtbädd, skelettjord och svackdike baserat på databas i StormTac (senast uppdaterad ). Kolumn 5 visar den mest restriktiva reningseffekten för respektive ämne som använts i föroreningsberäkningarna. Ämne Växtbädd [%] Skelettjord [%] Svackdike [%] Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver SS PAH Reningseffekt i beräkningar [%]

16 12 Tabell 10. Beräknade föroreningskoncentrationer för befintlig situation samt situation efter exploatering; före och efter rening. Kolumn 2 visar riktvärden för dagvatten enligt kategori 2M för respektive ämne (Riktvärdesgruppen, 2009). Innan exploatering Efter exploatering Ämne Riktvärde (2M) Befintlig situation Före rening Efter rening [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/l] Fosfor Kväve Bly 10 2,8 2,4 0,7 Koppar ,9 Zink ,5 Kadmium 0,5 0,33 0,34 0,12 Krom 15 5,8 2,9 2,2 Nickel 30 3,8 2,6 1,3 Kvicksilver 0,07 0,057 0,020 0,017 SS PAH 16-0,23 0,79 0,32 Tabell 11. Beräknade föroreningsmängder för befintlig situation samt situation efter exploatering; före och efter rening. Ämne Innan exploatering Efter exploatering Befintlig situation Före rening Efter rening [kg/år] [kg/år] [kg/år] Fosfor 2,1 1,3 0,9 Kväve Bly 0,05 0,037 0,011 Koppar 0,3 0,17 0,060 Zink 0,55 0,42 0,15 Kadmium 0,0059 0,0052 0,0018 Krom 0,1 0,044 0,033 Nickel 0,067 0,039 0,020 Kvicksilver 0,001 0, ,00026 SS PAH 16 0,004 0,012 0,0048 Ingen föroreningskoncentration överskrider föreslagna riktvärden för utsläpp av dagvatten (Riktvärdesgruppen, 2009). Vidare minskar koncentrationerna för samtliga föroreningar utom PAH 16 i samband med exploatering. Minskningen beror på att andelen hårdgjord yta i form av trafikerade vägar och parkeringar inom området minskar samt att andelen grönytor ökar. Föroreningar i dagvatten utgörs främst av metaller och tungmetaller men även polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Tungmetaller renas främst genom adsorption och filtrering i infiltrationsanläggningar eller vegetativa system. PAH är toxiska organiska föreningar för vattenlevande organismer som främst avskiljs genom adsorption och biologisk nedbrytning. 4.4 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER För att uppnå målet med maximalt utflöde på 65 l/s ha krävs fördröjningsåtgärder. Gröna tak samt växtbäddar kommer att anläggas inom planområdet för att fördröja men även rena dagvattnet. Takvatten avleds i via stuprör med utkastare vidare i ränndal mot växtbädd eller grönyta för fördröjning. Det vatten som inte infiltreras leds sedan efter rening vidare till rörmagasin under mark med strypt utlopp innan utsläpp kan ske till kommunalt nät.

17 13 Samtliga åtgärdsförslag i detta PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i höjdsättning, lokalisering av hus och infrastruktur samt förändrad markanvändning etc. kan påverka genomförbarheten i föreslagna åtgärder. Vidare har föreslagna åtgärder lokaliserats så att konflikter med befintliga anläggningar i marken undviks. Under projekteringen av LOD-lösningarna bör samplanering och ledningssamordning ske med övriga intressenter så att eventuella konflikter med nya anläggningar kan minimeras. Föreslagna åtgärder utgör energieffektiva och passiva system. Underhåll och rensning av växtbäddar och gröna tak ät viktigt för att kunna säkerställa en tillräcklig och effektiv rening av dagvattnet. Vid val av fördröjningsmagasin bör ett system som både är inspekterbart och spolbart väljas för bibehållen kapacitet genom att undvika igensättning och sedimentation Genomsläppliga beläggningar Inom planområdet planeras genomsläppliga ytor i form av grusytor och stensatta ytor med fog för ökad infiltration och reducering av flödestoppar i dagvattensystemet. De genomsläppliga beläggningarna har inkluderats i flödesberäkningarna och dimensionering av erforderlig fördröjningsvolym. Vid avrinningsberäkningarna har en avrinningskoefficient högre än rekommenderat i Svenskt Vattens publikation P110 använts för genomsläpplig beläggning då beläggningarna anläggs på bjälklag Gröna tak Att anlägga gröna tak kan öka den biologiska mångfalden och har en fördröjande och reducerande effekt på avrinningen via avdunstning och vattenupptag. Det finns olika typer av gröna tak, där tunna sedumtak (tjocklek < 15 cm) är den vanligast förekommande i Sverige, se Figur 7 (Svenskt Vatten, 2011). Fördröjningskapaciteten beror av flera faktorer, bl.a. taklutning, val av växter och växtbäddens tjocklek, där ett flackt tak med en tjock växtbädd ger större fördröjning än ett lutande tak med tunn växtbädd. Rekommenderad maximal lutning på gröna tak är 25 grader och fördröjnings- och reduktionskapacitet avtar med regnvaraktigheten. Gröna tak kan minska den årliga avrinningen från takytor med % genom avdunstning och vattenupptag i växtbädden. Reduktionen varierar över året och är störst under sommaren och lägst under vintern. Fördröjnings- och reduktionseffekten är dock begränsad vid större regn då taket blir mättat (Svenskt Vatten, 2011). Figur 7. Grönt sedumtak på byggnad, bild från Veg Tech, 2016.

