Smärtskolan Kunskap för livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smärtskolan Kunskap för livet"

Transkript

1 L Smärtskolan Kunskap för livet Långvarig smärta eller fibromyalgi Detta utbildningsmaterial är framtaget av Kaisa Mannerkorpi, leg sjukgymnast, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Göteborg tillsammans med Elisabeth Enhörning, leg sjukgymnast, Närhälsan Rosenhälls Rehabmottagning, Uddevalla, Lena Thorselius, leg sjukgymnast, enhetschef Hälsoenheten Mittenälvsborg, Alingsås, Eva Andersson, leg arbetsterapeut, NärRehab Alingsås, Anna Löwheim, leg arbetsterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Lena Nordeman, leg sjukgymnast, FoU-enheten primärvård/folktandvård, Södra Älvsborg, Borås, Katarina Hallingberg, informatör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Materialet är granskat av Monica Nordh Halldén och Monica Heimdahl i Reumatikerdistriktet Älvsborg, Professor Stefan Bergman leg läkare och FoU-chef på Spenshult, Dr Med vet Lena-Karina Erlandsson, leg arbetsterapeut, Lunds universitet (lektion 3) Cattis Rybo och Ingrid Cederlund på Reumatikerförbundet. Uppdatering av materialet har skett under ledning av Carina Thorstensson, Copyright Reumatikerförbundet, 2011 Materialet får användas för att bedriva kursen Livsviktig kunskap till dig med långvarig smärta eller fibromyalgi. Samtliga bilder och texter är copyrightskyddade. De får bara användas i sitt sammanhang och i det utförande de har i kursmaterialet. Detta är version 2 av Ledarhäfte till kursledare, och fortfarande under utveckling, varför vissa förändringar kan komma att ske under det närmaste året. Vid citering av materialet gäller följande: Reumatikerförbundets Smärtskola Kunskap för livet, 2011.

2 Förord Detta är ledarhäftet till undervisningsprogrammet Smärtskolan Kunskap för livet. Materialet är framtaget inom projektet Patientskolor primärvård och föreningar i samverkan i Reumatikerförbundets regi. Projektet startade som ett 3-årigt projekt i januari 2008 i Västra Götaland och finansierades av Arvsfonden. Målet med projektet var att ta fram patientskolor i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar i syfte att erbjuda människor med de reumatiska sjukdomarna artros respektive långvarig smärta eller fibromyalgi behandling, stöd och kunskap för att kunna leva ett bra liv. Kärnan i modellen utgörs av en patientskola som drivs i samverkan mellan aktörer från vården, Reumatikerförbundet och lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet med sina drygt medlemmar driver reumatikernas frågor i samhället, informerar om reumatiska sjukdomar och dess konsekvenser och påverkar beslutsfattare på olika nivåer. Vi vill med detta projekt öppna upp möjligheter för samverkan mellan primärvård och patientförening, i detta fall reumatikerföreningarna, då vi tror att det finns mycket att vinna för bägge parter. Av tradition finns sällan ett utvecklat samarbete mellan sjukvårdens medicinska kompetens och expertis och patientföreningens praktiska erfarenheter i hur det är att leva med långvarig sjukdom. Materialet vänder sig främst till sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom primärvård men också till andra aktörer inom primärvården, landsting och kommun. Slutligen hoppas vi att detta undervisningsprogram kommer att spridas till de olika sjukvårdsenheterna i Sverige för att på så sätt kunna bidra till att människor med dessa besvär får ett enhetligt omhändertagande oavsett var i landet de bor. Ingrid Cederlund Reumatikerförbundet Kaisa Mannerkorpi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vi tackar samtliga som medverkat i framtagande av undervisningsprogrammet Elisabeth Enhörning, Lena Thorselius, Eva Andersson, Anna Löwheim, Lena Nordeman och Katarina Hallingberg i Sjukvården i Västra Götalandsregion. Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl i Reumatikerdistriktet Älvsborg och Stefan Bergman på Spenshult. 2

3 Introduktion Syfte Personer med långvarig smärta eller fibromyalgi har ofta en påtagligt försämrad hälsa och livskvalitet. Smärtan är ofta associerad med trötthet, stelhet, sömnsvårigheter och svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Oro och bristande kunskap om orsaker till smärtan leder ofta till en generellt sänkt aktivitetsnivå eftersom man oftast undviker aktiviteter som riskerar att öka smärtan. Den minskade aktivitetsnivån medför försämrad kondition, muskelfunktion och allmän hälsa. Många känner sig nedstämda och frånvaro från arbete är vanligt förekommande. Långvarigt smärttillstånd kan således påverka många kroppsliga funktioner och många sociala dimensioner i livet. Eftersom smärtan ofta är orsaken till nedsatt aktivitetsgrad och deltagande i sociala aktiviteter, läggs vikt vid att finna lämplig form och nivå av träning för varje individ. Att hitta en bra balans mellan olika aktiviteter i vardagslivet är ett annat viktigt tema för att förbättra den allmäna hälsan. Programmet är handlingsorienterat, varför teori varvas med praktiska övningar och hemuppgifter. Syftet med undervisningsprogrammet är att förmedla kunskaper, erfarenheter och färdigheter inom kunskapsområdena smärta, vardagsbalans och fysisk aktivitet. Förhoppningen är att detta för med sig livslånga hållbara hälsofrämjande förändringar av livsstilen. Utbildningens innehåll och avgränsning Undervisningsprogrammet Smärtskolan Kunskap för livet riktar sig till personer som lever med långvarig smärta eller fibromyalgi. Programmets innehåll illustreras av en pyramid (Figur 1) där basen omfattar de delar som vi anser att alla personer som lever med långvarig smärta eller fibromyalgi behöver ta del av för att utföra hälsofrämjande prioriteringar av livsstilen. Dessa består av interaktiva lektioner och erfarenhetsutbyte inom olika kunskapsområden, individuellt anpassad fysisk träning och avspänningsträning. Pyramidens övre del består av smalare sektorer som kan vara viktiga för några deltagare, men som inte erbjuds inom ramen för programmet, såsom individuell smärtbehandling, ökade kunskaper om kost och viktreduktion, farmakologisk behandling, kris- eller sorgebearbetning, utprovning av hjälpmedel, ergonomisk rådgivning och kroppsmedvetandeträning. Programmet Smärtskolan Kunskap för livet kan kompletteras med ovannämnda eller andra behandlingar och åtgärder efter enskilda deltagares behov och lokala sjukvårdsenheters resurser. Vi har tagit fram två tillägg som kan erbjudas under Fas 2: en valbar kurs i vardagsergonomi i sjukvårdens regi och närståendeträff i den lokala reumatikerföreningens regi. 3

4 Figur 1. Undervisningsprogrammets innehåll beskrivs i pyramidens bas. Behandlingar eller åtgärder i pyramidens övre sektorer omfattas inte av programmet, men kan vara viktiga för några deltagare. Undervisningsprogrammet delas i tre faser: Fas 1: Fyra interaktiva tillfällen en gång i veckan under 4 veckor inom olika kunskapsområden som syftar till att öka förståelsen av egna hälsoproblem och bättre prioritering av det som är viktigt vid långvarig smärta (Figur 1 och Figur 2). Fas 2: Fysisk aktivitet/träning under 10 veckor, 1 eller 2 gånger i veckan, då deltagarna skall omsätta teori i praktik utifrån individuella förutsättningar och behov. Aktiviteter/ träning kan ske inom vården, i regi av den lokala reumatikerföreningen eller andra lokala föreningar eller individuellt, beroende på individens prioriteringar och lokala förutsättningar. Vi rekommenderar träning enligt metoden utvecklad av FaR (Fysisk aktivitet på recept) och planering och uppföljning sker i grupp. Fas 3: Fortsatt process att utveckla en hälsofrämjande livsstil under 10 veckor utanför vården enligt FaR. 4 Reumatikerförbundet Smärtskolan Kunskap för livet

5 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Introduktion Förklaringsmodeller för smärta Fysisk träning Vardagsbalans Planering av hälsofrämjande livsstil Ökad kunskap minskad oro Ökad motivation till fysisk aktivitet Ökad medvetenhet Ökad kontroll ökad tilltro Avspänning Avspänning Avspänning Avspänning Träning 1: matträning Träning 2: bassängträning Träning 3: handträning Träning 4: stavgång Figur 2. Schema för fyra utbildningstillfällen i Fas 1. Teoretisk bakgrund Undervisningsprogrammet utgår från ett biopsykosocialt perspektiv på hälsa. Hälsa anses vara beroende av ett sammansatt förhållande mellan kroppsfunktioner, aktivitet, delaktighet och kontextuella faktorer, såsom omgivningsfaktorer och personliga faktorer (se Figur 3). Eftersom en dynamisk interaktion pågår mellan de ingående enheterna kan en intervention inom en enhet även påverka andra enheter. Denna tanke har stöd av forskningen som visat att individer med långvarig smärta kan, genom regelbunden fysisk aktivitet, förbättra kroppsfunktioner, öka välbefinnandet och tilltron till den egna förmågan att hantera smärta. Svår smärta är ofta orsaken till sänkt aktivitetsgrad och kan inledningsvis medföra hinder för ökad fysisk aktivitet och träning, varför vi lägger vikt vid att finna lämplig form och nivå av träning för varje individ. Lika viktigt är att finna balans mellan aktiviteter i vardagen. Bedömning av symtomens svårighetsgrad, funktionsinskränkningar och aktivitetsnedsättningar sker genom en strukturerad undersökning vid remittering till utbildningen. 5 Reumatikerförbundet Smärtskolan Kunskap för livet

