Fysisk aktivitet och långvariga utbredda smärttillstånd uppdaterat kapitel i FYSS
|
|
- Marcus Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Agenda Fysisk aktivitet och långvariga utbredda smärttillstånd uppdaterat kapitel i FYSS Långvarig utbredd smärta och fysisk aktivitet Fibromyalgi och whiplash associated disorders Evidensläget och rekommendationer för fysisk aktivitet Viktigt att tänka på Migrän Monika Löfgren, docent rehabiliteringsmedicin, lektor Smärtcentrum Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus 1 2 Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd ICD-10-koder: Myalgi, smärtor i extremitet, fibromyalgi, sjukdomstillstånd i mjukvävnad M79 Långvarig smärta eller värk R52 Sena besvär av whiplash-skada (pisksnärtskada)t91 Författare Monika Löfgren, docent, universitetslektor, leg sjukgymnast, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Inst Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Stockholm (och redaktör) Kaisa Mannerkorpi, leg fysioterapeut, professor, Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap/fysioterapi, Göteborg Stefan Bergman, M.D. professor, specialist i allmänmedicin, FoU Spenshult, Halmstad Stein Knardahl, leg psykolog, professor, avdelningsdirektör, Statens arbetsmiljöinstitut, Oslo Vad är nytt jämfört med 2008? Evidens grundad framför allt på systematiska översikter och metaanalyser Stort antal studier Kvalitetsgranskning enligt riktlinjer SBU 2013 Vetenskapligt underlag graderat enligt internationellt evidensgraderingssystem GRADE Evidensgradering av olika typer av fysisk träning Rekommendationer dosering 3 4 Avslutande sammanfattning Långvarig utbredd smärta Personer med långvarig utbredd smärta rekommenderas: Regelbunden fysisk träning utifrån individuella fysiska förutsättningar Ledarledd individanpassad träning med hög intensitet rekommenderas vid lindriga symtom, medan ledarledd träning med låg intensitet rekommenderas vid svårare symtom att nå upp till rekommenderad nivå av fysisk aktivitet för att undvika generella hälsoriker på grund av otillräcklig fysisk aktivitet. För att nå tillräcklig hög nivå behöver dessa personer ofta guidning 5 Avslutande sammanfattning fibromyalgi Personer med FM rekommenderas: Individanpassad träning för att minska smärta och förbättra välbefinnande och fysisk kapacitet Individanpassad aerob träning för att förbättra fysisk funktion och kapacitet Individanpassad styrketräning för att minska smärta och förbättra muskelstyrka och allmänt hälsotillstånd 6 1
2 Avslutande sammanfattning WAD Personer med WAD lindrig grad rekommenderas Individanpassat övervakat träningsprogram för hela kroppen för att minska smärta WAD svåra symtom rekommenderas Nackspecifikt individanpassat träningsprogram med guidning för att förbättra funktion 10% av befolkningen rapporterar långvarig utbredd smärta Smärta i rörelseorganen Fibromyalgi Långvarig utbredd smärta Centralt störd smärtmodulering även vid andra smärttillstånd Utbredd smärta vanligt efter lokal smärta, ex whiplashskada Bingel. Imaging CNS Modulation of Pain in Humans. PHYSIOLOGY 23: , Patofysiologi långvarig smärta och fysisk aktivitet Smärthämning förstärks av fysisk aktivitet och minskar vid inaktivitet och depression Smärtupplevelsen påverkas av kognitiva (tankar, minnen och erfarenheter) och emotionella (rädsla, oro och depression) faktorer Beteende har betydelse för smärtupplevelsen och bidrar till fortsatt smärta viktigt att bryta onda cirklar och undvikande Fysisk aktivitet kan orsaka och försämra smärta Försiktighet med fysisk aktivitet vid ökad känslighet i smärtsystemet Akuta effekter av fysisk aktivitet och träning vid långvarig smärta Smärta och smärtmodulering vid fysisk aktivitet skiljer sig mellan friska och personer med långvarig utbredd smärta Störningar i smärtmodulerande system lokalt och/eller generellt Sänkt smärttröskel Fysisk aktivitet utlöser smärta, ofta med fördröjning Svantesson, Jonsdottir, Stener- Viktorin, Willén Fysisk aktivitet som smärtlindring vid långvarig smärta Desensitisering av nociceptorer Ökad aktivitet i icke-smärtledande sensoriska fibrer Ökad aktivitet i smärthämmande system Avledning av uppmärksamhet Förväntningar och placebo Adaptionsreaktioner vid stress Minskad fysisk aktivitetsnivå vanligt Träningsrelaterad smärta hindrar egenträning på adekvat nivå Träning planeras utifrån patientens resurser och beteendemedicinsk kunskap Träningens mål: Fibromyalgi Ökad fysisk aktivitetsnivå för förbättrad fysisk funktion Ökad tilltro till egna resurser för smärthantering i aktivitet och träning Svantesson, Jonsdottir, Stener- Viktorin, Willén
3 Whiplash associated disorders (WAD) Fibromyalgi evidens Vanligt med minskad fysisk aktivitetsnivå och svårigheter att klara sig i vardagen Huvudrörelser och belastning av armar undviks Träningsrelaterad smärta och obehag (yrsel och illamående) förhindrar egen träning på adekvat nivå Träning planeras utifrån patientens resurser och beteendemedicinsk kunskap Träningens mål: Ökad fysisk aktivitetsnivå för förbättrad fysisk funktion Ökad tilltro till egna resurser för smärthantering i aktivitet och träning Aerob fysisk aktivitet hög intensitet (> 60% av VO 2 max) förbättrar fysisk kapacitet (kondition, styrka, snabbhet) (evidensstyrka +++) Rekommendation minst 20 minuter, minst 2-3 ggr/vecka i minst 6 veckor. Starta på personens utgångsnivå och höj successivt till > 60% av VO 2 max. Personer som klarar ytterligare höjning ökar till % av VO 2 max Fibromyalgi evidens Fibromyalgi evidens Styrketräning (80% av 1RM två gånger /vecka) Bäst effekt för patienter som klarar styrketräning på 80% av 1RM två gånger /vecka. Förbättrar multidimensionell funktion, smärta och muskelstyrka (evidensstyrka ++) Bassängträning förbättrar multidimensionell funktion och fysisk funktion (evidensstyrka ++) Rekommenderas Rekommendation: Starta på 40-50% av 1RM med 2 set, repetitioner. Öka motståndet med 3 4 veckors intervaller med mål 80% av 1RM med 2-3 set, 5-10 repetitioner. Rekommenderad träningsperiod 15 veckor 15 Intervallträning Har visats fungera men otillräckligt studerad (evidensstyrka +) 16 Behandling av fibromyalgi, svårare smärta, trötthet och/eller svåra funktionsnedsättningar Dos-respons Mål: öka toleransen för fysisk aktivitet Lätt och behaglig nivå individuellt anpassad 30 min/ dag (2x15), 3-5 ggr/vecka Bassängträning, promenader, stavgång på låg måttlig ansträngningsnivå Konditionsökande träning när ansträngning klaras När symptom minskar följ rekommendationer för mildare symptom (evidensstyrka +) Aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet ger bättre effekt på gångförmåga och aerob kapacitet jämfört med lågintensiv träning Risk att smärta ökar i samband med fysisk belastning Anpassa intensitet utifrån symptomens svårighetsgrad
4 FIBROMYALGI FÖREBYGGA med fysisk aktivitet Den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet kan tillämpas: Ja X Nej, det är okänt hur och om fibromyalgi kan förebyggas. FIBROMYALGI, milda och medelsvåra symtom BEHANDLING med fysisk aktivitet (Obs! Fokus här är på att behandla sjukdom eller dess symtom). Aerob fysisk aktivitet Evidens: +++ (aerob kapacitet) Intensitet* Måttlig Duration minuter/vecka Minst 40 min Minst 20 Frekvens antal gånger/vecka minuter/tillfälle Om personen klarar för smärtan kan intensiteten ökas successivt över veckor upp till 16 på Borgs RPE-skala Hög Minst 20 Muskelstärkande fysisk aktivitet Evidens: ++ (funktionsförmåga, muskelstyrka och smärta) Antal övningar Antal repetitioner Inledningsvis: 15 20** Antal set Frekvens antal gånger/vecka Om personen klarar för smärtan, öka motstånd med 3-4 veckors intervaller för att uppnå: *** minuter/tillfälle Finns det behov av KOMPLETTERANDE fysisk aktivitet utifrån behandlande dos för att nå den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet i syfte att förebygga andra sjukdomar? Nej Ja Om tillståndet medger komplettera upp till den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet. * Måttlig intensitet: % VO 2max, RPE Hög intensitet: % VO 2max, RPE Referenser FM Busch AJ, Schachter CL, Overend TJ, Peloso PM, Barber KA. Exercise for fibromyalgia: a systematic review. The Journal of rheumatology Jun;35(6): Hauser W, Klose P, Langhorst J, Moradi B, Steinbach M, Schiltenwolf M, et al. Efficacy of different types of aerobic exercise in fibromyalgia syndrome: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Arthritis research & therapy. 2010;12(3):R79. Busch AJ, Webber SC, Richards RS, Bidonde J, Schachter CL, Schafer LA, et al. Resistance exercise training for fibromyalgia. The Cochrane database of systematic reviews. 2013;12:CD Bidonde J, Busch AJ, Webber SC, Schachter CL, Danyliw A, Overend TJ, et al. Aquatic exercise training for fibromyalgia. The Cochrane database of systematic reviews. 2014;10:CD NY!!!! Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Resistance exercise improves muscle function, health status and pain intensity in fibromyalgia a randomized controlled trial. Arthrithis Research and Theraphy Jun 18;17(1): Lindriga symptom (WAD I-II) Handledd fysisk träning + hemträning / individuell instruktion och råd om hemträning minskar smärta på kort sikt (evidensstyrka ++) WAD evidens Svårare symptom (WAD II-III) Handledd fysisk träning med nackspecifika eller funktionella övningar ökar funktion (evidensstyrka +) WAD evidens Rekommenderas Övningar för rörlighet och funktion beroende på individens problematik. Öka belastning vid med uppföljning eller instruktion med möjlighet till telefonkontakt. Starta fysisk träning utan belastning med få repetitioner Öka successivt till medel- eller hög intensitet. Rekommenderas starta försiktigt med dagliga, obelastade isometriska övningar och få repetitioner. Hemträningsprogram samtidigt med träningsprogram. Öka belastning inom individens tolerans för symtomökning Ge möjlighet att diskutera eventuellt ökade symtom Långtidseffekter fysisk aktivitet Uppföljning FM: vid fortsatt självträning kvarstår förbättring av symptom i två år WAD grad I II: vid individuella instruktioner och/eller individuella råd om fysisk aktivitet kvarstår förbättring av symptom i ett år WAD grad II III: handledd träning med individuellt anpassade övningar för nacke och ökad funktion ger minskad funktionsinskränkning efter 6 månader (bäst nytta vid svåra symptom) Grad av fysisk aktivitet (självrapportering) Funktion och kapacitet (mätning av kondition, styrka, gånghastighet) Hälsoindex (FIQ för fibromyalgi) Hälsorelaterad livskvalitet (SF36, RAND-36, EQ5D)
5 Referenser WAD Michaleff ZA, Ferreira ML. Physiotherapy rehabilitation for whiplash associated disorder II: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. British journal of sports medicine Jul;46(9): Southerst D, Nordin MC, Cote P, Shearer HM, Varatharajan S, Yu H, et al. Is exercise effective for the management of neck pain and associated disorders or whiplash-associated disorders? A systematic review by the Ontario Protocol for Traffic Injury Management (OPTIMa) Collaboration. The spine journal : official journal of the North American Spine Society Feb 15. Ludvigsson ML, Peterson G, O'Leary S, Dedering A, Peolsson A. The Effect of Neckspecific Exercise with, or without a Behavioral Approach, on Pain, Disability and Self-efficacy in Chronic Whiplash-associated Disorders: A Randomized Clinical Trial. The Clinical journal of pain Jun 10. Förebygga andra sjukdomar med fysisk aktivitet vid långvarig smärta Vanligt med otillräcklig mängd och nivå av fysisk aktivitet Låg fysisk kapacitet Hög risk för sjukdom och ohälsa Viktigt att guida personen till regelbunden fysisk aktivitet oberoende av effekten på smärtan! OBS Anpassad fysisk träning är aldrig kontraindicerat vid FM & WAD Informera om att tillfälligt ökad smärta/ökade symptom är vanligt Undersök patientens fysisk funktion för bedömning av förutsättningarna Riktad behandling för rörelserädsla Behandla andra muskuloskelettala besvär (bursit, artos mm) 27 Författare Emma Varkey, med doktor, leg sjukgymnast, inst för neurovetenskap och fysiologi, sekt för hälsa och rehabilitering, Göteborgs universitet, Göteborg Mattias Linde, professor, överläkare, inst för neurovetenskap, Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet (NTNU), Trondheim, och Nationella rådgivningsenheten för huvudvärk, neurologiska kliniken, St Olavs Universitetssjukhus, Trondheim Redaktör Monika Löfgren docent, universitetslektor, leg sjukgymnast, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Inst Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Stockholm Kapitel Fysisk aktivitet vid migrän (ännu ej publicerat) 28 Sammanfattande rekommendation Personer med episodisk migrän bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet på hög intensitet för att minska migränanfallens frekvens, intensitet, minska doser av akuta läkemedel samt öka patientens livskvalitet. (evidensstyrka ++) Personer med kronisk migrän kan rekommenderas aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet i form av promenader tre gånger i veckan som tillägg till medicinsk behandling för att minska huvudvärkens frekvens, duration, intensitet samt minska symtom på depression och ångest. (evidensstyrka +) Sammanfattande rekommendation Personer med episodisk migrän bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet på hög intensitet för att minska migränanfallens frekvens, intensitet, minska doser av akuta läkemedel samt öka patientens livskvalitet. (evidensstyrka ++) Personer med kronisk migrän kan rekommenderas aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet i form av promenader tre gånger i veckan som tillägg till medicinsk behandling för att minska huvudvärkens frekvens, duration, intensitet samt minska symtom på depression och ångest. (evidensstyrka +)
6 Observera: Tack för mig! Fysisk aktivitet kan vara en triggande faktor för migrän hos vissa individer, varför aktiviteten måste anpassas individuellt och successivt stegras till rekommenderad dos Läs mer på Vid frågor: Tack för mig! Uppdrag 8e november 2013 inbjudan till tilltänkta författare januari arbete med sökning och sammanställning påbörjas 15 juni deadline för litteratursökningen (söksträng skickas till respektive ämnesredaktör samt projektsamordnare) 14 augusti utkast av kapitlet skickas till respektive ämnesredaktör 14 september deadline för skrivperioden. Kapitlen skickas till projektsamordnaren på FYSS-kansliet 34 Söksträngar "Exercise Therapy"[Mesh]) OR "Exercise"[Mesh] OR exercise OR "resistance training" OR "physical training artiklar + (fibromyalgia[mesh] OR fibromyalgia) träffar begränsat till engelska träffar begränsat till vuxna (d.v.s. 19 år eller äldre) träffar Arbetet fortsatte. Urval och kvalitetsgranskning av aktuella studier (två personer parallellt) Evidensgradering enligt GRADE (två personer parallellt) Sammanställning av evidens Skriva och samordna!!!! + "Whiplash Injuries"[Mesh] OR Whiplash gav 3283 träffar + exercise therapy gav 125 träffar begränsat till engelska artiklar begränsat till vuxna - 57 artiklar
Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet
Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet Monika Löfgren, docent rehabiliteringsmedicin, leg sjukgymnast Smärtcentrum Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Karolinska Institutet inst Kliniska
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd
Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd ICD-10-koder: Myalgi, smärtor i extremitet, fibromyalgi, sjukdomstillstånd i mjukvävnad M79 Långvarig smärta eller värk R52 Sena besvär av whiplash-skada
Läs merFysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning
Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering folkhalsoenheten.hoh@lul.se www.lul.se/folkhalsoenheten Mia Modin, friskvårdslots
Läs merNack-specifikt träningsprogram
Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört
Läs merFysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd
Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd ICD-10-koder: Myalgi, smärtor i extremitet, fibromyalgi, sjukdomstillstånd i mjukvävnad M79 Långvarig smärta eller värk R52 Sena besvär av whiplash-skada
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merFYSISK AKTIVITET VID MIGRÄN
FYSISK AKTIVITET VID MIGRÄN EMMA VARKEY LEG. SJUKGYMNAST, MED. DR, INST. FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI/FYSIOTERAPI GÖTEBORGS UNIVERSITET REGIONALA FAR-DAGEN 161027 FYSISK AKTIVITET VID MIGRÄN EMMA VARKEY
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merFysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merFysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merFysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Mats Börjesson professor, ordförande Anders Mellén klinisk farmakolog
Läs merFakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs merKol-patienter Träning
Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat
Läs merLändryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?
9.00-9.05 Välkomna Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem? 9.05-9.15 Evidens för träning vid ländryggsbesvär (LB) 9.15-9.30 Smärtmekanismer betydelsen av subkategorisering när man pratar
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merMöjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merFysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Läs merFysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merCannabis som medicin vad säger vetenskapen?
Cannabis som medicin vad säger vetenskapen? Smärtdagen 20 mars 2019 Torsten E. Gordh Professor em. i klinisk smärtforskning, UU Överläkare ; Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Stort behov av nya smärtstillande
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merFYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet
FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet REKdag 2 februari 2017 Mats Börjesson Professor, överläk, FESC, FACC Inst Neurovet och fysiologi, Inst kost och nutrition, och idrottsvetenskap
Läs merPlacebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Minskad risk för cancer, 10-20% Stark evidens: Colon-, endometrie-, och
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs merFysisk aktivitet och demenssjukdom
Fysisk aktivitet och demenssjukdom Jag känner mig så levande när jag går och klarar mig själv Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Stockholms läns demensdag
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merMotion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt
Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt
Läs merFysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund
Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra
Läs merActivation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com
Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som
Läs merFysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är
Läs merBasal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade
Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merNYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017
NYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017 Gabriella Beckvid Henriksson Projektsamordnare för FYSS Leg. Sjukgymnast, MSc Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) Disposition 1. Kort om Yrkesföreningar
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merBÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI SEKTIONEN FÖR HÄLSA OCH REHABILITERING ENHETEN FYSIOTERAPI BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET ANNELIE GUTKE LEG FT, MED DR Plan för timman Smärta i ländryggen När?
Läs merAtt gå komplicerat men meningsfullt
Att gå komplicerat men meningsfullt Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Norrländska demensdagen 2016 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Jag känner mig så levande
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merFYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014
FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merAVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merMotion efter 80 nyttigt eller skadligt?
Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om
Läs merCancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS
Cancerrehabilitering Nationellt vårdprogram Fysioterapi Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS Fysioterapi och cancerrehabilitering från kunskapsunderlag 2014: Fysioterapeut bedömningar: Behandlingar/träning,
Läs merArytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?
Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs mer