Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Transkript

1 Cancerrehabilitering Nationellt vårdprogram Fysioterapi Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

2 Fysioterapi och cancerrehabilitering från kunskapsunderlag 2014: Fysioterapeut bedömningar: Behandlingar/träning, exempel: Muskelstyrka, rörlighet, balans Kondition Livskvalitet Fatigue Funktion: gång, förflyttningar Fysisk aktivitetsnivå Smärta Fysisk aktivitet Specifik träning: muskelstyrka, balans, rörlighet, kondition etc Funktionsträning Akupunktur Andningsträning Stresshantering, avspänning

3 Fysioterapi Nationellt vårdprogram 2017 Fysisk aktivitet bör rekommenderas alla patienter med cancer Bedömningssamtal: Fatigue, smärta, illamående, fysisk aktivitet, fallrisk, trappgång, hjälpmedel och funktionsnedsättning Multiprofessionellt teamarbete: de professioner som ingår i teamet för att möta patientens grundläggande rehabiliteringsbehov bör vara tillgängliga varje vecka hela året Regionala enheter för att ge vård till patienter med mycket avancerade behov

4 Fysioterapi Nationellt vårdprogram 2017 Cancerrehabilitering i primärvården För de patienter som är inskrivna i den kommunala hälso-och sjukvården bör så stor del som möjligt av cancerrehabiliteringen utföras i den egna bostaden/ på boendet Överföringen av information mellan olika vårdteam bör ske så att medarbetare rapporterar till den egna professionen

5 Nationellt vårdprogram 2017 Fysioterapi vid symtom: Vid behandlingsrelaterad neuropati eller neuropatisk smärta Vid andnöd bör icke-farmakologisk metoder utprovade i samråd med fysioterapeut alltid rekommenderas Smärta: icke-farmakologisk smärtlindrande behandling Fysisk aktivitet har visat god effekt vid cancerrelaterad fatigue Fysioterapeuten bidrar med information om lämplig träning

6 Fysioterapi Nationellt vårdprogram 2017 Alla patienter med cancer bör i samband med diagnos och inledande behandling informeras muntligt och skriftligt om betydelsen av fysisk aktivitet och om hur de får kontakt med fysioterapeut Vid avancerad sjukdom eller svåra biverkningar bör patienten få kontakt med fysioterapeut med särskild kompetens inom onkologi Patienten bör ha snabb och enkel möjlighet att träffa en fysioterapeut Träning kan erbjudas individuellt, i grupp eller som hemträning Patienter och närstående med svårigheter att hantera stress kan ha hjälp av metoder för att hantera stressorer, såsom fysisk aktivitet och avspänning

7 Fysisk aktivitet vid cancer Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS Region Jämtland Härjedalen

8 Fysisk aktivitet vid cancer hos vuxna Fysisk aktivitet: Definition, rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Stillasittande Rekommendationer vid cancer Fysisk aktivitet vid cancer: exempel från forskningen Pågående forskning Fysisk aktivitet och cancer Nationellt vårdprogram 2017

9 Fysisk aktivitet All kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning utöver viloförbrukning Träning Rekommendation: 150 minuter/vecka, måttlig intensitet: aerob karaktär samt muskelstärkande Långvarigt stillasittande bör undvikas Källa: FYSS.se

10 Hälsofrämjande fysisk aktivitet - cancerprevention Fysisk aktivitet Låg fysisk aktivitetsnivå är en riskfaktor för flera cancersjukdomar: bröst-, tjocktarms-och livmodercancer (starkast evidens), även äggstocks-, lung- och prostatacancer. Måttlig till högintensiv FA Stillasittande som oberoende riskfaktor för cancer Stillasittande (> 2 timmar/dag) ökar risken för endometrielltjocktarmscancer samt dödlighet i cancer (för kvinnor) oavsett fysisk aktivitetsnivå. Stillasittande på arbetet visade förhöjd risk för bröstcancer (kvinnor premenopaus) Källor: FYSS.se, Stillasittande och ohälsa (FHI)

11 Fysisk aktivitet vid cancer - rekommendationer Personer med cancer bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att: Minska cancerrelaterad trötthet, förbättra funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet Öka konditionen och muskelstyrkan Minska risk för återfall och förbättra överlevnad Behandlingsbiverkningar som trötthet, illamående och ledvärk kan minska med regelbunden träning Träningen bör anpassas under pågående cytostatikabehandling då dagsformen påverkas Måttlig intensitet, 150 min/vecka Källa: FYSS.se

12 Effekter av fysisk aktivitet vid cancer: Akuta effekter av fysisk aktivitet: Långtidseffekter av fysisk aktivitet: ökad vakenhet och koncentrationsförmåga ökat välmående Minskad risk för återfall och förbättrad överlevnad Förbättrad kondition Förbättrad muskelstyrka Minskad fatigue Förbättrad hälsorelaterad livskvalitet Säkerhet och skaderisk 8

13 Forskning: Effekter av fysisk aktivitet: minskad oro, depression, sömnstörningar, illamående under och efter cancerbehandling Otillräckligt vetenskapligt underlag Fysiskt aktivitet för personer med kronisk cancer eller i sent palliativt skede kan ev. minska oro, stress, depression samt förbättra smärta, fatigue, andfåddhet, förstoppning och insomningsproblematik otillräckligt vetenskapligt underlag Visst stöd för minskad risk för återfall och förbättrad överlevnad för bröst-, prostata-, och kolorektalcancer hos individer som är fysiskt aktiva. 2-4 Aerob fysisk aktivitet/träning ger förbättrad effekt på konditionen hos vuxna patienter med cancer. 5 Muskelstärkande fysisk aktivitet/träning har positiv effekt på muskelstyrka hos patienter med cancerdiagnos, både under och efter behandling 6 Starkt vetenskapligt stöd för att Fysisk aktivitet, aerob och muskelstärkande, minskar fatigue samt förbättrar kondition och styrka samt hälsorelaterad livskvalitet vid cancer. 7

14 Forskning: FA - behandlingsrelaterad fatigue Förekomst % Cancerrelaterad trötthet (fatigue) förekommer hos upp till ca 90 % av patienter med cancer som erhåller adjuvant behandling med strålning, cellgifter och/eller biologisk behandling. Fysisk träning hade kliniskt signifikant positiv effekt på cancerrelaterad fatigue (CRF) både under och efter adjuvant behandling. Ledarledd träning: aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet minskade fatigue 7

15 Hälsorelaterad livskvalitet Strukturerad fysisk träning med måttlig-hög intensitet hade positiva effekter på hälsorelaterad livskvalitet under och efter avslutad behandling Träning i grupp och som hade en ledare ledde till att fler skattade sin livskvalitet högre än om man tränade hemma själv 7,8

16 Styrke eller konditionsträning? 121 patienter med prostata cancer som genomgick strålningsbehandling 24 veckor: ingen träning, styrketräning eller konditionsträning Träningsgrupperna visade på minskad upplevd fatigue (Functional Assessment of Cancer-Therapy-Fatigue Scale) Styrketräningsgruppen visade även på förbättrad livskvalitet och styrka Konditionsträningsgruppen visade även på förbättrad kondition 9 Slutsats: Styrke-och konditionsträning Segal RJ, Reid RD, Courneya Rj, et al. Randomized controlled trial of resistance or aerobic exercise in men receiving radiation for prostate cancer. J Clin Oncol 27(3):

17 Pågående forskning: PhysCan

18 Framtida forskning Rehabilitering: Vilken typ av träning, intensitet, när och för vem? Motivation till ökad fysisk aktivitet vid cancerdiagnos Prehabilitering: Fysisk aktivitet och träning innan kirurgi minskade tiden på sjukhus, minskade post-operativa komplikationer för patienter med lungcancer 10

19 Fysisk aktivitet och cancer sammanfattning Fysisk aktivitet kan bidra till ökad styrka, kondition, förbättrad livskvalitet och minskad fatigue hos personer med cancer under och efter behandling Fysisk aktivitet: träna styrka och kondition minst måttlig intensitet Gruppträning, ledarledd träning och/eller träning som följs upp FA bör rekommenderas alla patienter med cancer Multiprofessionellt teamarbete Fysioterapeuten bidrar med information om lämplig träning Patienter med cancer bör få veta hur de får kontakt med fysioterapeut och att de snabbt och enkelt får möjlighet att träffa fysioterapeut Vid avancerad sjukdom eller svåra biverkningar bör patienten få kontakt med fysioterapeut med särskild kompetens inom onkologi Lokal och regional tillämpning och implementering Hur går vi vidare nu?

20 Referenser: Fyss.se 1. Sögaard M, Thomsen RW, Bossen KS, et al. The impact of comorbidity on cancer survival: a review. Clin Epidemiol. 2013; Lahart IM, Metsios GS, Nevill AM, et al. Physical activity, risk of death and recurrence in breast cancer survivors: a systematic review and meta-analysis of epidemiological studies. Acta Oncol. 2015;54(5): Bonn SE, Sjölander A, Trolle Lagerros Y, et al. Physical activity and survival among men diagnosed with prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2015;24(1): Je Y, Jeon JY, Giovannucci EL, et al. Association between physical activity and mortality in colorectal cancer: a meta-analysis of prospective cohort studies. Int J Cancer. 2013;133(8): Jones LW, Liang Y, Pituskin EN, et al. Effect of exercie training on peak oxygen consumption in patients with cancer: a meta-analysis. Oncologist 2011;16(1): Strasser B, Steindorf K, Wiskemann J, et al. Impact of resistance training in cancer survivors: a meta-analysis. Med Sci Sports Exercise. 2013;45(11): Cramp F, Byron-Daniel J. Exercise for the management of cancer-related fatigue in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2012;(11):CD Segal R, Zwaal C, Green E, et al. Exercise for people with cancer: a systematic review. Cur Oncol. 2017:Aug24(4):e290-e Segal RJ, Reid RD, Courneya Rj, et al. Randomized controlled trial of resistance or aerobic exercise in men receiving radiation for prostate cancer. J Clin Oncol 27(3): Treanor C, Kyaw T, Donnelly M. An international review and meta-analysis of prehabilitation compared to usual care for cancer patients. J Cancer Surviv epub.

21 Frågor? Tack!

22 Frågor att arbeta med: 1. Hur kommer implementeringen av det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering 2017 att förändra ditt arbetssätt? 2. Vilka möjligheter respektive hinder ser du med implementeringen av vårdprogrammet? 3. Uppfattar du att det finns vissa grupper av patienter som inte får sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda och där rehabiliteringsarbetet brister extra mycket? (Exempelvis patienter med vissa diagnoser, i vissa åldrar, med viss etnisk bakgrund, i särskilda livssituationer ex. småbarnsföräldrar, ensamstående, social utsatta etc.) Mejla svar på frågorna till: Katja.Vuollet@vll.se

23