Aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi
|
|
- Maja Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi Annie Palstam Med Dr, Leg sjukgymnast Ins4tu4onen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet
2 Studie I
3 Studiedesign Studie I Studie II Studie III Studie IV Deskriptiv tvärsnittsstudie Metod Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Gruppjämförelser Förklarande faktorer Kvalitativ latent innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Icke-parametrisk statistik
4 Variabler Arbetande (N= 53) Icke arbetande (N = 76) p-värde Kroppsfunktion, test av fysisk kapacitet 6 minuters gångtest, meter Greppstyrka höger hand, Newton Greppstyrka vänster hand, Newton Kroppsfunktion, självrapporterad Smärtlokalisationer, antal FIQ smärta, FIQ trötthet, FIQ ej utsövd, FIQ stelhet, FIQ oro, FIQ nedstämdhet, HADS-oro, 0-21 HADS-nedstämdhet, 0-21 MFI Generell trötthet, 4-20 MFI-20 fysisk trötthet, 4-20 MFI-20 minskad aktivitet, 4-20 MFI-20 minskad motivation, 4-20 MFI-20 mental trötthet, 4-20 Aktivitet och delaktighet LTPAI fysisk aktivitet på fritiden, timmar FIQ aktivitetsbegränsningar, Hälsostatus FIQ total, 8-item, SF-36 fysisk, Mean (SD) 520 (95.6) (67.1) (73.2) 12.5 (3.3) 62.5 (17.1) 75.4 (22.4) 76.9 (20.7) 64.0 (27.6) 42.1 (32.6) 39.2 (31.7) 7.5 (4.8) 6.2 (2.9) 16.8 (3.0) 16.2 (3.2) 14.5 (3.3) 9.7 (3.1) 13.5 (3.5) 4.5 (3.9) 39.8 (20.5) 58.7 (17.1) 32.6 (8.0) Mean (SD) 500 (75.8) (67.6) (65.4) 14.0 (3.2) 77.0 (17.0) 84.8 (17.1) 83.6 (18.9) 75.6 (23.7) 52.5 (35.1) 48.5 (32.5) 9.7 (5.2) 8.0 (3.9) 18.0 (2.4) 18.0 (2.2) 16.5 (3.5) 10.9 (4.3) 15.1 (4.0) 5.4 (3.7) 49.9 (23.1) 69.3 (14.5) 27.0 (7.0) < <0.001
5 Variabler Kroppsfunktion, test av fysisk kapacitet 6MWT, meters Grippit right hand, Newton Grippit left hand, Newton Kroppsfunktion, självrapporterad Pain localizations, number FIQ smärta, FIQ fatigue, FIQ morning tired, FIQ stiffness, FIQ anxiety, FIQ depression, HADS-A, 0-21 HADS-D, 0-21 MFI General Fatigue, 4-20 MFI Physical Fatigue, 4-20 MFI Reduced Activity, 4-20 MFI Reduced Motivation, 4-20 MFI Mental Fatigue, 4-20 Aktivitet och delaktighet LTPAI, hours FIQ physical function, Hälsostatus FIQ total, 8-item, SF-36 PCS, SF-36 MCS, Arbetande (N= 53) Mean (SD) 520 (95.6) (67.1) (73.2) 12.5 (3.3) 62.5 (17.1) 75.4 (22.4) 76.9 (20.7) 64.0 (27.6) 42.1 (32.6) 39.2 (31.7) 7.5 (4.8) 6.2 (2.9) 16.8 (3.0) 16.2 (3.2) 14.5 (3.3) 9.7 (3.1) 13.5 (3.5) 4.5 (3.9) 39.8 (20.5) 58.7 (17.1) 32.6 (8.0) 41.6 (12.7) Icke arbetande (N = 76) Mean (SD) 500 (75.8) (67.6) (65.4) 14.0 (3.2) 77.0 (17.0) 84.8 (17.1) 83.6 (18.9) 75.6 (23.7) 52.5 (35.1) 48.5 (32.5) 9.7 (5.2) 8.0 (3.9) 18.0 (2.4) 18.0 (2.2) 16.5 (3.5) 10.9 (4.3) 15.1 (4.0) 5.4 (3.7) 49.9 (23.1) 69.3 (14.5) 27.0 (7.0) 36.8 (13.4) p-värde < OR= 0.95 (CI ), p<0.001, AUC 0.75 (CI ) <
6 Studie II
7 Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Datainsamling Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Icke-parametrisk statistik
8 Kategorier Arbetets betydelse (The meaning of work) Subkategorier Arbetets individuella betydelse Arbetets sociala betydelse Strategier för ag hantera symtom Individuella strategier (Individual strategies) En gynnsam arbetsmiljö (A favorable work environment) Socialt stöd utanför arbetet (Social support outside work) Strategier för ag hantera arbetsdagen Strategier för ag hantera arbetslivet i eg lång4dsperspek4v En gynnsam fysisk arbetsmiljö En gynnsam psykosocial arbetsmiljö Socialt stöd från samhället Socialt stöd i privatlivet
9 Studie III
10 Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ latent innehållsanalys Gruppjämförelser Förklarande faktorer Icke-parametrisk statistik
11 Variabler Resultat: jämförelse mellan grupper Kvinnor med FM (n=73) Mean (SD) Friska kvinnor (n=73) Mean (SD) p-värde Upplevd ansträngning i arbetet (0-14) 5.77 (3.27) 4.11 (2.71) Fysisk aktivitetsnivå i arbetet (7-21) 9.68 (2.70) 9.34 (2.99) Greppstyrka (N) (64.27) (49.52) <.0001 Armstyrka (kg) (5.02) (5.16) <.0001 Benstyrka (N) (103.91) (79.88) minuters gångtest (m) (67.66) (65.58) <.0001 Hälsostatus (0-100) (14.56) 6.99 (9.34) <.0001 Smärta (0-100) (20.29) 4.20 (7.66) <.0001 Nedstämdhet (0-100) (30.39) 6.96 (14.15) <.0001 Oro (0-100) (29.51) 9.27 (18.31) <.0001
12 Förklarande faktorer för varians i upplevd fysisk ansträngning i arbetet Hela FM gruppen (n=73) Resultat: förklarande faktorer Modell 1 Fysisk aktivitet i arbetet (PHYI) Modell 2 Fysisk aktivitet i arbetet(phyi) och rädsla för ökad smärta i arbetet (FABQ work ) FM i medeltungt fysiskt arbete (n=27) Adjusted R square Unstandardized Coefficients B Std. Error p-värde < <0.001 Modell 1 Greppstyrka (Grippit) Modell 2 Greppstyrka (Grippit) och oro (FIQ oro) FM i lätt fysiskt arbete (n=44) Modell 1 Fysisk aktivitet i arbetet (PHYI) <0.001
13 Studie IV
14 Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) Arbetande kvinnor med FM Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor Kvinnor med FM Antal deltagare n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer n=146 FM (n=73) friska (n=73) n=130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ latent innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Gruppjämförelser Korrelationsanalys Stegvis regression Gruppjämförelser Förändring över tid
15 Styrketräningsinterven4on Introduk4on: individuellt möte och planering av träningsprogram u4från personcentrerade principer Frekvens: Innehåll: 2 gånger i veckan i 15 veckor, ledd av sjukgymnast Uppvärmning (ca 10 min) Standardiserat protokoll: benpress, knäextension, knäflexion, tåhävningar, armbågsflexion, handstyrka, bålstabilitet (ca 50 min) Stretching (ca 10 min) Progression: 0-3 veckor: 40% av en repe44on maximum (1 RM) 3-4 veckor: 60% av 1 RM 6-8 veckor: 80% av 1RM
16 Avspänningsinterven4on (kontroll) Introduk4on: individuellt möte: instruk4oner och justeringar av utgångsläge för ag uppnå god komfort Frekvens: Innehåll: 2 gånger i veckan i 15 veckor, ledd av sjukgymnast 25 minuter ledarledd autogen avspänning där man, kroppsdel för kroppsdel, ska slappna av för ag i slutet känna så stor avslappning som möjligt i hela kroppen Stretching (ca 10 min)
17 Variabler Styrketräning Förändring mellan baseline och post-test (n=56) Avspänning (kontroll) Förändring mellan baseline och post-test (n=49) Gruppjämförelser Medelvärde (SD) p- värde Medelvärde (SD) p-värde p-värde Primärt utfallsmått Benstyrka (N) 30.4 (71.9) (70.0) n.s Sekundära utfallsmått Hälsostatus (0-100) -5.7 (15.0) (12.9) n.s Smärtintensitet (VAS) (25.1) (16.5) n.s min gångtest (m) 18.4 (65.1) (43.5) n.s Armstyrka (kg) 2.4 (3.3) (3.3) Greppstyrka (N) 20.1 (36.1) (37.9) n.s. SF36 PCS (0-100) 3.3 (7.2) (5.7) n.s. n.s. SF36 MCS (0-100) 3.3 (10.3) (9.5) n.s. n.s. Delaktighet (PDI) (0-70) -3.8 (10.6) (9.0) n.s Smärthantering (0-120) 5.7 (13.1) (11.8) n.s FABQ physical (0-24) -0.8 (7.0) n.s (5.6) n.s. n.s. FABQ work (0-42) 0.4 (8.9) n.s. 1.2 (8.1) n.s. n.s.
18 Konklusion av avhandlingen Arbetande kvinnor med fibromyalgi rapporterade bägre hälsa än icke arbetande kvinnor med fibromyalgi. Smärta var en vik4g faktor för arbete. Främjande faktorer för arbete handlade om ag iden4fiera inre och ygre resurser för ag hantera arbetslivet utan ag bli överbelastad. Det var en balansgång som kvinnorna klarade av med hjälp av individuella strategier och en främjande arbetssitua4on. Kvinnor med fibromyalgi upplevde en förhöjd ansträngning i arbetet. Ansträngningen hade ag göra med arbetets fysiska ak4vitetsnivå, rädsla för ökad smärta, greppstyrka och oro. Personcentrerad styrketräning kan rekommenderas för förbägring i muskelstyrka, smärta, hälsostatus och delak4ghet
19 Med stöd från: Vetenskapsrådet Reumatikerförbundet ALF-LUA SU Sahlgrenska Norrbacka Eugenia stiftelsen Renee Eanders stiftelse
20 Frågor från moderator: Förslag 4ll frågor e`er presenta4onen: Vid egårsuppföljningen i styrketräningsstudien så fanns inga kvarstående effekter. Vad tror du ag det berodde på och har ni funderat på hur ni hade kunnat göra annorlunda? Hur kan man då stärka arbetsförmågan för dessa kvinnor tycker du?
21 Vad har jag kommit fram till? Många faktorer påverkar arbetsförmågan hos kvinnor med fibromyalgi AG kunna fortsäga arbeta handlar om en balansgång mellan en sund arbetssitua4on och risken för fysisk och mental överbelastning för kvinnor med fibromyalgi, som har nedsag hälsa och fysisk kapacitet jämfört med friska kvinnor. EG gog stöd från omgivning, chefer och arbetskamrater är, såväl som välfungerande strategier för ag hantera sin smärta, vik4ga faktorer. Personcentrerat anpassat och gradvis stegrat styrketräningsprogram hjälper kvinnor med fibromyalgi ag både bli starkare och bägre hantera sin smärta.
22 Avhandlingens delarbeten Studie I Palstam A, Bjersing J, Mannerkorpi K. Which aspects of health differ between working and nonworking women with fibromyalgia? A cross- seceonal study of work status and health. BMC public health. 2012; 12: Studie II Palstam A, Gard G, Mannerkorpi K. Factors promoeng sustainable work in women with fibromyalgia. Disability and Rehabilita4on. 2013; 35: Studie III Palstam A, Larsson A, Bjersing J, Löfgren M, Ernberg M, Bileviciute- Ljungar I, Ghafouri B, Sjörs A, Larsson B, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Perceived exereon at work in women with fibromyalgia explanatory factors and comparison with healthy women. Journal of Rehabilita4on Medicine. 2014; 46: Studie IV Larsson A*, Palstam A*, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute- Ljungar I, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Resistance exercise improves muscle strength, health status and pain intensity in fibromyalgia a randomized controlled trial. Arthri&s Research & Therapy. 2015;17(1):1-15. *authors contributed equally
23 Klassifika4onskriterier Fibromyalgi (FM) American College of Rheumatology (ACR) 1990: - generaliserad smärta >3 månader - smärta vid palpa4on på >11 av 18 tenderpunkter Wolfe et al. Arthri4s and Rheuma4sm 1990 Karen Lee Richards
24 ICF Interna4onell Klassifika4on av Funk4ons4llstånd/- hinder och Hälsa Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer
25 Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer
26 Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Arbete Sjukfrånvaro Ansträngning i arbetet PHYI fysisk aktivitet i arbetet FABQ arbete FIQ aktivitetsbegränsningar LTPAI fysisk aktivitetsnivå FABQ fysisk aktivitet CPAQ smärthantering PDI delaktighet i vardagen Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer
27 Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Arbete Sjukfrånvaro Ansträngning i arbetet PHYI fysisk aktivitet i arbetet FABQ arbete FIQ aktivitetsbegränsningar LTPAI fysisk aktivitetsnivå FABQ fysisk aktivitet CPAQ smärthantering PDI delaktighet i vardagen Delaktighet Hälsostatus FIQ total SF36 fysisk SF36 mental Omgivningsfaktorer Medelinkomst i bostadsområde MOS-SSS socialt stöd Personliga faktorer Ålder Symtomduration Medicinering Familjesituation Födelseland Utbildning FIQ välmående
28 Avhandlingens övergripande sy`e Nå ökad kunskap om aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi
29 Konklusion studie I Arbetande kvinnor med fibromyalgi rapporterade bägre hälsa än kvinnor med fibromyalgi som inte arbetade, gällande ICF dimensionen kroppsfunk4on och gällande hälsostatus och fysisk hälsorelaterad livskvalitet Smärta var den faktor som bäst förklarade ag vara i arbete, där mindre smärta innebar större chans ag vara i arbete
30 Konklusion studie II Iden4fiera och använda sig av inre och ygre resurser för ag uppnå eg hållbart arbetsliv utan ag bli fysiskt eller mentalt överbelastad. En balansgång som kvinnorna klarade av med hjälp av individuella strategier, en främjande arbetsmiljö och social stöd i och utanför arbetet.
31 Konklusion studie III Arbetande kvinnor med fibromyalgi upplevde en förhöjd fysisk ansträngning i arbetet jämfört med friska kvinnor. Den upplevda ansträngningen förklarades av olika faktorer beroende på hur tungt arbete kvinnorna hade. Det handlade om den fysiska ak4vitetsnivån i arbetet, rädsla för ökad smärta i arbetet, greppstyrka och oro.
32 Konklusion studie IV Personcentrerad styrketräning var en fungerande träningsform för kvinnor med fibromyalgi Kan rekommenderas för ag förbägra muskelstyrka, hälsostatus, smär4ntensitet, smärthantering och delak4ghet i vardagsak4viteter
33 Burckhardt et al 1991
34 Upplevd fysisk ansträngning i arbetet Balogh et al. 2001
35 Fysisk ak4vitetsnivå i arbetet
36
37
38
39
40 Extra analyser I (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka samband mellan omfagning av arbete och aspekter av hälsa Metod: korrela4onsanalyser mellan antal arbets4mmar per vecka och aspekter av hälsa Resultat: signifikanta samband fanns mellan omfagning av arbete och: smärta, trömhet, akevitetsbegränsningar och fysisk hälsorelaterad livskvalitet
41 Extra analyser I (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka förklarande faktorer för ag vara i arbete Metod: stegvis mul4pel logis4sk regressionsanalys med ändrade inklusionskriterier från p<0.01 4ll p<0.05 Resultat: en modell med tre inbördes oberoende förklarande faktorer för ag vara i arbete: FIQ smärta (OR 0.97, CI , p=0.0065) Mental trömhet (OR 0.88, CI , p=0.023) SF36 PCS (OR 1.08, CI , p=0.0096) (AUC 0.79 CI )
42 Extra analyser IV (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka samband mellan omfagning av arbete och aspekter av hälsa Metod: korrela4onsanalyser mellan antal arbets4mmar per vecka och aspekter av hälsa Resultat: signifikanta samband fanns mellan omfagning av arbete och: 6MWT, akevitetsbegränsningar, delakeghet i vardagsakeviteter och fysisk hälsorelaterad livskvalitet
43 Hälsa ohälsa hälsa fysisk psykisk social existentiell
44 Hälsa WHOs defini4on: Hälsa är eg 4llstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) ICF: Interna4onell Klassifika4on av Funk4ons4llstånd/ - hinder och Hälsa
45 Arbetsförmåga vid FM Andelen kvinnor med FM som är i arbete varierar från 34% 4ll 77% i studier från olika länder Henriksson et al Disabil Rehabil 2005
46 Fibromyalgi (FM) Symptom Prevalens smärta, tröghet, stelhet, nedsag fysisk kapacitet, ak4vitetsbegränsningar m.m Wolfe et al 1990, Mannerkorpi et al 1994, Wolfe et al 1995, Goes et al % av popula4onen, vanligare bland kvinnor än bland män Wolfe et al 1995, Lindell et al 2000 E4ologi Behandling ej helt klarlagd, central sensi4sering, perifer sensi4sering, McLean et al 2005, Clauw et al 2009 Kombina4on av farmakologisk och icke- farmakologisk behandling: fysisk träning och KBT EULAR evidence- based recommenda4ons for the management of FMS 2007
47 Smärta Defini4on En obehaglig sensorisk och emo4onell upplevelse 4ll följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. The Interna4onal Associa4on for the Study of Pain (IASP) 1979 Långvarig generell smärta (CWP) > 3 månader Höger och vänster kroppshalva Över och under midjenivå Axialt
48 Metod: studiepopula4on Kvinnor med fibromyalgi n=286 Friska kvinnor n=73 Studie I n=129 Studie II n=27 Multi-center RCT n=130 Studie III n=73 Studie IV n=130 Studie III n=73
49 Metod: studiepopula4on Variabler Arbetande kvinnor med FM Studie I Studie II Studie III Studie IV Ej arbetande kvinnor med FM Kvinnor med Friska Styrketräning Avspänning FM kvinnor Deltagare, n Ålder, år 45.4 (8.1) 46.0 (9.2) 52 (33;62) 50.4 (9.3) 50.7 (9.3) 50.8 (9.1) 52.1 (9.8) Arbete: -heltid, n (%) 13 (25) 0 (0) 8 (30) 26 (36) 62 (85) 15 (22) 14 (22) -deltid, n (%) 40 (75) 0 (0) 19 (70) 47 (64) 11 (15) 23 (34) 23 (37) -arbetar ej, n (%) 0 (0) 76 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 29 (43) 26 (41) Symtomduration, år 11.7 (5.8) 9.7 (7.9) 9.4 (7.8) n.a (8.5) 9.4 (7.3) Tenderpunkter, n 14.7 (2.5) 14.9 (2.4) 15.6 (2.0) n.a (1.9) 15.5 (2.1) Smärttröskel, kpa (64.6) (66.4) (72.5) (71.2) (85.9) FIQ smärta, (VAS 0-100) Smärta i dagliga aktiviteter (0-10) 62.5 (17.1) 77.0 (17.0) 58.1 (20.3) 4.2 (7.7) 62.7 (19.8) 63.9 (19.5) 6 (0;10) FIQ total, (0-100) 58.7 (17.1) 69.3 (14.5) 55.9 (14.6) 7.0 (9.3) 60.5 (14.4) 61.1 (17.3) FIQ, Fibromyalgia Impact Questionnaire Data presenteras som medelvärde (SD), median (min;max) eller antal (n) och procent (%).
50 Metod: sta4s4sk analys Statistiska test Studie Studie Studie Studie I II III IV Mann Whitney U-test X X X Fishers exact test X X X Mantel-Haenszel chi-square test X X X Regressionsanalys X X Spearman korrelationsanalys X X X Wilcoxon signed rank test X Effect size X
51 ICF - Interna4onell klassifika4on av funk4ons4llstånd/- hinder och hälsa Hälsotillstånd (sjukdom eller skada) Kroppsfunktion och -struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer WHO 2001
52 Metod Kvalita4v innehållsanalys Analysenhet En utskriven intervju Individual strategies Kategorier Subkategorier Mental strategies Accepting pain Koder Meningsbärande enheter I have come so far that I can accept pain Kondenserade enheter Citat but I foremost think that I have come so far so that I am able to accept that it is OK to have pain. Graneheim & Lundman 2004
53 Utprovning av 1 RM
54 Trustworthiness/Trovärdighet Dependability/Tillförlitlighet Intervjuguide, genomförande av intervjuer, datainsamlingens 4dsperiod Credibility/Trovärdighet Deltagarselek4on, analysarbetet och redovisning av analysarbetet, validering av medforskare, bekrä`else från deltagare Transferability/Överförbarhet tydliga beskrivningar av deltagarselek4on, karakteris4ka, analysmetod styrkt med beskrivande citat Graneheim & Lundman 2004
55 Resultat: samband med fysisk ansträngning i arbetet Hela gruppen (n= 73) medeltungt arbete (n= 27) lätt arbete (n= 44) Variabler Physical activity at work (PHYI) r s p-värde r s p-värde r s p-värde 0.68 < <0.001 Hand-grip force (Grippit) Disease specific health status (FIQ total) Pain (FIQ pain) Anxiety (FIQ anxiety) Fear avoidance work beliefs (FABQ work ) 0.53 < Work status
56 Arbetsförmåga
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merNyttan med ett register. Peter Molander
Nyttan med ett register Peter Molander Peter Molander 16-03-07 2 Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort Titel/föreläsare 16-03-07 3 Forskning
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merInte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland
Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merFibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet
Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet Monika Löfgren, docent rehabiliteringsmedicin, leg sjukgymnast Smärtcentrum Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Karolinska Institutet inst Kliniska
Läs merLÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM
LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merArbete och hälsa USHER syndrom
Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs mernivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)
Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merKVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland
KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merRA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman
RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller
Läs merStatistiskt säkerställande av skillnader
Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet
Läs merFysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs mer3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER
Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER Prevalence, Diagnostic Aspects, Associated Factors and Treatment Concepts Katarina Danielsson MD, PhD Ett konstant sent insomnande
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merPreliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge
1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merOnt i magen, ont i själen?
Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merUpplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merPain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis
Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merEtt gott åldrande - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Helena Hörder, Med dr, leg sjukgymnast
Ett gott åldrande - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Helena Hörder, Med dr, leg sjukgymnast Den äldre personens upplevelse av hälsa Utbildningsdag19 mars 2014, Göteborg Innehåll Teorier om ett gott åldrande
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merTinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?
Behandling av,nnitus u,från KBT och Vendela Ze;erqvist Gerhard Andersson Hugo Hesser Cornelia Weise Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Ingen framgångsrik behandling för a@ bli av med :nnitus
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merBelastningsskador och Stress. Forskning vid CBF
Belastningsskador och Stress Forskning vid CBF CBF, Centrum för belastningsskadeforskning Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Fakta om CBF Forskargrupp inom avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap,
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merFysisk aktivitet och långvariga utbredda smärttillstånd uppdaterat kapitel i FYSS
Agenda Fysisk aktivitet och långvariga utbredda smärttillstånd uppdaterat kapitel i FYSS Långvarig utbredd smärta och fysisk aktivitet Fibromyalgi och whiplash associated disorders Evidensläget och rekommendationer
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merEffektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:
Effektrapport 2015 Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse Beslutad av styrelsen 2016-10-04 Organisationsnummer: 802425-9189 Dokumentansvarig: Marie-Louise Olsson Sida 1 av 5 Innehåll 1. Om Fibromalgiförbundets
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMotion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt
Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom
Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Disposition Bakgrund Sammanfattning av forskningsläget Hur går vi
Läs merEMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group
Läs merHur kan forskning komma till nytta i praktiken?
Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSmärtskolan Kunskap för livet
L Smärtskolan Kunskap för livet Långvarig smärta eller fibromyalgi Detta utbildningsmaterial är framtaget av Kaisa Mannerkorpi, leg sjukgymnast, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska
Läs merBasal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade
Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs mer2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?
Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs mer