6 Sjukdom, skada Kropps- Funktioner Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer, t. ex. attityder, arbetssituation, vardagssituation, tillgång till rehabilitering Personliga faktorer, t. ex. kunskap, inställning, erfarenheter, träningsvanor ICF, WHO, 2002 Figur 3. Biopsykosocialt perspektiv på hälsa, WHO Pedagogik Undervisningsprogrammet bygger på ett kognitivt förhållningssätt som betonar att individen har huvudansvaret för de aktiviteter som kan förbättra hälsan och lindra symtomen. För att bättre bemästra sina symtom och klara svårigheter i vardagen behöver individen ökade kunskaper och nya färdigheter som sedan praktiseras i vardagen. Pedagogiken baseras på psykolog Albert Banduras teorier om self-efficacy, som av Kate Lorig har utvecklats till verktyg för patientutbildning. Tanken är att genom kunskaper, erfarenhetsutbyte och övningar öka tilltron till den egna förmågan att hantera hälsoproblem. Interaktioner och erfarenhetsutbyte mellan deltagare är en viktig del av pedagogiken, och får stöd av forskning som visat att patientutbildning med interaktiva diskussioner i smågrupper ökar tilltron till den egna förmågan att hantera symtom och svårigheter i vardagen. Undervisningen bedrivs bäst i smågrupper om 6-8 personer. Under Fas 1 kan kursledaren finna svårigheter mellan det pedagogiska kravet på interaktion å ena sidan och förmedling av kunskaper å andra sidan. För att underlätta för ledaren har ett kärnbudskap definierats för varje tillfälle och som skall fungera som ledord för kursledaren. Kärnbudskapen för de fyra tillfällena är följande: 1) ökad kunskap, minskad oro, 2) ökad motivation till fysisk aktivitet, 3) ökad medvetenhet, 4) ökad kontroll, ökad tilltro. Kärnbudskapen kan ibland bättre belysas genom deltagarnas erfarenhetsutbyte än genom kursledarens förmedling av kunskaper. Samverkan mellan vården och patientföreningar Undervisningsprogrammet har utvecklats på initiativ av Reumatikerförbundet och i samverkan med vårdgivare i Västra Götalandsregion, Reumatikerförbundet och lokala reumatikerföreningar i Västra Götalandsregion. Personer med egna erfarenheter av att leva med långvarig smärta eller fibromyalgi, har medverkat vid framtagande av undervisningsprogrammet. En representant från den lokala reumatikerföreningen, här kallad informatör, 6

7 medverkar vid det fjärde tillfället i utbildningen och utgör då det goda exemplet genom att initiera och leda samtal samt betona möjligheter. De informerar även om sin reumatikerförening och vilka anpassade aktiviteter som där kan erbjudas i Fas 3. Remittering till kursen All legitimerad sjukvårdspersonal kan remittera patienter till undervisningsprogrammet. Personer vars muskuloskeletala smärta inte går över av sig själv kan söka sig till programmet för att med hälsofrämjande åtgärder försöka förebygga utveckling av svårt smärttillstånd och långvarigt lidande. Undersökning och utvärdering För att kunna anpassa undervisningsprogrammet till deltagarnas frågeställningar och svårigheter och guida dem till lämpliga träningsformer, behöver kursledaren uppgifter om deltagarnas förväntningar och hälsotillstånd. En strukturerad undersökningsmall har tagits fram. Den omfattar anamnestiska uppgifter om diagnos och rörelsehinder, fysiska test och självadministrerade skattningar av sin hälsa. Den strukturerade undersökningen utförs om igen efter avslutad Fas 2 för att följa upp effekter av interventionerna. I kallelsen bifogas frågor om förväntningar på kursen, som sedan tas upp vid första tillfället. Vad vill vi uppnå? På individnivå bör deltagare efter genomgånget undervisningsprogram (Fas 1) ha ökade kunskaper och färdigheter för att själva kunna utveckla hälsofrämjande livsstil, i vilken regelbunden fysisk aktivitet utgör en viktig del. På samhällsnivå bör samverkan med lokala reumatikerföreningar och träningsmöjligheter utanför sjukvården skapa bättre förutsättningar för kontinuitet i rehabiliterande och förebyggande arbete. Deltagare förväntas att efter avslutad Fas 2 (på kort sikt) ha ökade kunskaper och färdigheter för att själva kunna utveckla hälsofrämjande livsstil. De bör ha ökat mängden och/eller ansträngningsgraden av fysisk aktivitet, och kunna fortsätta på egen hand under Fas 3. Deltagare förväntas att efter avslutad Fas 3 (på lång sikt) ha utvecklat en hälsofrämjande livsstil, vilket förväntas förbättra allmän hälsa, fysisk funktion och symtomens svårighetsgrad. Förväntade effekter på samhällsnivå på kort och lång sikt är ökad kompetens hos vårdgivare och ökat samarbete mellan sjukvård, patientföreningar och friskvård. 7

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan lokala reumatikerföreningar och primärvård av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Patientskola introduktion och manual

Patientskola introduktion och manual Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Manual. Patientskola i artros. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet 1. i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar

Manual. Patientskola i artros. för lokala reumatikerföreningar. Reumatikerförbundet 1. i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar Patientskola i artros i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Stanley Sundvall, Beryl Svanberg, Cattis Rybo Manual för lokala reumatikerföreningar Reumatikerförbundet 1 Patientskola

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Fibromyalgi. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi

Fibromyalgi. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi Fibromyalgi av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Om fibromyalgi 3 Symtom vid fibromyalgi 4-6 Hur diagnosen ställs 7 Vård och behandling 8-12 Kerstin 68

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Sjukgymnastik i utveckling

Sjukgymnastik i utveckling Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Balans i livet gör stressen hanterbar

Balans i livet gör stressen hanterbar Balans i livet gör stressen hanterbar Vi ser en markant ökning av stressrelaterade symptom som orsak till ohälsa bland människor i dagens arbetsliv. Idag vet vi med säkerhet att långvarig stress påverkar

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

REHABILITERINGS MEDICIN

REHABILITERINGS MEDICIN REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

www.halsolots.se Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

www.halsolots.se Hälsolots finns också på Facebook och Instagram! HÖSTEN 2014 OM HÄLSOLOTS Hälsolots ger dig inspiration, motivation och redskap att leva hälsosamt. Aktiviteter och arrangemang ordnas i samarbete med olika verksamheter i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Fortsättningskurs III. Psykisk ohälsa och långvarig smärta HT11 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Psykisk ohälsa och långvarig smärta FYS01502 6hp HT11 Kursansvarig Anna Bjarnegård

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng = G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Utvecklingsdag för rehabkoordinatorer i Västra Götalandsregionen

Utvecklingsdag för rehabkoordinatorer i Västra Götalandsregionen Utvecklingsdag för rehabkoordinatorer i Västra Götalandsregionen Den 19 september samlades rehabkoordinatorer från hela Västra Götalandsregionen för en gemensam utvecklingsdag i Göteborg. Ca 110 rehabkoordinatorer

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas.

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas. VÅREN 2016 OM HÄLSOLOTS Hälsolots ger dig som är 18 år och uppåt inspiration, motivation och redskap att leva hälsosamt. Aktiviteter och arrangemang ordnas i samarbete med olika verksamheter i stadsdelarna

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Arbetsterapi KURSKATALOG NEUROPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN

Arbetsterapi KURSKATALOG NEUROPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN Arbetsterapi KURSKATALOG NEUROPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN Höstterminen 2016 Information De grupper som vi på neuropsykiatriska mottagningen erbjuder är riktade till dig som har en ADHD/ADDdiagnos. Anmälan

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Fysioterapi/Sjukgymnastik

Fysioterapi/Sjukgymnastik Fysioterapi/Sjukgymnastik Välkommen till vårt Fysio Team. Tillsammans med vår kiropraktor och arbetsterapeut håller vi fysioterapeuter till på Malmborgsgatan 4, plan 5. Mottagningen ligger ett stenkast

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Rätt bedömning Rätt beslut

Rätt bedömning Rätt beslut Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring?

Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring? Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring? HFS-konferansen 26/4 2012 Astri Brandell Eklund, Statens folkhälsoinstitut Stockholms läns landsting Så här tänkte vi använda tiden Inledning -

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Manual. Patientskola i artros. för primärvården. Reumatikerförbundet 1. i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar

Manual. Patientskola i artros. för primärvården. Reumatikerförbundet 1. i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar Patientskola i artros i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Carina Thorstensson och Cattis Rybo Manual för primärvården Reumatikerförbundet 1 Varför en manual? Avsikten med denna

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Primärvård och Reumatologi

Primärvård och Reumatologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer