SBA Faktablad 2014 SVERIGE. Faktablad för Sverige i korthet. Om SBA Faktabladet 1. GD Näringsliv

Transkript

1 SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 SVERIGE Faktablad för Sverige i korthet Den svenska företagssektorn omfattar, liksom i andra EU-länder, ett betydande antal små och medelstora företag som tillsammans svarar för 59 % av förädlingsvärdet och 66 % av sysselsättningen. Mikroföretagen är förhållandevis fler än i EU och utgör 94,6 % av alla företag. I likhet med flertalet andra EU-länder drabbades den svenska ekonomin hårt av krisen och den reala BNP:n sjönk med 5 % mellan 2008 och År 2010 skedde en snabb återhämtning, men under de följande två åren saktade tillväxten ner till omkring 1 %. Under andra halvan av 2013 vände utvecklingen och den ekonomiska tilltron förbättrades för första gången sedan 2011, mycket tack vare inhemsk stimulans i form av skattesänkningar som var till fördel för hushållen och ledde till ökad konsumtion. Sverige har ett av de gynnsammaste företagsklimaten för små och medelstora företag, särskilt vad gäller tillgång till finansiering, kompetens och innovation samt internationalisering. Under 2013 godkände eller genomförde Sverige 17 politiska åtgärder som var inriktade på åtta av tio politiska områden i Small Business Act (SBA). De samlade framstegen med att genomföra SBA under referensperioden har varit måttliga, delvis eftersom Sverige redan uppvisar goda resultat på de flesta SBA-områden. Beträffande sju av tio principer överträffade Sverige EU-genomsnittet under Om SBA Faktabladet 1 Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag. Akten omfattar en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. I samband med 2011 års granskning av akten efterlystes en bättre uppföljning för att förbättra förvaltningen av SBA. Faktabladen offentliggörs årligen och ska förbättra förståelsen för aktuella tendenser och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. GD Näringsliv

2 1. Små och medelstora företag i Sverige allmänna siffror Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Sverige EU-28 Sverige EU-28 Sverige EU-28 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljard Andel Andel Mikro % 92.4% % 29.1% % 21.6% Små % 6.4% % 20.6% % 18.2% Medelstora % 1.0% % 17.2% % 18.3% SMF % 99.8% % 66.9% % 58.1% Stora % 0.2% % 33.1% % 41.9% Totalt % 100.0% % 100.0% % 100.0% Detta är uppskattningar för 2013 som producerats av DIW Econ, baserat på siffrorna från från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Uppgifterna gäller företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE ev. 2 avsnitt B-J, L, M samt N), men inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske och tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda uppgifter från Eurostat är att statistiken är enhetlig och jämförbar mellan länder. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Den svenska företagssektorn omfattar, liksom i andra EU-länder, ett betydande antal små och medelstora företag som tillsammans svarar för 59 % av förädlingsvärdet och 66 % av sysselsättningen. Mikroföretagen är förhållandevis fler än i EU och utgör 94,6 % av alla företag. De flesta små och medelstora företag är verksamma inom tjänster, grosshandel och detaljhandel samt byggnation. Samtidigt är svenska små och medelstora företag jämförelsevis få inom tillverkningssektorn. Denna sektor tillhandahåller 17 % av arbetskraften och förädlingsvärdet inom små och medelstora företag. EU-genomsnittet är 4 procentenheter högre. I likhet med de flesta andra medlemsstaters ekonomi drabbades den svenska hårt av krisen och den reala BNP:n sjönk med 5 % mellan 2008 och År 2010 skedde en snabb återhämtning, och tidigare års BNPförlust togs igen, men under de följande två åren saktade tillväxten ner till omkring 1 % 2. År 2013 stannade BNP-tillväxten på 1,6 %, inflationen var väldigt låg (0,8 %) och arbetslösheten ökade något till omkring 8 % 3. Men under andra halvan av 2013 förbättrades resultatet i undersökningen om ekonomisk tillförsikt för första gången sedan Färska resultat visar att små företag har större nytta av den uppåtgående trenden än företagssektorn som helhet. Exportföretag har det dock fortfarande svårt p.g.a. sämre ekonomisk utveckling utomlands. En förklaring till den svenska ekonomins återhämtning är den inhemska stimulansen i form av skattesänkningar som huvudsakligen gynnar hushållen och leder till ökad konsumtion. 5 Den snabba återhämtningen efter 2009 återspeglas även i utvecklingen för stora företag och små och medelstora företag i det svenska näringslivet. Mellan 2009 och 2013 växte små och medelstora företag och stora företag med samma hastighet. Förädlingsvärdet för båda dessa kategorier ökade med ungefär 37 % och översteg nivåerna före krisen med 18 % respektive 16 %. Bilden ser likadan ut på sektornivå som för hela näringslivet, med ett viktigt undantag: små och medelstora företag i tillverkningsindustrin. Enligt prognoser återuppnådde små och medelstora företag inom tillverkningssektorn under 2013 nivåerna före krisen enbart vad gäller förädlingsvärde, medan sysselsättningen fortfarande låg kvar 15 % under 2008 års nivå. Samtidigt har sysselsättningen inom tjänstesektorn ökat. Stora företag presterade något bättre vad gäller förädlingsvärde men även sysselsättningen i stora företag är 14 % lägre än Det blygsamma resultatet för små och medelstora företag inom tillverkningssektorn jämfört med andra sektorer kan vara ett resultat av deras beroende av stora exportorienterade företag, vilka drabbats hårt av vikande export till följd av krisen.:. 6 Utvecklingstendenserna för företag återspeglar endast delvis denna ekonomiska utveckling. Ungefär nya företag startades under 2012, en minskning med 6 % sedan Nivån för 2012 var bara något högre än 2010 års nivå, men betydligt högre än under krisåren 2008 och 2009 (16 20 % högre). Antalet nya företag (födelsetakten) under 2012 var 7,5 % av det SBA Faktablad 2014 Sverige 2

3 Tendenser avseende små och medelstora företag i Sverige 13 totala antalet företag detta år, med betydande skillnader mellan olika sektorer. 7 Grosshandels- och detaljhandelssektorn hade störst andel nya företag. Detta beror främst på det faktum att 15 % av alla nya företag startades inom handel med och tjänster för motorfordon. Förutom inom handeln startades de flesta nya företagen inom byggsektorn och yrkesverksamhetssektorn, var och en med en andel på ungefär 10 %. Det bör framhållas att antalet nya företag har ökat med 20 % sedan 2010, då aktiekapitalkravet halverades till SEK. Dessa företag uppgår till 35 % av alla nya företag. År 2012 gick företag i konkurs (inklusive egenföretagare och enmansföretagare), en ökning med nästan 9 % sedan De flesta konkurserna skedde i byggsektorn och gross- och detaljhandeln (45 % av alla konkurser) 9, men den aktuella nivån ligger långt under dem som noterades under den ekonomiska krisen. Ekonomin tog fart under 2013 och antalet konkurser minskade under årets första tre kvartal. Under 2014 förväntas BNP öka med 2,2 %, med ett uppsving för investeringar och export som främsta drivkrafter 10. Denna prognos hämtar stöd från indikatorer avseende ekonomisk tillförsikt som visar på en liten förbättring under 2014 jämfört med Tillväxttrenden förväntas bli tydligare för små företag och 65 % förväntas expandera under % av företagen planerar att rekrytera ny personal, särskilt inom tjänstesektorn där avregleringen har lett till ökad efterfrågan på hälsovårdstjänster. Huvudandelen av Sveriges nya jobb förväntas alltså skapas inom småföretagen 12. SBA Faktablad 2014 Sverige 3

4 2. Sveriges SBA-profil 14 Sveriges SBA-profil var fortsatt stark under Sverige ligger över EU-genomsnittet vad gäller de flesta av SBA-principerna. De samlade framstegen med att genomföra SBA under 2013 var dock måttliga, delvis eftersom Sverige redan uppvisar goda resultat på de flesta områden. Under 2013 vidtogs totalt 17 politiska åtgärder som var inriktade på åtta av de tio SBA-principerna, med målet att stärka Sveriges resultat inom de aktuella politikområdena. Ett förslag lades fram om att sänka de sociala avgifterna för personer under 23 år ytterligare för att främja deras inträde på arbetsmarknaden. Dessutom har regeringen anslagit en budget för ett tvåårigt mentorprogram för unga tillväxtorienterade entreprenörer. En kostnadsfri konsultrådgivningsplan lanserades också som stöd till små och medelstora företag. Momsinbetalningen förenklades för företag och nya regler infördes för effektivisering av företagens rapporteringsregler. Tillväxtverket har ansvarat för att utarbeta dessa SBAåtgärder, särskilt vad gäller effektivisering av verksamheter och överensstämmelse med interna mål för handläggningstider och servicenivåer. De offentliga organen Almi och Innovationsbron AB slogs ihop i början av 2013 för att omorganisera sina verksamheter och förbättra tillgängligheten till tjänster och finansiering till små och medelstora företag i ett tidigt skede. Inom områdena statligt stöd och offentlig upphandling ska offentligt upphandlingsstöd under 2014 ges av bara ett organ, Konkurrensverket, i stället för som tidigare, av fyra statliga myndigheter. Inom området tillgång till finansiering införde regeringen bestämmelser för att utöka två statsägda riskkapitalbolags investeringsmandat. En skattelättnad på 15 % för fysiska personer som investerar i små och medelstora företag (upp till en viss gräns) infördes också. Dessutom startades en fondandelsfond för riskkapital för entreprenörskap i ett tidigt skede. En ny grön fond godkändes, baserad på EU-finansiering och nationell medfinansiering. Den möjliggör direkt investering i affärsprojekt som bidrar till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. För att utveckla kompetens och stärka företags innovationer ytterligare har arbetsgivaravgiften sänkts med 10 % för personal som arbetar inom forskning och utveckling i syfte att uppmuntra företag att investera i FoU. Slutligen har, vad gäller internationalisering, ett nytt stöd för små och medelstora företag införts för att stödja utvecklingen av produkter och tjänster för internationalisering. Finans- och näringsdepartementen är samordnande organ för SBA:s genomförande i Sverige. En statssekreterarepå näringsdepartementet är SBA:s representant. Dessutom arbetar ett antal oberoende ämbetsverk med att genomföra SBA, särskilt Tillväxtverket. SBA Faktablad 2014 Sverige 4

5 Sveriges SBA-resultat: nuvarande situation och utveckling mellan 2008 och Principen Tänk småskaligt först Sverige har under 2013 gjort framsteg vad gäller att göra det enklare för små företag med hjälp av en strategi som fokuserar på fem områden: att sänka administrationskostnaderna, att förenkla företagens rapportering, att förenkla kontakterna med regionala och kommunala myndigheter, att följa upp förenklingsförslag från näringslivet och att förbättra konsekvensutredningarna. Det finns intressenter som anser att trots detta måste man fortsätta sträva efter att minska den administrativa bördan ytterligare, särskilt för små företag, samt genomföra åtgärder som är specifikt inriktade på små och medelstora företag. Ett prioriterat område borde vara att undersöka alternativ som kan göra det enklare för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, inklusive åtgärder som underlättar uppdelning av avtal i delar och som begränsar kraven gällande finansiell styrka. Regelrådet har nu etablerats som ett permanent rågivande organ. Detta är ett viktigt steg framåt eftersom Regelrådet har en viktig roll i framtagandet av ändamålsenliga och kostnadseffektiva regler för företag. I arbetet med konsekvensutredningar ska fortsatt särskild hänsyn tas till effekterna för små företag. SBA Faktablad 2014 Sverige 5

6 Entreprenörskap Entreprenörverksamhet i ett tidigt skede (procent); 2013; Sverige: 8.2; EU-gen.: 8 Entreprenörverksamhet i ett tidigt skede bland kvinnor (procent); 2013; Sverige: 6; EU-gen.: 6 Etablerad egenföretagarnivå (procent); 2013; Sverige: 6; EU-gen.: 6.4 Möjlighetsbaserad entreprenörverksamhet (procent); 2013; Sverige: 58.4; EU-gen.: 47 Entreprenöravsikter (procentandel av de vuxna som planerar att starta ett företag inom tre år); 2013; Sverige: 9.5; EU-gen.: 13.5 Till vilken grad skolutbildning bidrog till att utveckla en entreprenörinställning; 2012; Sverige: 54; EU-gen.: 50 Entreprenörskap som ett attraktivt karriärval (procent); 2013; Sverige: 52; EU-gen.: 56.9 Hög status för ett framgångsrikt entreprenörskap (procent); 2013; Sverige: 71.5; EUgen.: 65.5 Mediebevakning av entreprenörskap (procent); 2013; Sverige: 58.5; EU-gen.: 49 Sverige är bättre än EU-genomsnittet vad gäller entreprenörskap, med vissa skillnader mellan olika indikatorer. De indikatorer där Sveriges resultat är starkast omfattar möjlighetsbaserat entreprenörskap (hela 58 %), vikten av skolutbildning för utveckling av entreprenörsandan (54 %), hög social status för framgångsrika entreprenörer och mediers främjande av en entreprenörskapskultur (58 % i Sverige jämfört med 49 % i EU). Framstegen inom politiken var måttliga under 2013 och det första kvartalet Ett flertal åtgärder lanserades för att främja entreprenörskap. Regeringen lade i 2013 års höstbudget fram ett förslag om att sänka de sociala avgifterna för personer under 23 år ytterligare för att integrera dem bättre på arbetsmarknaden (både som arbetstagare och egenföretagare). Regeringen har anslagit sju miljoner SEK (till Almi) för ett tvåårigt mentorprogram för unga, tillväxtorienterade entreprenörer. Ett bidragssystem har införts för att hjälpa små och medelstora företag med finansiella problem och ge dem kostnadsfritt rådgivningsstöd. Fem konsultföretag valdes hösten 2013 ut för att erbjuda små och medelstora företag två dagars kostnadsfri rådgivning om förvaltning och marknadsföring. Programmet kommer att fortsätta under minst tre år. SBA Faktablad 2014 Sverige 6

7 En andra chans Tid för att lösa insolvens (i år); 2014; Sverige: 2; EU-gen.: 2 Kostnad för att lösa insolvens (kostnad för indrivning av fordringar i procent av gäldenärens tillgångar); 2014; Sverige: 9; EU-gen.: Stödnivå avseende en andra chans (procent); 2012; Sverige: 88; EU-gen.: 82 Rädsla för att misslyckas (procent); 2013; Sverige: 36.6; EU-gen.: 39.8 På området En andra chans fortsätter Sveriges resultat att ligga över EU-genomsnittet. Bilden är fortsatt positiv och balanserad för enskilda indikatorer. Sveriges resultat är bra vad gäller kostnader för att lösa insolvens (1,3 % under EU-genomsnittet), stöd för en andra chans (6 procentenheter över genomsnittet) och rädslan för att misslyckas (ungefär 3,2 % under EU-genomsnittet). Sverige ligger i linje med EU-genomsnittet vad gäller den tid det tar att lösa insolvens (två år). Resultatet har försämrats jämfört med förra året tiden har ökat från 1,1 år 2013 till 2 år 2014, medan EU-genomsnittet legat kvar på 2 år. Det tycks därmed finnas utrymme för förbättring genom att man bygger på tidigare framsteg och ökar utvecklingsmöjligheterna på området. Inom det politiska området tillkännagavs eller genomfördes inga nya åtgärder under denna period. Framstegen inom området har varit begränsade, men effekten av de konkursåtgärder som genomfördes 2012 har varit verkningsfulla. Det krävs fler åtgärder på området för att man ska uppnå SBA-målet om att slutföra hela ramen avseende konkursförfaranden inom ett år. SBA Faktablad 2014 Sverige 7

8 Lyhörda förvaltningar Den tid det tar att starta ett företag (i kalenderdagar); 2013; Sverige: 16; EU-gen.: 4.2 Kostnad för att starta ett företag (i euro); 2013; Sverige: 215; EU-gen.: 318 Inbetalt minimikapital (procentandel av inkomst per capita); 2014; Sverige: 13.1; EUgen.: Den tid det tar att överlåta egendom (i kalenderdagar); 2014; Sverige: 28; EU-gen.: 27.7 Kostnad för att överlåta egendom (procentandel av egendomens värde); 2014; Sverige: 4.3; EU-gen.: 4.7 Antal skatteinbetalningar per år; 2014; Sverige: 4; EU-gen.: Den tid det tar att betala in skatter (timmar per år); 2014; Sverige: 122; EU-gen.: Kostnad för att se till att avtal efterlevs (procentandel av kravet); 2014; Sverige: 31.2; EU-gen.: Lagstiftning och politik som ändras snabbt utgör ett problem för att göra affärer (procentandel av de svarande som håller med); 2013; Sverige: 23; EU-gen.: 70 De administrativa förfarandenas komplexitet utgör ett problem för att göra affärer (procentandel av de svarande som håller med); 2013; Sverige: 32; EU-gen.: 63 SMF som interagerar online med offentliga myndigheter (procent); 2013; Sverige: 94.91; EU-gen.: Licens- och tillståndssystem (1 = lägst komplexitetsnivå, 26 = högst komplexitetsnivå; 2011; Sverige: 17.2; EU-gen.: Statlig regleringsbörda (1 = betungande, 7 = inte betungande); 2013; Sverige: 4.1; EU-gen.: 3.2 Sverige har ett företagsvänligt klimat och en förvaltning som är lyhörd för små företags behov. Detta bekräftas av en företagsundersökning från 2013 där bara 32 % av entreprenörerna (jämfört med 63 % inom hela EU) kände att de administrativa förfarandenas komplexitet var ett problem för affärerna och ännu färre (23 %) angav att den rättsliga ramens förutsägbarhet och stabilitet var ett hinder för att göra affärer i Sverige. Det föreligger dock fortfarande viktiga skillnader mellan olika indikatorer. Å ena sidan har Sverige bättre resultat än genomsnittet i fråga om kostnaden för att starta ett företag, kostnaden för att överlåta egendom, antalet inbetalningar och den tid som krävs för att uppfylla skattekraven. Sverige har även bra resultat i fråga om att underlätta elektronisk interaktion (e-förvaltning) mellan företag och offentlig förvaltning och i fråga om att hålla nere den administrativa bördan. Å andra sidan har det totala resultatet försämrats av de långdragna förfarandena för att starta ett företag. För närvarande går det att starta ett företag i Sverige för 215 (jämfört med ett EU-genomsnitt på 318 ) men att göra detta tar ungefär 16 dagar 16, vilket är lång tid jämfört med EU-genomsnittet på 4,2 dagar eller SBA-målet om 3 dagar. Men elektronisk registrering och ett nytt IT-verktyg för att kontrollera företagsnamn innan en begäran lämnas in bör minska uppstartstiden i framtiden. Det finns även utrymme för förbättring vad gäller kostnaden för att se till att ett avtal efterlevs (domstolsväsendets effektivitet för att lösa affärstvister) och vad gäller licens- och tillståndsystemen. På det politiska området har viktiga framsteg gjorts vad gäller att göra offentliga förvaltningar mer lyhörda, genom införandet av nya åtgärder för att förenkla företagens (inklusive små och medelstora företag) rapportering av affärsinformation till statliga SBA Faktablad 2014 Sverige 8

9 myndigheter. Information som företag lämnar in till statliga myndigheter ska som regel bara behöva lämnas in en enda gång till ett enda ställe. Systemet ska vara på plats Detta kan utgöra ett stöd för de aktuella satsningarna på att förenkla momsinbetalningarna för små och medelstora företag och (med tiden) underlätta samordningen med inkomstskatteinbetalningarna. Tillväxtverket måste årligen rapportera resultatmätningar till regeringen, inklusive avseende SBA-relaterade verksamheter, och publicera ett nöjdhetsindex. Dessutom har ett regeringsförslag med målet att minska företagens sjuklönekostnader överlämnats för samråd. Förslaget innebär minskad administration samt sänkta kostnader för små och medelstora företag från dag ett av en arbetstagares sjukledighet. Slutligen slogs de offentliga byråerna Almi och Innovationsbron AB ihop i januari 2013 för att förbättra tillhandahållandet av tjänster till små och medelstora företag. Sammanslagningen följdes av omorganisering till fyra politiska områden: rådgivning, lån, riskkapital och inkubatorer. Statligt stöd och offentlig upphandling SMF:s procentandel av det totala värdet av tilldelade offentliga kontrakt (procent); 2013; Sverige: 19; EU-gen.: 29 Procentandel av företagen som deltar i offentliga upphandlingar (procent); 2013; Sverige: 38; EU-gen.: 37 Genomsnittlig betalningsförsening från offentliga myndigheter (i dagar); 2013; Sverige: 6; EU-gen.: Procentandel av företagen som lämnar in anbud i ett offentligt, elektroniskt upphandlingssystem (e-upphandling) (procent); 2013; Sverige: 18.79; EU-gen.: Sverige ligger i linje med EU-genomsnittet på detta SBA-område. Landet har särskilt bra resultat i fråga om den tid det tar att ta emot betalningar från offentliga myndigheter (6 dagar i Sverige mot 28 dagar i EU i genomsnitt). Sverige har en något högre andel företag som deltar i offentliga upphandlingsförfaranden (38 %) än EUgenomsnittet, men ligger under genomsnittet när man ser till små och medelstora företags andel av värdet av offentliga upphandlingsavtal. Detta tyder på att mindre företag inte är så framgångsrika vad gäller att erhålla offentliga kontrakt, trots att många av dem deltar i upphandlingsförfaranden. Men samtidigt är mängden offentliga tjänster och arbeten som små och medelstora företag levererar antagligen många fler än vad dessa siffror antyder eftersom små och medelstora företag ofta verkar som underleverantörer till större företag som erhåller de offentliga kontrakten. Svenska SMF är väldigt framgångsrika i fråga om att vinna offentliga upphandlingar på EU-nivå. E- upphandling är också relativt välutvecklat. På det politiska området lämnade regeringen våren 2014 en proposition om nya, högre nationella tröskelvärden för att förenkla reglerna och göra dem effektivare (som riksdagen godkände i maj). Regeringen har tillsatt en utredning för att se över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen i syfte att öka effektiviteten i upphandlingar i samband med överprövningar Svenska SMF borde gynnas av en ny åtgärd som är inriktad på att samla stödet till offentlig upphandling till ett enda organ Konkurrensverket. Dessutom har regeringen avsatt ökade resurser till att utveckla stödet till offentlig upphandling. SBA Faktablad 2014 Sverige 9

10 Tillgång till finansiering Avslagna låneansökningar och oacceptabla låneerbjudanden (procentandel av låneansökningarna från SMF); 2013; Sverige: 12; EU-gen.: 14.4 Tillgång till offentligt finansieringsstöd inklusive garantier (procentandel av de svarande som uppger en försämring); 2013; Sverige: 4.8; EU-gen.: 17.3 Bankers utlåningsvilja (procentandel av de svarande som uppger en försämring); 2013; Sverige: 10.2; EU-gen.: 24.6 Lånekostnad för små lån jämfört med stora lån (procent); 2013; Sverige: 19.88; EUgen.: Den sammanlagda tid det tar att få betalt (antal dagar); 2013; Sverige: 31.67; EUgen.: Förlust avseende osäkra fordringar (procentandel av total omsättning); 2013; Sverige: 2; EU-gen.: 3.83 Riskkapitalinvesteringar (procentandel av BNP); 2012; Sverige: 0.053; EU-gen.: 0.04 Index för juridiska rättigheters styrka (0 10); 2014; Sverige: 8; EU-gen.: 6.82 Sverige har helt klart presterat bättre än EUgenomsnittet vad gäller Tillgång till finansiering två år i rad. Generellt har Sverige stärkt sin ställning beträffande de flesta indikatorer och förbättrat de områden där man tidigare låg efter. Samtidigt som vissa länder fortsätter att brottas med kreditrestriktioner är avslagen av låneansökningar i Sverige lägre än genomsnittet (12 % av ansökningarna från små och medelstora företag jämfört med EU-genomsnittet på 14,5 %), den relativa skillnaden i räntesatser för små lån i jämförelse med stora lån är lägre och banker är mer villiga att ge lån (bara 10 % av svarandena uppgav en försämring medan EU-genomsnittet ligger på ungefär 25 %). Detta återspeglar det positiva ekonomiska klimatet i Sverige och de möjligheter som små och medelstora företag har till att utveckla sina verksamheter. Sverige ligger också över EU-genomsnittet på andra finansiella områden, som t.ex. tillgång till offentligt finansiellt stöd inklusive garantier, total tid för att få betalt, förluster avseende osäkra fodringar (bara 2 % av total omsättning medan EU-genomsnittet är ungefär det dubbla) och förstärkning av det övergripande regelverket, inklusive lagstadgade rättigheter. I detta sammanhang är det viktigt att hålla fokus på att utveckla tillväxtmöjligheterna under kommande månader. På det politiska området har det gjorts viktiga framsteg avseende denna princip. Det har tagits en rad initiativ för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering och för att utveckla affärsklimatet. För det första har det införts ett investeraravdrag som ger skattelättnader för personer som investerar i små och medelstora företag med kontantbetalning på upp till SEK. För det andra har etablering av en ny riskkapitalfond aviserats i budgetpropositionen för Det handlar om en s.k. fond-i-fond där investeringarna kanaliseras via befintliga privata managementteam. Fonden medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Syftet är att stärka utbudet av finansiering till innovativa små bolag i tidiga utvecklingsskeden. Slutligen har två offentliga företag, Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB, slagits ihop för att utvidga tillhandahållandet av tjänster till små och medelstora företag och för att tillhandahålla ny finansiering till lån och investeringar i tidiga utvecklingsskeden. De vidtagna åtgärderna bör göra riskkapital och investeringskapital mer lättillgängligt. SBA Faktablad 2014 Sverige 10

11 Detta skulle göra det möjligt för företag att få tillgång till ytterligare lån och investeringskapital och kan även öka företagens tillväxt och konkurrenskraft. Inre marknaden SMF som exporterar varor inom EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Sverige: 14.67; EU-gen.: SMF som importerar varor inom EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Sverige: 19.94; EU-gen.: Offentliga kontrakt som SMF skaffat utomlands (procentandel av det totala värdet på offentliga kontrakt); 2013; Sverige: 2.6; EU-gen.: 2.6 Antal inremarknadsdirektiv som ännu inte införlivats; 2013; Sverige: 1; EU-gen.: 8.69 Genomsnittlig försening avseende införlivandet av direktiv (i månader); 2013; Sverige: 14.5; EU-gen.: 8 Antal väntande överträdelsehandlingar; 2013; Sverige: 28; EU-gen.: 30 Sverige ligger något under EU-genomsnittet på SBAområdet Inre marknaden. Liksom vad gäller de tidigare principerna finns skillnader mellan enskilda indikatorer. Sverige ligger lite bättre till än genomsnittet i fråga om andelen små och medelstora företag inom tillverkningssektorn som ägnar sig åt export och import av varor inom EU. Sverige uppvisar goda resultat vad gäller att införliva direktiv om den inre marknaden i nationell lagstiftning med mycket färre utestående direktiv och färre överträdelseförfaranden, men den genomsnittliga fördröjningen för införlivande av försenade direktiv är ganska lång. Sverige låg efter med att införliva ett försenat direktiv (direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid). På det politiska området kartlades inga nya initiativ under referensperioden. SBA Faktablad 2014 Sverige 11

12 Kompetens och innovation Procentandel av SMF som lanserar produkt- eller processinnovationer; 2010; Sverige: 47.38; EU-gen.: Procentandel av SMF som lanserar innovationer inom marknadsföring eller organisation; 2010; Sverige: 42.15; EU-gen.: 40.3 Procentandel av SMF som har intern innovation; 2010; Sverige: 37.68; EU-gen.: Procentandel av innovativa SMF som samarbetar med andra; 2010; Sverige: 17.47; EU-gen.: Försäljning av innovationer som är nya på marknaden och för företaget (procentandel av omsättningen); 2010; Sverige: 8.37; EU-gen.: Procentandel av SMF som säljer online; 2013; Sverige: 23.42; EU-gen.: Procentandel av SMF som handlar online; 2011; Sverige: 37.85; EU-gen.: Omsättning från e-handel; 2013; Sverige: 13.56; EU-gen.: Procentandel av alla företag som erbjuder sina anställda utbildning; 2010; Sverige: 87; EU-gen.: 66 Sveriges resultat på området Kompetens och innovation ligger fortsatt kvar en bra bit över EUgenomsnittet. Under de senaste två åren har Sveriges totala resultat överträffat EU-genomsnittet med råge, och alla indikatorer utom två är positiva. Å ena sidan har svenska små och medelstora företag varit väldigt duktiga på att introducera produkt- eller processinnovationer (47 % av små och medelstora företag jämfört med EU-genomsnittet på 38 %), intern innovation (ungefär 38 % av svenska små och medelstora företag) och på att använda e-handel (försäljning och inköp på nätet). Fortbildningsmöjligheterna för arbetstagare är mycket goda (87 % av alla företag medan EU-genomsnittet bara uppgår till 66 %). Å andra sidan tycks Sverige ligga efter i fråga om att omvandla innovationer till ett konstant inkomstflöde: försäljning av innovationer som är nya på marknaden eller för företaget uppgår bara hälften av EUgenomsnittet (8 % jämfört med 14 %). Vad gäller politiska åtgärder har Sverige infört en ny, relativt viktig åtgärd som främjar innovation och utveckling av kompetens hos små och medelstora företag. Åtgärden innebär en skattelättnad med 10 procentenheter för FoU-anställda, inklusive anställda hos små och medelstora företag, upp till SEK per månad och koncern. Avdraget är en viktig åtgärd för att öka sysselsättningen inom FoU-sektorn och stärka företags konkurrenskraft i allmänhet. Företagen uppskattar att åtgärden sker automatiskt och den kan få en väsentlig inverkan på att påskynda tillväxten och sysselsättningen inom FoU-sektorn, även för små företag. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska se över skattereglerna för incitamentsprogram såsom personaloptioner, för att underlätta för företag att attrahera och behålla nyckelpersonal i ett tidigt skede när intäkterna (och lönerna) är låga. SBA Faktablad 2014 Sverige 12

13 Miljö Procent av SMF som vidtagit resurseffektiviseringsåtgärder; 2013; Sverige: 94; EUgen.: 95 Procentandel av SMF som åtnjutit statligt stöd för resurseffektiviseringsåtgärder; 2013; Sverige: 35; EU-gen.: 35 Procentandel av SMF som erbjuder gröna produkter eller tjänster; 2013; Sverige: 37; EU-gen.: 26 Procentandel av SMF vilkas omsättning till mer än 50 % kommer från gröna produkter eller tjänster; 2013; Sverige: 22; EU-gen.: 22 Procentandel av SMF som åtnjutit statligt stöd för sin produktion av gröna produkter; 2013; Sverige: 15; EU-gen.: 26 Sveriges resultat överträffar EU-genomsnittet, men det finns skillnader mellan olika indikatorer. Å ena sidan ligger Sverige väldigt bra till om man ser till andelen små och medelstora företag som erbjuder gröna produkter eller tjänster, en god återspegling av den miljövänliga karaktären hos Sveriges ekonomi. Sveriges resultat är i linje med EU-genomsnittet vad gäller andelen små och medelstora företag som åtnjuter offentligt stöd för sina resurseffektiviseringsåtgärder (35 % av små och medelstora företag) och som har en omsättning på mer än 50 % från gröna produkter eller tjänster (35 % av små och medelstora företag). Å andra sidan ligger Sverige under genomsnittet vad gäller andelen små och medelstora företag som vidtagit resurseffektiviseringsåtgärder och som åtnjutit offentligt stöd för sin produktion av gröna produkter, vilket lämnar utrymme för förbättring. Enligt regeringens strategi för utveckling och export av miljöteknik har omkring 20 statligt finansierade uppdrag tilldelats tio organ under , med fokus på innovationsupphandling och användning av avancerade tekniker för att skynda på arbetet med att uppfylla Sveriges miljömål. Inom ramen för innovationsstrategin har tematiska innovationsdialoger ägt rum både på nationell och på regional nivå, närmare bestämt med SMHI om klimatanpassning. En tioårig ram avseende program för hållbara konsumtions- och produktionsmönster har lanserats nationellt och ett antal regeringsdialoger har anordnats med företagssektorn för att stärka arbetet avseende ökad resurseffektivitet, samtidigt som nya dialoger planeras. Den svenska regeringen lanserade en nationell miljöteknikstrategi i september Den syftar till att främja utvecklingen av nya, hållbara svenska lösningar för att möta de utmaningar som klimatförändring och miljöförstöring innebär, samtidigt som nyföretagande och sysselsättning främjas. Kortoch långsiktiga initiativ med inriktning på allt från forskning och innovation till export ska göra Sverige till en ledare inom grön teknik. Regeringen har beslutat att investera 400 miljoner SEK i miljöteknik under perioden Ett annat förslag utgörs av en grön fond som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden med nationell samfinansiering för att möjliggöra för ägare av statskontrollerade projekt att investera direkt i företag med affärsidéer som drar fördel av en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. SBA Faktablad 2014 Sverige 13

14 Internationalisering SMF som exporterar varor till länder utanför EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Sverige: 13.66; EU-gen.: 9.68 SMF som importerar varor från länder utanför EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Sverige: 13.55; EU-gen.: 8.18 Kostnad för att importera (i USD); 2014; Sverige: 735; EU-gen.: Tidsåtgång för att importera (i dagar); 2014; Sverige: 6; EU-gen.: Antal dokument som krävs vid import; 2014; Sverige: 3; EU-gen.: 4.68 Kostnad för att exportera (i USD); 2014; Sverige: 725; EU-gen.: Tidsåtgång för att exportera (i dagar); 2014; Sverige: 9; EU-gen.: Antal dokument som krävs vid export; 2014; Sverige: 3; EU-gen.: 4.25 Sverige ligger högst avseende denna SBA-princip, med ett gott företagsklimat för både exportörer och importörer, en egenskap som är gemensam för de nordiska länderna. Svenska små och medelstora företags export- och importresultat i förhållande till marknaden utanför EU är väldigt positiva, då omkring 14 % av dem ägnar sig åt export och/eller import. Detta underlättas av det faktum att tullförfarandet i Sverige är mindre byråkratiskt, långdraget och kostsamt än i andra EU-länder. På det politiska området infördes under 2013 en ny åtgärd för att uppmuntra och stödja små och medelstora företag, i form av ett stöd för utveckling av produkter och tjänster för internationella marknader. Små och medelstora företag kan ansöka om SEK för att utveckla produkter eller tjänster och om SEK för internationalisering. Det krävs samfinansiering av samma belopp. Generellt sett utgör åtgärden ett incitament för internationaliseringsverksamhet och eftersom det är ett samfinansierat system uppmuntras företag att ansöka om den när de utarbetat tydliga investeringsplaner och fördelarna värderats i förväg. Detta initiativ kan utgöra ännu ett steg för att stärka företagens vilja att exportera och växa på marknaden. SBA Faktablad 2014 Sverige 14

15 3. God praxis Nedan följer ett exempel på god praxis från Sverige som visar vad regeringar kan göra för att stödja små och medelstora företag: Projektmedel för rådgivning till företag med finansiella svårigheter. Denna nya åtgärd som genomfördes 2013 adresserar de finansiella problem som små och medelstora företag ofta står inför och som kan leda till konkurs trots en bra affärsplan. Åtgärden kan enkelt överföras till andra länder. Målet är att små och medelstora företag med tillfälliga finansiella problem ska klara av att undvika konkurs. I praktiken uppnås detta genom att man upprättar en regional, långsiktig rådgivningsresurs som finansieras av Tillväxtverket. I de fall då konkurs är oundvikligt kan entreprenörer få rådgivning om hur de kan undvika onödiga personliga åtaganden och skador för företaget. Små och medelstora företag med finansiella problem erbjuds kostnadsfri rådgivning och kommunikationsoch metodstöd från konsulter/aktörer med väldokumenterad erfarenhet inom förvaltning av affärsutvecklingsprojekt. Målgruppen kan även inkludera intressenter med anknytning till berörda små och medelstora företag. Vanligtvis begränsas den rådgivning som finansieras av systemet till två arbetsdagar. Rådgivningen omfattar huvudsakligen förvaltnings- och marknadsföringsfrågor. Projektet kommer att pågå i minst tre år. Man räknar med en total budget på 3 miljoner SEK för det första året, År 2014 ökar budgeten till 5 miljoner SEK. Rådgivningen kommer att ges av konsulter som ansöker om ett bidrag från Tillväxtverket. Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) framställs av GD Näringsliv inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag. I faktabladen sammanställs de senaste tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i EU:s 28 medlemsstater och ytterligare nio länder som också bidrar till EU:s Ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP). Faktabladen framställs varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i små och medelstora företag-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla som syftar till att underlätta det evidensbaserade beslutsfattandet. Faktabladen tar till exempel bara upp de politiska åtgärder som de lokala experterna på små och medelstora företag-frågor ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som, en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som är tillgänglig via SPR:s webbplats. Se även slutnoterna på nästa sida. Läs mer SME Performance Review: Small Business Act: Europeisk webbplats för små och medelstora företag: Entr-SPR@ec.europa.eu SBA Faktablad 2014 Sverige 15

16 1 Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datasetet och den visuella presentationen av uppgifterna. 2 Beräkning baserad på real-bnp-uppgifter från AMECO. besökt: Konjunkturinstitutet (2013): The Swedish Economy December besökt: Småföretagarbarometern, hösten 2013, %b6sten% pdf; besökt: Anmärkning från landsexpert baserat på Småföretagarbarometern, hösten 2013, %b6sten% pdf; besökt: Anmärkning från landsexpert. 7 Nyföretagandet i Sverige 2012, , besökt: besökt: Se även Skatter i Sverige Skattestatistik Årsbok 2013, %85rsboken +inl_2013_web.pdf, s ; besökt: besökt: Konjunkturbarometern juni 2014; besökt: Småföretagarbarometern, hösten 2013, %b6sten% pdf.; besökt: De tre diagrammen nedan beskriver tendensen över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för 2008 till 2014, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2012 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, producerade av DIW Econ och baserade på siffrorna från från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom den finansiella sektorn, jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på: 14 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2013 och det första kvartalet Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (GD Näringslivs huvudsakliga uppdragstagare för faktabladen 2014). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt SBA Faktablad 2014 Sverige 16

17 under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på GD Näringslivs webbplats. 15 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-27. För det andra visas framstegen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden Tillväxttakten avser de enskilda indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med resten av EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden Förbättringar har gjorts sedan dess så att i mars 2014 var motsvarande antal dagar för att starta ett företag 15 och i juni 2014 var det 9 dagar. SBA Faktablad 2014 Sverige 17