Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?"

Transkript

1 Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om Intensiv träning för äldre personer med funktionsnedsättningar. Jag har min bas vid Geriatriskt centrum, NUS, och vid enheten för geriatrik, Umeå universitet. Jag brukar oftast inte använda termen motion. Jag talar i stället om fysisk aktivitet och träning, och därför tänkte jag att det kunde vara bra med några definitioner: Fysisk aktivitet är paraplybegreppet, definierat som kroppsrörelser som ökar energiomsättningen och innebär muskelsammandragningar. Motion är en mer planerad fysisk aktivitet. Då finns en viss avsikt t.ex. att öka välbefinnandet eller förbättra hälsan. Det kan innebära att man byter om till träningskläder. Träning är ytterligare en form av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad och med målet att förbättra den fysiska formen. Träningen är också repetitiv och alltså tydligt målinriktad. Åldrandeprocessen medför nedsättningar av den fysiska förmågan. Muskelstyrkan minskar, vid 60 års ålder t.ex. har den minskat med %. Vid 80 års ålder kan muskelstyrkan ha minskat till mindre än hälften. Siffrorna är emellertid genomsnittliga, undantag finns. Den maximala syreupptagningsförmågan minskar 5 10 % per årtionde från 30 års ålder. Gången försämras med stigande ålder, och det mäts ofta som gånghastighet. Det här beror mest på att steglängden minskar, vilket i sin tur kan bero på att man är lite stelare 59

2 och har sämre balans. Balansen börjar försämras vid 30 års ålder, och man ser en tydlig försämring efter 60. Det här låter väldigt nedslående, men ett normalt åldrande behöver inte medföra uttalade funktionsnedsättningar. Nedsatta funktioner kan dels bero på åldersförändringar, dels på sjukdom eller fysisk inaktivitet. Just inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem. I internationell vetenskaplig litteratur har man till och med jämställt inaktivitet med rökning som hälsorisk. Inaktivitet har konsekvenser på den fysiska förmågan och kan orsaka funktionsnedsättningar, t.ex. försämrad gångförmåga och balans. Det kan också leda till kronisk sjukdom eller för tidig död. Inaktiviteten ökar med stigande ålder. Framför allt kvinnor och personer med funktionsnedsättningar blir mer inaktiva. På grund av detta är det svårt att särskilja vad i den fysiska nedgången som beror på den kronologiska åldern och vad som beror på inaktivitet. Jag har inte studerat allmänt hälsofrämjande motion och fysisk aktivitet utan framför allt tittat mycket på fysisk funktion, benstyrka, balans och gångförmåga. Det valet har jag gjort eftersom äldre människor behöver en viss grad av fysisk form för att klara sina dagliga aktiviteter, för att återhämta sig bättre efter sjukdom, för att förebygga dålig hälsa, för att behålla självständigheten och inte minst för att få en känsla av välbefinnande. Benmuskelstyrkan och med den förmågan att röra och förflytta sig är särskilt viktig för att kunna behålla meningsfulla aktiviteter i livet. Vill man förebygga fall är det avgörande att kunna vidmakthålla benmuskelstyrkan, balansen och gångförmågan. Konsekvenserna av nedsatt funktion kan vara stora för en äldre person och ge dramatiska förändringar i livet. Det kan t.ex. innebära minskad självständighet och ökat beroende vid aktiviteter i dagliga livet. Det kan också innebära risk för frakturer eller att man måste flytta till en institution. När det gäller fysisk funktion finns väldigt stora skillnader mellan individer. När vi blivit äldre är vi mer olika varandra i det avseendet än vad vi är när vi är yngre. Det finns också stora skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor har allmänt sett lägre muskelstyrka än män. Därför kan de lättare hamna under tröskelvärdena för att klara vissa funktioner t.ex. har man kanske inte tillräcklig muskelstyrka för att kliva upp på en pall eller för att resa sig från en stol. Människor med låg muskelstyrka har väldigt mycket att 60

3 vinna på en liten styrkeökning för att komma över de här trösklarna. Det finns alltså stora vinster att göra om nedsatta funktioner kan motverkas, både för individen och för samhället i form av minskade kostnader. Det positiva i allt elände är att den onda cirkeln av fysisk nedgång, inaktivitet och dess konsekvenser kan brytas. Vi vet idag att äldre människor kan träna och förebygga nedsatta funktioner. Fysisk aktivitet och träning ger med andra ord stora hälsovinster. Regelbunden träning kan bromsa åldrandeprocessen, medan inaktivitet påskyndar den. Träningseffekterna för äldre är ungefär desamma som för yngre personer. Träning förbättrar de flesta kroppsliga funktioner, minskar beroendet av andra och bidrar till ett psykologiskt välbefinnande. Det finns studier som visar att träning har lika stor effekt eller större än antidepressiva läkemedel, men det här är ett motsägelsefullt område i den vetenskapliga litteraturen. Träning kan också användas för att förebygga sjukdomar. I en stor översiktsartikel har Pedersen och Saltin tittat på olika sjukdomstillstånd och hur träning påverkar deras uppkomst och utveckling, symtom vid sjukdom, uthållighet och styrka samt livskvaliteten, se Figur 1. Här är ett urval av några Figur 1. Vetenskapligt stöd för den positiva effekten av fysisk träning vid några olika kroniska sjukdomar. Bilden hämtad från Pedersen och Saltin, Scand J Med Sci Sports (2006). 61

4 sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre hjärtsvikt, benskörhet (osteoporos), högt blodtryck, depression och artros i lederna. Bilden visar starka bevis för att träning kan förebygga uppkomsten av hjärtsvikt, osteoporos och högt blodtryck. Däremot finns inga bevis för att träning på samma sätt förebygger depression och artros. För den som har de här sjukdomarna kan symtom, uthållighet, styrka och livskvalitet förbättras av motion. Bevisen är starka för att träning kan förbättra dessa faktorer vid hjärtsvikt, depression, artros och högt blodtryck och medelstarka för att den påverkar vid osteoporos. Bland äldre människor som är friska eller har måttliga funktionsnedsättningar har fysisk träning sedan länge och i många studier visat sig ge goda resultat också högt upp i åldrarna. Sammanställningar av resultat från flera studier visar att styrketräning ger förbättrad styrka och viss funktionsförbättring. Konditionsträning förbättrar uthålligheten och minskar riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar. Funktionell, viktbärande träning en kombinerad träning av benmuskelstyrka, balans och gångförmåga (Figur 2) ger långtidseffekter på flera fallriskfaktorer. Figur 2. Exempel på aktiviteter vid funktionell viktbärande träning. 62

5 Det finns studier som har jämfört styrketräning i apparater med den funktionella viktbärande träningen. Båda typerna av träning ger en styrkeökning, men den funktionella träningen har bättre effekt både på funktionsförmågan i vardagen och över längre tid. Det beror förmodligen på att man kan upprätthålla den här typen av övningar i vardagen. Det finns en hel del balansstudier. Exempelvis kan Thai Chi förbättra balansen, men det gäller ju för personer som är i sådan form att de kan utföra dessa övningar. Högre träningsmängd och högintensiv träning ger bättre effekt än lågintensiv träning. Det är som Bernt sade tidigare ett dos-responsförhållande: Ju högre dos desto bättre effekt. Sedan minskar effekten med lägre doser, men också medelhög intensitet kan ha verkan. Dessutom har många studier visat att äldre personer kan träna intensivt utan att det ger komplikationer. Här ska tilläggas att många studier är bristfälliga genom att de inte rapporterar problem. Det finns en del träningsprinciper att gå efter. Vi vet att äldre personer har nytta av fysisk aktivitet och träning. Det ger bättre hälsa och välmående, men om man har specifika mål måste träningen vara specifikt inriktad på dem för att kunna ge den effekt man väntar sig. Vad och hur man ska träna beror på varför man vill träna, vad man vill påverka och naturligtvis vad man är intresserad av. Vissa principer är alltså viktiga. Det gäller t.ex. intensiteten, och man ska träna nära individens maximala förmåga. Vad som är intensivt för en person är det inte för en annan, det här är alltså helt individuellt. Vid styrketräning ska man träna på 8 12 repetitioner max, vilket är rekommenderat för äldre. En repetition max är den vikt man klarar att t.ex. pressa en gång i en benpress eller resa sig upp från en stol en gång. Man ska alltså inte orka fler än 8 12 repetitioner, sedan vilar man och gör om det igen. När det gäller balans innebär hög intensitet eller hög svårighetsgrad att träna nära gränsen för att hålla balansen. Emellertid är det viktigt att inte utsätta sig för risken att falla. Man måste också ha progression, dvs. gradvis öka nivån på träningen för att behålla intensiteten. När man blir starkare måste man öka belastningen för att behålla samma relativa intensitet. Det som heter träningsspecificitet innebär att man ska träna på just det som man vill bli bättre på. Det kan vara att träna samma eller liknande rö- 63

6 relsemönster och positioner som de man vill förbättra. Sedan är ju äldre personer väldigt olika varandra och därför är det viktigt att individualisera träningen, framför allt vad gäller intensitet och vilka övningar som tränas. Det är viktigt att säga att det inte utesluter gruppträning det går att individualisera i en grupp också. Träningsprinciperna och kontraindikationerna är desamma för äldre som för yngre. Men det finns fler faktorer att ta hänsyn till eftersom äldre personer oftare har problem med hälsan i form av skador och sjukdomar, så uppgiften kräver en del av dem som ska ordinera träningen eller sätta ihop ett träningsprogram. När multisjuka äldre ska träna är kunniga tränare att rekommendera för säkerhetens skull. Funktionell, viktbärande träning är väldigt inne idag. Gym som IKSU har också sådana träningsprogram för yngre stora grupper som tränar med lösa vikter och vardagliga rörelser. Det påverkar flera fysiska funktioner, övningarna är lätta att förstå, det finns möjlighet till progression i träningen, den är överförbar till vardagliga situationer och anpassningsbar till personer med olika funktionsförmåga. Träningen kräver heller inte utrustad träningslokal och följer principen om träningsspecificitet. Några exempel på övningar: Knäböjningar, knäböj i gångstående, uppresning och nedsittning (både excentriskt och koncentriskt), trappgång, step up på olika höjder, tåhävningar, tyngdöverföringar och utfallssteg. I övningarna använder vi ett viktbälte på personerna (Figur 3). I de flesta av övningarna tränas både benstyrka och balans. Figur 3. Viktbältet möjliggör funktionell, viktbärande träning. 64

7 Sedan är det också viktigt att titta på deltagarnas upplevelse av träningen för att påverka motivationen. Det har visat sig att motivationen för träning, och därmed deltagande, påverkas av hur man har upplevt tidigare träning och vilken uppfattning om och attityder till träning man har. Tidigare obehag av träning kan utgöra ett hinder. Andra faktorer som påverkar motivationen är social påverkan, om man har förväntningar på träningsresultatet och om man uppnår det, tilltron till den egna förmågan att genomföra träningen och få resultat av den, alltså det Bernt Lindahl också pratade om self-efficacy. Det är viktigt att ta in den här kunskapen för att definiera lämpliga träningsmetoder som motiverar och underlättar deltagande. Tyvärr finns det få studier som inkluderar äldre med funktionsnedsättningar, så kunskaperna är sämre när det gäller deras träning. Men de senaste åren har flera studier gjorts bland äldre på särskilda boenden och bland äldre med uttalade funktionsnedsättningar. Bland annat har vi här i Umeå, vid enheten för geriatrik, gjort den s.k. FOPANU-studien, som bland 191 äldre boende på servicehus undersöker effekten av ett högintensivt träningsprogram på funktionell förmåga i jämförelse med en kontrollaktivitet. Deltagarna fick också ett proteintillskott i samband med träningen, för det har visat sig i andra studier att det ger ökad träningseffekt, och det jämfördes med placebo (verkningslösa piller). Deltagarna var mellan 65 och 100 år och hade många olika sjukdomar. Alla var beroende av hjälp vid personlig vård och medelåldern var 85 år. Vi satte samman ett högintensivt funktionellt träningsprogram, HIFE, med målsättningen att förbättra benmuskelstyrka, balans och gångförmåga hos deltagarna. Målsättningen var att bedriva träningen progressivt och med hög intensitet. Man tränade i små grupper, men med individuella program. Träningen leddes av sjukgymnaster 2 eller 3 gånger per vecka under 3 månader. Figur 4 visar exempel på övningar i programmet uppresning och step up. Resultaten visar att träningsgruppen hade bättre långtidseffekter på gånghastighet, benmuskelstyrka och balans. Tyvärr såg vi ingen ökad effekt av proteintillskottet. Närvaron var också oväntat hög, 72 %. Under och efter träningsperioden hade vi en noggrann registrering av obehag eller komplikationer. Inga av dem ledde till permanent skada eller sjukdom. Typiska obehag var knäsmärta på grund av artros, yrsel eller trötthet. 65

8 Figur 4. Exempel på övningar i träningsprogrammet HIFE High Intensity Functional Exercise programme. Deltagarna fick också svara i en enkät och en intervju om hur de upplevde och uppfattade sitt deltagande i träningen om det var trevligt, nyttigt och lagom intensivt. Få upplevde obehag eller risker. I enkäten sade sig ingen i träningsgruppen men, konstigt nog, en person i kontrollgruppen ha upplevt obehag. Man prioriterade träningen framför annat, upplevde minskad trötthet, bättre balans och benstyrka och kände att man kunde röra sig tryggare och säkrare. Inaktivitet beskrevs som farligt och deltagarna hade en stark vilja att vara aktiva, även om kroppens begränsningar upplevdes som ett hinder både i träningssituationen och för att ta sig till träningen. Man ansåg sig få förbättringar till både kropp och själ och uppgav att träningen skapade gemenskap med tränarna och de andra i gruppen. Att träna beskrevs som att få ett nytt liv. Nu till någonting helt annat: Sedan några år finns någonting som heter fysisk aktivitet på recept. Det är en ny möjlighet att ordinera träning som behandling vid sjukdom eller skada. Till sin hjälp har förskrivarna en ganska tjock manual och det var också den som Bernt Lindahl talade om: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Jag ska förresten tillägga att det också finns en patient-fyss som är riktad till allmänheten och finns att köpa på Apoteket. Där finns rekommendationer och även kontraindikationer kring träning i olika åldrar och vid olika sjukdomstillstånd. 66

9 Jag ska kort nämnda några rekommendationer, som man kan finna i mer utförlig form i patient-fyss. För äldre rekommenderas konditionsträning 2 3 ggr i veckan i minst 20 minuter per gång. Hur länge man ska träna beror på intensiteten. Om man ska träna med låg måttlig intensitet eller med måttlig hög intensitet beror på vad man vill förbättra. Styrketräning ska göras 1 2 gånger i veckan och med den intensitetsgrad som jag beskrev tidigare, 8 12 repetitioner i taget. FYSS rekommenderar individualisering av träningsprogrammet och att det innehåller funktionella moment. För sköra och mycket gamla personer finns rekommendationer från USA som är ungefär desamma som i FYSS. Hos de här personerna ska träningen inkludera styrketräning med successivt ökad belastning. Den ska också innehålla balansträning och bör om möjligt bedrivas intensivt 2 3 gånger i veckan. Dock är man tveksam till högre intensitet vid konditionsträning och säger också att högre intensitet vid styrketräning kan öka risken för skador. En annan rekommendation är att ha en uppbyggnadsperiod med successivt ökad belastning för att undvika ledproblem eller muskelskador. Det är också viktigt att komma ihåg att vila. En del blir så träningsfrälsta att de tränar, tränar och tränar hela tiden. Högre intensitet kräver kortare pass eftersom kroppen behöver återhämtning. Som ni har förstått tycker jag sammanfattningsvis att motion efter 80 är nyttigt. Få studier tittar ju uteslutande på personer över 80. I allmänhet studeras personer som är över 60 eller 65 år, men medelåldern i de flesta studier som jag har sammanfattat här ligger på ungefär 85 år. Träning har stora positiva effekter bland äldre, även bland dem med funktionsnedsättning. Jag tycker att insatser krävs för att öka den fysiska aktiviteten bland äldre och därför måste man underlätta träning i de äldre åldersgrupperna. Det är aldrig för sent att börja träna. Sverker Olofsson: Så sent som igår, innan jag hört ditt föredrag, var jag i närheten av en gammal människa, år. Jag tänkte då väldigt mycket på det här med förmågan att kliva upp från en stol. Det är nästan lite obehagligt att vara i närheten för man känner att det här kommer att gå på tok. Personen en han i det här fallet kommer att falla. Är det, lite vulgärt sagt, hans eget 67

10 fel att han inte tagit sig tid att träna? Är det vad det handlar om: En stund varje dag så kan man fixa det där? Nina Lindelöf: Jag skulle knappast skylla på enskilda personer. Det går att träna upp den här förmågan och den är ju jätteviktig. Just för att man t.ex. inte kan resa sig från en stol kan man bli väldigt beroende av andra. Och det finns många övningar som kan träna det här. 68

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Självtest benstyrka ungdom

Självtest benstyrka ungdom Självtest benstyrka ungdom 2 Maximalt klivhöjdstest Testa benstyrkan självtest och tips på styrkeövningar Forskning har visat att en hög benstyrka och god konditionsnivå, daglig fysisk aktivitet och ett

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9? TRÄNINGSPROGRAM Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9? Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. UPPGIFT Planering, genomförande & utvärdering

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rose-Marie Wilnerzon Thörn, leg fysioterapeut, MSc, specialist i gerontologi och geriatrik, Geriatriska teamet, USÖ Definitioner Fysisk

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta

Läs mer

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter

Läs mer

Planera din konditionsträning

Planera din konditionsträning Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Kol-patienter Träning

Kol-patienter Träning Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Gammal är inte alltid äldst!

Gammal är inte alltid äldst! Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn Kom igång - Håll igång Ika Lönn 8 Friskfaktorer, flera studier bekräftar sambanden Fysisk aktivitet Goda matvanor Utevistelse God sömn Socialt nätverk Balans mellan aktivitet och vila Definition av fysisk

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du

Läs mer

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet Självtest benstyrka För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet Självtest benstyrka En hög benstyrka och en god benfunktion eftersträvas vid behandling av våra vanliga

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg Profy 65+ Kick off projektet t Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius Magnus Björkgren Gerd Laxåback Frank Borg De centralaste hälsoriskerna globalt 1,2 milj. Personer dör årligen

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Fallrisk ja visst! men sen då???

Fallrisk ja visst! men sen då??? Fallrisk ja visst! men sen då??? Åsa Andersson Leg. sjukgymnast, medicine doktor Geriatriska kliniken Vad vet vi idag? Evidens Vad händer när vi blir äldre? Konsekvenser med avseende på fallrisk Fallförebyggande

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer