SBA Faktablad Finland. Viktiga punkter. Om SBA Faktablad. Ref. Ares(2016) /04/2016
|
|
- Inga Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ref. Ares(2016) /04/2016 SBA Faktablad 2015 Finland Viktiga punkter Uppnådda och framtida resultat för små och medelstora företag 1 : Finlands små och medelstora företag har återhämtat sig mycket långsamt efter finanskrisen 2008, och än så länge bara till viss del. Trots att det uppskattade förädlingsvärdet för Finlands små och medelstora företag var större 2014 än 2008, var antalet företag och anställda lägre än före krisen. De små och medelstora företagen inom tillverkningssektorn har drabbats särskilt hårt. Denna återhämtning utan jobbskapande förväntas fortsätta under 2015 och Förädlingsvärdet och antalet företag beräknas stiga med 4 % respektive 2 %, men sysselsättningen förväntas trots detta att ligga kvar på samma nivå. Genomförande av Small Business Act for Europe (SBA): Finland har fortfarande en av de starkaste SBA-profilerna. Landets resultat är bättre än EU-genomsnittet på sex SBA-områden. De allra bästa resultaten återfinns på områdena En andra chans och Lyhörda förvaltningar. Det sistnämnda området är också det där den största förbättringen skett sedan På de flesta SBA-områden har Finlands resultat emellertid stagnerat eller försämrats jämfört med tidigare år. Försämringen var störst på området Tillgång till finansiering. Regeringen har försökt motverka den negativa trenden med politiska åtgärder på berörda områden. Andra prioriterade områden under 2014 och tidigare år var Entreprenörskap och Internationalisering. Politiska prioriteringar till fördel för små och medelstora företag: Tonvikt bör läggas vid att förbättra befintliga åtgärder i stället för att införa nya. En särskild strategi för små och medelstora företag grundad på SBA skulle kunna fungera som en ram för åtgärderna. Man bör inrikta sig på att öka tillgången till finansiering, minska den administrativa bördan och utforma regler för offentlig upphandling som är bättre anpassade till små och medelstora företag. Om det övergripande politiska målet om tillväxt genom internationalisering ska ge större effekt måste de olika initiativen på områdena Entreprenörskap, Tillgång till finansiering, Innovation och Internationalisering samordnas bättre. Om SBA Faktablad Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag. Akten består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. I samband med 2011 års granskning av akten efterlystes en bättre uppföljning för att förbättra förvaltningen av SBA. SBA Faktabladen offentliggörs årligen och ska förbättra förståelsen av aktuella tendenser och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. Sedan 2011 utser varje EU-land en högt uppsatt person inom statsförvaltningen till nationell företrädare för små och medelstora företag. Företrädarna går i täten för genomförandet av SBA-agendan i sitt land. Internal market, industry, entrepreneurship and SMEs
2 Innehåll 1. Små och medelstora företag allmänna siffror SBA-profil SBA-principer "Tänk småskaligt först" Entreprenörskap "En andra chans" "Lyhörda förvaltningar" Statligt stöd och offentlig upphandling Tillgång till finansiering Inre marknaden Kompetens och innovation Miljö Internationalisering Ett intressant nytt initiativ Små och medelstora företag allmänna siffror Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Finland EU28 Finland EU28 Finland EU28 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljard Andel Andel Mikro % 92.7 % % 29.2 % % 21.1 % Små % 6.1 % % 20.4 % % 18.2 % Medelstora % 1.0 % % 17.3 % % 18.5 % SMF % 99.8 % % 66.9 % % 57.8 % Stora % 0.2 % % 33.1 % % 42.2 % Totalt % % % % % % Detta är uppskattningar för 2014 som gjorts av DIW Econ på grundval av siffrorna från från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Uppgifterna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggverksamhet, handel och tjänster (NACE rev. 2 avdelning B-J, L, M samt N), men inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske och tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda uppgifter från Eurostat är att statistiken är harmoniserad och jämförbar mellan länder. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Antalet små och medelstora företag inom den icke-finansiella företagssektorn ligger nära EU-genomsnittet. De allra flesta företag är små eller medelstora. Två tredjedelar av alla jobb finns inom dessa företag, och de står för 60 % av förädlingsvärdet. De små och medelstora företagens produktivitet, beräknad som förädlingsvärde per capita, är betydligt högre än EU-genomsnittet. Sektorerna för tillverkningsindustrier och för gross- och detaljhandel bidrar mest till de små och medelstora företagens förädlingsvärde, med en andel på 20 respektive 19 %. Dessa två sektorer står också för 40 % av sysselsättningen inom små och medelstora företag. Finlands ekonomi har befunnit sig i en svacka den senaste tiden. De små och medelstora företagens resultat har emellertid stärkts på nytt. Sedan krisen 2008 har dessa företags förädlingsvärde ökat med 5 %, och sysselsättningen inom dem har nästan nått upp till nivån före krisen. Företag med anställda har påverkats mest. Där sjönk sysselsättningen med omkring 2 % och antalet företag med 2 %. Finlands små och medelstora företag har än så länge bara överstigit nivån före krisen när det gäller förädlingsvärdet. Det uppskattade antalet små och medelstora företag och anställda inom dessa ligger fortfarande 1 % under 2008 års nivå. Sektorerna för tillverkningsindustrier och för gross- och detaljhandel är förvisso de som bidrar mest till förädlingsvärdet, men det är även de som har påverkats mest av lågkonjunkturen. Mellan 2008 och 2014 minskade sysselsättningen i små och medelstora företag inom tillverkningssektorn med 14 %. Förädlingsvärdet för små och medelstora företag har ännu inte återhämtat sig efter krisen, och är fortfarande 11 % lägre än Antalet små och medelstora företag sjönk också med omkring 11 %. Nokias nedskärningar 2014 har fortfarande negativ inverkan på de små och medelstora företagen, men
3 andra undersektorer har också bidragit till nedgången, särskilt pappersbranschen. 2 Huvudorsaken till den minskade konkurrenskraften är att lönerna har ökat i snabbare takt än produktiviteten. 3,4,5 Kostnadsnivåerna är högre än hos Finlands största handelspartner, Tyskland och Sverige, och lönsamheten är låg. 6 Det ser däremot ljusare ut för sektorn för grosshandel och detaljhandel hade sysselsättningen inom små och medelstora företag sjunkit med omkring 4 % och antalet företag hade minskat med mindre än en femtedel. Det förädlingsvärde som genererades av små och medelstora företag sjönk med så lite som 1 %. Denna utveckling orsakades av minskad efterfrågan, strukturella förändringar och ökad internationell konkurrens. 7 Efterfrågan minskade eftersom konsumenternas köpkraft blev mindre. 8 En annan bidragande faktor till de små och medelstora företagens svaga resultat är den digitala revolutionen, som inte bara omfattar e-handel utan även digitalisering. 9 Sektorn för gross- och detaljhandel har varit särskilt långsam när det gäller att kombinera försäljning online med traditionella fysiska butiker. Som ett resultat av detta har konkurrensen från internationella aktörer ökat inom undersektorer såsom konsumentelektronik var situationen särskilt allvarlig. Under de tre första kvartalen detta år sjönk antalet nya företag med 9 % jämfört med samma period Totalt nya företag registrerades under de tre första kvartalen 2014, jämfört med under samma period Ökningen i antalet nedlagda företag är ännu mer oroande företag lades ned under andra kvartalet 2014, vilket är en ökning med 28,5 % jämfört med samma period Finland har emellertid en nettoökning av företag, eftersom antalet nystartade företag är större än antalet nedläggningar. Ännu en ljusglimt är det minskade antalet konkurser. Under 2014 gick företag i konkurs omkring 6 % färre än det föregående året och sedan 2008 har företagsomsättningen, dvs. nyregistreringen och nedläggningen av företag, räknat som en andel av alla företag, också minskat. 12 Prognosen när det gäller små och medelstora företag är också positiv. Från 2014 till 2016 beräknas antalet små och medelstora företag öka med 2 %. Sysselsättningen inom dessa företag antas emellertid stagnera. Prognosen för förädlingsvärdet är något mer optimistisk. Under de kommande två åren beräknas de små och medelstora företagens förädlingsvärde stiga med 4 %. De små och medelstora företagen har så sakteliga börjat återhämta sig, men detta återspeglas ännu inte i antalet nystartade företag, som sjönk stadigt mellan 2010 och SBA-profil 13 Finland har fortfarande en av de bästa SBA-profilerna i EU. På sex av de insatsområden som omfattas av SBA ligger Finland över EU-genomsnittet. Antalet områden där landets resultat är desamma som resten av EU har emellertid ökat sedan förra året. Förutom att, som tidigare, gälla Statligt stöd och offentlig upphandling och Miljö räknas nu även området Inre marknaden in i denna grupp. En andra chans är det område där Finlands resultat ligger högst över EU-genomsnittet. På ett flertal andra SBA-områden är Finland bland de fem EU-länderna med bäst resultat. Finland har emellertid försämrat sin konkurrensfördel på de flesta områden sedan Förbättringen av resultat var bara större än EU-genomsnittet på tre områden: Lyhörda förvaltningar, Kompetens och innovation och Internationalisering. På övriga områden har EU allmänt sett nått ikapp Finland. Finlands SBA-resultat har, även om de fortfarande är goda, stagnerat sedan Avsaknaden av politiska åtgärder sedan 2008 är inte nödvändigtvis orsaken till Finlands bristande dynamik. I själva verket har de små och medelstora företagens roll som en motor för ekonomisk utveckling uppmärksammats på senare år, och detta återspeglas också i de politiska prioriteringarna. Finland hade redan skapat mycket konkurrenskraftiga villkor för små och medelstora företag på flera områden, i vissa fall även före lanseringen av SBA, och därför är det svårare för landet att förbättra sin redan höga nivå än det är för andra EU-länder att hinna ikapp. Trots detta bör det noteras att genomförandet av SBA-rekommendationer har förbättrats på flera områden sedan Detta har ofta gjorts genom allmänna ekonomiska reformer, snarare än genom särskilda SBA-stödprogram. För att stödja entreprenörskap har nya konsult- och utbildningstjänster SBA Faktablad 2015 Finland 3
4 för nystartade företag utvecklats. Man har också ändrat socialförsäkringsreglerna för entreprenörer. Finland har dessutom påbörjat reformer av lagstiftningen för offentlig upphandling. När det gäller SBA-området Kompetens och innovation har ytterligare åtgärder för att förbättra kompetensen i små och medelstora företag påbörjats. Innovationsfinansieringsverket Tekes finansieringsinstrument är nu mer inriktade på små och medelstora företag: flera småskaliga kampanjer har genomförts, och ett nytt innovationsfinansieringsverktyg för små och medelstora företag har införts. Små och medelstora företag har nu i allmänhet bättre tillgång till finansiering. Statliga finansieringsorganisationer såsom Finlands Industriinvestering Ab och Finnvera har fått ytterligare medel för att stödja små och medelstora företag. Nya flaggskeppsinitiativ har också lanserats på andra områden, t.ex. Cleantech på miljöområdet och Team Finland inom internationalisering. Mot denna bakgrund kan det sägas att det har gjorts politiska framsteg under referensperioden för 2015 års faktablad, dvs och första kvartalet 2015, på vissa områden, men inte på alla. Finland lanserade och genomförde totalt sju politiska åtgärder som berörde fem av de tio områden som omfattas av Small Business Act. Störst framsteg under 2014 gjordes på områdena Tillgång till finansiering och Internationalisering. Inom Kompetens och innovation gjordes också vissa framsteg, eftersom ytterligare finansiering blev tillgänglig för små och medelstora företag. När det gäller finansiering har lån och riskfinansieringsinstrument riktade till små och medelstora företag stärks: Ett nytt investeringsprogram för dessa företag har skapats, och finansieringsorganisationen Finnvera har getts möjlighet att handla med obligationer från dessa företag. Det första viktiga instrumentet inom det nya konceptet Team Finland är åtgärden LetsGrow, som kombinerar finansiering med hjälp till internationalisering. Tekes har fortgående sett över sina instrument, och de flesta är inriktade på små och medelstora företag. Utöver långsiktiga program och finansiering till små och medelstora företag, har Tekes diversifierat sina instrument och samlat dem inom ramen för kampanjer en serie kortsiktigare verktyg och aktiviteter. Den huvudsakliga tonvikten läggs vid finansieringsinstrument och stöd till internationalisering. De områden där det skett minst under referensperioden är Tänk småskaligt först, Lyhörda förvaltningar, Inre marknaden och Miljö. Finlands resultat när det gäller genomförande av politiken var fortsatt goda under referensperioden. Alla större åtgärder som det flaggades för 2013 har lanserats. Överlag har Finlands politik för små och medelstora företag emellertid handlat om stegvis genomförda förändringar. Ett antal mindre lagstiftningsändringar har gjorts, och stödinstrument har finjusterats. Finlands politik för små och medelstora företag är inte formellt kopplad till SBA, dvs. det finns ingen nationell SBAlag, till skillnad från i andra EU-länder. Många insatser för små och medelstora företag görs i stället inom ramen för mer allmänna ekonomiska åtgärder. SBA används snarare som en referens, för att kontrollera att de olika åtgärderna har genomförts, än som en vägledning för utformning av politiken. Den finska regeringen har inte antagit en specifik strategi för genomförande av SBA. Det finns emellertid ett flertal andra planer och program som är särskilt inriktade på små och medelstora företag. Ett av målen med det statliga programmet (2011) är att stödja entreprenörskap, även om tonvikten inte läggs vid just små och medelstora företag. Entreprenörskap och små och medelstora företag omnämns också i Arbets- och näringsministeriets nya riktlinjer om framtidens tillväxtmöjligheter. Avsaknaden av en särskild SBA-strategi kan i framtiden tänkas bli en utmaning för politiken för små och medelstora företag. Alltför många av de ekonomiska åtgärderna saknar fortfarande särskilda insatser för små och medelstora företag. Den senaste tiden har det gjorts vissa ansträngningar för att lösa detta problem, men uppdelningen av aktiviteter för små och medelstora företag på olika nationella åtgärder som genomförs dels av nationella myndigheter, dels av regionala myndigheter är fortfarande ett hinder för en effektivare politik. Efter valet i april 2015 bildades en ny regering. Denna har ännu inte presenterat några konkreta åtgärder för små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 4
5 Finlands SBA-resultat: nuvarande situation och utveckling mellan 2008 och SBA Faktablad 2015 Finland 5
6 3. SBA-principer "Tänk småskaligt först" Principen Tänk småskaligt först är tänkt att fungera som en vägledande princip för all politik och lagstiftning. Enligt denna ska beslutsfattare ta hänsyn till små och medelstora företags intressen i ett tidigt skede av den politiska processen. Principen handlar också om att ny lagstiftning, administrativa bestämmelser och förfaranden ska vara lättförståeliga och enkla att tillämpa. Framstegen på detta område har varit relativt blygsamma under referensperioden. Den mest anmärkningsvärda åtgärden var Miljöministeriets lansering av ett förslag till förenkling av förfarandet för miljölicensiering i februari Trots att de flesta stora SBA-åtgärder redan har sjösatts behövs i vissa fall en del förbättringar. Intressenter på området små och medelstora företag rådfrågas i och för sig vid utformningen av lagstiftning, men generellt sett lyfts principen Tänk småskaligt först inte fram i Finland. Trots att små och medelstora företagtestet och konsekvensanalyser av inverkan på företagens konkurrenskraft är en integrerad del av systemet genomförs konsekvensanalyser generellt sett mer sällan än i andra länder. Arbets- och näringsministeriet offentliggör utlåtanden om ny lagstiftnings effekter på företagens konkurrenskraft. Konsekvensanalyserna är emellertid ofta ytliga och genomförs utan tillräckligt breda samråd. På senare tid har det ibland förekommit att ny lagstiftning införts utan en tillräcklig förhandsanalys, vilket har fått allvarliga konsekvenser för små och medelstora företag och deras konkurrenskraft. Ett exempel är regeringens beslut 2013 om att representationsutgifter inte längre skulle vara avdragsgilla. Det fick en så negativ inverkan på tjänstesektorn att beslutet upphävdes Ett annat, nyare exempel där principen har tillämpats väl är översynen av bokföringslagen, där tillämpningen av principen ledde till mindre byråkratiska förfaranden för små och medelstora företag. Till följd av dessa blandade resultat uppmanade riksdagen 2014 regeringen att inrätta ett oberoende rådgivande organ för att utvärdera konsekvensanalysernas kvalitet. SBArekommendationer som man ännu inte tagit itu med är bland annat fastställande av gemensamma första tillämpningsdatum och systematiska kontroller av den befintliga lagstiftningens ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis kan det sägas att principen Tänk småskaligt först är införlivad i lagstiftningsförfarandena, men inte på ett systematiskt sätt. Det har förts en intensiv offentlig debatt om behovet av bättre lagstiftning, och aktörer inom näringslivet har framfört sådana krav. SBA Faktablad 2015 Finland 6
7 3.1 Entreprenörskap Finland är bättre än EU-genomsnittet på detta område. De positiva resultaten är ett tecken på landets företagsvänliga klimat. Finland har de bästa resultaten för de indikatorer som visar hur fördelaktiga villkoren är för entreprenörskap. Framgångsrika entreprenörer får ett bättre och bredare stöd i Finland än i något annat EU-land. Finland ligger också betydligt över EU-genomsnittet när det gäller mediabevakningen av entreprenörskap och vikten av skolutbildning för utveckling av entreprenörsandan. Denna positiva miljö förefaller öka affärsmöjligheterna, eftersom Finland också har en ovanligt stor andel entreprenörer vars affärsidéer grundats på identifierad marknadspotential. Det hårdnande ekonomiska klimatet har emellertid minskat entreprenörverksamheten. Indikatorerna för detta, t.ex. företagsägande, visar att Finlands resultat är måttliga. Trots att förändringen jämfört med förra året är liten, har Finlands resultat i själva verket försämrats stadigt sedan Entreprenörverksamheten har saktat ned sedan början av krisen, och regelverket har stagnerat, eller till och med försämrats. De negativa resultaten beror inte på bristande politiskt stöd. Djupgående reformer har genomförts sedan 2008, och Finland har tillämpat de viktigaste SBA-rekommendationerna på detta område. Bland dessa kan nämnas den s.k. startpengen, som beviljas entreprenörer så att de ska få en liten men säker inkomstkälla under sitt företags första 18 månader. FöretagsFinland, som samlar många olika tjänster riktade till nystartade företag, har fortgående utvecklats och förbättrats. Arbets- och näringsministeriet upprättade också APAKEprogrammet, för att hjälpa nystartade företag samt små och medelstora företag att förbättra sin näringslivskompetens. Under referensperioden gjordes gradvisa förändringar av dessa åtgärder och tonvikten lades vid befintliga instrument. T.ex. gjordes en översyn av onlineverktygen för grundläggande information under Den nya webbarbetsplatsen Mitt FöretagsFinland och informationswebbplatsen yrityssuomi.fi har uppdaterats och försetts med flera nya verktyg. Tillsammans erbjuder dessa uppdaterade e-tjänster en stor mängd information och stöd. SBA Faktablad 2015 Finland 7
8 3.2 "En andra chans" SBA-området En andra chans handlar om att snabbt ge ärliga entreprenörer som har gått i konkurs en andra chans. Finland har ett av de bästa resultaten i EU när det gäller detta. Förfarandet för att klara upp insolvens innan en entreprenör har rätt att starta ett nytt företag är ett av EU:s snabbaste och minst kostsamma. Attityden i samhället är också positiv till omstart. Den andel av befolkningen som avhåller sig från att bilda företag på grund av rädsla för konkurs är lägre än i övriga EU, och det allmänna stödet för att ge entreprenörer en andra chans är lika stort som i resten av EU. Inga nämnvärda förändringar har observerats sedan förra året, eller under hela perioden sedan Det enda undantaget är en märkbar ökning i rädslan för konkurs, som har sitt ursprung i krisen: här ser vi en ökning från 23 % i början av krisen till 37 % Med tanke på att det grundläggande regelverket (t.ex. för konkursförfaranden) upprättades innan SBA antogs, verkar den allmänna åsikten vara att det inte finns något större behov av politiska reformer på detta område. Framstegen har varit måttliga under referensperioden. Sedan början av 2015 kan till och med skuldsatta egenföretagare beviljas skuldsanering enligt samma bestämmelser som gäller för privata hushåll. Genom denna reform får entreprenörer, särskilt mikroföretag, hjälp att hantera sina skulder vid en konkurs, vilket också underlättar en omstart. Trots dessa blygsamma framsteg kvarstår en del SBA-rekommendationer som Finland ännu inte har tagit itu med. Exempelvis tar det fortfarande över tre år att klara upp en konkurs. Det har inte heller genomförts några landsomfattande medvetandehöjande kampanjer för att minska affärspartners, bankers och allmänhetens diskriminering av andra chansenentreprenörer. Trots att klimatet i Finland är mer fördelaktigt än någon annanstans i EU behövs sådana åtgärder även här. SBA Faktablad 2015 Finland 8
9 3.3 "Lyhörda förvaltningar" Lyhörda förvaltningar innebär en förvaltning som är lyhörd för små och medelstora företags behov. Finlands resultat på detta område är fortsatt väldigt goda. Landet har det tredje bästa resultatet av alla EU-länder, efter Estland och Irland. Finland har även EU:s högsta nivå när det gäller nöjdhet med förvaltningens företagsvänlighet. Detta har att göra med det rekordlåga antal entreprenörer som ser snabbt föränderlig lagstiftning eller komplexa administrativa förfaranden som problem. Finlands övergång till företagsvänliga e-förvaltningstjänster har också kommit långt: för närvarande har över 97 % av Finlands små och medelstora företag något slags kontakt med myndigheterna via internet. Det är endast när det gäller licensierings- och tillståndssystemen som Finlands resultat inte är bättre än genomsnittet. Ett annat område där Finland visar starka resultat är skatteförvaltningen, bl.a. på grund av det relativt låga antalet skatteinbetalningar. När det gäller de mer specifika förvaltningsområdena är villkoren för nystartade företag det enda område där det finns stort utrymme för förbättringar. Finland uppfyller ännu inte SBAmålen om att minska starttiden till under tre dagar och kostnaden för att starta företag till under 100 euro. De flesta framsteg på detta område gjordes under de första åren med SBA, dvs Sedan dess har utvecklingen stannat av, även om den ligger på en mycket konkurrenskraftig nivå. Detta är det SBA-område där störst förbättringar har gjorts i Finland, även om resultaten är aningen sämre än i övriga EU. De politiska resultaten sedan 2008 har varit blandade. Man gjorde ansträngningar för att minska den administrativa bördan med 25 % under perioden Dessa var dock föga effektiva och, enligt en analys av Statens revisionsverk, åstadkoms inte de önskade resultaten. En del planerade åtgärder kunde inte genomföras på grund av avsaknaden av politisk majoritet. Detta gäller särskilt reformen av sociala tjänster och hälso- och sjukvård samt kommunala reformer. Man rörde sig emellertid i riktning mot en mer företagsvänlig e- förvaltning. Programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe) påbörjades 2009, för att hantera utvecklingstjänster för invånare, företag och myndigheter. Portalen FöretagsFinland har i samband med detta utökats för att omfatta alla företagstjänster och erbjuda SBA Faktablad 2015 Finland 9
10 rådgivning till små och medelstora företag i ekonomiska svårigheter. Den innehåller också information om nödvändiga tillstånd och anmälningar för olika sorters företag. Under referensperioden genomfördes inga nya åtgärder på detta område. I februari 2015 presenterade emellertid Miljöministeriet ett förslag till förenkling av förfarandet för miljölicensiering, som fortfarande är ett av de mer betungande förfarandena och kan ta ända upp till 16 månader. Bortsett från detta problem ligger Finland långt framme när det gäller att uppfylla SBAmålet om Lyhörda förvaltningar. 3.4 Statligt stöd och offentlig upphandling Finlands resultat på detta område ligger nära EU-genomsnittet. Inga större förändringar har noterats jämfört med förra året. Finlands resultat på området är skiftande. Små och medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar i stor utsträckning: vartannat sådant företag i Finland har deltagit i en offentlig upphandling. Storleken på de kontrakt som tilldelas, räknat i förädlingsvärde som kan tillskrivas små och medelstora företag, är däremot bara genomsnittlig. Långt färre små och medelstora företag i Finland deltar också i elektroniska upphandlingar än i EU i allmänhet. Detta är något överraskande med tanke på den stora användningen av e-förvaltningstjänster på andra offentliga områden, men det kan förklaras med att myndigheterna inte har skyldighet att genomföra en upphandling på elektronisk väg om värdet är lägre än euro. De offentliga myndigheterna föredrar också fortfarande att samla flera upphandlingar i en, i stället för att genomföra dem i mindre delar, eftersom detta anses effektivare. Detta går ofta hand i hand med bristande förvaltningskompetens på lokal nivå, vilket är ett tydligt problem i den finska statsförvaltningen. De politiska insatserna för att åtgärda detta har låtit vänta på sig under de senaste åren. Det har länge diskuterats hur man ska kunna förbättra offentliga upphandlingar, i syfte att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Detta framgår tydligt både på nationell nivå, där reformer av lagstiftningen för offentlig upphandling påbörjades 2013 med särskild inriktning på små och medelstora företag, och på lokal nivå, där nya verktyg för offentlig upphandling har införts för att underlätta för små och medelstora företag att delta. Reformen av offentlig upphandling är fortfarande i förberedelsefasen. Under referensperioden pågick initiativ för att ändra upphandlingssystemet, men ännu har detta inte lett till några konkreta resultat. Ändringarna görs med hänsyn till de nya EUdirektiv som har införts. Reformen av lagstiftningen om offentlig upphandling syftar bland annat till att förenkla upphandlingsåtgärderna. De nya reglerna tar större hänsyn till sociala aspekter, sysselsättning och hälsa. När det gäller statligt stöd infördes en ny lag om statliga subventioner för företagsutveckling och offentliga arbetsförmedlings- och företagstjänster i juli Lagen ska göra det offentliga stödet till små och medelstora företag effektivare. Den är mer inriktad på små och medelstora företag och ska minska den administrativa bördan i samband med statligt stöd. Rent allmänt kan det sägas att Finland har tagit itu med alla huvudsakliga SBA-rekommendationer. Vissa förbättringar behövs emellertid fortfarande, särskilt när det gäller uppdelning av upphandlingar i mindre delar och användning av offentlig upphandling som ett sätt att främja innovation. SBA Faktablad 2015 Finland 10
11 3.5 Tillgång till finansiering Finland är fortfarande bättre än EU-genomsnittet på detta område. Situationen ser emellertid lite olika ut beroende på vilket område inom finansiering det gäller. Finlands bästa resultat gäller de indikatorer som är viktiga för små och medelstora företags kassaflöde. Finska små och medelstora företag får betalt mer än dubbelt så fort av sina kunder som sina motsvarigheter på andra håll i EU. Deras genomsnittliga förluster från osäkra fordringar är mindre än hälften så stora som EU-genomsnittet. Det är också enklare att få tillgång till riskkapital, inte minst på grund av de skräddarsydda stödprogram som regeringen har infört på senare år. När det gäller lånefinansiering är läget inte lika gott. Men det är inte heller värre än i EU i allmänhet. Intressant nog är den enda indikator där Finland har sämre resultat den andel små och medelstora företag som rapporterar en försämrad tillgång till statligt finansiellt stöd såsom lånegarantier. Det är anmärkningsvärt med tanke på att denna andel har vuxit stadigt sedan 2009, när den var 7 %, samtidigt som regeringen har infört ett antal nya finansieringsinstrument. Orsaken till denna paradox, som diskuteras mer ingående nedan, skulle kunna vara att de nya finansieringsinstrumenten är inriktade på en särskild typ av små och medelstora företag. Resultaten för andra indikatorer på området lånefinansiering har också försämrats kraftigt. Det mest extrema exemplet är andelen små och medelstora företag som rapporterar en försämring av lånevillkoren eller fler avvisade låneansökningar. Denna andel har ökat nästan tiofalt, från 1,4 % 2010 till närmare 13 % Dessa uppgifter bekräftar rapporterna om bankernas strängare lånevillkor. Försämringen sedan 2008 när det gäller tillgång till finansiering var överlag större än för något annat SBA-område. De finansiella villkoren försämrades också snabbare i Finland än i EU i allmänhet. Sedan 2008 har regeringen lanserat ett antal initiativ för att stoppa den negativa trenden. Instrumenten är främst inriktade på tillväxtföretag och företag som satsar på internationalisering. Ett exempel är det nya tillväxtfinansieringsprogrammet som ska förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag. Ett av inslagen i detta program är en ny tillväxtfond med ett värde av 130 miljoner euro. Denna fond liknar den första tillväxtfonden (med ett värde av 135 miljoner euro) som var verksam mellan 2009 och Finnvera och Finlands Industriinvestering Ab har också utvecklat den offentliga finansieringen i syfte att stimulera finansieringsmarknaderna (t.ex. finansiering på ett tidigt stadium). När det gäller riskkapital fick Industriinvestering Ab (ett statsägt investeringsbolag) ytterligare finansiering på 245 miljoner euro för perioden Aloitusrahasto Vera Oy fick 30 miljoner euro och Tekes Venture Capital Ab fick 100 miljoner euro. Ett exportkreditinstrument som förfogar över 17 miljarder euro har också lanserats av Finnvera. Finansministeriet håller också på att utarbeta lagstiftning för att underlätta låne- och investeringsbaserad s.k. crowdfunding. Sammanfattningsvis kan det sägas att finansieringsinstrumenten har varit den synligaste delen av politiken för små och medelstora företag på senare år, och betydande investeringar har gjorts på området. Även om denna inriktning är passande med tanke på den övergripande tillväxtoch exportorienterade ekonomiska strategin, innebär det också SBA Faktablad 2015 Finland 11
12 4 att andra sorters företag får mycket mindre stöd i det hårdnande ekonomiska klimatet. Eftersom finansieringen till små och medelstora företag i Finland är mycket beroende av banklån, verkar ändringarna i banklagstiftningen på senare tid ytterligare ha försvårat tillgången till finansiering, främst på grund av högre marginaler och strängare lånevillkor. Mot denna bakgrund kan det sägas att vissa framsteg har gjorts under referensperioden, men att tonvikten har legat vid samma undergrupp av små och medelstora företag, dvs. de som är tillväxt- och exportorienterade. Den viktigaste nya åtgärden är investeringsprogrammet för industriell förnyelse som genomförs av Industriinvestering Ab. Den riktar sig särskilt till små och medelstora företag inom industrisektorn och ska förbättra deras konkurrenskraft genom att bidra med kapital i form av investeringar på upp till 100 miljoner euro. Finnvera har också upprättat ett annat instrument för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Detta statliga investeringsbolag kan nu förvärva obligationer i företag som uppfyller EU:s definition av små och medelstora företag. 3.6 Inre marknaden Finlands resultat har förbättrats jämfört med förra året. De ligger nu på samma nivå som EU-genomsnittet. Förbättringen beror delvis på framstegen med att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden. Den genomsnittliga fördröjningen i införlivande av försenade direktiv var kortare än förra året. Antalet direktiv om den inre marknaden som väntade på att införlivas var också lägre, även om det är aningen högre i Finland än i EU i genomsnitt. Trots att de allmänna villkoren för handel på den inre marknaden har förbättrats, har handelsresultaten för finska små och medelstora företag inom tillverkningssektorn stagnerat. Det största problemet är det relativt låga antal små och medelstora tillverkningsföretag som säljer sina varor i andra EU-länder. Sedan början av krisen har denna siffra i själva verket sjunkit. Under perioden låg den på omkring 16 %, men under sjönk den till den nuvarande nivån, under 11 %, till följd av krisens fortsatta inverkan på Finlands ekonomi. Aktuella siffror för de senaste två åren finns ännu inte tillgängliga, och det är därför alltför tidigt att säga om den senaste tidens statliga åtgärder till stöd för internationalisering har fått positiva effekter. Sedan 2008 har det gjorts få ansträngningar för att öka integreringen med den inre marknaden. Det flesta åtgärder har varit inriktade på marknader i andra världsdelar, även om en del initiativ, såsom Team Finland, också omfattar EU. Utöver ansträngningarna att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden och öka konkurrenskraften, bland annat inom detaljhandelssektorn, har inga betydande åtgärder vidtagits, varken under referensperioden för 2015 års faktablad eller SBA Faktablad 2015 Finland 12
13 3.7 Kompetens och innovation Finlands resultat på detta område är betydligt bättre än EUgenomsnittet. Landet har ett stort antal små och medelstora företag som på olika sätt är inblandade i innovation. Detta är i linje med landets övergripande position som s.k. innovationsledare på EU:s resultattavla för innovation. Jämfört med förra året märks vissa mindre förbättringar gällande en del av de innovationsrelaterade indikatorerna. Under hela SBA-perioden sedan 2008 har Finlands resultat för små och medelstora företags deltagande i innovationsrelaterad verksamhet legat på en stabil och hög nivå. Detsamma gäller för finska små och medelstora företags it-användning De stabila resultaten är en stor framgång, med tanke på att resultaten i övriga EU försämrades under samma period. Finlands goda resultat beror delvis på att stora politiska ansträngningar gjorts på området sedan Under denna period har Tekes, den huvudsakliga organisationen för innovationsfinansiering, blivit alltmer inriktad på finansiering av små och medelstora företag. I sin strategi från 2011 öronmärkte Tekes en tredjedel av sina medel för nya tillväxtorienterade företag, och en tredjedel för etablerade företag med färre än 500 anställda. Detta var en klar omprioritering till fördel för små och medelstora företag, trots att dessa redan 2011 mottog två tredjedelar av all finansiering (jämfört med omkring 55 % 2004). Sedan dess har denna andel minskat något (63 % 2014). En annan viktig och framgångsrik åtgärd är det instrument för finansiering av nystartade innovativa företag (NIY) som lanserades Under referensperioden kompletterade Tekes dessa program med flera andra kampanjer inriktade på små och medelstora företag. Kampanjerna är mer kortvariga är fleråriga program och inriktas på olika teman och sektorer. I början av 2015 introducerade Tekes också ett finansieringsinstrument i form av ett stödprogram för innovationsverksamhet i små och medelstora företag. Inom programmet ges stöd för innovationsaktiviteter till små och medelstora företag. Det rör sig t.ex. om att hjälpa företagen stärka och skydda sina immateriella rättigheter, tillfälligt överföra högkvalificerad personal från större företag eller forskningsorganisationer eller att erbjuda rådgivning och stöd gällande innovation. Programmet pågår fram till den 31 december Maximal budget är 250 miljoner euro, och den består av lån och bidrag för att hjälpa små och medelstora företag på olika sätt och inom många sektorer. Överlag kan Finland sägas ha genomfört hela SBA-agendan på detta område. SBA Faktablad 2015 Finland 13
14 3.8 Miljö Finlands resultat på detta område ligger nära EU-genomsnittet. När det gäller resurseffektivitet släpar landets resultat emellertid efter. För det första har en relativt låg andel små och medelstora företag infört åtgärder för resurseffektivitet, även om andelen är nästan nio av tio företag i denna storlek. För det andra har betydligt fler små och medelstora företag i Finland utnyttjat offentligt stöd för resurseffektivitetsåtgärder. Detta har att göra med att det strategiska programmet Cleantech har varit det dominerande politiska initiativet på området sedan SBA antogs. Cleantech omfattar åtgärder som ska främja nystart av företag inom miljösektorn och utveckla marknader för dessa. Här ingår bland annat vissa Tekes-åtgärder (såsom programmen Grön tillväxt, Green Mining och De arktiska haven ) och det statliga strategiska Cleantech-programmet. Såhär långt står det inte klart om dessa åtgärder har haft någon inverkan på små och medelstora företag, eftersom en stor del av tillväxten på cleantechområdet har skett inom större företag. Under referensperioden genomfördes inga nya program. En viktig SBArekommendation som har satts i verket i vissa kommuner, men inte i hela landet, är användning av grön offentlig upphandling, som redan är en välkänd företeelse i grannländerna Sverige och Norge. Detta instrument skulle kunna utgöra ett effektivt komplement till Finlands innovations- och exportfokuserade strategi. SBA Faktablad 2015 Finland 14
15 3.9 Internationalisering Finlands resultat även på detta område ligger långt över EUgenomsnittet, främst på grund av mycket fördelaktiga handelsvillkor. Det går snabbare och kostar betydligt mindre att exportera från och importera till Finland jämfört med EU i allmänhet. Resultaten för finska små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin som handlar med marknader utanför EU har också förbättrats något sedan förra året. Eftersom förbättringarna var mer omfattande i resten av EU är emellertid de finska resultaten inte längre bättre än i övriga EU, vilket för övrigt gäller hela detta politikområde. Trots att internationalisering är ett av de tre SBA-områden där Finland har förbättrat sina resultat sedan 2008 har resultaten i resten av EU förbättrats mycket snabbare, vilket innebär att de andra EU-länderna håller på att komma ikapp Finland. För att behålla sin konkurrenskraft och åter få fart på tillväxten har Finland satt stöd till internationalisering i centrum för sin ekonomiska politik och sina insatser för små och medelstora företag. Reformerna på området grundades på det faktum att många av landets små och medelstora exportföretag är mycket beroende av större företag, t.ex. Nokia. Dessa har bara lyckats få fotfäste på utländska marknader genom indirekt export via multinationella företag. På senare tid har det blivit tydligt att när större företag hamnar i svårigheter eller lägger ned försvinner också exportmarknaden för de små och medelstora företag som varit deras underleverantörer. Därför är det ett viktigt mål för den nya internationaliseringsstrategin att 50 % av alla små och medelstora företag ska syssla med direktexport. Team Finland-initiativet, som lanserades 2012 tillsammans med den nya strategin och relaterade aktiviteter, är en hörnsten i den nya strategin. Målet är att samla alla statsfinansierade tjänster för företag som ger sig ut på internationella marknader på ett ställe. Reformen av Finpro, den största organisationen för exportstöd, syftade till att skapa bättre internationaliseringstjänster för små och medelstora företag. På området handelsfinansiering kompletterades dessa åtgärder av Finnveras exportkreditprogram, som beskrivs i avsnittet Tillgång till finansiering ovan. Ett mindre antal nya initiativ, som bygger på åtgärder från senare år, påbörjades under referensperioden: Ett finansieringsprogram för små och medelstora företag som vill växa internationellt upprättades av Team Finland-konsortiet. Programmet är avsett för små och medelstora företag med goda finanser och en omsättning på mellan 5 och 50 miljoner euro som vill expandera. Målet är att se till att de företag som har störst tillväxtpotential och utsikter till internationalisering kan hitta finansiering för sin tillväxt. Finnvera, Tekes och Finpro hjälper de företag som väljs ut med skräddarsydda tjänster för att underlätta internationell expansion. Team Finland införde också en ny e-tjänst för små och medelstora företag, som ska hjälpa dem att bedöma sina utsikter till internationalisering och att ta fram en internationaliseringsplan. Med hjälp av ett internationaliseringstest bedöms företags möjligheter till expansion utanför Finland, och de får rekommendationer om hur de kan gå vidare, vilket också gör det lättare att ansöka om andra tjänster. Det tredje och sista initiativet var regeringens beslut i början av 2015 att tillhandhålla ytterligare 10 miljoner euro till NTM-centralerna, så att de kan ge extra internationaliseringsstöd till små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 15
16 Överlag kan Finland sägas ha genomfört hela SBA-agendan på detta område. SBA Faktablad 2015 Finland 16
17 4. Ett intressant nytt initiativ Nedan finns ett exempel på ett intressant nytt initiativ i Finland. Det är ett bra exempel på vad staten kan göra för att stödja små och medelstora företag. LetsGrow Team Finlands finansieringsprogram LetsGrow är ett gemensamt instrument som förenar tre statliga utvecklingsorganisationer. Genom programmet kan företag få lån till investeringar och rörelsekapital från Finnvera, bidrag till innovationstjänster från Tekes och råd om internationell expansion från Finpro. Programmet är avsett för små och medelstora företag med goda finanser och en omsättning på mellan 5 och 50 miljoner euro som vill expandera. De företag som väljs ut för programmet måste ha en affärsplan som lägger tonvikten vid omfattande internationell tillväxt, en innovativ och konkurrenskraftig produkt eller tjänst och ett kompetent och engagerat team som är redo att arbeta hårt för att nå tillväxtmålen. Syftet är att se till att de företag som har störst tillväxtpotential och utsikter till internationalisering ska få tillgång till finansiering. Finnvera, Tekes och Finpro hjälper företagen med skräddarsydda tjänster för att underlätta internationell expansion. Ansökningarna hanteras gemensamt av de tre organisationerna, som också övervakar och stöder de utvalda företagens framsteg. Programmet är det första projektet där flera av Finnveras partner arbetar tillsammans. Det är också ett exempel på ett kundorienterat synsätt, där olika organisationers tjänster och finansieringsinstrument förs samman för att erbjuda ett omfattande paket för stöd till företag som vill växa internationellt. Ett stort antal företag har ansökt om stöd från programmet. Hänvisningar: SBA Faktablad 2015 Finland 17
18 Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) framställs av Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW) inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag I faktabladen sammanställs de senaste tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i EU:s 28 medlemsstater och ytterligare sju länder som också bidrar till Cosme (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag). Faktabladen framställs varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla som syftar till att underlätta det evidensbaserade beslutsfattandet. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de nationella experterna på frågor gällande små och medelstora företag ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som, en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som är tillgänglig via SPR:s webbplats. SME Performance Review: grow-spr@ec.europa.eu Small Business Act: Europeisk webbplats för små och medelstora företag: Slutnoter 2 Arbets- och näringsministeriet, /050_elektroniikka_ja_sahkolaiteteollisuus/030_lv_elektro_ja_sahkoteollisuudessa_suomi_all_sel&rind=1&x=630&y=443; besökt: De två diagrammen nedan beskriver trenden över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för varje år sedan 2008, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2013 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, producerade av DIW Econ och baserade på siffrorna från från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på: 3 Holmstöm, B., Korkman, S. och Pohjola, M., 2014, The nature of Finland s economic crisis and the prerequisites for growth, s+economic+crisis+and+the+pre equisites+for+growth+memorandum/07f3b69a-25cb-4347-a713-b0f91c23a931; besökt: Borg, A. & Vartiainen, J., 2015, Strategia Suomelle. Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja. 5 Lehto, E. & Lehmus, M., 2013, Suomen teollisuuden kilpailukyky ja rakenteet: Toivoa ei ole vielä menetetty. 6 OECD, 2014, Finland, OECD:s ekonomiska översikt, se s Kaupan vuosi 2013 (Året inom handel). Kaupan liitto. besökt: Statistikcentralens findikator. Hushållens konsumtionsutgifter, besökt: SBA Faktablad 2015 Finland 18
19 9 Timo Ritari. Verkko uhka vai mahdollisuus vähittäiskaupalle?, besökt: TNS Gallup. Verkkokauppatilasto (statistik över e-handel), besökt: Statistikcentralen, Nya och nedlagda företag, besökt: Statistikcentralen, Meddelande om nya och nedlagda företag, besökt: Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datasetet och den visuella presentationen av uppgifterna. 14 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas det nuvarande läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-28. För det andra visas framstegen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden Dessa avser de individuella indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med resten av EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden Alla SBA-principer, med undantag för Tänk småskaligt först, för vilken det inte finns tillräcklig statistik, beräknas som kombinerade indikatorer, i enlighet med riktlinjerna från OECD/GFC. Mer information om metoden finns i Saisana och Dominquez-Torreiro 2015 på webbplatsen för SME Performance Review: 15 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2014 och första kvartalet Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (den huvudsakliga uppdragstagaren för GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag för faktabladen 2015). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på webbplatsen för GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 19
SBA Faktablad 2014 FINLAND. Faktabladet för Finland i korthet. Om SBA Faktablad 1. GD Näringsliv
SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 FINLAND Faktabladet för Finland i korthet Finlands små och medelstora företag har återhämtat sig långsamt efter krisen 2008, särskilt vad gäller sysselsättning. Samtidigt
Läs merSBA Faktablad Sverige. Viktiga punkter. Om SBA Faktablad
SBA Faktablad 2015 Sverige Viktiga punkter Tidigare och framtida resultat för små och medelstora företag (SMF) 1 : Under 2010 hade de små och medelstora företagen redan återhämtat sig och passerat det
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merSBA Faktablad 2014 SVERIGE. Faktablad för Sverige i korthet. Om SBA Faktabladet 1. GD Näringsliv
Ref. Ares(2016)1539710-31/03/2016 SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 SVERIGE Faktablad för Sverige i korthet Den svenska företagssektorn omfattar, liksom i andra EU-länder, ett betydande antal små och
Läs merSBA Faktablad 2014 SVERIGE. Faktablad för Sverige i korthet. Om SBA Faktabladet 1. GD Näringsliv
SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 SVERIGE Faktablad för Sverige i korthet Den svenska företagssektorn omfattar, liksom i andra EU-länder, ett betydande antal små och medelstora företag som tillsammans
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs mer6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Läs merSBA faktablad 2013 SVERIGE. GD Näringsliv. Faktabladet för Sverige i korthet. Om SBA faktablad 2
SV GD Näringsliv SBA faktablad 2013 SVERIGE Faktabladet för Sverige i korthet Små och medelstora företag har spelat en allt viktigare roll i Sverige under de senaste två årtiondena. De står nu för 65 %
Läs merSAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning
SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 Sammanfattning juni 2018 SAMMANFATTNING SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 juni 2018 2 Sammanfattning Sammanfattande
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merMångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014
Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merTillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag
Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merÅlands innovationsstrategi
Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs mer7495/17 ehe/np 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) 7495/17 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 223 ENV 276 CLIMA 67 FIN 205 Europeiska revisionsrättens
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merFÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58
Läs mer5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 januari 2016 (OR. en) 5191/16 MI 7 COMPET 6 CONSOM 2 PI 5 IND 2 ECOFIN 23 MAP 3 TELECOM 3 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Utkast till rådets
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merInnovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid
Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling
Läs merMEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER. 31 maj 2011
ÅTGÄRDER FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER ARBETSGRUPPEN FÖR HANDELSFRÅGOR 31 maj 2011 Förord I juni 2010 diskuterade arbetsgruppen
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2018) 398 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME. North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME North Sweden EU-Forum Maria Evertsson, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 BUDGETPROFIL 3 SÄRSKILDA
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merCash or Crash Småföretagens ekonomiindikator
Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merI.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merInlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merDe europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Läs merSnabbväxande företag och immateriella rättigheter
Snabbväxande företag och immateriella rättigheter Immaterialrättsprofil bland små och medelstora företag med stor potential i Europa Maj 2019 Ett gemensamt projekt mellan Europeiska patentverket (EPO)
Läs merErt dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt
1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merEUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR
EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merSmåföretagsbarometern
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merwww.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet
Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag
AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens
Läs merRIO Landrapport 2017: Sverige
RIO Landrapport 2017: Sverige Observationsorganet för forskning och innovation Landrapportsserien Hallonsten, O. Slavcheva, M. 2018 Sammanfattning I europeiskt perspektiv är den svenska ekonomin stark
Läs mer"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten
"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM
Läs mer14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)
d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska
Läs merAnalys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19
Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,
Läs merByggbranschen i Stockholm - en specialstudie
2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merPresentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon
Presentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon 072-516 38 04 fisnik.nepola@almi.se Om Almi Uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag och därigenom bidra till hållbar tillväxt.
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs merFinansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel
IP/97/626 Bryssel, den 9 juli 1997 Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel Europeiska kommissionen har godkänt en rekommendation som riktar sig till
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merModernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2016 COM(2016) 756 final 2016/0372 (NLE) Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till
Läs merCOUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige
COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSektorräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs mer