Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?"

Transkript

1 Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om Intensiv träning för äldre personer med funktionsnedsättningar. Jag har min bas vid Geriatriskt centrum, NUS, och vid enheten för geriatrik, Umeå universitet. Jag brukar oftast inte använda termen motion. Jag talar i stället om fysisk aktivitet och träning, och därför tänkte jag att det kunde vara bra med några definitioner: Fysisk aktivitet är paraplybegreppet, definierat som kroppsrörelser som ökar energiomsättningen och innebär muskelsammandragningar. Motion är en mer planerad fysisk aktivitet. Då finns en viss avsikt t.ex. att öka välbefinnandet eller förbättra hälsan. Det kan innebära att man byter om till träningskläder. Träning är ytterligare en form av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad och med målet att förbättra den fysiska formen. Träningen är också repetitiv och alltså tydligt målinriktad. Åldrandeprocessen medför nedsättningar av den fysiska förmågan. Muskelstyrkan minskar, vid 60 års ålder t.ex. har den minskat med %. Vid 80 års ålder kan muskelstyrkan ha minskat till mindre än hälften. Siffrorna är emellertid genomsnittliga, undantag finns. Den maximala syreupptagningsförmågan minskar 5 10 % per årtionde från 30 års ålder. Gången försämras med stigande ålder, och det mäts ofta som gånghastighet. Det här beror mest på att steglängden minskar, vilket i sin tur kan bero på att man är lite stelare 59

2 och har sämre balans. Balansen börjar försämras vid 30 års ålder, och man ser en tydlig försämring efter 60. Det här låter väldigt nedslående, men ett normalt åldrande behöver inte medföra uttalade funktionsnedsättningar. Nedsatta funktioner kan dels bero på åldersförändringar, dels på sjukdom eller fysisk inaktivitet. Just inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem. I internationell vetenskaplig litteratur har man till och med jämställt inaktivitet med rökning som hälsorisk. Inaktivitet har konsekvenser på den fysiska förmågan och kan orsaka funktionsnedsättningar, t.ex. försämrad gångförmåga och balans. Det kan också leda till kronisk sjukdom eller för tidig död. Inaktiviteten ökar med stigande ålder. Framför allt kvinnor och personer med funktionsnedsättningar blir mer inaktiva. På grund av detta är det svårt att särskilja vad i den fysiska nedgången som beror på den kronologiska åldern och vad som beror på inaktivitet. Jag har inte studerat allmänt hälsofrämjande motion och fysisk aktivitet utan framför allt tittat mycket på fysisk funktion, benstyrka, balans och gångförmåga. Det valet har jag gjort eftersom äldre människor behöver en viss grad av fysisk form för att klara sina dagliga aktiviteter, för att återhämta sig bättre efter sjukdom, för att förebygga dålig hälsa, för att behålla självständigheten och inte minst för att få en känsla av välbefinnande. Benmuskelstyrkan och med den förmågan att röra och förflytta sig är särskilt viktig för att kunna behålla meningsfulla aktiviteter i livet. Vill man förebygga fall är det avgörande att kunna vidmakthålla benmuskelstyrkan, balansen och gångförmågan. Konsekvenserna av nedsatt funktion kan vara stora för en äldre person och ge dramatiska förändringar i livet. Det kan t.ex. innebära minskad självständighet och ökat beroende vid aktiviteter i dagliga livet. Det kan också innebära risk för frakturer eller att man måste flytta till en institution. När det gäller fysisk funktion finns väldigt stora skillnader mellan individer. När vi blivit äldre är vi mer olika varandra i det avseendet än vad vi är när vi är yngre. Det finns också stora skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor har allmänt sett lägre muskelstyrka än män. Därför kan de lättare hamna under tröskelvärdena för att klara vissa funktioner t.ex. har man kanske inte tillräcklig muskelstyrka för att kliva upp på en pall eller för att resa sig från en stol. Människor med låg muskelstyrka har väldigt mycket att 60

3 vinna på en liten styrkeökning för att komma över de här trösklarna. Det finns alltså stora vinster att göra om nedsatta funktioner kan motverkas, både för individen och för samhället i form av minskade kostnader. Det positiva i allt elände är att den onda cirkeln av fysisk nedgång, inaktivitet och dess konsekvenser kan brytas. Vi vet idag att äldre människor kan träna och förebygga nedsatta funktioner. Fysisk aktivitet och träning ger med andra ord stora hälsovinster. Regelbunden träning kan bromsa åldrandeprocessen, medan inaktivitet påskyndar den. Träningseffekterna för äldre är ungefär desamma som för yngre personer. Träning förbättrar de flesta kroppsliga funktioner, minskar beroendet av andra och bidrar till ett psykologiskt välbefinnande. Det finns studier som visar att träning har lika stor effekt eller större än antidepressiva läkemedel, men det här är ett motsägelsefullt område i den vetenskapliga litteraturen. Träning kan också användas för att förebygga sjukdomar. I en stor översiktsartikel har Pedersen och Saltin tittat på olika sjukdomstillstånd och hur träning påverkar deras uppkomst och utveckling, symtom vid sjukdom, uthållighet och styrka samt livskvaliteten, se Figur 1. Här är ett urval av några Figur 1. Vetenskapligt stöd för den positiva effekten av fysisk träning vid några olika kroniska sjukdomar. Bilden hämtad från Pedersen och Saltin, Scand J Med Sci Sports (2006). 61

4 sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre hjärtsvikt, benskörhet (osteoporos), högt blodtryck, depression och artros i lederna. Bilden visar starka bevis för att träning kan förebygga uppkomsten av hjärtsvikt, osteoporos och högt blodtryck. Däremot finns inga bevis för att träning på samma sätt förebygger depression och artros. För den som har de här sjukdomarna kan symtom, uthållighet, styrka och livskvalitet förbättras av motion. Bevisen är starka för att träning kan förbättra dessa faktorer vid hjärtsvikt, depression, artros och högt blodtryck och medelstarka för att den påverkar vid osteoporos. Bland äldre människor som är friska eller har måttliga funktionsnedsättningar har fysisk träning sedan länge och i många studier visat sig ge goda resultat också högt upp i åldrarna. Sammanställningar av resultat från flera studier visar att styrketräning ger förbättrad styrka och viss funktionsförbättring. Konditionsträning förbättrar uthålligheten och minskar riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar. Funktionell, viktbärande träning en kombinerad träning av benmuskelstyrka, balans och gångförmåga (Figur 2) ger långtidseffekter på flera fallriskfaktorer. Figur 2. Exempel på aktiviteter vid funktionell viktbärande träning. 62

5 Det finns studier som har jämfört styrketräning i apparater med den funktionella viktbärande träningen. Båda typerna av träning ger en styrkeökning, men den funktionella träningen har bättre effekt både på funktionsförmågan i vardagen och över längre tid. Det beror förmodligen på att man kan upprätthålla den här typen av övningar i vardagen. Det finns en hel del balansstudier. Exempelvis kan Thai Chi förbättra balansen, men det gäller ju för personer som är i sådan form att de kan utföra dessa övningar. Högre träningsmängd och högintensiv träning ger bättre effekt än lågintensiv träning. Det är som Bernt sade tidigare ett dos-responsförhållande: Ju högre dos desto bättre effekt. Sedan minskar effekten med lägre doser, men också medelhög intensitet kan ha verkan. Dessutom har många studier visat att äldre personer kan träna intensivt utan att det ger komplikationer. Här ska tilläggas att många studier är bristfälliga genom att de inte rapporterar problem. Det finns en del träningsprinciper att gå efter. Vi vet att äldre personer har nytta av fysisk aktivitet och träning. Det ger bättre hälsa och välmående, men om man har specifika mål måste träningen vara specifikt inriktad på dem för att kunna ge den effekt man väntar sig. Vad och hur man ska träna beror på varför man vill träna, vad man vill påverka och naturligtvis vad man är intresserad av. Vissa principer är alltså viktiga. Det gäller t.ex. intensiteten, och man ska träna nära individens maximala förmåga. Vad som är intensivt för en person är det inte för en annan, det här är alltså helt individuellt. Vid styrketräning ska man träna på 8 12 repetitioner max, vilket är rekommenderat för äldre. En repetition max är den vikt man klarar att t.ex. pressa en gång i en benpress eller resa sig upp från en stol en gång. Man ska alltså inte orka fler än 8 12 repetitioner, sedan vilar man och gör om det igen. När det gäller balans innebär hög intensitet eller hög svårighetsgrad att träna nära gränsen för att hålla balansen. Emellertid är det viktigt att inte utsätta sig för risken att falla. Man måste också ha progression, dvs. gradvis öka nivån på träningen för att behålla intensiteten. När man blir starkare måste man öka belastningen för att behålla samma relativa intensitet. Det som heter träningsspecificitet innebär att man ska träna på just det som man vill bli bättre på. Det kan vara att träna samma eller liknande rö- 63

6 relsemönster och positioner som de man vill förbättra. Sedan är ju äldre personer väldigt olika varandra och därför är det viktigt att individualisera träningen, framför allt vad gäller intensitet och vilka övningar som tränas. Det är viktigt att säga att det inte utesluter gruppträning det går att individualisera i en grupp också. Träningsprinciperna och kontraindikationerna är desamma för äldre som för yngre. Men det finns fler faktorer att ta hänsyn till eftersom äldre personer oftare har problem med hälsan i form av skador och sjukdomar, så uppgiften kräver en del av dem som ska ordinera träningen eller sätta ihop ett träningsprogram. När multisjuka äldre ska träna är kunniga tränare att rekommendera för säkerhetens skull. Funktionell, viktbärande träning är väldigt inne idag. Gym som IKSU har också sådana träningsprogram för yngre stora grupper som tränar med lösa vikter och vardagliga rörelser. Det påverkar flera fysiska funktioner, övningarna är lätta att förstå, det finns möjlighet till progression i träningen, den är överförbar till vardagliga situationer och anpassningsbar till personer med olika funktionsförmåga. Träningen kräver heller inte utrustad träningslokal och följer principen om träningsspecificitet. Några exempel på övningar: Knäböjningar, knäböj i gångstående, uppresning och nedsittning (både excentriskt och koncentriskt), trappgång, step up på olika höjder, tåhävningar, tyngdöverföringar och utfallssteg. I övningarna använder vi ett viktbälte på personerna (Figur 3). I de flesta av övningarna tränas både benstyrka och balans. Figur 3. Viktbältet möjliggör funktionell, viktbärande träning. 64

7 Sedan är det också viktigt att titta på deltagarnas upplevelse av träningen för att påverka motivationen. Det har visat sig att motivationen för träning, och därmed deltagande, påverkas av hur man har upplevt tidigare träning och vilken uppfattning om och attityder till träning man har. Tidigare obehag av träning kan utgöra ett hinder. Andra faktorer som påverkar motivationen är social påverkan, om man har förväntningar på träningsresultatet och om man uppnår det, tilltron till den egna förmågan att genomföra träningen och få resultat av den, alltså det Bernt Lindahl också pratade om self-efficacy. Det är viktigt att ta in den här kunskapen för att definiera lämpliga träningsmetoder som motiverar och underlättar deltagande. Tyvärr finns det få studier som inkluderar äldre med funktionsnedsättningar, så kunskaperna är sämre när det gäller deras träning. Men de senaste åren har flera studier gjorts bland äldre på särskilda boenden och bland äldre med uttalade funktionsnedsättningar. Bland annat har vi här i Umeå, vid enheten för geriatrik, gjort den s.k. FOPANU-studien, som bland 191 äldre boende på servicehus undersöker effekten av ett högintensivt träningsprogram på funktionell förmåga i jämförelse med en kontrollaktivitet. Deltagarna fick också ett proteintillskott i samband med träningen, för det har visat sig i andra studier att det ger ökad träningseffekt, och det jämfördes med placebo (verkningslösa piller). Deltagarna var mellan 65 och 100 år och hade många olika sjukdomar. Alla var beroende av hjälp vid personlig vård och medelåldern var 85 år. Vi satte samman ett högintensivt funktionellt träningsprogram, HIFE, med målsättningen att förbättra benmuskelstyrka, balans och gångförmåga hos deltagarna. Målsättningen var att bedriva träningen progressivt och med hög intensitet. Man tränade i små grupper, men med individuella program. Träningen leddes av sjukgymnaster 2 eller 3 gånger per vecka under 3 månader. Figur 4 visar exempel på övningar i programmet uppresning och step up. Resultaten visar att träningsgruppen hade bättre långtidseffekter på gånghastighet, benmuskelstyrka och balans. Tyvärr såg vi ingen ökad effekt av proteintillskottet. Närvaron var också oväntat hög, 72 %. Under och efter träningsperioden hade vi en noggrann registrering av obehag eller komplikationer. Inga av dem ledde till permanent skada eller sjukdom. Typiska obehag var knäsmärta på grund av artros, yrsel eller trötthet. 65

8 Figur 4. Exempel på övningar i träningsprogrammet HIFE High Intensity Functional Exercise programme. Deltagarna fick också svara i en enkät och en intervju om hur de upplevde och uppfattade sitt deltagande i träningen om det var trevligt, nyttigt och lagom intensivt. Få upplevde obehag eller risker. I enkäten sade sig ingen i träningsgruppen men, konstigt nog, en person i kontrollgruppen ha upplevt obehag. Man prioriterade träningen framför annat, upplevde minskad trötthet, bättre balans och benstyrka och kände att man kunde röra sig tryggare och säkrare. Inaktivitet beskrevs som farligt och deltagarna hade en stark vilja att vara aktiva, även om kroppens begränsningar upplevdes som ett hinder både i träningssituationen och för att ta sig till träningen. Man ansåg sig få förbättringar till både kropp och själ och uppgav att träningen skapade gemenskap med tränarna och de andra i gruppen. Att träna beskrevs som att få ett nytt liv. Nu till någonting helt annat: Sedan några år finns någonting som heter fysisk aktivitet på recept. Det är en ny möjlighet att ordinera träning som behandling vid sjukdom eller skada. Till sin hjälp har förskrivarna en ganska tjock manual och det var också den som Bernt Lindahl talade om: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Jag ska förresten tillägga att det också finns en patient-fyss som är riktad till allmänheten och finns att köpa på Apoteket. Där finns rekommendationer och även kontraindikationer kring träning i olika åldrar och vid olika sjukdomstillstånd. 66

9 Jag ska kort nämnda några rekommendationer, som man kan finna i mer utförlig form i patient-fyss. För äldre rekommenderas konditionsträning 2 3 ggr i veckan i minst 20 minuter per gång. Hur länge man ska träna beror på intensiteten. Om man ska träna med låg måttlig intensitet eller med måttlig hög intensitet beror på vad man vill förbättra. Styrketräning ska göras 1 2 gånger i veckan och med den intensitetsgrad som jag beskrev tidigare, 8 12 repetitioner i taget. FYSS rekommenderar individualisering av träningsprogrammet och att det innehåller funktionella moment. För sköra och mycket gamla personer finns rekommendationer från USA som är ungefär desamma som i FYSS. Hos de här personerna ska träningen inkludera styrketräning med successivt ökad belastning. Den ska också innehålla balansträning och bör om möjligt bedrivas intensivt 2 3 gånger i veckan. Dock är man tveksam till högre intensitet vid konditionsträning och säger också att högre intensitet vid styrketräning kan öka risken för skador. En annan rekommendation är att ha en uppbyggnadsperiod med successivt ökad belastning för att undvika ledproblem eller muskelskador. Det är också viktigt att komma ihåg att vila. En del blir så träningsfrälsta att de tränar, tränar och tränar hela tiden. Högre intensitet kräver kortare pass eftersom kroppen behöver återhämtning. Som ni har förstått tycker jag sammanfattningsvis att motion efter 80 är nyttigt. Få studier tittar ju uteslutande på personer över 80. I allmänhet studeras personer som är över 60 eller 65 år, men medelåldern i de flesta studier som jag har sammanfattat här ligger på ungefär 85 år. Träning har stora positiva effekter bland äldre, även bland dem med funktionsnedsättning. Jag tycker att insatser krävs för att öka den fysiska aktiviteten bland äldre och därför måste man underlätta träning i de äldre åldersgrupperna. Det är aldrig för sent att börja träna. Sverker Olofsson: Så sent som igår, innan jag hört ditt föredrag, var jag i närheten av en gammal människa, år. Jag tänkte då väldigt mycket på det här med förmågan att kliva upp från en stol. Det är nästan lite obehagligt att vara i närheten för man känner att det här kommer att gå på tok. Personen en han i det här fallet kommer att falla. Är det, lite vulgärt sagt, hans eget 67

10 fel att han inte tagit sig tid att träna? Är det vad det handlar om: En stund varje dag så kan man fixa det där? Nina Lindelöf: Jag skulle knappast skylla på enskilda personer. Det går att träna upp den här förmågan och den är ju jätteviktig. Just för att man t.ex. inte kan resa sig från en stol kan man bli väldigt beroende av andra. Och det finns många övningar som kan träna det här. 68

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg Profy 65+ Kick off projektet t Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius Magnus Björkgren Gerd Laxåback Frank Borg De centralaste hälsoriskerna globalt 1,2 milj. Personer dör årligen

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Fysisk aktivitet vid de stora folksjukdomarna

Fysisk aktivitet vid de stora folksjukdomarna Fysisk aktivitet vid de stora folksjukdomarna artros (knä och höft), osteoporos, typ 2-diabetes, stroke, kranskärlssjukdom, kol, depression, demens och ångest Inledande ord Hälso- och sjukvården ska, när

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept Värmland Folkhälsa & Samhällsmedicin Uppdrag dels att stärka och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i landstinget dels att tillsammans med andra aktörer i Värmland

Läs mer

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010 Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 21 Sammanställning av uppgifter från ordinationsblanketten för januari - oktober 21 Under årets första tio månader förskrevs 2 116 ordinationer av fysisk aktivitet

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson TRÄNA DIG I TENTAFORM Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson INNEHÅLL Vad händer när man tränar? Hur påverkar träning studierna? Hur får man till träningen? Vad, varför och hur ska man träna? Hur får man

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag Lathund - rekommendationer för fysisk aktivitet. Denna sammanställning har gjorts med hjälp av FYSS 2008 och presenteras i alfabetisk ordning. För mer information komplettera med FYSS 2008. Lathunden är

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

En träningsform på väg tillbaka

En träningsform på väg tillbaka Spinning En träningsform på väg tillbaka När spinningen slog igenom för snart 20 år sedan blev konditionscykling i grupp snabbt det självklara valet för många träningsentusiaster. Och det är inte så svårt

Läs mer

Frågestund och debatt

Frågestund och debatt Frågestund och debatt Sverker Olofsson: Här finns alltså alla möjligheter att ställa frågor om träning, om åldrande och träning, om unga och träning. Precis allt. Jag tänkte göra det väldigt enkelt för

Läs mer

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR _1 HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR SUUNTO FITNESS SOLUTION Komma igång! Suunto Fitness Solution är ett nytt sätt för dig att få ut mer av träningen. Systemet registrerar dina aktiviteter, ger en bild i realtid

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

VIBMAX. Det bästa träningsredskapet sedan skivstången uppfanns.

VIBMAX. Det bästa träningsredskapet sedan skivstången uppfanns. VIBMAX säljs och marknadsförs av Xendon AB, Axel Danielssons väg 267, SE-215 82 Malmö. Telefon 040-37 08 20. Fax 040-37 09 40. E-post info@xendon.com Besök gärna vår hemsida www.xendon.com VIBMAX. Det

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer