SBA Faktablad 2014 FINLAND. Faktabladet för Finland i korthet. Om SBA Faktablad 1. GD Näringsliv

Transkript

1 SV GD Näringsliv SBA Faktablad 2014 FINLAND Faktabladet för Finland i korthet Finlands små och medelstora företag har återhämtat sig långsamt efter krisen 2008, särskilt vad gäller sysselsättning. Samtidigt som Finlands små och medelstora företag i fråga om förädlingsvärdet har återhämtat sig väl från den inledande chocken och rent av har lyckats utöka sina verksamheter till nivåer som ligger högre än före krisen behöver antalet små och medelstora företag och sysselsättningen i dem fortfarande komma tillbaka till 2008 års nivåer. År 2013 fanns det 550 färre SMF än 2008 ( 0,2 %) och antalet anställda i finska SMF sjönk med nästan ( 2,1 %) till mellan 2008 och Mikroföretagen drabbades särskilt hårt och de flesta kämpade för hämta sig från den inledande chocken. De stora företagen klarade sig emellertid ännu sämre än mikroföretagen. De gjorde sig av med mer än arbetstillfällen, vilket innebär en minskning med 6 % av deras arbetsstyrka jämfört med Ur politisk synpunkt är Finlands SBA-profil fortsatt en av de starkaste bland alla medlemsstater i EU-28. Landet ligger över EU-genomsnittet på sju SBA-områden. Finlands resultat motsvarar EU-genomsnittet på två områden Statligt stöd och offentlig upphandling samt Miljö. Landet ligger bara under EU-genomsnittet på ett enda SBA-område Inre marknaden. En annan egenskap hos Finlands resultat är en hög stagnationsnivå. Beträffande flertalet SBA-områden, undantaget Lyhörda förvaltningar och Kompetens och innovation, har det under de senaste sex åren inte skett några förbättringar. Finlands resultat blev faktiskt sämre på områden såsom Tillgång till finansiering och Statligt stöd och offentlig upphandling, åtminstone i relativa termer. Under 2013 tillkännagav och genomförde Finland mycket få SBA-relaterade politiska åtgärder totalt sex stycken inom fem av de tio politiska områden som berör SBA:s principer. Sammantaget har framstegen i fråga om att genomföra SBA under det senaste året varit måttliga. De områden där det gjordes framsteg under 2013 var framför allt Tillgång till finansiering och Internationalisering. Vad gäller finansiering infördes ett nytt program för tillväxtfinansiering för att förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag. Vad gäller framtida utmaningar måste man, utöver behovet av att ingripa på specifika områden såsom tillgång till finansiering, offentlig upphandling och internationalisering, samordna politiken för och aktörerna i små och medelstora företag bättre inom alla politiska områden. För närvarande förutspås arbetslöshetsåterhämtningen för finska små och medelstora företag att fortsätta åtminstone till Förädlingsvärdet förväntas öka med 3,8 % under , men antalet små och medelstora företag förväntas sjunka med ungefär stycken till färre än ( 0,5 %). Sysselsättningen i små och medelstora företag förutspås minska med omkring till strax under ( 1,2 %), varvid huvudandelen av förlusten övergår från mikroföretagen till de små företagen. Om SBA Faktablad 1 Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag. Akten består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. I samband med 2011 års granskning av akten efterlystes en bättre uppföljning för att förbättra förvaltningen av SBA. Faktabladen offentliggörs årligen och ska förbättra förståelsen av aktuella tendenser och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. GD Näringsliv

2 1. Små och medelstora företag i Finland allmänna siffror Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Finland EU 28 Finland EU 28 Finland EU 28 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljard Andel Andel Mikro % 92.4% % 29.1% % 21.6% Små % 6.4% % 20.6% % 18.2% Medelstora % 1.0% % 17.2% % 18.3% SMF % 99.8% % 66.9% % 58.1% Stora % 0.2% % 33.1% % 41.9% Totalt % 100.0% % 100.0% % 100.0% Detta är uppskattningar för 2013 som producerats av DIW Econ, baserat på siffrorna från från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Uppgifterna gäller företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE ev. 2 avsnitt B-J, L, M samt N), men inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske och tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda uppgifter från Eurostat är att statistiken är enhetlig och jämförbar mellan länder. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Grosshandels- och detaljhandelssektorn är den viktigaste sektorn för små och medelstora företag inom EU vad gäller antalet företag, sysselsättning och förädlingsvärde. Detta gäller även för finska små och medelstora företag, även om siffrorna är något lägre än för EU. De flesta finska små och medelstora företag är verksamma inom grosshandels- och detaljhandelssektorn (21 %). De utgör en femtedel av den totala sysselsättningen i små och medelstora företag (20 %) och genererar den näst högsta andelen förädlingsvärde (19 %). I Finland har små och medelstora företag i transportoch lagersektorn en viktigare roll än i EU överlag. Finska små och medelstora företag genererar ungefär 61 % av förädlingsvärdet i denna sektor medan motsvarande siffra för hela EU är mindre än hälften av det totala förädlingsvärdet, med andra ord genererar finska små och medelstora företag ungefär 15 procentenheter mer förädlingsvärde än deras motsvarigheter inom EU. Den ekonomiska utvecklingen har generellt sett varit trög i Finland sedan finanskrisen Små- och medelstora företagssektorns resultat har varit blandat sedan dess. Samtidigt som Finlands små och medelstora företag vad gäller förädlingsvärdet har återhämtat sig väl från den inledande chocken och rent av har lyckats utöka sina verksamheter (bruttoförädlingsvärdet 2013 uppskattades till 3 % över nivåerna från före krisen), har antalet små och medelstora företag och sysselsättningen inom dem ännu inte nått upp till 2008 års nivåer fanns det 550 färre små och medelstora företag än 2008 ( 0,2 %) och antalet anställda i finska små och medelstora företag sjönk med nästan ( 2,1 %) till mellan 2008 och Återhämtningen från krisen 2008 har därmed varit långsam, särskilt i fråga om sysselsättningen. Mikroföretagen drabbades särskilt hårt och de flesta kämpade för att hämta sig från den inledande chocken. Under perioden förlorade mikroföretagen ytterligare jobb samtidigt som antalet anställda inom små och medelstora företag ökade med mer än De stora företagen klarade sig emellertid ännu sämre. Trots att deras sammanlagda förädlingsvärde ökade med 7 % (SMF: 11 %) förlorade de fler än jobb, vilket innebär en minskning med 6 % av deras arbetsstyrka jämfört med Skillnaderna i tillväxt mellan de stora företagen och små och medelstora företag i Finland var ett resultat av olika sätt att reagera på 2008 års kris. Å ena sidan svarade de stora företagen på den ekonomiska situationen genom att försöka förbättra konkurrenskraften via produktivitetsökningar och genom att vara affärsinriktade, vilket bl.a. ledde till nedskärningar av antalet anställda. Å andra sidan har små och medelstora företag verkat vara mindre villiga att skära ned på jobben under en svår period. Många har i stället accepterat en lägre vinst för att kunna behålla viktig personal. Dessutom kan den mindre förädlingsvärdestillväxten hos de stora företagen förklaras med det dramatiskt minskade förädlingsvärdet inom elektronik och IKT (främst Nokia och dess nätverk). Under 2008 ledde minskningen SBA Faktablad Finland 2

3 inom elektronikindustrin till att BNP sjönk med 2 % och därefter med ungefär 1 % om året. På sektornivå kan man se tecken på en återhämtning. Detta gäller särskilt el- och gassektorn där små och medelstora företag har visat goda resultat, med ett förädlingsvärde som stigit med 26 % sedan krisen. I gengäld har storföretagen inom denna sektor haft en negativ tillväxt på 10 %. De små och medelstora företagens goda resultat beror främst på ett ökat antal små och medelstora företag inom elhandeln samt inom distribution av el- och värmeproduktion. Det har skett en ökning inom elhandeln med fler tjänster som tillhandahåller nya energiformer. Samtidigt har stödverksamheter, t.ex. inom eldistribution och underhållsverksamheter, minskat och detta tillhandahölls tidigare främst av stora företag. Trots att det verkar som att små och medelstora företag delvis skulle ha återhämtat sig efter krisen gäller inte detta för alla sektorer. Tillväxten inom tillverkning sjönk kraftigt mellan 2008 och Det förädlingsvärde som genererades av små och medelstora företag minskade med 13 % och sysselsättningen minskade med 12 %. Det gick trögt även för storföretagen inom denna sektor (upp till tre gånger sämre än för små och medelstora företag). Nedgången inom tillverkningssektorn kan främst förklaras av den globala ekonomiska situationen, som var särskilt svår i Finland där tillverkningen till största delen var exportinriktad. Industrin har dessutom genomgått en stor strukturomvandling, särskilt vad gäller IKT och skogsnäringen. Vad gäller tillverkning av elektronik har minskningen av verksamhet inom mobiltelefonsindustrin haft en stor inverkan på både storföretag (särskilt Nokia) och små och medelstora företag som var en del av värdekedjan. På det hela taget ingår många av små och medelstora företag inom Finlands tillverkningsindustri i de inhemska storföretagens värdekedja, och minskningen av exporten och förädlingsvärdet har påverkat också dem. Den stagnerande ekonomiska situationen återspeglas även i antalet nya företag, som minskade stadigt mellan 2010 och 2013, utan undantag. Under de tre första kvartalen 2013 startades nya företag, vilket var 4 % färre än under samma period 2012 och 8 % färre än Dessutom ökade antalet nedläggningar. Under de två första kvartalen 2013 lades företag ned, 6,7 % fler än under samma period året innan, men färre än 2010 och Totalt sett har antalet nystartade företag varit fler än antalet nedläggningar. Vid en jämförelse mellan de första tre kvartalen 2012 och 2013 återfinns på sektornivå den största ökningen av nystartade företag inom leverans av el, gas, ånga och luftkonditionering (67 %) samt inom finansiella tjänster (22 %). Bortsett från denna positiva tendens minskade antalet nystartade företag faktiskt i de flesta sektorer, med den största minskningen inom transport och lager samt byggnation. Om man ser till utvecklingen över en längre period (från innan den ekonomiska krisen) har företagsetableringarna minskat mest inom byggnation, yrkesmässiga, vetenskapliga och tekniska verksamheter samt transport och lager. Antalet nedläggningar var flest inom handelssektorn. Arbetslöshetsåterhämtningen för finska små och medelstora företag förväntas fortsätta under medan förädlingsvärdet förväntas öka med 3,8 % under samma period. Antalet små och medelstora företag förväntas sjunka med omkring till färre än ( 0,5 %). Likaledes förutspås sysselsättningen i små och medelstora företag minska med ungefär till strax under ( 1,2 %), varvid huvudandelen av förlusten övergår från mikroföretagen till de små företagen. Det ser trots allt ljust ut eftersom den finska ekonomin överlag visar tecken på återhämtning. Ekonomin krympte med 0,8 % under 2012 och med 1,2 % under 2013, men förväntas växa med 0,8 % under Arbetsproduktiviteten, som minskade med 1,1 % under 2013, förväntas öka med 0,5 % under Denna tillväxt kan, även om den är blygsam, bidra till att stimulera en starkare återhämtning för finska små och medelstora företag än vad som framgår av uppskattningar för tillfället. SBA Faktablad Finland 3

4 Trender för små och medelstora företag i Finland 2 SBA Faktablad Finland 4

5 2. Finlands SBA-profil 3 Finlands SBA-profil är fortsatt en av de starkaste bland alla medlemsstater i EU-28. Landet ligger över EU-genomsnittet på sju SBA-områden. Inom två områden Statligt stöd och offentlig upphandling samt Miljö ligger Finlands resultat i nivå med EUgenomsnittet. Finland ligger bara under EUgenomsnittet på ett enda SBA-område Inre marknaden. Samtidigt som detta innebär en mycket stark profil överlag, och ett högst konkurrenskraftigt företagsklimat, visar det också på en hög stagnationsnivå. Beträffande flertalet SBA-områden, undantaget Lyhörda förvaltningar och Kompetens och innovation, har det inte skett några ytterligare förbättringar under de senaste sex åren. Finlands resultat blev tvärtom sämre på vissa områden såsom Tillgång till finansiering och Statligt stöd och offentlig upphandling, åtminstone i relativa termer. Finland hade även före antagandet av SBA år 2008 varit mycket aktivt i fråga om att skapa ett gynnsamt företagsklimat och hade redan vidtagit åtgärder innan andra länder gjorde det. De små och medelstora företagens roll som motor för ekonomisk utveckling har likväl blivit viktigare sedan 2008, något som delvis återspeglas i de politiska prioriteringarna. Genomförandet av SBA-inspirerade åtgärder har främjats inom många områden. För att stödja entreprenörskap har man infört nya rådgivnings- och utbildningstjänster för företag i ett tidigt skede och socialförsäkringen för entreprenörer har förändrats. Regeringen har även infört en specifik åtgärd för att minska byråkratin för företagen och påbörjat en reform av lagstiftningen gällande offentliga upphandlingar och statligt stöd för att hjälpa små och medelstora företag på ett bättre sätt. Finansieringsinstrumenten har förbättrats avseende finansiering av entreprenörskap i ett tidigt skede. Nya instrument för riskfinansiering och finansiering till snabbväxande företag har också införts under de senaste åren. I fråga om miljön sammanförs i det nya strategiska programmet för Cleantech många initiativ för att främja Cleantech-industrins utveckling i Finland. På internationaliseringsområdet har ett nytt initiativ kallat Team Finland införts, finansieringsinstrument uppdaterats och vissa organisatoriska förändringar genomförts. Dessa initiativ är ganska nya, varför deras resultat inte kan bedömas ännu. Mot bakgrund av den redan imponerande SBAprofilen och de omfattande reformverksamheter som skett under senare år tillkännagav och genomförde Finland under 2013 mycket få SBA-relaterade politiska åtgärder. Totalt genomfördes sex stycken inom fem av SBA:s tio politikområden. Framstegen i fråga om att genomföra SBA har varit måttliga. De områden där det gjordes framsteg under 2013 i fråga om politiskt genomförande var framför allt Tillgång till finansiering och Internationalisering. Vad gäller finansiering infördes en ny tillväxtfond för att förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag (varav de flesta är SMF) och för att motarbeta effekterna av det hårda finansieringsklimatet. Arbetet med att tillämpa konceptet Team Finland fortsatte. En organisatorisk reform av Finpro (som erbjuder internationaliseringstjänster till företag) lanserades också. Dessa reformer avseende internationaliseringstjänster kan leda till bättre tjänster såväl som till nya möjligheter på internationella marknader för finska små och medelstora företag. Nya reformer som ska reformera lagstiftningen gällande offentlig upphandling samt statligt stöd till affärsutveckling och offentlig sysselsättning har tillkännagivits. Dessa reformer förväntas förbättra möjligheterna för små och medelstora företag. De senaste åtgärderna är tydligt inriktade på att stödja kunskapsintensiva små och medelstora företag, tillväxtföretag och internationalisering. En annan gemensam nämnare för de åtgärder som genomfördes var en bättre samordning av SBA Faktablad Finland 5

6 de olika politiska initiativen och aktörerna bakom desamma. Tidigare var stödpolitiken och de olika åtgärderna ganska splittrade och det saknades en stark politisk samordning av de små- och medelstora företagsspecifika åtgärderna. De senaste förändringarna av både styrning och åtgärder visar emellertid på en övergång till en mer sammanhängande strategi. Den finska regeringen har inte antagit en särskild strategi för att genomföra SBA. Finland saknar generellt sett en strategi tillägnad små och medelstora företag. Man har dock hänvisat till små och medelstora företag i flera andra aktuella planer och program. Ett av målen med regeringens program från är att stödja entreprenörskap, även om SMF inte pekas ut specifikt. Entreprenörskap och SMF tas även upp i de senaste riktlinjerna från arbetsoch näringsministeriet om framtida tillväxtmöjligheter. Strategierna saknar dock en övergripande dimension för små och medelstora företag och fokuserar främst på att främja entreprenörskap samt stödja tillväxtorienterade små och medelstora företag och internationalisering. Rollen för representanten för små och medelstora företag roll ansågs ganska begränsad fram till nyligen. Den nyligen lanserade interna SBA-kommittén kan bidra till att framhäva representantens roll och till att förbättra samordningen mellan SBA och nationell politik. Eftersom arbetsgruppen etablerades nyligen är informationen om dess verksamhet knapphändig. Företrädare för några externa intressenter, t.ex. Företagarna i Finland, är externa medlemmar i arbetsgruppen. Överlag anses regeringens politik och åtgärder överensstämma med små och medelstora företagens sektorns förväntningar och SBA:s principer. Vad gäller framtida utmaningar måste samordningen av politik relaterad till små och medelstora företag förbättras ytterligare. Regeringens politik är som helhet inte konsekvent. Trots att nya initiativ har genomförts för att stödja finansiering, tillväxt och internationalisering för i första hand små och medelstora företag, måste fokus riktas mer mot de små och medelstora företagens företagsklimat i allmänhet. Många beslut som ligger utanför specifik ekonomisk utvecklingspolitik skulle kunna inriktas mer i detalj på konsekvenserna för små och medelstora företag av t.ex. regeländringar och skattepolitik. Det behövs fler initiativ på finansieringsområdet, utöver de politiska åtgärder som beskrivits. Trots att det verkar finnas tillgång till mer riskfinansiering och finansiering till tillväxtföretag har den finansiella situationen i allmänhet försämrats på senare år. Detta beror främst på åtstramningen av bankernas lånepolitik under lågkonjunkturen eftersom bankerna fortfarande utgör den viktigaste källan till finansiering för finska små och medelstora företag. Offentlig upphandling och upphandlingspolitiken i allmänhet måste också förbättras. Trots att offentliga upphandlingar i stort är öppna för konkurrens innebär det sätt som de för närvarande hanteras på att det ofta är svårt för små och medelstora företag att konkurrera på lika villkor med större företag och offentligägda organisationer. Den reform av upphandlingslagstiftningen som nyligen påbörjades ska förbättra villkoren för små och medelstora företag vid bl.a. offentlig upphandling. Tillväxt och internationalisering de två centrala politiska områden som är inriktade på små och medelstora företag utgör fortfarande en utmaning. Det finns inte heller tillräckligt med tillväxtinriktade eller internationaliserade små och medelstora företag. Sektorn är fortfarande mestadels verksam på den inhemska marknaden trots att större företag i Finland ofta är internationella. Uppmärksamheten kommer att ligga kvar på dessa båda teman eftersom små och medelstora företag förväntas producera en större andel tillväxt än tidigare. SBA Faktablad Finland 6

7 Finlands SBA-resultat: nuvarande situation och utveckling mellan 2008 och Principen Tänk småskaligt först Syftet med principen Tänk småskaligt först är att de små och medelstora företagens problem och intressen ska tas i beaktande inom EU och i nationell politik och lagstiftning, och att företagsklimatet ska vara gynnsamt för små och medelstora företag. Principen tillämpas inte uttryckligen i Finland men små och medelstora företag beaktas vid politikens utarbetande och i ny lagstiftning. SMF-perspektivet leds vanligtvis in i politikens utarbetande genom att företrädare för sammanslutningen för finska företagare och handelskammare får delta i planeringsprocessen genom samråd. Det finns inget specifikt test för små och medelstora företag i finsk politik men konsekvenserna för företag, inklusive små och medelstora företag, bedöms i lagstiftningsprocessen. Principen Tänk småskaligt först verkar vara närvarande implicit snarare än explicit i finländsk politik. Många instrument är inriktade på små och medelstora företag eller har en särskild finansieringsandel reserverad för dem. Exempelvis har Tekes, Innovationsfinansieringsverket, en viss andel finansiering och instrument som är inriktade på små och medelstora företag. Under de senaste 12 månaderna har det skett relativt lite framsteg med att genomföra principen Tänk småskaligt först i Finland. Trots att SMF gynnas av regeringens pågående arbete för minskad byråkrati för företagen, förbättrade konsekvensbedömningar avseende ny företagslagstiftning och den senaste utvecklingen för att införa nya verktyg inom offentlig upphandling så är dessa verksamheter inte specifika för små och medelstora företag. Trots att Finland har ett relativt bra företagsklimat för små och medelstora företag kan man dra slutsatsen att politiken avseende små och medelstora företag och entreprenörskap har styrts av andra faktorer än principen Tänk småskaligt först. Även om det funnits särskilda politiska program som bl.a. varit inriktade på entreprenörskap har det inte förekommit några särskilda SBA-initiativ. Frågor som omfattas av principen Tänk småskaligt först har i stället genomförts i varierande grad inom enskilda verksamheter. Anledningen till detta kan t.ex. vara att byråkratin i samband med entreprenörskap är liten i Finland jämfört med i andra länder och att det har skett en positiv utveckling i fråga om att göra offentlig upphandling mer tillgänglig för små och medelstora företag. Finland står dock under press att utveckla företagsklimatet för små och SBA Faktablad Finland 7

8 medelstora företag ytterligare, eftersom grannländer såsom Estland verkar vara ännu mer utvecklade i fråga om att tillhandahålla gynnsamma villkor för små och medelstora företag och entreprenörskap. Till följd av detta verkar det förekomma press på att genomföra principen Tänk småskaligt först mer aktivt i framtiden. Framstegen på detta område anses vara begränsade, eftersom ingen ny åtgärd infördes under referensperioden. Det pågående regeringsarbetet för minskad byråkrati för företagen och förbättrade konsekvensbedömningar avseende ny företagslagstiftning för företag kan emellertid stödja denna princip. Entreprenörskap Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Entreprenörverksamhet i ett tidigt skede (procent); 2013; Finland: 5.3; EU-gen.: 8 Entreprenörverksamhet i ett tidigt skede bland kvinnor (procent); 2013; Finland: 4; EU-gen.: 6 Etablerad egenföretagarnivå (procent); 2013; Finland: 6.6; EU-gen.: 6.4 Möjlighetsbaserad entreprenörverksamhet (procent); 2013; Finland: 66; EU-gen.: 47 Entreprenöravsikter (procentandel av de vuxna som planerar att starta ett företag inom tre år); 2013; Finland: 8.3; EU-gen.: 13.5 Till vilken grad skolutbildning bidrog till att utveckla en entreprenörinställning; 2012; Finland: 64; EU-gen.: 50 Entreprenörskap som ett attraktivt karriärval (procent); 2013; Finland: 44.3; EU-gen.: 56.9 Hög status för ett framgångsrikt entreprenörskap (procent); 2013; Finland: 85.5; EUgen.: 65.5 Mediebevakning av entreprenörskap (procent); 2013; Finland: 68.5; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. På detta område har inte mycket förändrats sedan föregående år. Finlands övergripande resultat ligger fortfarande över EU-genomsnittet. Detta beror dock främst på indikatorer som beskriver faktorer som är gynnsamma för entreprenörskap. Finland ligger högst inom EU-28 i fråga om procentandel vuxna som anser att framgångsrika entreprenörer åtnjuter hög social status (nästan 88 % i Finland jämfört med 66 % i EU), i fråga om mediebevakning av entreprenörskap samt i fråga om andelen vuxna som anser att skolutbildning bidrar till att väcka en entreprenörsanda. Finland överträffar EU-genomsnittet bara avseende en av indikatorerna för att mäta omfattningen av entreprenörverksamhet. Bara Danmark och Nederländerna har en högre andel möjlighetsbaserade entreprenörer (Finland 66 %, EU 47 %). Detta är en viktig indikator eftersom den säger en hel del om graden av hållbarhet för nya företag (som vanligtvis är högre för dem som skapats med ett verkligt strategiskt syfte än för dem som skapats av nödvändighet, dvs. i brist på karriärmöjligheter). På det politiska området har det skett mycket få förändringar och framstegen vad gäller genomförande är begränsade. Entreprenörskap har varit i fokus för politiken under många år och Finland har infört ett antal viktiga insatser såsom upprättandet av FöretagsFinland, införandet av APAkE-programmet för att hjälpa nya företagare samt etableringsbidraget. Men precis som under 2012 har inga betydande politiska åtgärder tillkännagetts eller genomförts på detta område under 2013 och första kvartalet SBA Faktablad Finland 8

9 En andra chans Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Tid för att lösa insolvens (i år); 2014; Finland: 0.9; EU-gen.: 2 Kostnad för att lösa insolvens (kostnad för indrivning av fordringar i procent av gäldenärens tillgångar); 2014; Finland: 4; EU-gen.: Stödnivå avseende en andra chans (procent); 2012; Finland: 83; EU-gen.: 82 Rädsla för att misslyckas (procent); 2013; Finland: 36.7; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finland fortsätter att ligga över EU-genomsnittet på detta område. Finland är ett av de EU-länder som har bäst villkor för en andra chans-entreprenörer som har misslyckats med sitt första företag. Det här goda resultatet beror främst på de relativt snabba och billiga villkoren för att avsluta ett konkursmässigt företag. I Finland går det mycket snabbare att lägga ned ett företag än i EU som helhet. En övervägande majoritet av befolkningen har dessutom en välvillig inställning till en andra chans-entreprenörer som har misslyckats en gång (83 %). Som ett resultat av detta är rädslan för att misslyckas även lägre än någon annanstans inom EU (37 % jämfört med 40 %). Även om det är svårare att starta ett företag i Finland efter en tidigare konkurs än att starta ett för första gången är den allmänna miljön för ett omstartat företag mycket gynnsammare än i de flesta andra EU-länder. Framstegen på detta område anses dock vara begränsade eftersom inga nya åtgärder infördes, tillkännagavs eller genomfördes under 2013 och första kvartalet SBA Faktablad Finland 9

10 Lyhörda förvaltningar Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Den tid det tar att starta ett företag (i kalenderdagar); 2013; Finland: 5; EU-gen.: 4.2 Kostnad för att starta ett företag (i euro); 2013; Finland: 355; EU-gen.: 318 Inbetalt minimikapital (procentandel av inkomst per capita); 2014; Finland: 7; EUgen.: Den tid det tar att överlåta egendom (i kalenderdagar); 2014; Finland: 14; EU-gen.: 27.7 Kostnad för att överlåta egendom (procentandel av egendomens värde); 2014; Finland: 4; EU-gen.: 4.7 Antal skatteinbetalningar per år; 2014; Finland: 8; EU-gen.: Den tid det tar att betala in skatter (timmar per år); 2014; Finland: 93; EU-gen.: Kostnad för att se till att avtal efterlevs (procentandel av kravet); 2014; Finland: 13.3; EU-gen.: Lagstiftning och politik som ändras snabbt utgör ett problem för att göra affärer (procentandel av de svarande som håller med); 2013; Finland: 23; EU-gen.: 70 De administrativa förfarandenas komplexitet utgör ett problem för att göra affärer (procentandel av de svarande som håller med); 2013; Finland: 22; EU-gen.: 63 SMF som interagerar online med offentliga myndigheter (procent); 2013; Finland: 97.44; EU-gen.: Licens- och tillståndssystem (1 = lägst komplexitetsnivå, 26 = högst komplexitetsnivå; 2011; Finland: 15; EU-gen.: Statlig regleringsbörda (1 = betungande, 7 = inte betungande); 2013; Finland: 5; EUgen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finland fortsätter att ligga bättre till än de flesta inom EU vad gäller Lyhörda förvaltningar. Detta illustreras bäst av indikatorer som beskriver den övergripande förvaltningsmiljön. Finland har den minsta andelen entreprenörer i EU som rapporterar problem i fråga om lagstiftning under snabb förändring och administrativa förfarandens komplexitet. Landet har även det bästa resultatet vad gäller hur betungande den statliga regleringen är. Finlands företagsvänliga förvaltningsmiljö återspeglas också i nästan alla mer specifika delområden inom förvaltningen. Skatteförvaltningen är t.ex. mycket enklare i Finland än någon annanstans i EU. Ett genomsnittligt finskt litet eller medelstort företag måste tillbringa mindre än hälften så mycket tid för att uppfylla sina skatteskyldigheter än ett genomsnittligt sådant företag i EU. Detta beror delvis på det faktum att det är färre skatteinbetalningar att hantera (8, EU: nästan 13). Nästan alla finska små och medelstora företag interagerar numera med offentliga myndigheter online (97 %, EU: 88 %), (men vissa intressenter har efterfrågat mer användarvänliga verktyg på nätet). Villkoren för företagsetablering (tid och kostnad) är det enda område där Finlands resultat är något sämre än EU-genomsnittet. Skillnaden från EU-genomsnittet är dock försumbar. Totalt sett har Finland en av de mest små- och medelstora företagsvänliga förvaltningsmiljöerna i hela EU. De politiska framstegen har på sista tiden varit begränsade eftersom inga betydande politiska åtgärder tillkännagavs eller genomfördes på detta område under 2013 och första kvartalet SBA Faktablad Finland 10

11 Statligt stöd och offentlig upphandling SMF:s procentandel av det totala värdet av tilldelade offentliga kontrakt (procent); 2013; Finland: 29; EU-gen.: 29 Procentandel av företagen som deltar i offentliga upphandlingar (procent); 2013; Finland: 50; EU-gen.: 37 Genomsnittlig betalningsförsening från offentliga myndigheter (i dagar); 2013; Finland: 4; EU-gen.: Procentandel av företagen som lämnar in anbud i ett offentligt, elektroniskt upphandlingssystem (e-upphandling) (procent); 2013; Finland: 6.02; EU-gen.: Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finlands resultat har förbättrats och ligger i år i nivå med EU-genomsnittet. Resultatet avseende de enskilda indikatorerna förblir dock blandat. Precis som förra året ligger Finland i topp inom EU i fråga om de offentliga myndigheternas beredskap att snabbt betala små och medelstora företag för deras tjänster. Andelen företag som deltar i offentliga upphandlingar är också mycket högre i Finland än i EU i genomsnitt (50 %, EU: 37 %), samtidigt som finska små och medelstora företagens andel av det totala värdet av offentliga kontrakt är identisk med nivån inom EU (29 %). Det finns dock ett problem med e- upphandlingen. Andelen finska SMF som använder elektroniska upphandlingssystem är mindre än hälften av EU-genomsnittet (6 %, EU: 13 %). En möjlig orsak till detta är avsaknaden av en centraliserad e- upphandlingsportal. Det finns dessutom en tendens att inte offentliggöra upphandlingar som är värda mindre än euro elektroniskt, vilket är ett problem för i synnerhet mikroföretag. Ur politisk synpunkt anses framstegen vad gäller genomförande på detta område under 2013 och de första tre månaderna 2014 vara måttliga eftersom inga konkreta åtgärder vidtogs under perioden. Det har dock förekommit en diskussion om att förbättra de offentliga upphandlingarna som ett instrument för att främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Detta är tydligt både på statlig nivå, där en reform av lagstiftningen avseende offentlig upphandling påbörjades 2013 (med små och medelstora företag som en specifik målgrupp), och på lokal nivå, där nya verktyg för offentlig upphandling har införts för att göra det enklare för små och medelstora företag att delta. Den nya lagen om statligt stöd för företagsutveckling och offentlig sysselsättning samt företagstjänster förväntas träda i kraft i juli 2014 och bör effektivisera förfarandet för offentligt stöd åt små och medelstora företag. Det har även inletts ett arbete med att omarbeta lagen om offentlig upphandling för att förstärka de små och medelstora företagens roll i offentlig upphandling. SBA Faktablad Finland 11

12 Tillgång till finansiering Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Avslagna låneansökningar och oacceptabla låneerbjudanden (procentandel av låneansökningarna från SMF); 2013; Finland: 10.5; EU-gen.: 14.4 Tillgång till offentligt finansieringsstöd inklusive garantier (procentandel av de svarande som uppger en försämring); 2013; Finland: 14.1; EU-gen.: 17.3 Bankers utlåningsvilja (procentandel av de svarande som uppger en försämring); 2013; Finland: 20.9; EU-gen.: 24.6 Lånekostnad för små lån jämfört med stora lån (procent); 2013; Finland: 31.64; EUgen.: Den sammanlagda tid det tar att få betalt (antal dagar); 2013; Finland: 21.67; EUgen.: Förlust avseende osäkra fordringar (procentandel av total omsättning); 2013; Finland: 1.5; EU-gen.: 3.83 Riskkapitalinvesteringar (procentandel av BNP); 2012; Finland: 0.041; EU-gen.: 0.04 Index för juridiska rättigheters styrka (0 10); 2014; Finland: 8; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finland överträffar EU-genomsnittet vad gäller Tillgång till finansiering. Överlag har finska små och medelstora företag fortfarande lättare att få tillgång till finansiering än de flesta små och medelstora företag inom EU. I fråga om banklån har emellertid villkoren för finska små och medelstora företag också blivit svårare under krisen, trots ett antal viktiga politiska åtgärder på senare tid. Andelen företag som uppgav en försämring i bankernas vilja att tillhandahålla lån ökade från 15 % 2009 till mer än 20 % Likaså ökade andelen SMF vilkas låneansökningar avslogs eller möttes av oacceptabla låneerbjudanden från 0 % 2009 till mer än 10 % På liknande sätt fördubblades antalet företag som hade problem med att få offentligt finansieringsstöd från 7 % till 14 %, samtidigt som lånekostnaden också steg kraftigt. Påslaget på räntesatser för små lån på mindre än 1 miljon euro ökade från 10 % 2007 till nästan 32 % under SMF-finansieringen i Finland är starkt beroende av banklån. Färska förändringar i banklagstiftningen verkar ha försvårat tillgången till finansiering, mycket beroende på högre marginaler och strängare lånevillkor. De villkor som gäller för andra aspekter, som t.ex. riskkapitalfinansiering eller kassaflöde förblev desamma. Samtidigt som finansieringsvillkoren för små och medelstora företag i allmänhet är bättre än i många andra medlemsstater måste särskilt situationen vad gäller banklån till små och medelstora företag följaktligen följas upp noga och behandlas. Framstegen anses vara måttliga i fråga om politiska åtgärder under 2013 och de första tre månaderna På sistone har politiken kommit att inriktas på att öka finansieringen för tillväxtföretag, i synnerhet små och medelstora företag. Därför har regeringen offentliggjort ett nytt program för tillväxtfinansiering i syfte att förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag. Ett av de viktigaste inslagen i detta program är en ny tillväxtfond med ett värde av 130 miljoner euro från och med Denna fond liknar den första tillväxtfonden (med ett värde av 135 miljoner euro) som var verksam mellan 2009 och Tillväxtfinansiering gäller dock vanligtvis bara ett litet antal tillväxt-små och medelstora företag och den främsta källan till finansiering för de flesta banklån till små och medelstora företag har blivit svårare att komma åt p.g.a. den ekonomiska situationen. Samtidigt har relativt få åtgärder vidtagits för att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering, förutom för tillväxtföretag, och åtgärder som ändringarna av banklagstiftningen (som SBA Faktablad Finland 12

13 nämns ovan) på senare tid verkar ha försvårat tillgången. Inre marknaden Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) SMF som exporterar varor inom EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Finland: 10.87; EU-gen.: SMF som importerar varor inom EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Finland: 26.78; EU-gen.: Offentliga kontrakt som SMF skaffat utomlands (procentandel av det totala värdet på offentliga kontrakt); 2013; Finland: 5.2; EU-gen.: 2.6 Antal inremarknadsdirektiv som ännu inte införlivats; 2013; Finland: 11; EU-gen.: 8.69 Genomsnittlig försening avseende införlivandet av direktiv (i månader); 2013; Finland: 11.7; EU-gen.: 8 Antal väntande överträdelsehandlingar; 2013; Finland: 17; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Inre marknaden är det enda område där Finland släpar efter EU-genomsnittet. Det mest anmärkningsvärda resultatet på detta område är den relativt begränsade andelen små och medelstora företag som exporterar till andra EU-marknader. Mindre än 11 % av de finska små och medelstora företagen inom tillverkningsbranschen exporterade inom den inre marknaden, medan motsvarande EUgenomsnitt var 14 %. Det ska likväl framhållas att Finland nyligen antog ett antal åtgärder för att stimulera exporten från finska företag, inklusive små och medelstora företag, t.ex. strategin Team Finland. Det kan ta tid innan dessa åtgärder ger resultat. På det politiska området har färska framsteg gällande politiskt genomförande varit måttliga då inga nya betydelsefulla åtgärder tillkännagavs eller genomfördes på detta område 2013 och under det första kvartalet Observera dock att initiativet Team Finland som nämndes ovan även inkluderar den inre marknaden. SBA Faktablad Finland 13

14 Kompetens och innovation Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Procentandel av SMF som lanserar produkt- eller processinnovationer; 2010; Finland: 44.75; EU-gen.: Procentandel av SMF som lanserar innovationer inom marknadsföring eller organisation; 2010; Finland: 38.89; EU-gen.: 40.3 Procentandel av SMF som har intern innovation; 2010; Finland: 33.18; EU-gen.: Procentandel av innovativa SMF som samarbetar med andra; 2010; Finland: 16.5; EU-gen.: Försäljning av innovationer som är nya på marknaden och för företaget (procentandel av omsättningen); 2010; Finland: 15.29; EU-gen.: Procentandel av SMF som säljer online; 2013; Finland: 14.81; EU-gen.: Procentandel av SMF som handlar online; 2013; Finland: 31.05; EU-gen.: Omsättning från e-handel; 2013; Finland: 16.16; EU-gen.: Procentandel av alla företag som erbjuder sina anställda utbildning; 2010; Finland: 74; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finlands starka resultat på området Kompetens och innovation kvarstod under Svagheterna i indikatorerna för att mäta olika aspekter av innovationsprestationen hos finska små och medelstora företag är få. Särskilda starkt presterar man beträffande den höga andelen små och medelstora företag som lanserar produkt- eller processinnovationer och SMF som samarbetar med andra SMF inom innovativa projekt. Även inom utbildning ligger finska små och medelstora företag över EU-genomsnittet nästan tre fjärdedelar av de finska små och medelstora företagen erbjuder någon form av formell fortbildning till sina anställda (EU: 66 %). Slutligen är det, mot bakgrund av Finlands inriktning på informationsteknik, inte överraskande att landet även ligger över EU-genomsnittet avseende alla tre indikatorer som mäter användningen av elektroniska verktyg för affärsverksamheter. Framstegen inom politiken var måttliga under 2013 och det första kvartalet Det vidtogs några nya initiativ för att främja innovationen bland små och medelstora företag. Framför allt har Tekes fortsatt att föra över en betydande mängd innovationsfinansiering till små och medelstora företag samtidigt som man utvecklar nya instrument såsom det nya innovationsbankinitiativet som ska få små och medelstora företag att använda IPR från stora företag. Vad gäller främjandet av yrkeskunskap är utbildning för anställda, som är relaterad till deras arbete, från 2014 avdragsgillt för arbetsgivare. Kompetens och innovation får även mycket utrymme i det nya strukturfondsprogrammet för Finland SBA Faktablad Finland 14

15 Miljö Procent av SMF som vidtagit resurseffektiviseringsåtgärder; 2013; Finland: 88; EUgen.: 95 Procentandel av SMF som åtnjutit statligt stöd för resurseffektiviseringsåtgärder; 2013; Finland: 54; EU-gen.: 35 Procentandel av SMF som erbjuder gröna produkter eller tjänster; 2013; Finland: 24; EU-gen.: 26 Procentandel av SMF vilkas omsättning till mer än 50 % kommer från gröna produkter eller tjänster; 2013; Finland: 22; EU-gen.: 22 Procentandel av SMF som åtnjutit statligt stöd för sin produktion av gröna produkter; 2013; Finland: 27; EU-gen.: 26 Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finland överträffar EU-genomsnittet på detta område. Detta beror dock främst på landets goda resultat avseende de politiska indikatorerna på området. Långt fler små och medelstora företag i Finland än i övriga EU har åtnjutit stöd för sina resurseffektiviseringsåtgärder och något fler har åtnjutit stöd för produktion av gröna produkter eller tjänster. Cleantech-programmet (som nämndes i Faktabladet för tidigare år) kan ha spelat en roll i detta sammanhang. Det är intressant att notera att den relativt höga andelen företag som får offentligt stöd ännu inte har lett till en högre andel små och medelstora företag som erbjuder dessa produkter eller investerar i resurseffektivitet. Den senaste tidens framsteg inom politiskt genomförande kan anses vara begränsade eftersom inga nya betydande politiska åtgärder tillkännagavs eller genomfördes på detta område under 2013 och första kvartalet Internationalisering SMF som exporterar varor till länder utanför EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Finland: 11.02; EU-gen.: 9.68 SMF som importerar varor från länder utanför EU (procentandel av SMF inom industrin); 2011; Finland: 12.23; EU-gen.: 8.18 Avvikelse från EU-genomsnittet (mätt i standardavvikelser, EU-genomsnitt=0) Kostnad för att importera (i USD); 2014; Finland: 625; EU-gen.: Tidsåtgång för att importera (i dagar); 2014; Finland: 7; EU-gen.: Antal dokument som krävs vid import; 2014; Finland: 5; EU-gen.: 4.68 Kostnad för att exportera (i USD); 2014; Finland: 615; EU-gen.: Tidsåtgång för att exportera (i dagar); 2014; Finland: 9; EU-gen.: Antal dokument som krävs vid export; 2014; Finland: 4; EU-gen.: Anmärkning: Staplar som pekar åt höger visar ett resultat över EU-genomsnittet och staplar som pekar åt vänster visar ett resultat under EU-genomsnittet. Finland fortsätter att ligga över EU-genomsnittet inom området Internationalisering. I motsats till situationen avseende export till den inre marknaden är finska SMF väl representerade på marknader i länder SBA Faktablad Finland 15

16 utanför EU. 11 % av de finska små och medelstora företagen i tillverkningsbranschen exporterar till marknader utanför EU (EU-genomsnitt: 9,7 %). Det är också fler finska små och medelstora företag som importerar från dessa marknader (12 %, EU: 8 %). Detta starka resultat inom internationalisering främjas av ett klimat som underlättar handel. I allmänhet är det billigare, snabbare och enklare för finska företag att handla med partner utomlands än för ett genomsnittligt företag i EU. De bästa resultaten fortsätter att ha med kostnaden för handel att göra. Exempelvis är exportkostnaden väldigt låg mindre än två tredjedelar av EU-genomsnittet (615 USD jämfört med USD). Observera att dessa villkor inte har förbättrats nämnvärt under de senaste sex åren. Kostnaderna har faktiskt stigit på sistone och hotar att urholka Finlands ursprungliga fördel. På det politiska området har det gjorts väsentliga framsteg under senaste åren, särskilt efter tillkännagivandet 2012 om Team Finland-konceptet som ska samordna alla finska statliga aktörer över hela världen för att maximera deras stöd till finska företags, inklusive de små och medelstora företagens exportframgångar. I motsats till de omvälvande åtgärder som vidtogs under 2013 och de tre första månaderna 2014 har framstegen inom politiskt genomförande varit måttliga. Reformen av Finpro, den främsta organisationen för exportstöd, syftar till att tillhandahålla bättre internationaliseringstjänster till företag inom den närmaste framtiden. I samband men den organisatoriska reformen utarbetas en ny finansieringskanal till stöd för rådgivningstjänsterna för små och medelstora företag, i syfte att utnyttja experttjänsterna inom internationell handel och export på ett bättre sätt. SBA Faktablad Finland 16

17 3. God praxis Nedan följer ett exempel på god praxis från Finland som visar vad regeringar kan göra för att ge stöd till SMF: Tillväxtfinansieringsprogram Med omstruktureringen av den finska ekonomin har de små och medelstora företagens roll ökat under de senaste åren. Samtidigt finns det inte tillräckligt många tillväxtinriktade små och medelstora företag i Finland. En orsak till detta är bristen på finansiering. Till följd av en regeringsöverläggning om utgiftsbegränsningar beslutade regeringen att lansera ett långsiktigt tillväxtfinansieringsprogram för att konsolidera investeringsmarknaden och stödja tillväxten för små och medelstora företag. Programfondens storlek skulle kunna nå en miljard euro under nästa årtionde. Finansieringsprogrammet kommer att genomföras i samarbete med privata investerare. Målet är att samla in minst 50 % av det kapital som behövs från privata källor. Den planerade programlängden är 10 år, och programmet kommer huvudsakligen att inriktas på områden där det föreligger marknadsbrister. I praktiken kommer finansieringen att ledas över till tre organisationer för offentlig finansiering. Finnish Industry Investment Ltd kommer att erhålla 30 miljoner euro per år. Dessutom kommer 20 miljoner euro från Tekes befintliga resurser att fördelas till kapitalinvestering. Fem miljoner euro av Finnveras direktinvesteringar kommer att användas som kapital fram till Efter detta kommer staten inte längre att göra nya direktinvesteringar i företagen. Finnish Industry Investment Ltd:s föreslagna kapitalisering på 30 miljoner euro skulle användas till att finansiera den nya tillväxtfonden. Målet är att upprätta en fond på minst 100 miljoner euro, i vilken investeringar sker enligt marknadens villkor. Som en del av tillväxtfinansieringsprogrammet har Finnvera plc föreslagit att fem miljoner euro ska satsas på kapitaliseringen av Seed Fund Vera Ltd. Fonden investerar i teknikföretag i ett tidigt skede och i teknikintensiva eller innovativa företag. Referenser: Arbets- och miljöministeriets pressmeddelande Valtion Talousarvioesitys 2014 (Förslag till statsbudget 2014) Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) framställs av GD Näringsliv inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag. I faktabladen sammanställs de senaste tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i EU:s 28 medlemsstater och ytterligare nio länder som också bidrar till EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP). Faktabladen framställs varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla som syftar till att underlätta det evidensbaserade beslutsfattandet. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de lokala experterna på frågor gällande små och medelstora företag ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som, en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som är tillgänglig via SPR:s webbplats. Se även slutnoterna på nästa sida. SBA Faktablad Finland 17