Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Transkript

1 Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin

2 Disposition Bakgrund Sammanfattning av forskningsläget Hur går vi tillväga praktiskt?

3 Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt tillstånd! En viss mängd fysisk aktivitet krävs för normal fysiologisk funktion Ytterligare fysisk aktivitet/fysisk träning ger hälsoeffekter och behandlingseffekter

4 Folkhälsoinstitutets statistik % av general population uppger att de motionerar regelbundet, en markant ökning de senaste 10 åren. Antalet individer som är fysiskt aktiva 30 minuter om dagen har a andra sidan stått still på samma nivå i 10 år!! 13-15% anger att de har en stillasittande fritid. Stillasittande fritid vanligast bland äldre kvinnor 65-84år. Stillasittande är en klassfråga!

5

6 Bakgrund Svårt att inkorporera tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet i the general population. (Haskell et al., 2009; O Donavan et al., 2010). Tidigare studier har visat att inaktivitetsnivån är särskilt stor hos personer med mental ohälsa (Daumit et al., 2005; Lindström et al., 2003; Rütten & Abu-Omar, 2004) Depressiva symtom medför ofta känslomässiga, kognitiva och motivatoriska svårigheter avseende behandlingar (Beck & Alford, 2009). Tidigare visat att ökning av depressiva symtom ofta åtföljs av en parallell minskning av fysisk aktivitetsnivå (Motl et al., 2004). Tidigare också visat att personer med mild till måttlig depression (terapiresistent) förbättrades avseende klinisk depression och physical function med minuters promenad kombinerat med medicinsk behandling (Mota-Perreira et al. (2011)

7 Vilka behandlingsmetoder erbjuds? (Nationella riktlinjer) Sammansatta vårdåtgärder (specialiserad sjuksköterska, psykiatriska konsultinsatser, psykologisk rådgivning, korttidsterapi, patientundervisning, långsiktigt behandlingsåtagande, datoriserat stöd till läkare) Fokus på psykologisk behandling Sedvanlig medikamentell behandling med antidepressiva

8

9 (promotion, prevention och behandling)

10 Stark evidens ett det finns ett samband. Mekanismerna är komplexa.

11 Stark evidens för att regelbunden fysisk träning förebygger depression och relativ stark att PA kan förebygga ångest. Många tvärsnittsstudier.

12 Stark evidens för effekter på depression/ångest. Ännu så länge viss evidens för behandlingseffekter på utmattningssyndrom.

13 Fysisk aktivitet hjälper!! Efficacy of exercise on depression (Mura G, Carta MG, 2014) The effectivness of exercise as intervention in the management of depression (Lawlor DA, Hopker SW, 2005) Exercise intervention for mental health (Strathopoulo et al 2006) The antidepressive effects of exercise (Rethorst CD et al 2009) Physical exercise intervention in depressive disorders (Josefsson, Lindwall et al 2014)

14 men bara om man tar sin tablett! Gerber M, Holsboer-Trachsler E, Pühse U, Brand S, 2016.

15 Frekvens Duration Intensitet

16 Finns det någon optimal dos (rekommendation) som skulle kunna gälla som utgångspunkt vid stressrelaterad ohälsa?

17 Vid utmattningssyndrom Optimal dos 45 minuters måttlig till rask promenad 4-5- dagar per vecka. Två vilodagar med återhämtning. Gradvis ökande aktivitetsnivå 6-8 veckor på varje nivå. Tag hänsyn till dagsformen Ingen mätning lyssna istället på kroppsliga signaler som t.ex. om den fysiska aktivitetsnivå får negativa konsekvenser i form av timmar eller dagar med energibrist.

18 Det beror på. Symtom (kognitiva störningar, energilöshet,etc) Komorbiditet (somatiska symtom, ångest, depression) Svårighetsgrad av symtomen (fluktuerar ofta väsentligt över tid) Symtomduration (mindre än 6 månader mer än 6 månader)

19 Får vi verkligen igång patienter med mental ohälsa?

20

21 Huvudsyfte Att över tid studera förändringar av tränings/aktivitetsvanor hos patienter med diagnostiserad UMS.

22 Studiepopulation och metod Studiepopulationen 169 patients medelålder 43 år. (92 % 4.4 eller mer på SMBQ). Alla erhöll grundbehandling med för individen skräddarsytt innehåll. Alla erhöll 1,5 tim med detaljerad information i grupp om lämpligt tillvägagångsätt för att av dosera och gradvis öka fysisk aktivitetsnivå Erbjudande om deltagande i coachad aktivitet omfattande 18 veckor (Stavgång 45 min 1ggr/v, lätt styrketräning i grupp 1ggr/v, 36 patienter deltog (21%)..

23 Resultat

24 stressmedicin Resultat Hos patienter med låg aktivitetsnivå vid baseline var infogrupp lika effektivt som coachad träning. Detta förhållande var oberoende av patientens baseline nivåer av depression, sjukskrivningsstatus samt hur lång tid det tog innan man kom med i fysgruppen. Resultatet var också oberoende av hur många gånger man deltagit I den coachade träningen.

25 stressmedicin Slutsatser Ökad aktivitetsnivå kan i denna patiengrupp (UMS) erhållas genom lågbugetmetoden gruppinformation. Information bör således implementeras som en viktig del av sedvanlig behandling för patienter med stressrelaterad ohälsa. Bättre metoder bör utvecklas för att säkerställa att ökningen av aktivitetsnivåerna i denna patientgrupp inte går förlorad under en längre uppföljningsperiod.

26

27 Studiepopulation 69 (27%) av 256 patienter skattade sig själva som fysiskt inaktiva vid base-line. (45 kvinnor och 24 män, medelålder 43 år) 125 (49%) skattade sig som lätt fysiskt aktiva 58 (23%) angav sig som måttligt fysiskt aktiva 4 (1%) skattade sin aktivitetsnivå som mycket hög

28 Resultat Patienter med diagnosticerat utmattningssyndrom som definieras som mild to strong compliers uppvisar signifikant bättre mental hälsa (SMBQ, HAD-depression) efter 18 månader jämfört med sina kompisar i non-compliers gruppen.

29 Konklusion Fysisk aktivitet i en dos som rekommenderas av ACSM bör ingå i grundbehandlingen av patienter med UMS.

30 Följsamhet efter 1 år ~ 70%

31 Resultat av medikamentell behandling Endast 30-50% av alla som behandlas med antidepressiva svarar tillfredställande på behandlingen (Smith, Dempster, Glanville et al 2002). Remission ses bara hos mellan 14-40% (Trivedi & Daly, 2008, Nemeroff CB, 2007). Komplementerande icke farmakologisk behandling är nödvändiga (Dunn, Trivendi,Kampert et al 2005).

32 Take home message Fysisk aktivitet i rätt dos är en verksam medicin vid stressrelaterad ohälsa inklusive depression och ångest. Viktigast med regelbunden och hållbar aktivitet inbyggd i vardagen. Anpassa dosen efter komorbiditeten (en dos vid depression en annan vid ångest) Gruppinformation med uppföljningar lika bra som individuell coachning.

33 Hur kan vi implementera denna kunskap i primärvården?

34 Stresskola i primärvård ny approach inom VG-region Samma behandling i hela regionen. Tidigare skolor ej tillgängliga för alla. Ny kunskap och gradvis ökande evidensbas. Tidigt möta en begynnande stressrelaterad ohälsa med relevant åtgärd.

35 Varför en Stresskola..ur ett VC perspektiv.. Förhindra utveckling mot svårare tillstånd (utmattningssyndrom) Effektivisera (gruppbehandling) Höja kvalitén (evidensbased medicine) Frigöra läkartid

36 Behandlingspyramiden Samtalsstöd Sömnskola Medicin KBT Arbetslivsinriktad rehabilitering Övrigt Stressreduktion och struktur i vardagen Doserad Fysisk aktivitet Avspänning Återhämtning

37 Återgång i arbete för patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa en interventionsstudie med flernivåperspektiv inom primärvården 3,5 MKR att fördela

38 Syfte: att utveckla och utvärdera införandet av ett arbetssätt för att stimulera återgång i arbete bland patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, som inom ramen för primärvårdens förutsättningar tar hänsyn till varje patients unika situation och som erkänner arbetsplatsensom en viktig arena för lyckad rehabilitering.

39