18 14 Gröna tak planeras på 30 % av total takyta och förväntas enligt beräkningar kunna fördröja maximalt 18 m 3. I norra området är en maximal fördröjning på 13 m 3 att vänta medan södra delen kan fördröja upp till 4 m 3. Den beräknade fördröjningsvolymen i gröna tak med tjocklek upp till 15 cm baseras på fördröjning av de fem första mm av ett regntillfälle enligt Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). I Tabell 12 och Tabell 13 redovisas förväntade fördröjningsvolymer vid anläggning av gröna tak och växtbäddar i norra och södra delavrinningsområdet. Kvarvarande volym kan fördröjas i rörmagasin under mark. Tabell 12. Fördröjningsåtgärder för norra delavrinningsområdet med dess utrymmeskrav. Förväntad fördröjningsvolym i alternativ 1 och 2 beror på växtbäddens area; 80 m 2 för alternativ 1 och 120 m 2 för alternativ 2. Fördröjningsåtgärd Norra området Area [m 2 ] Volym alt. 1 [m 3 ] Volym alt. 2 [m 3 ] Gröna tak Växtbädd Magasin Totalt Tabell 13. Föreslagna fördröjningsåtgärder för södra delavrinningsområdet med dess utrymmeskrav och förväntade fördröjningsvolym. Fördröjningsåtgärd Södra området Area [m 2 ] Volym [m 3 ] Gröna tak Växtbädd Totalt Växtbäddar Växtbäddar är biofilter i form av nedsänkta planteringsytor som används för att infiltrera och rena dagvatten som kommer från närliggande hårdgjorda ytor, se Figur 8. Växterna som planteras i en växtbädd bör klara av både torka samt högre vattennivåer. Efter ett regn bör vattnet hinna infiltrera inom de närmaste 36 timmarna för att undvika problem med myggor och lukt (Svenskt Vatten, 2011). Genomsläpplighet, tjocklek och sammansättning i underliggande filtermaterial samt val av växter måste göras utifrån recipientens känslighet, prioriterade föroreningar och lokala förutsättningar och utrymmesbehov. Vid dimensionering av växtbädd för dagvattenhantering är det lämpligt att avvara 1-5 % av avrinningsområdets hårdgjorda area med filtertjocklek mellan 50 och 80 cm för att säkerställa en effektiv rening. Fördröjning i växtbädd kan erhållas via en bestämd uppdämningshöjd, vanligen mellan 10 till 30 cm (Svenskt Vatten Utveckling, 2016). I en urban miljö anläggs växtbäddar ofta nedsänkta med vertikala kantstöd där kantstenen är i våg med omkringliggande hårdgjorda ytor eller utan kantsten så att vatten kan strömma in från alla håll. Ett alternativ är att anlägga upphöjd kantsten med släpp för dagvattnet att strömma genom.

19 15 Figur 8. Exempel på växtbäddar i urban miljö, bild från Uppsala Vatten, Inom norra delavrinningsområdet kommer växtbäddar att anläggas på m 2 av ytan längs en gata som delar av området, utformning och lokalisering är i dagsläget inte klart. Föreslagen uppdämningshöjd är i detta fall 20 cm, vilket resulterar i en fördröjningsvolym 16 m 3 för en växtbädd på 80 m 2 eller 24 m 3 för en växtbädd på 120 m 2. Från växtbäddarna kan vattnet avledas i dräneringsledningar till ett underjordiskt rörmagasin med strypt utlopp. För det södra delavrinningsområdet föreslås avvattning mot växtbäddar för att erhålla tillräcklig fördröjning och rening. Det finns inget behov av att anlägga rörmagasin i södra delen om tillräcklig yta avsätts för växtbäddar. Resultat från beräkningar visar att 195 m 2 växtbäddar med uppdämningshöjd 20 cm i kombination med planerad andel gröna tak är tillräckligt för att fördröja ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter. Växtbädden skulle då utgöra knappt 8 % av södra områdets totala grönyta och under 3 % av södra områdets hårdgjorda yta. I Figur 9 visas lokalisering av föreslagna växtbäddar och fördröjningsmagasin. För att ett kontrollerat utsläpp ska kunna ske till kommunalt nät bör dagvattnet passera genom en brunn alternativt ett mindre rörmagasin försett med strypt utlopp Magasin Rörmagasin eller kassetter är utrymmeseffektiva underjordiska anläggningar för att fördröja dagvatten. De förses med ofta med sandfång innan magasinet för att avlägsna suspenderat material. Utloppet är vanligen strypt eller så finns en flödesregulator för att säkerställa ett kontrollerat utflöde. Magasinen i sig bidrar inte till rening av dagvattnet utan dess huvudsakliga uppgift är flödesutjämning. Om inte tillräckligt yta för fördröjning av dagvatten i växtbäddar anläggs så bör ett magasin ersätta denna fördröjningsvolym. Vid avvattning av förorenings belastade ytor, till exempel parkeringsplatser är det dock viktigt att vattnet renats tillräckligt i föregående steg innan inflöde sker till rörmagasinet. En yta för ett eventuellt magasin är placerat i södra delen av planområdet, se Figur 9.

20 16 Figur 9: Åtgärdsförslag dagvattenhantering.

21 17 5 EXTREMA REGN Inför kommande detaljprojektering av planområdet är det mycket viktigt att även planera för hantering och avledning av extrema regn. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid på 50 och 100 år har utförts och redovisas i Tabell 14 och Tabell 15 för norra respektive södra delavrinningsområdet. Då området ligger högt finns inget stort behov av specifik höjdsättning av infrastruktur och bebyggelse för att minska risken för skador som uppstår i samband med översvämningar inom området. Tabell 14. Flödesberäkningar för norra området vid extremregn med återkomsttid på 50 och 100 år. Norra området Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 50 år [l/s] Q 100 år [l/s] Tak , Gröna tak , Hårdgjord yta 992 0, Genomsläpplig beläggning , Stensatt yta med fog , Grönyta 867 0, Grönyta på bjälklag , Totalt Tabell 15. Flödesberäkningar för södra området vid extremregn med återkomsttid på 50 och 100 år. Södra området Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 50 år [l/s] Q 100 år [l/s] Tak , Gröna tak 844 0, Hårdgjord yta 38 0, Genomsläpplig beläggning , Stensatt yta med fog , Grönyta , Grönyta på bjälklag , Totalt När regn enligt beräkningarna ovan inträffar är det viktigt att kontrollerade översvämningar kan ske då ledningsnätet går fullt. En kontrollerad översvämning innebär att vatten samlas i en lågpunkt där det inte orsakar skador på byggnader eller infrastruktur. För att minimera risken för skador på byggnader är det viktigt att höjdsättning av hus och gator sker på ett eftertänksamt sätt. Byggnader bör höjdsättas så att de ligger högst och att avledning av dagvatten kan ske bort från hus och via gator ledas mot översvämningsytor eller diken. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms skyfallskartering finns det inga identifierade lågpunkter som riskerar att översvämmas vid extremregn inom planområdet, se Figur 10. Det är emellertid fortfarande viktigt att ha en genomtänkt plan för hantering av extremregn så att skador på bebyggelse nedströms planområdet inte riskerar att uppstå. Störst risk för översvämningar finns i dagsläget norr om planområdet i Fröfjärden 1, mellan Gesällvägen och Östra Madenvägen.

22 18 Figur 10. Områden som riskerar att översvämmas vid extremregn. Underlag hämtat från Länsstyrelsen i Stockholms WebGIS-verktyg.

23 19 6 REFERENSER GeoMind, Markteknisk undersökningsrapport. [pdf] Nacka: GeoMind. Miljömål, 2015, Regionala miljömål Stockholms län. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 10 juni 2016]. Naturvårdsverket, Rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. [pdf] Tillgänglig via: < [Hämtad den 2 augusti 2016]. Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. [pdf] Tillgänlig via: < vattenutslapp.pdf> [Hämtad den 25 juli 2016]. Sundbybergs stad, Sundbybergs stads översiktsplan. [pdf] Tillgänglig via: < kt_antagen+2013.pdf> [Hämtad den 17 maj 2016]. Svenskt Vatten, Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten Utveckling, Rapport Kunskapssammanställning Dagvattenrening. [pdf] Tillgänglig via: < [Hämtad den 10 juni 2016]. Thyréns, PM MILJÖPROVTAGNING KV. FREDEN STÖRRE 11. [pdf] Stockholm: Thyréns AB. VISS, Råstasjön. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 17 maj 2016]. VISS, Brunnsviken. [online] Tillgänglig via: < [Hämtad den 17 maj 2016].

24 Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr UPPSALA

25 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING UMAMI NORRA PARKSTADEN SUNDBYBERG SIGN STRUCTOR UPPSALA AB UPPDRAG NR. DATUM M X R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG HANDLÄGGARE 1417 ERL J.STÅLHEIM W A.METZÉN BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR PLAN SKALA 1:500 NUMMER X BET

26 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING UMAMI NORRA PARKSTADEN SUNDBYBERG SIGN STRUCTOR UPPSALA AB UPPDRAG NR. DATUM M R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG X HANDLÄGGARE 1417 JSM J.STÅLHEIM W A.METZÉN BEFINTLIGA LEDNINGAR PLAN SKALA 1:500 NUMMER R BET

27 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER STATUS DATUM DAGVATTENUTREDNING UMAMI NORRA PARKSTADEN SUNDBYBERG SIGN STRUCTOR UPPSALA AB UPPDRAG NR. DATUM M X R T RITAD/KONSTR. AV ANSVARIG HANDLÄGGARE 1417 ERL J.STÅLHEIM A.METZÉN ÅTGÄRDSFÖRSLAG DAGVATTENHANTERING W PLAN SKALA 1:500 NUMMER R BET