SBA faktablad 2013 SVERIGE. GD Näringsliv. Faktabladet för Sverige i korthet. Om SBA faktablad 2

Transkript

1 SV GD Näringsliv SBA faktablad 2013 SVERIGE Faktabladet för Sverige i korthet Små och medelstora företag har spelat en allt viktigare roll i Sverige under de senaste två årtiondena. De står nu för 65 % av arbetstillfällena inom den privata sektorn och för 57 % av förädlingsvärdet. Ännu viktigare är att nio av tio nya arbetstillfällen under de senaste 20 åren skapades inom sektorn för små och medelstora företag 1. De små och medelstora företagen har dock drabbats hårdare av den ekonomiska krisen eftersom de hade snävare likviditetsmarginaler och även var mer beroende, vilket innebär att de påverkades direkt av förändringar i de dagliga konsumtionsmönstren. Från 2008 till 2012 presterade stora företag något bättre än små och medelstora företag både när det gäller förädlingsvärde och sysselsättning. Närmare bestämt minskade sysselsättningen och förädlingsvärdet i små och medelstora företag med omkring 1 %, medan förädlingsvärdet ökade med mer än 3 % och sysselsättningen ökade med nästan 1 % i stora företag. Sveriges SBA-profil visar ett land som totalt sett ligger över genomsnittet i sina resultat, och har en stadig utveckling under de senaste åren. Sverige visar mycket goda resultat på de flesta SBA-områden, och har resultat över EU-genomsnittet för sju av de tio principerna. Sverige visar särskilt goda resultat på områdena Tillgång till finansiering, Internationalisering och Statligt stöd och offentlig upphandling, där landet hör till de EU-länder som presterar bäst. Om SBA faktablad 2 Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag (SMF). Den består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. Översynen 2011 visade på ett behov av stärkt övervakning för att förbättra styrningen av SBA. Avsikten med faktabladen, som uppdateras årligen, är att förbättra förståelsen för aktuella trender och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. Från och med 2011 har varje medlemsstat utnämnt en högt uppsatt regeringstjänsteman som nationell representant för små och medelstora företag. SMF-representanterna leder genomförandet av SBA-arbetet i sina respektive länder.

2 1. Små och medelstora företag (SMF) i Sverige allmänna siffror Antal företag Sysselsättning Förädlingsvärde Sverige EU27 Sverige EU27 Sverige EU27 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljarder Andel Andel Mikroföretag ,8% 92,1% ,1% 28,7% 39 21,9% 21,1% Små företag ,3% 6,6% ,1% 20,4% 32 18,0% 18,3% Medelstora företag ,7% 1,1% ,5% 17,3% 31 17,6% 18,3% SMF ,8% 99,8% ,8% 66,5% ,4% 57,6% Stora företag 979 0,2% 0,2% ,2% 33,5% 75 42,6% 42,4% Totalt ,0% 100,0% ,0% 100,0% ,0% 100,0% Uppskattningar för 2012, producerade av London Economics, och är baserade på Eurostats reviderade siffror för strukturell företagsstatistik Siffrorna gäller "företagssektorn", som innefattar industri, byggnadsverksamhet, handel och tjänster (Nace Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda Eurostat-uppgifter är att statistiken från olika länder har harmoniserats och kan jämföras mellan länderna. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Små och medelstora företag är viktiga aktörer i den svenska ekonomin, och står för 65 % av sysselsättningen inom den privata sektorn och för 57 % av förädlingsvärdet. Deras bidrag till ekonomin är jämförbart med SMF-sektorn i EU i allmänhet, förutom att andelen anställda i mikroföretag är något lägre. De har dock fortfarande en högre än genomsnittliga bidraget till förädlingsvärdet. Precis som i EU bidrar små och medelstora företag betydligt till alla sektorer, men de är särskilt dominerande inom grossist- och detaljhandeln, tillverkning, byggnadsverksamhet och yrkesverksamhet. I Sverige spelar fastighetsbranschen dessutom en viktig roll när det gäller förädlingsvärde. Små och medelstora företag inom denna bransch skapar mer än en tiondel av förädlingsvärdet, vilket är nästan dubbelt så mycket jämfört med EU-genomsnittet. Intressant nog skapar svenska små och medelstora företag som är aktiva inom tillverkningssektorn en tiondel mindre av sektorns förädlingsvärde än i EU (38 % jämfört med 45 %). För det första kan den relativa underrepresentationen av små och medelstora företag i förhållande till stora företag inom tillverkningen förklaras av sektorns allmänna karaktär. Stora företag drar stor nytta av stordriftsfördelar. För det andra är den relativa underrepresentationen av svenska små och medelstora företag (jämfört med EU) följden av historiska mönster och strukturen hos tillverkningssektorn i Sverige. När det gäller utvecklingen av ekonomin kan man konstatera att stora företag visade något bättre resultat än små och medelstora företag, både när det gäller förädlingsvärde och sysselsättning. Närmare bestämt minskade sysselsättningen och förädlingsvärdet i små och medelstora företag med omkring 1 % i små och medelstora företag, medan förädlingsvärdet ökade med mer än 3 % och sysselsättningen ökade med nästan 1 % i stora företag. Om man inte räknar med år 2008, då krisen ännu inte hade brutit ut, är de stora företagens resultat intressant nog ännu mer utpräglade. Mellan 2009 och 2011 ökade det förädlingsvärde som skapades av stora företag med cirka 22 %, medan de små och medelstora företagens förädlingsvärde bara ökade med 14 %. En möjlig förklaring är att små och medelstora företag drabbades hårdare av den ekonomiska krisen eftersom de är mer sårbara i allmänhet. De har snävare likviditetsmarginaler och påverkas mer direkt av förändringar i de dagliga konsumtionsmönstren. Utvecklingen av företagsdemografin i Sverige är dubbelriktad, med ökningar både av antalet nya företag och företagskonkurser. Om man ser på antalet företagsstarter kan å ena sidan en kontinuerligt uppåtgående trend observeras mellan 2008 och 2011, med en ökning av antalet nya företag från år 2008 till år Denna SBA faktablad 2013 Sverige 2

3 positiva trend innebär att affärsklimatet påverkades mindre av krisen. En bidragande faktor var en minskning av minimikapitalkravet för aktiebolag från till SEK (ungefär till euro) Dessutom avskaffades revisionskravet för små och medelstora företag samma år. Å andra sidan ökade även antalet företagskonkurser med omkring 21 % (2008: 5 500, 2012: 6 659) mellan 2008 och Det positiva företagsklimatet förstärks av att Sverige har ett av de högsta talen för överlevande företag inom EU. Andelen nystartade företag 2007 som fortfarande var aktiva två år senare var cirka 87 % 4. Sveriges import-/exportkvot skiljer sig mellan handel inom EU och handel med länder utanför EU. Kvoten för handel med länder utanför EU har minskat med 13 % sedan 2008 för att nå cirka 110 % år 2010, samtidigt som import-/exportkvoten för handel inom EU också har minskat med 13 %, men når 84 %. De viktigaste sektorerna är grossist- och detaljhandel samt tillverkning. De står tillsammans för över 95 % av både export- och importvolymen. Det är intressant att notera att tillverkningssektorn är den viktigaste exportsektorn inom EU (den står för 71 % av den totala exportvolymen), samtidigt som den endast står för cirka 31 % av den totala importvolymen. Omvänt är grossist- och detaljisthandeln den viktigaste importsektorn (65 % av den totala importvolymen). Denna sektor står dock endast för strax under 27 % av den totala exportvolymen inom EU. Vid en jämförelse av handelsvolymerna för de olika företagsstorleksklasserna domineras exporten fortfarande av stora företag, oavsett om man tittar på handel inom eller utanför EU. Importhandeln domineras däremot av små och medelstora företag, med över 61 % för både handel inom och utanför EU. SBA faktablad 2013 Sverige 3

4 Trender för små och medelstora företag i Sverige 5 SBA faktablad 2013 Sverige 4

5 2. Sveriges SBA-profil Sveriges SBA-profil visar ett land som totalt sett ligger över genomsnittet i sina resultat, och har en stadig utveckling under de senaste åren. Sverige visar mycket goda resultat på de flesta SBA-områden, och har resultat över genomsnittet för sju av de tio principerna. Sverige visar särskilt goda resultat på områdena Tillgång till finansiering, Internationalisering och Statligt stöd och offentlig upphandling, där landet hör till de länder som presterar bäst i EU. tio policyområdena i SBA. Totalt sett har de största framstegen i genomförandet av SBA gjorts inom Kompetens och innovation, Lyhörda förvaltningar och Tillgång till finansiering. I år har Sverige inte meddelat eller genomfört några större åtgärder, men ett flertal åtgärder som inletts under tidigare år pågår och mycket görs också inom det stödjande regelverket. Utvärderingen av genomförandet av SBA, som utfördes av myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) , visar att Sverige har kommit förhållandevis långt i genomförandet av SBA och att den svenska SMF-politiken ligger i linje med SBA-principerna. SMF-representanten spelar en särskilt viktig och effektiv roll till följd av sin högt uppsatta politiska befattning på nationell nivå vid Näringsdepartementet. Detta innebär att SMF-representanten har ett brett nätverk och arbetar nära de politiskt ansvariga. Den största delen av SMF-representantens arbete delegeras dock till den nationella kontaktpunkten Tillväxtverket som har en närmare kontakt med företag och icke-statliga organisationer inom näringslivet. Den allmänna bedömningen är att systemet fungerar väl. År 2012 meddelade och genomförde Sverige tio politiska åtgärder 6 som omfattade fem av de SBA faktablad 2013 Sverige 5

6 Sveriges SBA-resultat: läge och utveckling under SBA faktablad 2013 Sverige 6

7 I. Entreprenörskap På området Entreprenörskap har Sverige mycket höga poäng, men resultatet varierar mellan indikatorerna för mätning av företagande, företagsanda och regleringsram. Å ena sidan är svenskarna starkt positiva när det gäller möjligheterna att bli egenföretagare och samhällets inställning till egenföretagande är mycket positiv. Entreprenörsutbildningen har också förbättrats under de senaste åren, eftersom 54 % av de vuxna 2012 (jämfört med 49 % år 2009) ansåg att skolan lyckas bra med att ingjuta värdet av oberoende, självförtroende och beslutsförmåga i risksituationer. På universitetsnivå är entreprenörsprogram ett allmänt ämne i flera linjer. Entreprenörsutbildningen skulle dock kunna förbättras ytterligare genom att man till exempel inför åtgärder i ett tidigare skede och engagerar unga mer. Men det finns positiva exempel, t.ex. Ung företagsamhet, ett privat initiativ från bland annat Svenskt Näringsliv, som engagerar unga i skapande av idéer och miniföretag. Många svenska skolor har tagit till sig konceptet och resultaten är positiva. Å andra sidan är svenskarna precis som i andra medlemsstater med relativt låg arbetslöshet mer motvilligt inställda till att bli entreprenörer och mindre benägna att bli det än den genomsnittliga EUmedborgaren, vilket antyds av den låga preferensen för egenföretagande (22 %) och egenföretagarnivån (10 % jämfört med ett EU-genomsnitt på 15 %). På det politiska området har Almi en offentligägd organisation som erbjuder rådgivnings- och inkubationstjänster samt lån och riskkapital till förtagare tagit fram ett program som hjälper företagare med utländsk bakgrund som vill exportera. Programmet löper under perioden SBA faktablad 2013 Sverige 7

8 II. En andra chans Sveriges resultat på området En andra chans är också över genomsnittet. Om man ser på villkoren för avveckling av företag ligger Sveriges resultat nära genomsnittet för EU. Det tar två år att avveckla ett företag och kostnaden är 9 % av gäldenärens tillgångar för skuldavskrivning vid konkurs. Sverige har effektiva lagar och förfaranden för konkurs, men mer behöver göras för att nå SBA-målet att konkursförfaranden ska slutföras inom ett år. Samtidigt är stödet till företagare som vill starta om inte bara över genomsnittet, utan har även ökat från 2009 till 2012, vilket visar på att möjligheterna att starta ett nytt företag efter ett misslyckande har förbättrats. Aktörerna på området anser emellertid att det fortfarande finns utrymme för förbättringar i detta avseende, eftersom företagare som vill starta om inte behandlas likadant som nystarter. Detta gäller särskilt svårigheter att få tillgång till kapital och finansiering efter ett misslyckande, och i synnerhet banklån. På den politiska sidan har regeringen nyligen inrättat en undersökningskommission för att föreslå ökade möjligheter för ärliga entreprenörs som gjort konkurs eller överskuldsättning beviljas skuldlättnader och snabbt får en andra chans. Kommittén kommer att presentera sina slutsatser till regeringen i juni 2014 och, baserat på dessa rön, kan nya åtgärder vidtas för att stödja entreprenörs på detta område i framtiden. Dessutom är det svenska Domstolsverket och den svenska Enforcement Agency utvärderar för närvarande reglerna för konkursförfarandet i syfte att uppnå ett mer rationellt förfarande. Resultatet av denna utvärdering kommer att presenteras under hösten III. Tänk småskaligt först Sveriges resultat ligger över genomsnittet i fråga om system för licenser och tillstånd, en indikator som inriktas på tillgång till en enda kontaktpunkt för att få licenser och tillstånd och regeln tystnad är samtycke. Sverige får höga poäng när det gäller regleringsbördan för företag samt kommunikation och förenkling av regler och förfaranden. Aktörerna anser dock att mer behöver göras för att minska den SBA faktablad 2013 Sverige 8

9 administrativa bördan för mindre företag, eftersom samma regler ofta tillämpas på både små och stora företag. Offentliga samråd med aktörer som representerar små och medelstora företag genomförs regelbundet, där små och medelstora företag deltar i remissförfaranden. Slutligen förefaller det finnas brister i konsekvensanalyserna (förhandsanalyser) vid utformningen av nya regler. Efterhandsbedömningar av SBA-åtgärder görs, om än inte tillräckligt ofta, men SMF-testet tillämpas vanligen. Under 2011 presenterade regeringen sina fokusområden för de fortsatta insatserna för att förbättra regleringen under perioden Arbetet med bättre lagstiftning har breddats för att inbegripa fler aspekter av den dagliga driften av företag och de problem som företagarna möter. Arbetet kommer att inriktas på de områden där möjligheterna att märkbart förbättra den dagliga verksamheten anses vara störst. Dock är bättre konsekvensanalys ett av regeringens fem fokusområden i arbetet med bättre lagstiftning, och det pågår arbete för att förbättra konsekvensanalyserna. På den politiska sidan har sju nya mål som presenteras under hösten 2012 i syfte att åstadkomma en märkbar förändring till det bättre i dag-till-dag förutsättningar för företagande. IV. Lyhörda förvaltningar Sverige ligger knappt under EU-genomsnittet på området Lyhörda förvaltningar. Resultaten försämras främst av att det tar avsevärt längre tid att starta ett företag. För närvarande är det möjligt att starta ett företag på 16 dagar till en kostnad på 185 euro. I den dagliga driften förekommer liknande byråkratiska hinder som i EU. De formella förfarandena för registrering och överföring av egendom är förhållandevis snabba och antalet skatteinbetalningar och den tid det tar för företagen att betala skatter är mycket lägre än i EU. Detta är förmodligen resultatet av den allmänt utbredda användningen av e-förvaltningstjänster bland små och medelstora företag. SBA faktablad 2013 Sverige 9

10 Det står klart att det finns utrymme för förenklingar när det gäller Sveriges licensieringssystem som ligger vid genomsnittet när det gäller komplexitet, med relativt kostsamma, ineffektiva och tidskrävande förfaranden. Ett steg i rätt riktning är Näringsdepartementets lansering av den nya e-förvaltningsstrategin Syftet med strategin är att ytterligare förenkla kontakterna med offentliga förvaltningar för företag, privatpersoner och organisationer genom att skapa en digitaliserad och effektiv offentlig förvaltning. Ett annat steg framåt är det gäller att minska och förenkla rapporteringskrav, där en undersökningskommitté har till uppgift att lägga fram ett förslag enligt vilket information som rapporteras av företag för att statliga myndigheter skulle i de flesta fall bara behöver lämnas in en gång, och till ett ställe. V. Statligt stöd och offentlig upphandling Sverige ligger strax över genomsnittet på det här SBA-området. Detta trots att man släpar efter i fråga om det statliga stödet, som inte är särskilt inriktat mot små och medelstora företag. Svenska SMF är dock mycket bättre (47 % jämfört med 38 %) på att vinna upphandlingar än sina EU-motsvarigheter. De kan också räkna med att myndigheterna betalar dem snabbare och har dessutom bekväm tillgång till e-upphandling. Inga betydande nya åtgärder meddelades eller genomfördes under 2012 på detta område. Upphandlingsutredningen, som inrättades 2010 av regeringen för att se över upphandlingsreglerna ur ett ekonomiskt och socialpolitiskt perspektiv, överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 5 mars Baserat på dessa slutsatser kan nya åtgärder vidtas för att stödja små och medelstora företag på detta område i framtiden. SBA faktablad 2013 Sverige 10

11 VI. Tillgång till finansiering Villkoren för tillgång till olika typer av finansiering är överlag bättre för svenska små och medelstora företag (med förbehåll för att siffrorna för lån endast härrör sig från 2011). Svenska SMF löper framför allt en mycket mindre risk att få avslag på låneansökningar eller råka ut för uteblivna betalningar från kunder. De har också större chans att få betalt i tid och locka till sig riskkapital som finansiering, och är nöjda med tillgången på offentligt finansieringsstöd. Dessutom märker de att utlåningsviljan hos deras banker har ökat. Men villkoren för mindre lån (särskilt räntor) är, jämfört med villkoren för större lån, sämre än EU-genomsnittet. budgeten Under referensperioden infördes några intressanta åtgärder, bland annat en sammanslagning av de två statligt ägda organisationerna Almi och Innovationsbron, som erbjuder riskkapital till företagare, samt en sänkning av bolagsskatten. I april 2013 lämnade den svenska regeringen en proposition till riksdagen för ett skatteavdrag på investeringar, som kommer att ges till personer som investerar i småföretag för att främja unga såväl som expansiva företag. Slutligen, år 2013, minskade den svenska regeringen bolagsskatten från 26,3% till 22%. På det politiska området aviserades en översyn av det offentliga systemet för marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag i SBA faktablad 2013 Sverige 11

12 VII. Inre marknaden På denna dimension, utför Sverige över EUgenomsnittet. De svenska små och medelstora företagen är mindre benägna att idka handel inom EU. Import och export till och från den inre marknaden domineras av stora företag och de små och medelstora företagen är underrepresenterade. Samtidigt har Sverige en över genomsnittet resultat i införlivandet av EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen. informerar regelbundet om andra medlemsstaters anmälningar av förslag till tekniska föreskrifter. På den politiska sidan, under 2012 VINNOVA och Patent registreringsverket genomfört olika åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att skydda och förvalta immateriella tillgångar på ett mer strategiskt sätt har genomförts. Under 2012 hade den svenska Kommerskollegium en specifik uppgift att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten om den inre marknaden, särskilt att notera 20-årsdagen av den inre marknaden. Den svenska Kommerskollegium SBA faktablad 2013 Sverige 12

13 VIII. Kompetens och innovation Bortsett från vissa svårigheter att föra ut innovationer på marknaden och poäng strax under genomsnittet för lansering av innovationer inom marknadsföring och organisation samt deltagande i EU-finansierad forskning, visar Sveriges små och medelstora företag goda resultat på området Kompetens och innovation. Särskilt långt framme ligger de i fråga om användning av e-handel, där 38 % av dessa företag gör inköp online, jämfört med EU-genomsnittet på 16 %. De utmärker sig också när det gäller intern innovationsverksamhet, samarbete med andra SMF och lansering av produkt- eller processinnovationer. På det politiska området gjorde Sverige 2012 betydande framsteg i insatserna att skapa en stabil grund för innovationsledd tillväxt. Under 2012 genomförde Näringsdepartementet den nationella innovationsstrategin. Några av strategins prioriteringar är entreprenörskap, särskilt i skolan, att locka utländsk kompetens och utländska företag till Sverige, samarbete mellan företag och forskningsinstitut, minimering av kostnader och bördor för företag, incitament för att investera i forskning och utveckling (FoU) och effektivt skydd av immateriella rättigheter. I oktober 2012 antogs dessutom en forsknings- och innovationsproposition för stöd till FoU och innovation under perioden I och med detta ökas finaniseringen av forsknings-, kunskaps- och innovationsverksamheter som särskilt riktas mot näringslivet och små och medelstora företag. Under 2012 introducerade också Tillväxtverket klusterprogrammet Programmet består av två delar. Den ena delen syftar till att stärka länens arbete på innovationsområdet och målet för den andra delen är att stödja samarbete mellan klusterinitiativ och innovativa miljöer för att öka internationaliseringen och innovationen i företagen. Under 2012 införde Vinnova slutligen ett system med innovationscheckar och innovationscoacher för perioden fram till Tack vare denna åtgärd ges små och medelstora företag med tillväxtpotential möjligheten att köpa tjänster från universitet eller privata företag så att de kan bli mer innovativa. SBA faktablad 2013 Sverige 13

14 IX. Miljö Sveriges resultat på det här området ligger i linje med EU-genomsnittet. Å ena sidan erbjuder nästan en tredjedel av Sveriges små och medelstora företag gröna produkter och tjänster, vilket är en högre andel än genomsnittet i EU. Å andra sidan är sannolikheten för att deras omsättning från dessa ska överstiga 50 % något mindre. Denna skenbara motsägelse kan förklaras av att svenska små och medelstora företag i större utsträckning erbjuder produkter och tjänster med miljöegenskaper som t.ex. ekologiskt framställda livsmedel eller ekodesignade produkter (60 % jämfört med 52 % för EU som helhet) i ett större utbud av icke-gröna produkter, hellre än att specialisera sig inom en helt grön sektor som t.ex. förnybar energi. Övriga indikatorer (som omfattar innovationer med miljövinster, resurseffektiva åtgärder och offentligt stöd för det senare samt produktion av gröna produkter och tjänster) ligger samtliga i linje med, eller väldigt nära, EU-genomsnittet. Inga betydande politiska åtgärder meddelades eller genomfördes på detta område. SBA faktablad 2013 Sverige 14

15 X. Internationalisering Sverige hör, tillsammans med sina grannar Danmark, Estland och Finland, till den grupp som har bäst resultat inom detta SBA-område. Sveriges små och medelstora företag ligger nära EU-genomsnittet i fråga om import från länder utanför EU, och något högre på exportsidan. Sverige är dock i särklass när det gäller att tillhandahålla ett gynnsamt företagsklimat för både exportörer och importörer. Tid, kostnad och antal dokument som krävs ligger alla långt under genomsnittet. År 2012 beslutade regeringen att i syfte att realisera synergier mellan handels-och investeringsfrämjande samman det svenska Exportrådet och byrån Invest Sweden (gäller från 1 januari 2013). Den nya "Clusterprogrammet" genomförs av den svenska Myndigheten för Tillväxtverket under 2012 och mentorskapssystem för invandrarföretagare administreras av Almi. SBA faktablad 2013 Sverige 15

16 3. God praxis Nedan följer ett exempel på god praxis från Sverige som visar vad regeringarna kan göra för att stödja små och medelstora företag: Sammanslagning av Innovationsbron och Almi Syftet med sammanslagningen av de båda organisationerna Innovationsbron och Almi som ett led i regeringens översyn av det statliga systemet för marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag är att skapa ett mer samordnat och effektivt system för kompletterande finansiering för företag i alla delar av landet och för företag som befinner sig i olika skeden, särskilt i startskedena. Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) produceras av GD Näringsliv inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag. I faktabladen sammanställs de senast tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i de 28 EU-länderna och ytterligare nio länder utanför EU, som också bidrar till EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP). Faktabladen produceras varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla avsedd att underlätta evidensbaserat beslutsfattande. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de lokala experterna på SMF-frågor ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som nås från SPR:s webbplats. Se även slutnoterna på nästa sida. Läs mer SME Performance Review: Small Business Act: Europeisk webbplats för små och medelstora företag: Entr-SPR@ec.europa.eu SBA faktablad 2013 Sverige 16

17 1 Ahlgren, M., och Goldmann J, The Internationalisation of Swedish SMEs, Masteruppsats, Institutionen för fastigheter och byggande KTH (Stockholm, Sverige). 2 Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datauppsättningen och den visuella presentationen av uppgifterna. 3 Internet: uppslagsdatum Internet: uppslagsdatum De tre diagrammen nedan beskriver trenden över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för åren sedan 2008, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2011 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, producerade av London Economics Ltd baserade på siffrorna för från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller företagssektorn, som innefattar industri, byggnadsverksamhet, handel och tjänster (Nace Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på internet: 6 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2012 och första kvartalet Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (GD Näringslivs huvudsakliga uppdragstagare för faktabladen 2013). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på GD Näringslivs webbplats. 7 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-27. Den vertikala korridor som markeras av de streckade linjerna visar EU-genomsnittet. För det andra visas framstegen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden Tillväxttakten avser de individuella indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med resten av EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden SBA faktablad 2013 Sverige 17