SBA faktablad 2013 SVERIGE. GD Näringsliv. Faktabladet för Sverige i korthet. Om SBA faktablad 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBA faktablad 2013 SVERIGE. GD Näringsliv. Faktabladet för Sverige i korthet. Om SBA faktablad 2"

Transkript

1 SV GD Näringsliv SBA faktablad 2013 SVERIGE Faktabladet för Sverige i korthet Små och medelstora företag har spelat en allt viktigare roll i Sverige under de senaste två årtiondena. De står nu för 65 % av arbetstillfällena inom den privata sektorn och för 57 % av förädlingsvärdet. Ännu viktigare är att nio av tio nya arbetstillfällen under de senaste 20 åren skapades inom sektorn för små och medelstora företag 1. De små och medelstora företagen har dock drabbats hårdare av den ekonomiska krisen eftersom de hade snävare likviditetsmarginaler och även var mer beroende, vilket innebär att de påverkades direkt av förändringar i de dagliga konsumtionsmönstren. Från 2008 till 2012 presterade stora företag något bättre än små och medelstora företag både när det gäller förädlingsvärde och sysselsättning. Närmare bestämt minskade sysselsättningen och förädlingsvärdet i små och medelstora företag med omkring 1 %, medan förädlingsvärdet ökade med mer än 3 % och sysselsättningen ökade med nästan 1 % i stora företag. Sveriges SBA-profil visar ett land som totalt sett ligger över genomsnittet i sina resultat, och har en stadig utveckling under de senaste åren. Sverige visar mycket goda resultat på de flesta SBA-områden, och har resultat över EU-genomsnittet för sju av de tio principerna. Sverige visar särskilt goda resultat på områdena Tillgång till finansiering, Internationalisering och Statligt stöd och offentlig upphandling, där landet hör till de EU-länder som presterar bäst. Om SBA faktablad 2 Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag (SMF). Den består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. Översynen 2011 visade på ett behov av stärkt övervakning för att förbättra styrningen av SBA. Avsikten med faktabladen, som uppdateras årligen, är att förbättra förståelsen för aktuella trender och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. Från och med 2011 har varje medlemsstat utnämnt en högt uppsatt regeringstjänsteman som nationell representant för små och medelstora företag. SMF-representanterna leder genomförandet av SBA-arbetet i sina respektive länder.

2 1. Små och medelstora företag (SMF) i Sverige allmänna siffror Antal företag Sysselsättning Förädlingsvärde Sverige EU27 Sverige EU27 Sverige EU27 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljarder Andel Andel Mikroföretag ,8% 92,1% ,1% 28,7% 39 21,9% 21,1% Små företag ,3% 6,6% ,1% 20,4% 32 18,0% 18,3% Medelstora företag ,7% 1,1% ,5% 17,3% 31 17,6% 18,3% SMF ,8% 99,8% ,8% 66,5% ,4% 57,6% Stora företag 979 0,2% 0,2% ,2% 33,5% 75 42,6% 42,4% Totalt ,0% 100,0% ,0% 100,0% ,0% 100,0% Uppskattningar för 2012, producerade av London Economics, och är baserade på Eurostats reviderade siffror för strukturell företagsstatistik Siffrorna gäller "företagssektorn", som innefattar industri, byggnadsverksamhet, handel och tjänster (Nace Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda Eurostat-uppgifter är att statistiken från olika länder har harmoniserats och kan jämföras mellan länderna. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Små och medelstora företag är viktiga aktörer i den svenska ekonomin, och står för 65 % av sysselsättningen inom den privata sektorn och för 57 % av förädlingsvärdet. Deras bidrag till ekonomin är jämförbart med SMF-sektorn i EU i allmänhet, förutom att andelen anställda i mikroföretag är något lägre. De har dock fortfarande en högre än genomsnittliga bidraget till förädlingsvärdet. Precis som i EU bidrar små och medelstora företag betydligt till alla sektorer, men de är särskilt dominerande inom grossist- och detaljhandeln, tillverkning, byggnadsverksamhet och yrkesverksamhet. I Sverige spelar fastighetsbranschen dessutom en viktig roll när det gäller förädlingsvärde. Små och medelstora företag inom denna bransch skapar mer än en tiondel av förädlingsvärdet, vilket är nästan dubbelt så mycket jämfört med EU-genomsnittet. Intressant nog skapar svenska små och medelstora företag som är aktiva inom tillverkningssektorn en tiondel mindre av sektorns förädlingsvärde än i EU (38 % jämfört med 45 %). För det första kan den relativa underrepresentationen av små och medelstora företag i förhållande till stora företag inom tillverkningen förklaras av sektorns allmänna karaktär. Stora företag drar stor nytta av stordriftsfördelar. För det andra är den relativa underrepresentationen av svenska små och medelstora företag (jämfört med EU) följden av historiska mönster och strukturen hos tillverkningssektorn i Sverige. När det gäller utvecklingen av ekonomin kan man konstatera att stora företag visade något bättre resultat än små och medelstora företag, både när det gäller förädlingsvärde och sysselsättning. Närmare bestämt minskade sysselsättningen och förädlingsvärdet i små och medelstora företag med omkring 1 % i små och medelstora företag, medan förädlingsvärdet ökade med mer än 3 % och sysselsättningen ökade med nästan 1 % i stora företag. Om man inte räknar med år 2008, då krisen ännu inte hade brutit ut, är de stora företagens resultat intressant nog ännu mer utpräglade. Mellan 2009 och 2011 ökade det förädlingsvärde som skapades av stora företag med cirka 22 %, medan de små och medelstora företagens förädlingsvärde bara ökade med 14 %. En möjlig förklaring är att små och medelstora företag drabbades hårdare av den ekonomiska krisen eftersom de är mer sårbara i allmänhet. De har snävare likviditetsmarginaler och påverkas mer direkt av förändringar i de dagliga konsumtionsmönstren. Utvecklingen av företagsdemografin i Sverige är dubbelriktad, med ökningar både av antalet nya företag och företagskonkurser. Om man ser på antalet företagsstarter kan å ena sidan en kontinuerligt uppåtgående trend observeras mellan 2008 och 2011, med en ökning av antalet nya företag från år 2008 till år Denna SBA faktablad 2013 Sverige 2

3 positiva trend innebär att affärsklimatet påverkades mindre av krisen. En bidragande faktor var en minskning av minimikapitalkravet för aktiebolag från till SEK (ungefär till euro) Dessutom avskaffades revisionskravet för små och medelstora företag samma år. Å andra sidan ökade även antalet företagskonkurser med omkring 21 % (2008: 5 500, 2012: 6 659) mellan 2008 och Det positiva företagsklimatet förstärks av att Sverige har ett av de högsta talen för överlevande företag inom EU. Andelen nystartade företag 2007 som fortfarande var aktiva två år senare var cirka 87 % 4. Sveriges import-/exportkvot skiljer sig mellan handel inom EU och handel med länder utanför EU. Kvoten för handel med länder utanför EU har minskat med 13 % sedan 2008 för att nå cirka 110 % år 2010, samtidigt som import-/exportkvoten för handel inom EU också har minskat med 13 %, men når 84 %. De viktigaste sektorerna är grossist- och detaljhandel samt tillverkning. De står tillsammans för över 95 % av både export- och importvolymen. Det är intressant att notera att tillverkningssektorn är den viktigaste exportsektorn inom EU (den står för 71 % av den totala exportvolymen), samtidigt som den endast står för cirka 31 % av den totala importvolymen. Omvänt är grossist- och detaljisthandeln den viktigaste importsektorn (65 % av den totala importvolymen). Denna sektor står dock endast för strax under 27 % av den totala exportvolymen inom EU. Vid en jämförelse av handelsvolymerna för de olika företagsstorleksklasserna domineras exporten fortfarande av stora företag, oavsett om man tittar på handel inom eller utanför EU. Importhandeln domineras däremot av små och medelstora företag, med över 61 % för både handel inom och utanför EU. SBA faktablad 2013 Sverige 3

4 Trender för små och medelstora företag i Sverige 5 SBA faktablad 2013 Sverige 4

5 2. Sveriges SBA-profil Sveriges SBA-profil visar ett land som totalt sett ligger över genomsnittet i sina resultat, och har en stadig utveckling under de senaste åren. Sverige visar mycket goda resultat på de flesta SBA-områden, och har resultat över genomsnittet för sju av de tio principerna. Sverige visar särskilt goda resultat på områdena Tillgång till finansiering, Internationalisering och Statligt stöd och offentlig upphandling, där landet hör till de länder som presterar bäst i EU. tio policyområdena i SBA. Totalt sett har de största framstegen i genomförandet av SBA gjorts inom Kompetens och innovation, Lyhörda förvaltningar och Tillgång till finansiering. I år har Sverige inte meddelat eller genomfört några större åtgärder, men ett flertal åtgärder som inletts under tidigare år pågår och mycket görs också inom det stödjande regelverket. Utvärderingen av genomförandet av SBA, som utfördes av myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) , visar att Sverige har kommit förhållandevis långt i genomförandet av SBA och att den svenska SMF-politiken ligger i linje med SBA-principerna. SMF-representanten spelar en särskilt viktig och effektiv roll till följd av sin högt uppsatta politiska befattning på nationell nivå vid Näringsdepartementet. Detta innebär att SMF-representanten har ett brett nätverk och arbetar nära de politiskt ansvariga. Den största delen av SMF-representantens arbete delegeras dock till den nationella kontaktpunkten Tillväxtverket som har en närmare kontakt med företag och icke-statliga organisationer inom näringslivet. Den allmänna bedömningen är att systemet fungerar väl. År 2012 meddelade och genomförde Sverige tio politiska åtgärder 6 som omfattade fem av de SBA faktablad 2013 Sverige 5

6 Sveriges SBA-resultat: läge och utveckling under SBA faktablad 2013 Sverige 6

7 I. Entreprenörskap På området Entreprenörskap har Sverige mycket höga poäng, men resultatet varierar mellan indikatorerna för mätning av företagande, företagsanda och regleringsram. Å ena sidan är svenskarna starkt positiva när det gäller möjligheterna att bli egenföretagare och samhällets inställning till egenföretagande är mycket positiv. Entreprenörsutbildningen har också förbättrats under de senaste åren, eftersom 54 % av de vuxna 2012 (jämfört med 49 % år 2009) ansåg att skolan lyckas bra med att ingjuta värdet av oberoende, självförtroende och beslutsförmåga i risksituationer. På universitetsnivå är entreprenörsprogram ett allmänt ämne i flera linjer. Entreprenörsutbildningen skulle dock kunna förbättras ytterligare genom att man till exempel inför åtgärder i ett tidigare skede och engagerar unga mer. Men det finns positiva exempel, t.ex. Ung företagsamhet, ett privat initiativ från bland annat Svenskt Näringsliv, som engagerar unga i skapande av idéer och miniföretag. Många svenska skolor har tagit till sig konceptet och resultaten är positiva. Å andra sidan är svenskarna precis som i andra medlemsstater med relativt låg arbetslöshet mer motvilligt inställda till att bli entreprenörer och mindre benägna att bli det än den genomsnittliga EUmedborgaren, vilket antyds av den låga preferensen för egenföretagande (22 %) och egenföretagarnivån (10 % jämfört med ett EU-genomsnitt på 15 %). På det politiska området har Almi en offentligägd organisation som erbjuder rådgivnings- och inkubationstjänster samt lån och riskkapital till förtagare tagit fram ett program som hjälper företagare med utländsk bakgrund som vill exportera. Programmet löper under perioden SBA faktablad 2013 Sverige 7

8 II. En andra chans Sveriges resultat på området En andra chans är också över genomsnittet. Om man ser på villkoren för avveckling av företag ligger Sveriges resultat nära genomsnittet för EU. Det tar två år att avveckla ett företag och kostnaden är 9 % av gäldenärens tillgångar för skuldavskrivning vid konkurs. Sverige har effektiva lagar och förfaranden för konkurs, men mer behöver göras för att nå SBA-målet att konkursförfaranden ska slutföras inom ett år. Samtidigt är stödet till företagare som vill starta om inte bara över genomsnittet, utan har även ökat från 2009 till 2012, vilket visar på att möjligheterna att starta ett nytt företag efter ett misslyckande har förbättrats. Aktörerna på området anser emellertid att det fortfarande finns utrymme för förbättringar i detta avseende, eftersom företagare som vill starta om inte behandlas likadant som nystarter. Detta gäller särskilt svårigheter att få tillgång till kapital och finansiering efter ett misslyckande, och i synnerhet banklån. På den politiska sidan har regeringen nyligen inrättat en undersökningskommission för att föreslå ökade möjligheter för ärliga entreprenörs som gjort konkurs eller överskuldsättning beviljas skuldlättnader och snabbt får en andra chans. Kommittén kommer att presentera sina slutsatser till regeringen i juni 2014 och, baserat på dessa rön, kan nya åtgärder vidtas för att stödja entreprenörs på detta område i framtiden. Dessutom är det svenska Domstolsverket och den svenska Enforcement Agency utvärderar för närvarande reglerna för konkursförfarandet i syfte att uppnå ett mer rationellt förfarande. Resultatet av denna utvärdering kommer att presenteras under hösten III. Tänk småskaligt först Sveriges resultat ligger över genomsnittet i fråga om system för licenser och tillstånd, en indikator som inriktas på tillgång till en enda kontaktpunkt för att få licenser och tillstånd och regeln tystnad är samtycke. Sverige får höga poäng när det gäller regleringsbördan för företag samt kommunikation och förenkling av regler och förfaranden. Aktörerna anser dock att mer behöver göras för att minska den SBA faktablad 2013 Sverige 8

9 administrativa bördan för mindre företag, eftersom samma regler ofta tillämpas på både små och stora företag. Offentliga samråd med aktörer som representerar små och medelstora företag genomförs regelbundet, där små och medelstora företag deltar i remissförfaranden. Slutligen förefaller det finnas brister i konsekvensanalyserna (förhandsanalyser) vid utformningen av nya regler. Efterhandsbedömningar av SBA-åtgärder görs, om än inte tillräckligt ofta, men SMF-testet tillämpas vanligen. Under 2011 presenterade regeringen sina fokusområden för de fortsatta insatserna för att förbättra regleringen under perioden Arbetet med bättre lagstiftning har breddats för att inbegripa fler aspekter av den dagliga driften av företag och de problem som företagarna möter. Arbetet kommer att inriktas på de områden där möjligheterna att märkbart förbättra den dagliga verksamheten anses vara störst. Dock är bättre konsekvensanalys ett av regeringens fem fokusområden i arbetet med bättre lagstiftning, och det pågår arbete för att förbättra konsekvensanalyserna. På den politiska sidan har sju nya mål som presenteras under hösten 2012 i syfte att åstadkomma en märkbar förändring till det bättre i dag-till-dag förutsättningar för företagande. IV. Lyhörda förvaltningar Sverige ligger knappt under EU-genomsnittet på området Lyhörda förvaltningar. Resultaten försämras främst av att det tar avsevärt längre tid att starta ett företag. För närvarande är det möjligt att starta ett företag på 16 dagar till en kostnad på 185 euro. I den dagliga driften förekommer liknande byråkratiska hinder som i EU. De formella förfarandena för registrering och överföring av egendom är förhållandevis snabba och antalet skatteinbetalningar och den tid det tar för företagen att betala skatter är mycket lägre än i EU. Detta är förmodligen resultatet av den allmänt utbredda användningen av e-förvaltningstjänster bland små och medelstora företag. SBA faktablad 2013 Sverige 9

10 Det står klart att det finns utrymme för förenklingar när det gäller Sveriges licensieringssystem som ligger vid genomsnittet när det gäller komplexitet, med relativt kostsamma, ineffektiva och tidskrävande förfaranden. Ett steg i rätt riktning är Näringsdepartementets lansering av den nya e-förvaltningsstrategin Syftet med strategin är att ytterligare förenkla kontakterna med offentliga förvaltningar för företag, privatpersoner och organisationer genom att skapa en digitaliserad och effektiv offentlig förvaltning. Ett annat steg framåt är det gäller att minska och förenkla rapporteringskrav, där en undersökningskommitté har till uppgift att lägga fram ett förslag enligt vilket information som rapporteras av företag för att statliga myndigheter skulle i de flesta fall bara behöver lämnas in en gång, och till ett ställe. V. Statligt stöd och offentlig upphandling Sverige ligger strax över genomsnittet på det här SBA-området. Detta trots att man släpar efter i fråga om det statliga stödet, som inte är särskilt inriktat mot små och medelstora företag. Svenska SMF är dock mycket bättre (47 % jämfört med 38 %) på att vinna upphandlingar än sina EU-motsvarigheter. De kan också räkna med att myndigheterna betalar dem snabbare och har dessutom bekväm tillgång till e-upphandling. Inga betydande nya åtgärder meddelades eller genomfördes under 2012 på detta område. Upphandlingsutredningen, som inrättades 2010 av regeringen för att se över upphandlingsreglerna ur ett ekonomiskt och socialpolitiskt perspektiv, överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 5 mars Baserat på dessa slutsatser kan nya åtgärder vidtas för att stödja små och medelstora företag på detta område i framtiden. SBA faktablad 2013 Sverige 10

11 VI. Tillgång till finansiering Villkoren för tillgång till olika typer av finansiering är överlag bättre för svenska små och medelstora företag (med förbehåll för att siffrorna för lån endast härrör sig från 2011). Svenska SMF löper framför allt en mycket mindre risk att få avslag på låneansökningar eller råka ut för uteblivna betalningar från kunder. De har också större chans att få betalt i tid och locka till sig riskkapital som finansiering, och är nöjda med tillgången på offentligt finansieringsstöd. Dessutom märker de att utlåningsviljan hos deras banker har ökat. Men villkoren för mindre lån (särskilt räntor) är, jämfört med villkoren för större lån, sämre än EU-genomsnittet. budgeten Under referensperioden infördes några intressanta åtgärder, bland annat en sammanslagning av de två statligt ägda organisationerna Almi och Innovationsbron, som erbjuder riskkapital till företagare, samt en sänkning av bolagsskatten. I april 2013 lämnade den svenska regeringen en proposition till riksdagen för ett skatteavdrag på investeringar, som kommer att ges till personer som investerar i småföretag för att främja unga såväl som expansiva företag. Slutligen, år 2013, minskade den svenska regeringen bolagsskatten från 26,3% till 22%. På det politiska området aviserades en översyn av det offentliga systemet för marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag i SBA faktablad 2013 Sverige 11

12 VII. Inre marknaden På denna dimension, utför Sverige över EUgenomsnittet. De svenska små och medelstora företagen är mindre benägna att idka handel inom EU. Import och export till och från den inre marknaden domineras av stora företag och de små och medelstora företagen är underrepresenterade. Samtidigt har Sverige en över genomsnittet resultat i införlivandet av EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen. informerar regelbundet om andra medlemsstaters anmälningar av förslag till tekniska föreskrifter. På den politiska sidan, under 2012 VINNOVA och Patent registreringsverket genomfört olika åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att skydda och förvalta immateriella tillgångar på ett mer strategiskt sätt har genomförts. Under 2012 hade den svenska Kommerskollegium en specifik uppgift att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten om den inre marknaden, särskilt att notera 20-årsdagen av den inre marknaden. Den svenska Kommerskollegium SBA faktablad 2013 Sverige 12

13 VIII. Kompetens och innovation Bortsett från vissa svårigheter att föra ut innovationer på marknaden och poäng strax under genomsnittet för lansering av innovationer inom marknadsföring och organisation samt deltagande i EU-finansierad forskning, visar Sveriges små och medelstora företag goda resultat på området Kompetens och innovation. Särskilt långt framme ligger de i fråga om användning av e-handel, där 38 % av dessa företag gör inköp online, jämfört med EU-genomsnittet på 16 %. De utmärker sig också när det gäller intern innovationsverksamhet, samarbete med andra SMF och lansering av produkt- eller processinnovationer. På det politiska området gjorde Sverige 2012 betydande framsteg i insatserna att skapa en stabil grund för innovationsledd tillväxt. Under 2012 genomförde Näringsdepartementet den nationella innovationsstrategin. Några av strategins prioriteringar är entreprenörskap, särskilt i skolan, att locka utländsk kompetens och utländska företag till Sverige, samarbete mellan företag och forskningsinstitut, minimering av kostnader och bördor för företag, incitament för att investera i forskning och utveckling (FoU) och effektivt skydd av immateriella rättigheter. I oktober 2012 antogs dessutom en forsknings- och innovationsproposition för stöd till FoU och innovation under perioden I och med detta ökas finaniseringen av forsknings-, kunskaps- och innovationsverksamheter som särskilt riktas mot näringslivet och små och medelstora företag. Under 2012 introducerade också Tillväxtverket klusterprogrammet Programmet består av två delar. Den ena delen syftar till att stärka länens arbete på innovationsområdet och målet för den andra delen är att stödja samarbete mellan klusterinitiativ och innovativa miljöer för att öka internationaliseringen och innovationen i företagen. Under 2012 införde Vinnova slutligen ett system med innovationscheckar och innovationscoacher för perioden fram till Tack vare denna åtgärd ges små och medelstora företag med tillväxtpotential möjligheten att köpa tjänster från universitet eller privata företag så att de kan bli mer innovativa. SBA faktablad 2013 Sverige 13

14 IX. Miljö Sveriges resultat på det här området ligger i linje med EU-genomsnittet. Å ena sidan erbjuder nästan en tredjedel av Sveriges små och medelstora företag gröna produkter och tjänster, vilket är en högre andel än genomsnittet i EU. Å andra sidan är sannolikheten för att deras omsättning från dessa ska överstiga 50 % något mindre. Denna skenbara motsägelse kan förklaras av att svenska små och medelstora företag i större utsträckning erbjuder produkter och tjänster med miljöegenskaper som t.ex. ekologiskt framställda livsmedel eller ekodesignade produkter (60 % jämfört med 52 % för EU som helhet) i ett större utbud av icke-gröna produkter, hellre än att specialisera sig inom en helt grön sektor som t.ex. förnybar energi. Övriga indikatorer (som omfattar innovationer med miljövinster, resurseffektiva åtgärder och offentligt stöd för det senare samt produktion av gröna produkter och tjänster) ligger samtliga i linje med, eller väldigt nära, EU-genomsnittet. Inga betydande politiska åtgärder meddelades eller genomfördes på detta område. SBA faktablad 2013 Sverige 14

15 X. Internationalisering Sverige hör, tillsammans med sina grannar Danmark, Estland och Finland, till den grupp som har bäst resultat inom detta SBA-område. Sveriges små och medelstora företag ligger nära EU-genomsnittet i fråga om import från länder utanför EU, och något högre på exportsidan. Sverige är dock i särklass när det gäller att tillhandahålla ett gynnsamt företagsklimat för både exportörer och importörer. Tid, kostnad och antal dokument som krävs ligger alla långt under genomsnittet. År 2012 beslutade regeringen att i syfte att realisera synergier mellan handels-och investeringsfrämjande samman det svenska Exportrådet och byrån Invest Sweden (gäller från 1 januari 2013). Den nya "Clusterprogrammet" genomförs av den svenska Myndigheten för Tillväxtverket under 2012 och mentorskapssystem för invandrarföretagare administreras av Almi. SBA faktablad 2013 Sverige 15

16 3. God praxis Nedan följer ett exempel på god praxis från Sverige som visar vad regeringarna kan göra för att stödja små och medelstora företag: Sammanslagning av Innovationsbron och Almi Syftet med sammanslagningen av de båda organisationerna Innovationsbron och Almi som ett led i regeringens översyn av det statliga systemet för marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag är att skapa ett mer samordnat och effektivt system för kompletterande finansiering för företag i alla delar av landet och för företag som befinner sig i olika skeden, särskilt i startskedena. Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) produceras av GD Näringsliv inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag. I faktabladen sammanställs de senast tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i de 28 EU-länderna och ytterligare nio länder utanför EU, som också bidrar till EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP). Faktabladen produceras varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla avsedd att underlätta evidensbaserat beslutsfattande. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de lokala experterna på SMF-frågor ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som nås från SPR:s webbplats. Se även slutnoterna på nästa sida. Läs mer SME Performance Review: Small Business Act: Europeisk webbplats för små och medelstora företag: SBA faktablad 2013 Sverige 16

17 1 Ahlgren, M., och Goldmann J, The Internationalisation of Swedish SMEs, Masteruppsats, Institutionen för fastigheter och byggande KTH (Stockholm, Sverige). 2 Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datauppsättningen och den visuella presentationen av uppgifterna. 3 Internet: uppslagsdatum Internet: uppslagsdatum De tre diagrammen nedan beskriver trenden över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för åren sedan 2008, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2011 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, producerade av London Economics Ltd baserade på siffrorna för från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller företagssektorn, som innefattar industri, byggnadsverksamhet, handel och tjänster (Nace Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på internet: 6 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2012 och första kvartalet Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (GD Näringslivs huvudsakliga uppdragstagare för faktabladen 2013). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på GD Näringslivs webbplats. 7 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-27. Den vertikala korridor som markeras av de streckade linjerna visar EU-genomsnittet. För det andra visas framstegen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden Tillväxttakten avser de individuella indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med resten av EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden SBA faktablad 2013 Sverige 17

SBA Faktablad 2014 SVERIGE. Faktablad för Sverige i korthet. Om SBA Faktabladet 1. GD Näringsliv

SBA Faktablad 2014 SVERIGE. Faktablad för Sverige i korthet. Om SBA Faktabladet 1. GD Näringsliv SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 SVERIGE Faktablad för Sverige i korthet Den svenska företagssektorn omfattar, liksom i andra EU-länder, ett betydande antal små och medelstora företag som tillsammans

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om europeiska miljöräkenskaper Finansdepartementet 2013-05-23 Dokumentbeteckning KOM (2013) 247 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19 Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3126 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 1 (25) Vägledning Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet 2014-2020 Bakgrund Indikatorer används som en del i att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM INFRASTRUKTURPLANERING OCH -INVESTERINGAR PÅ ALLA STYRESNIVÅER: AKTUELLA UTMANINGAR, ERFARENHETER OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Varför ska jag besvara det här frågeformuläret? FRÅGEFORMULÄR

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Bättre företagsklimat och fler vill växa

Bättre företagsklimat och fler vill växa 2010-09-17 NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 2 Bättre företagsklimat och fler vill växa men politikernas syn på företagande skiljer sig från företagarnas I den andra upplagan av NyföretagarCentrums

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 BUDGETPROFIL 3 SÄRSKILDA

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Minskning av administrativa bördor

Minskning av administrativa bördor Minskning av administrativa bördor Målet är att minska de administrativa bördorna hänförliga till EU:s regelverk med 25 % till 2012 (ER mars 2007) KOM och Rådet har uppmanat MS att sätta nationella mål.

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Delårsrapport Almi Företagspartner

Delårsrapport Almi Företagspartner Delårsrapport Almi Företagspartner 1 januari - 31 mars 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Målet är att fler

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.3.2014 C(2014) 1642 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 13.3.2014 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Statligt stöd till näringslivet

Statligt stöd till näringslivet Statligt stöd till näringslivet 1 Statligt stöd projektet omfattar: -Att bygga upp en databas (med makro och mikro data). -En statsstödrapportering som Sverige lämnar till WTO respektive EUkommissionen.

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.9.2014 C(2014) 6326 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014 om tillfälliga undantagsåtgärder för sektorn för mjölk och mjölkprodukter i

Läs mer

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online. Frågeformulär "Mot en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin utifrån EU:s städers och regioners perspektiv" Bakgrund Halvtidsöversynen av

Läs mer