Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis"

Transkript

1 Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och Sophiahemmet Högskola 1

2 Bakgrund Långvarig smärta, svår trötthet och fysiska begränsningar är ett stort problem hos personer med reumatoid artrit (Lee et al., 2014; Verstappen, 2013). 2

3 Bakgrund Personer med RA har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (Akrout et al., 2012). Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet och träning generellt har många hälsofördelar (ex. kan minska risken för andra sjukdomar som bl.a. hjärt-kärlsjukdomar och diabetes) (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, 2007; Socialstyrelsen, 2011). 3

4 Bakgrund Det har vidare påvisats i forskningsresultat att fysisk aktivitet och träning har kunnat minska på smärta, förbättra det psykologiska välbefinnandet och livskvalitén hos personer med RA (Baillet et al., 2010; Cooney et al., 2011). 4

5 Bakgrund Forskningsresultat visar också att en minoritet av personer med RA utför hälsofrämjande fysisk aktivitet, och att psykosociala faktorer tycks vara de mest framträdande faktorerna för att förklara dessa variationer (Demmelmaier, Bergman, Nordgren, Jensen & Opava, 2013). 5

6 Bakgrund Rädsla-undvikande för fysisk aktivitet beskrivs dock som ett stort problem hos personer med långvarig smärtproblematik. Rädslaundvikande syftar till en maladaptiv process, i vilket en person uppfattar smärtan som extremt hotande (Vlaeyen & Linton, 2000). Undvikande beteende relaterar till en process som har för syfte att skjuta fram, eller förhindra, en situation eller händelse att inträffa (Kanfer & Philips, 1970). 6

7 Bakgrund Förmågan att varsebli ens egna kroppsliga inre förnimmelser och stimuli, benämns som kroppsmedvetande, och beskrivs kunna ge antingen en positiv eller negativ inverkan på en persons generella hälsa och välbefinnande (Mehling et al., 2009). Dock är begreppet kroppsmedvetande komplext, mer förståelse behövs om fenomenet ifrån personer med RA och deras perspektiv. 7

8 Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka smärta, svår trötthet, rädsla-undvikande för fysisk aktivitet och dess korrelat hos personer med RA att översätta och psykometriskt utvärdera ett frågeformulär som mäter kroppsmedvetande samt fördjupa förståelsen för kroppsmedvetande hos personer med RA 8

9 Studiedesign, datainsamling och deltagare Studie I Tvärsnittsstudie Intervjuer och enkäter 10 personer med RA 120 högskolestudenter 120 personer med RA Studie II Tvärsnittsstudie Enkäter 120 personer med RA Studie III Tvärsnittsstudie Enkäter 2351 personer med RA Studie IV Fenomenologisk studie Intervjuer 18 personer med RA

10 Studie I Journal of Advanced Nursing, 69(7), doi: /jan

11 Studie I Syfte Syftet var att kulturellt anpassa, språkligt översätta samt testa de psykometriska egenskaperna hos en svensk version av det engelska självskattningsinstrumentet Body Awareness Questionniare (BAQ). 11

12 The Body Awareness Questionnaire (BAQ) Studie I (Shields et al., 1989) 12

13 Studie I Dataanalyser- Översättning av formuläret Proceduren följer den metod som rekommenderas för tvärkulturell anpassning av självskattningsinstrument för användning i ett annat land och språk (Beaton et al., 2000). 13

14 Studie I Intervjuer De data som samlades in från intervjuerna analyserades för att avslöja eventuella problem i respondenternas muntliga och skriftliga utsagor (Collins, 2003) när de besvarade BAQ. The question-and-answer process är inte linjär, utan innebär många upprepningar av och samverkan mellan de olika faserna. COMPREHENSION RETRIVEL RESPONSE deltagarna måste svara p JUDGEMENT Figure The four stages of Tourangeau s model (1984). 14

15 Studie I Konfirmatorisk faktoranalys Figure One-factor model for the RA sample. 15

16 Studie I Resultat Cronbachs alfa koefficienten, för den totala poängen i den svenska versionen av BAQ, var tillfredsställande. Enligt den konfirmatoriska faktoranalysen, uppfylldes dock inte de i förväg specificerade kriterierna. 16

17 Studie II OPEN ACCESS 17

18 Studie II Syfte Syftet var att undersöka svår trötthet och smärta hos vuxna personer med RA samt att undersöka sambandet mellan smärta och svår trötthet med kroppsmedvetande, demografiska, sjukdomsrelaterade, emotionella och psykosociala faktorer. 18

19 Studie II Dataanalys För att utvärdera faktorer relaterade till svår trötthet och smärta användes univariat variansanalys och multipel stegvis linjär regressionsanalys. Modellens passform En slutgiltig modell erhölls, som ansågs acceptabel enligt uppsatta kriterier (adjusted R2). 19

20 Studie II Resultat Resultatet påvisar att smärta var signifikant associerat med hälsorelaterad livskvalitet, och sjukdomsaktivitet. Vidare att svår trötthet var signifikant associerat med sjukdomsaktivitet, kroppsmedvetande och positiv affekt. Den justerade R-faktorn var 28,6 procent för svår trötthet, och för smärta var den 50 procent. 20

21 Studie III OPEN ACCESS 21

22 Studie III Dataanalys För att utvärdera faktorer relaterade till rädsla-undvikande övertygelser användes univariate variansanalys och stegvis logistisk regressionsanalys. Modellens passform Modellens passform uppskattades med hjälp Nagelkerkés R2. 22

23 Studie III Resultat Resultatet för socio-demografiska faktorer påvisar att män, samt personer som har en lägre medelinkomst var associerade med en ökad risk för hög rädsla undvikande för fysisk aktivitet (mfabq var hög). Dessutom, de två sjukdomsspecifika faktorerna (för en hög mfabq) var hög nivå av smärta och dålig generell hälsa. När det gäller psykosociala faktorer, så var låg hälsorelaterad livskvalitet, och låg självkänsla för fysisk aktivitet signifikant associerade med hög mfabq. Modellens passform var 0,27 procent (Nagelkerkés R2). 23

24 Studie IV OPEN ACCESS 2014, 9:

25 Studie IV Syfte Syftet var att få rika beskrivningar av upplevelser av kroppsmedvetande hos personer med RA i enlighet med en fenomenologisk förståelse av kroppen. 25

26 Vad innebär det för dig att uppmärksamma din kropp? Studie IV 26

27 Studie IV Dataanalys EPP-metoden (empirisk fenomenologisk psykologisk metod) (Karlsson, 1993), tillämpas på fenomenet BA. Metoden involverar fem analyssteg. 27

28 Studie IV Resultat Studiens resultat visar på en generell karaktär, som har att göra med det faktum att RA hade gett upphov till högre grad av negativt tonat kroppsmedvetande. Kroppsmedvetande var en reaktiv process, för att söka efter eller kontrolla sjukdomsrelaterade symtom, eller en reaktiv process som utlöstes av olika emotioner. Vidare, kroppsmedvetande var en aktiv process, för inventering av ens kroppsliga förmågor. Alla deltagare i studien hade möjlighet att skifta fokus från kroppsmedvetande till den yttre omvärlden. 28

29 Studie IV Negativt; Kroppen var inte att lita på, några återgav att de var ständigt instängda i en icke fungerande kropp. Deltagare beskrev att ha starka känslor (ex. ilska och hat), och även sorg över att inte ha en normalt fungerande kropp. Detta innefattade även en jämförande process; denna form av reaktiv BA innefattade ibland en jämförande process (dvs., i form av en liknelse med ex. en yngre kropp, eller frisk kropp). 29

30 Studie IV Ja, det är förlusten. Sorgen, förlusten av aktiviteten. Av en fungerande kropp. Ja, jag kan bli skitförbannad. Arg, på mig själv. Men det är ju kroppen jag är arg på. Klumpig, eller som inte lyder, eller som inte, inte förmår. Alltså, när man är sjuk, när man har mycket symtom, då tycker man inte om sin kropp. Då är man osams. Då är man liksom inte kompisar. Då är man arg, på kroppen, man är förbannad, man hatar den. Man vill inte ha med den att göra så. Så, så att det är nog mycket, mycket ilska tror jag. Sedan, massa mer, även sorg. (Deltagare) 30

31 Studie IV Positivt: Var kopplat till medvetenhet om kroppslig styrka och energi. Vissa deltagare upplevde en positiv BA av att delta i fysiska aktiviteter eller fysisk träning, eller att delta i alternativa behandlingar, vilket kunde lindra deras smärta och obehag. Positiv BA upplevdes också genom att leva i en gemenskap med andra, från känslor av acceptans, och känslor av omvårdnad och omsorg från andra personer. 31

32 Studie IV Alltså, jag går på en fysisk träning nu. Som jag gör en gång i veckan hos en sjukgymnast. Som jag tycker är väldigt bra. För jag har aldrig gått på någon sjukgymnastik, eller någonting. Under hela denna här sjukperioden. Men nu sedan jag bröt axeln, i januari, så har jag en jättebra sjukgymnast. Och hon har tagit med mig i en grupp som hon har en lokal i X centrum. Det är några italienska maskiner, det heter något som X line, eller någonting sådant där. Då sitter man där. Då tycker jag att det känns bra, att jag kan göra de rörelserna. Så, det är faktiskt väldigt bra, så det är positivt, och man känner sig så glad när man går därifrån. (Deltagare) 32

33 Kroppsmedvetande hos personer med RA Studie IV En reaktiv process En aktiv process Reagerar på normala kroppsliga stimuli, reagerar på sjukdomssymptomen (RA), samt reagerar på olika emotioner. En aktiv process, med målet att undersöka och bestämma ens kroppsliga status, styrka, och energinivåer. En skiftande process Mellan kroppsmedvetande den yttre omvärlden. Uppmärksamhetsfokus är riktat utåt omvärlden, bort från den egna kroppen. Lööf, H (2015) 33

34 Studie IV Kroppsmedvetande omvärlden Inom denna kategori rapporterade deltagarna att när de var helt absorberade av olika aktiviteter var fokus inte riktat på den problematiska kroppen. Eftersom sjukdomssymtomen ofta är i fokus, uppgav deltagarna att betydelsefull, målinriktad, en stimulerande delaktighet och aktivitet (i relation till personen) i den yttre omvärlden uppfattades som positivt för den generella hälsan och välbefinnandet. Vilket kunde bidra till ett minskat (negativt tonat) kroppsfokus. 34

35 Studie IV Man kan glömma bort sig själv, när man är till exempel med barnbarnen. Man går in i deras värld, och leker med dem. Om, för jag kan bli väldigt barnslig då. Och leka med dem. Då tror jag att jag glömmer bort mig själv. Jag gör det. När jag kommer in i leken, och blir riktigt barnslig. Då glömmer jag bort mig själv. Då kan jag ha kul, och leka med dem. (Deltagare) 35

36 Avhandlingen visar att BAQ är enkel att administrera, och skall användas som ett självskattningsinstrument som mäter självrapporterad uppmärksamhet till normala inre kroppsliga processer och förnimmelser. Reliabiliteten (intern konsistens) för den svenska versionen av BAQ var tillfredsställande, men ytterligare testning och utvärdering av modellstrukturens lämplighet behövs. 36

37 Avhandlingen visar att Smärta, svår trötthet och rädsla-undvikande för fysisk aktivitet hos personer med RA är komplexa med flertalet korrelat inom socio-demografiska, sjukdomsspecifika samt psyko-sociala faktorer. 37

38 Avhandlingen visar att Kroppsmedvetande upplevdes vara både positivt och negativt tonat hos personer med RA, men att RA resulterade i en högre grad av negativt tonat kroppsmedvetande. Förmågan att kunna skifta uppmärksamhetsfokus, från den egna kroppen till uppmärksamhet och aktivitet i den yttre omvärlden, kan vara betydelsefullt för personer med RA för deras generella hälsa och välbefinnande. 38

39 Avhandlingen visar att Uppmärksamhetsfokus och delaktighet i den yttre omvärlden, genom för den enskilde personen stimulerande, meningsfulla och målinriktade dagliga aktiviteter, kan minska ett negativt tonat kroppsmedvetande. 39

40 Målning av Lisa Källsen Ja, jag njöt ju av livet för en vecka sedan. Jag var uppe och tittade på midnattsolen. I X stad, tog mig upp för berget, och stod där och tittade fascinerad över berget i solnedgången, klockan tolv på natten. Så att det är ju sådant som förhöjer livet en del. Att man trots allt kommer dit, att man har sett det! Att man har upplevt det här! Då tänkte man ju inte på sina krämpor. Överhuvudtaget! Det gör man ju inte då, inte. Så att, det var den senaste upplevelsen, som var exceptionell. (Deltagare) 40

41 Målning av Lisa Källsen 41

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Karolinska Exhaustion Scale

Karolinska Exhaustion Scale Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre Umeå 85+/Gerda Berit Lundman Samarbetsprojekt mellan Institutionen för omvårdnad och Institutionerna för arbetsterapi, geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin 1 Undersökning av arbetsmiljöfaktorer, välbefinnande och arbetsförmåga hösten 2011 hos doktorander vid Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet, Göteborg Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen

Läs mer

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete. Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Affektskola för golfare något att satsa på?

Affektskola för golfare något att satsa på? 2016 Affektskola för golfare något att satsa på? Bengt-Åke & Kerstin Armelius IKP AB 2016-02-13 Affektskola för golfspelare något att satsa på? Kerstin och Bengt-Åke Armelius den 13 februari 2016 Varför

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information

Läs mer

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Existentiell hälsa en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

9 anledningar att pröva ASEA

9 anledningar att pröva ASEA En perfekt hälsolösning i en ofullkomlig omvärld Tänk dig en perfekt fungerande maskin. Denna maskin fungerar exakt som den konstruerats. Den kan också på ett effektivt sätt tillverka sin egen energi och

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

en resurs i vård och omsorg

en resurs i vård och omsorg EXISTENTIELL HÄLSA Cecilia.Melder@teol.uu.se en resurs i vård och omsorg Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek,

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011 Omvårdnadens betydelse för HbA1c Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Svårt att påvisa effekter Förutom avgränsad och väldigt riktad träning, t ex

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 Program Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Fredag den 17 oktober 2014 i Stockholm u 09.00-09.50 Anna Strömberg

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer