Konsekvensutredning ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:52) om marin utrustning

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (14) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Roland Eklöf Sjö- och luftfartsavdelningen Fartygs- och luftfartygsenheten Sektionen för sjöfartstillsyn Norrköping Konsekvensutredning ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:52) om marin utrustning Föreskrifterna är baserade på rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning, även kallat ME-direktivet, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2012/32/EU av den 25 oktober 2012 om ändring av rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning. Ändringen, som senast ska sättas i kraft den 30 november 2013, är en uppdatering av bilagorna A.1 och A.2 vad gäller internationella provningsstandarder, regler, resolutioner etc. för en rad olika utrustningsdetaljer och produkter. En del av produkterna har även flyttats om mellan de två bilagorna. ME-direktivet är först och främst ett produktdirektiv men innehåller även fartygsrelaterade bestämmelser och instruktioner till medlemsstaterna som kan vara av intresse för den enskilde tillämparen. Syftet är att inom EU ha gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som finns ombord och kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Ändringar i internationella konventioner och provningsstandarder har tillkommit i och med det senaste ändringsdirektivet 2012/32/EU. Detta gör att nuvarande bilagorna A.1 och A.2 till vilka det hänvisas i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning är inaktuella och behöver uppdateras. Bilagorna A.1 och A.2 i ME-direktivet uppdateras en gång årligen vilket är enligt kommissionens plan. Bilagorna ligger nu ute på Transportstyrelsens hemsida i anslutning till föreskriften, och samtliga ändringsdirektiv med bilagor finns även publicerade i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Transportstyrelsen publicerar en ändringsföreskrift varje gång en ändring sker i direktivet eftersom det finns övergångsbestämmelser för varje produkt och föreskriften måste uppdateras med direktivets nummer.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (14) Punkter (produkter eller utrustningsdetaljer) som är nya eller flyttats mellan A.1 och A.2 listorna samt ändrats enligt följande tabell: Nr Benämning Tidigare nr Livräddningsutrustning A.1/1.22 Livräddningsfarkoster för fri uppflytning A.1/1.26 A.1/1.31 A.1/1.32 A.1/1.33 A.1/1.34 A.1/1.35 Urhuggningsanordningar för a) livbåtar och beredskapsbåtar (som sjösätts med gina eller ginor) b) livflottar som sjösätts med gina eller ginor Tvåvägs VHFradiotelefonapparat för livräddningsfarkoster 9 GHz transponder för sjöräddning (SART) Radarreflektor för livbåtar och beredskapsbåtar Kompass för livbåtar och beredskapsbåtar Handbrandsläckare för livbåtar och beredskapsbåtar Kommentar Flyttad till A.2/1.3 Not införd i kolumn 4 om att medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa IMOcirkuläret MSC.1/Circ Flyttad till A.1/5.17 och A.1/5.18 Flyttad till A.1/4.18 Fler alternativ till kombinationer av provningsstandarder har tillkommit i kolumn 5. Flyttad till A.1/4.23 Flyttad till A.1/3.38 A.1/1.40 Mekanisk lotshiss Flyttad till A.1/4.48 A.1/1.42 Lotslejdare Flyttad till A.1/4.49 Förhindrande av föroreningar från fartyg A.1/2.8 Utrustning ombord för analys av NO x med hjälp av metoden för direkt mätning och övervakning i teknisk norm för NO x 2008 Res. MEPC.176(58) 3 och 4. Teknisk norm för NO x 2008 utgår. I kolumn 5 tillkommer standard IEC/EN 60945

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (14) A.1/2.9 A.1/2.10 Brandskyddsutrustning A.1/3.11 Utrustning för andra tekniska metoder för att begränsa utsläpp av SO x Anläggning ombord för avgasrening Klass A - och B -indelningar, brandintegritet a) Klass A -indelningar. b) Klass B -indelningar Flyttad till A.2/2.4 Res. MEPC.176(58) 3 och 4. Res. MEPC.184(59) 3. Bilaga VI, Reg. 4 utgår i kolumn 2 och 3. MSC/Circ och Res. MSC.61(67) utgår. A.1/3.13 Icke-brännbara material och MSC/Circ.1120 A.1/3.15 A.1/3.18 Rör av annat material än stål för olja eller eldningsolja a) rör och anslutningar, b) ventiler, c) anordningar med flexibla rör, d) metallrörsdelar med fjädrande och töjbara tätningar. Ytbeklädnader och golvbeläggningar med låg flamspridning a) faner b) målningssystem c) golvbeläggningar d) rörisolering e) lim för byggnadsändamål i klass A -, B - och C - indelningar f) brännbara rör ISO standarder 10497, och tilkommit i kolumn Res. MSC.61(67), MSC/Circ.1120n och ISO 1716 utgår i samma A.1/3.19 Draperier, gardiner och andra

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (14) hängande textilier och MSC/Circ.1120 A.1/3.20 Stoppade möbler och MSC/Circ.1120 A.1/3.21 Sängdelar och MSC/Circ.1120 A.1/3.22 Brandspjäll och MSC/Circ.1120 A.1/3.23 A.1/3.24 A.1/3.25 A.1/3.26 A.1/3.27 Icke-brännbara rör som penetrerar avdelningar av klass A Öppningar för elkablar genom avdelningar av klass A Brandsäkra fönster och fönsterventiler i klasserna A och B Genomföringar i klass A - indelningar a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, trummor, trunkar osv. Genomföringar i klass B - indelningar Flyttad till A.1/3.26. Flyttad till A.1/3.26 a. 5. Res. MSC.61(67), MSC/Circ.1120 och MSC.1/Circ Res. MSC.61(67), MSC/Circ.1120 och MSC.1/Circ.1203

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (14) A.1/3.31 A.1/3.32 A.1/3.33 A.1/3.34 A.1/3.35 A.1/3.36 A.1/3.37 a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, trummor, trunkar osv. Nozzles for fixed sprinkler systems, for high speed craft (HSC). Brandbegränsande material (utom möbler) för höghastighetsfartyg Brandbegränsande material för möbler för höghastighetsfartyg Eldhärdiga indelningar för höghastighetsfartyg Branddörrar på höghastighetsfartyg Brandspjäll på höghastighetsfartyg Genomföringar i brandsäkra indelningar på höghastighetsfartyg a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, trummor, trunkar osv. och MSC/Circ.1120 Punkten utgår eftersom utrustningen omfattas av A.1/3.9 och A.1/3.28 A.1/3.44 Brandmansutrustning livlina

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (14) A.1/3.48 A.1/3.50 A.1/3.51 A.1/3.63 Komponenter till fasta vattenbaserade brandsläckningssystem för lokalt punktskydd i maskinrum av kategori A Skyddskläder som är motståndskraftiga mot kemikalier Komponenter till fasta system för upptäckande av brand och brandlarm för kontrollstationer, arbetsutrymmen, bostadsutrymmen, hyttbalkonger, maskinutrymmen och obemannade maskinrum Komponenter till rökdetektorer som bygger på provtagning (röksugsystem) A.2/3.15 A.1/3.64 Klass C -indelningar A.2/3.25 MSC.1/Circ MSC/Circ.913 och MSC.1/Circ.1276 Flyttad till A.2/3.9 A.1/3.65 Fasta system för vätgasupptäckt Ny punkt. A.1/3.66 Ledningssystem för evakuering som används som alternativ till lågplacerat ljus EN standarder och Ny punkt. Navigationsutrustning A.1/4.4 Radarutrustning Flyttad till A.1/4.34, A.1/4.35 och A.1/4.36 A.1/4.5 Automatisk radarplotting (ARPA Flyttad till A.1/4.34 A.1/4.8 Indikatorer för rodervinkel, propellervarvtal och propellerstigning Flyttad till A.1/4.20, A.1/4.21 och A.1/4.22 A.1/4.45 Sjökortsvisning för fartygsradar Punkten utgår eftersom utrustningen omfattas av A.1/4.38 A.1/4.48 Mekanisk lotshiss Utgår eftersom Mekanisk lotshiss

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (14) ska inte användas enligt Res. MSC.308(88). Fr.o.m. den 1 juli A.1/4.53 Radarekoförstärkare ITU-R M 1176 (10/95) har 4. Radiokommunikationsutrustning A.1/5.11 MF-DSC-vaktmottagare IEC tillkommer i kolumn 5. A.1/5.12 Inmarsat-B SES IEC har utgått. A.1/5.15 MF/HF-DSC-avsökande vaktmottagare IEC tillkommer i kolumn 5. Brandskyddsutrustning A.2/3.27 Navigationsutrustning A.2/4.33 Komponenter till fasta brandsläckningssystem med gas (CO 2 ) Kurs- eller spår(track)kontrollsystem (för fartygshastigheter från och med 30 knop) Reg. II-2/5 har ugått i kolumn 3 och 4. Reg. X/3 har 3. Res. 36(63) och Res. 97(73) har 4. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? Eftersom ändringarna är påkallade av justeringar i ME-direktivet är det fråga om ett så kallat A-krav och Sverige måste införliva dessa i svensk rätt, vilket sker genom föreskriften. Om vi inte införlivar bestämmelserna kommer Sverige att bryta mot sina skyldigheter gentemot EU och kan ställas tills svars för detta. 3 Vilka berörs av regleringen? Det är främst tillverkare av marin utrustning som påverkas av ändringarna. Det blir helt enkelt fler produkter som nu ska uppfylla angivna provningsstandarderna i bilaga A.1 och A.2. Även anmälda organ påverkas

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (14) eftersom de är involverade i typgodkännandeprocessen enligt MEdirektivet. Antalet svenska företag som berörs idag och har tillverkning av utrustning som är typgodkänd enligt direktivet är 89 stycken. Se bilaga 1 med företag som är hämtad från produktdatabasen på de anmälda organens egen webbplats Redare påverkas indirekt av ändringarna eftersom utbudet av utrustning på marknaden kan ändras. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Företaget som tillverkar utrustningen måste ha ett kvalitetssystem med kvalitetsrevisioner av typen ISO för att kunna få utrustning eller delar av den godkända enligt ME-direktivet. För det första måste man ta hänsyn till kostnaden för införande av ett kvalitetssystem inom företaget som ligger mellan ca kr och grundar sig på hur lång tid det tar att införa, vilket vanligtvis är ungefär 1 år, samt på antalet anställda. Till detta kommer årliga revisioner som för ett företag med mellan anställda kostar mellan kr per gång. Man måste även ta med löner för de personer som ska arbeta med införlivandet av ett kvalitetssystem och det fortsatta kontinuerliga arbetet när system är infört. Beroende på företagets storlek så kan det i större företag finnas anställda som arbetar med företagets kvalitetssystem på heltid. För tillverkare av utrustning som lagts till som "ny punkt" eller är flyttad från bilaga A.2 till A.1 i direktivet blir det en extra kostnad på mellan kr per produkt för proceduren med typgodkännande och för att få utrustningen godkänd enligt ME-direktivet. För tillverkare av fler typer av utrustning, eller delar av utrustning, blir därmed kostnaden högre beroende på hur många typgodkännanden som behövs. I Sverige finns företag som har över 115 typgodkännanden. Några företag har flera delar till en typ av utrustning som tillverkas i andra länder, inom och utanför Europa. Det medför omfattande resor för företagens ansvariga. Detta gäller samtliga tillverkare av utrustning och konkurrenssituationen förändras därför inte inom gemenskapen. Den tillverkare som först får ut sina godkända nya produkter har dock en fördel av att vara först ute på marknaden med produkten. ME-direktivet använder sig dock av övergångsbestämmelser som löper på 2 år just för att minimera påverkan för redan tillverkad utrustning. Tillverkare som är etablerade med typgodkända produkter hos ett anmält organ behöver inte genomgå processen att få sitt kvalitetssystem bedömt vid nya tester av produkter. Däremot om tillverkare med typgodkända produkter byter till ett annat anmält organ så kan det organet göra en ny bedömning av befintligt kvalitetssystem som medför kostnader enligt första stycket under den här punkten (4).

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (14) Tillverkare som vill ha sin utrustning typgodkända enligt ME-direktivet kommer att få extra kostnader om det är en ny produkt som har kommit med i bilaga A.1. Väljer man att inte låta typgodkänna enligt ME-direktivet och produkten är uppsatt i bilaga A.1 kommer produkten att bli svårsåld på marknaden eftersom kravbilden idag oftast är att utrustningen ska vara typgodkänd. Idag finns sammanlagt 1327 typgodkända produkter med certifikat i systemet som är registrerade av svenska tillverkare. Detta framgår av de anmälda organens hemsida där alla typgodkända produkter enligt ME-direktivet registreras. Registrering är gratis för att ta del av den informationen. Små företag får svårt att konkurrera med sin produktion eftersom det är stora kostnader inblandade för införande av kvalitetssystem och för varje typgodkännande av nya produkter. Krav på typgodkänd och rattmärkt utrustning leder till att redare drabbas då de ska köpa in utrustning som blir dyrare inom EU än för redare med fartyg utanför gemenskapen. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Ändringen i föreskrifterna innebär inga avvikelser från internationella konventioner eller EU-rättsliga åtaganden. Samtliga tillägg av nya produkter tas med och gällande övergångsbestämmelser överensstämmer med MEdirektivet. Vi inför inga ytterligare krav eller andra tolkningar. Vi sätter i kraft ändringarna i rätt tid och senast den 30 november Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Sverige måste införliva ändringarna senast den 30 november 2013 för att uppfylla våra åtaganden. Eftersom det finns övergångsbestämmelser i MEdirektivet som sträcker sig över 2 år har hänsyn tagits till den tid det tar att installera kvalitetssystem och typgodkännandeprocedurer. Information om ändringsföreskriften kommer att på sedvanligt sätt göras av Transportstyrelsen genom remissförfarande och publicering av föreskriften samt direktivets bilagor på hemsidan. Något ytterligare informationsbehov är inte nödvändigt eftersom ändringarna inte innebär annat än tillägg av produkter, vilket är lätt att ta till sig genom att läsa listorna i ME-direktivet. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Det kommer att uppstå extra kostnader för de företag som tillverkar eller ska börja att tillverka aktuell utrustning. Hur stor kostnaden blir beror på vilken sorts utrustning det är fråga om samt om företaget behöver installera de kvalitetssystem som krävs eller inte. Kostnaden för kvalitetssystemet finns

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (14) medtaget under fråga 4. Nya kostnader tillkommer för varje ny produkt i bilaga A Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Det är 89 företag i Sverige som kan beröras av ändringar i direktivet, se bilaga 1. Företagens storlek är små företag med ett tiotal anställda till stora med över 1000 anställda. Branscher som dessa företag är verksamma inom är enligt rubriker i bilagan. Sedan föregående ändring av direktivet 96/98/EG införlivades i Transportstyrelsens föreskrifter 2012 har det tillkommit fyra nya företag. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Företagen som inte har rutiner för och bevakar när kommissionen kommer med nya och ändringar av direktiv får problem med att hinna utveckla och anpassa sin utrustning samt hinna med att typgodkänna den hos något av de anmälda organen innan direktivet har satts i kraft. I dessa sammanhang är det inte ovanligt med ledtider för företag på mellan månader. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Om utrustningen ska vara tillverkad och typgodkänd före den 30 november 2013 kan en kostsam lagerbyggnad vara enda chansen för företag att klara leveranserna. Det kan även bli svårt att hantera leveranskapacitet hos underleverantörer och de anmälda organen som då kanske inte räcker till. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Med långa ledtider för företagen när det gäller anpassning till standarder och processen med typgodkännande så gäller det att bevaka omvärlden. Företagen inom EU har fördyrade omkostnader med högre priser på utrustning som följd om jämförelse görs med företag utanför EU. Dock innebär regleringen en utökning av den eftersträvade enhetliga bedömningen av marin utrustningen vilken i sig främjar konkurrenssituationen. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Omställning av produktion kan bli effekterna som påverkar företagen om man tillverkar utrustning som har flyttats mellan listorna.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (14) 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Marina utrustningsdirektivet tar ingen hänsyn till storleken på företag. Förutsättningar inom direktivets ramar är lika för alla företag inom EU. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta: Roland Eklöf Tel: E-post:

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (14) Bilaga 1 89 svenska företag med sammanlagt 1327 typgodkända (rattmärkta) produkter enligt ME-direktivet. Uppgifter hämtade från MarED databasen som drivs av de anmälda organen inom EU för kommissionens räkning. 1. Livräddningsutrusning(7) AB Volvo Penta (motorer livbåtar) Alfa Laval Tumba AB Aquata Sverige Baltic Safety Products AB C M Hammar AB Nammo LIAB AB (Hansson Pyrotech AB) Tyroprodukter 2. Förhindrande av föroreningar från fartyg (11) Alfa Laval SpA Alfa Laval Tumba AB Brännströms Elektronik AB Consilium Marine & Safety AB Jowa AB Marinfloc AB PPM Clean Senitec AB Uson Marine AB Wartsila Senitec AB Wärtsilä Sweden AB 3. Brandskyddsutrustning (64) AB Förenade Brandredskap AB Initio AB Ludvig Svensson AB Mo Mekaniska Verkstad, Momec AkzoNobel Powder Coatings Alfa Laval Tumba AB Alvedoor International AB Antiphon AB Artboard AB Auson AB Axalta Powder Coating Systems Nordic AB Backa Industriservice AB Bejaro Brandskyddsföretaget AB Bogesunds Väveri AB Bostik Findley CE Produkter AB Combimix AB

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (14) Consilium Marine AB Dafo Fomtec AB DuPont Powder Coatings Scandinavia AB Elmo Leather AB Essve Produkter AB Flowcrete Sweden AB FMT Acoustics Forbo-Forshaga AB Gislaved Folie AB Golvprofil Falköping AB Hellbergs International AB Ingarps Tryckimpregnering AB Interspiro AB Isolamin AB Inexa Holding AB Johns Manville AB KEFA Drytech AB Kidde Sweden AB L&L Collection AB/Overman Contract MCT Brattberg AB Metalcolour Sverige AB NIFE Textil AB / Ljungbergs Textiltryck Nordic Safety Signs AB Optiroc AB Ovacon AB Perstorp Surface Material AB Premec Industries AB Presto Brandsäkerhet AB Procurator Recore Technologies AB Roxtec International AB Saint-Gobain Isover AB Säkerhetspartner Norden AB Specma Hydraulic AB SSAB Laminated Steel AB Stenca AB Svenska Skum AB Swedish Acoustic Products Innovation AB Systemtext Graphics AB Väveriet Uddebo AB Veidec AB Wilhelmsen Callenberg Fläkt AB Tarkett AB Texmar International AB Trelleborg Industri AB Trelleborg Protective Products AB Ultra Fog AB

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (14) 4. Navigationsutrustning (7) Adveto Advanced Technology AB C.N.S. Systems AB Consilium Navigation AB Saab TransponderTech AB Silva Sweden AB Transas Marine International AB True Heading AB