REBR PR JEKTET. Delstudier SJALVDEKLARERAD POJKAR I GRUNDSKOLANS. Birgitta Olofss on Mars Avdelningen for tillampad psykologi

Transkript

1 REBR PR JEKTET Delstudier SJALVDEKLARERAD T POJKAR GRUNDSKOLANS 9 Birgitta Olofss on Mars 1969 Avdelningen for tillampad psykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet

2 Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70 Stockholm VA Tel /427 Forestandare: Laborator David Magnusson

3 Forord Foreliggande rapport ingar som delredovisning av ett langsik:tigt forskningsprojekt "Anpassning, beteende och prestation 11 som med medel fran Skoloverstyrelsen bedriveo vid Avdelningen for tillampad psykologi, Stockholms universitets psykologiska institution Projektets allmanna malsattning, planlaggni~g och genomforande har redovisats i r~pport nr (Magnusson - Dun!:!r.. Beckne, 19 65) och nr X (Magnusson.. Dune'r.. ZetterblomJ 19 68) Projektets huvudmcusattning ar att soka anal ysera de fnktorer som be stammer unga manni... skors anpassning i vid mening, dels aktuellt i skolsituntionen, dels pa langre sikt i vidare utbildning och i arbetslivet Undersokningarna genomfores i Orebro stad en forstn etapp insamlades med ett brett upplagt undersokningsforfarande dn.tn. for trc hela arskurser av elever Dennn. dntainsamling, som genomfordes varter- minen 19 65, berorde snmmu.nlagt nagot over elever i ar skur serna 3, 6 och 8 snmt deras foraldrnr och larare De dn.tu. som da insamlndes ligge:r bl a till grund for uppfoljningsstudier av arskurserna Den yng~ta av dessa utgor projektets huvudgrupp Undersokningarna av ovriga ats~ kurser har delvis karaktaren av forstudier Projektets undersokningsgrupper studeras bl a m.ed avoeende pa social anp::lssning rn.pport nr X (Magnusson... Dune'r - Olofsson, 19 68) har en modell for studiet av en viktig aspekt av denna anp~ssning, namligen krir.o.inaliteten, presenterats De forsta kriminologiska undersokningarna inom projek.tet har gallt de elever som tillhorde ar skur s 6 foreliggande rn.pport redovisn.s en n.nalys uv data avseende kriminella beteenden som insamlats vid slutet av varterlninen 19 68, da des sa elever befann sig i arskurs 9 Rapporten ingar i ett licentiatarbete av fil kand Birgitta Olofsson Stockholm i mars David Magnusson Laborator Avdelningen for tillampad psykologi Stockholms universitet

4 l'.jt,tehallsf OR T E C KNNCr Sid.. KAP.... BAKGRUND OCH SYFTE 1 KAP... NSTRUMENT, POPULATON, 4 DA T ANSAMLNG A. Tidigare forskning 4 B Under sokning s instrmnenret 5 c.. Undersokningspopulationer 7 D.. Datainsarnlingen 10 KAP... BROTTSLGHET, ETT EN- ELLER 12 FLERDMENSONELLT BEGREPP A, Endimensionalitet 12 B.. Komponent<1nal ys 13 c. Berakning av brottsbelastning L.l KAP.. V. RELABLTET OCH VALDTET 24 A.. nternal consistency 24 Ba nterkorrelationer 1nellan fo.ktorerna 25 c.. Validitet Felfn.ktorer Extern validering 28 KAP. v.. RESULTAT: BROTTSLGHET 34 A. B rott och brottsbelaotning Svarsfrekvenser for olik<1 brottstyper ndividuell brottsbelastning 37 B.. T.idsfaktorn T idpunkt for brotten Brottslig debut 41 c K.amraters medverkn.n 43 }.. Ensambrott - kamratbrott Enso.mvargar Gang en Ledarna 48 D Upptackt och polisanmalan Upptacktsrisk och arimalningsrisk for 50 enskilda brottstyper.. 2. Brottsbelastning for elever som begatt brott men ej blivit upptackta, for dem som endast blivit upptacktn och for dem som aven blivit foremal for bvn:s utredning.

5 Sid.. KAP V.. RESULTAT: ANDRA F RAV 61 bnskvart BETEENDE A.. Alkohol bruk 61 B.. c. D. Thinner sniffning Narkotikabruk N ar kot ikabr ukar na E. Skolk 77 F.. G. Rymning hemifran Sammanfattning KAF.. V.. A,. B. c.. D.. BROTTSBELASTNNG OCH FOREKOMST AV ANDRA CKE ONSKVARDA BETEENDEN FA DE OLKA LNJERJ\TA AK 9 Brott s bela stning Annat icke onskvart beteende Upptackt och polisnnmalan bland elever pa de olika linjerna Diskussion KAP. V.. SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER PA BROTTSBELASTNNG DE OLKA FAKTO... RERNA FOR OLKA GR UPPER A V NDVDER 100 KAP. DC. SAMMANFATTNNG 103 LTTERA T URFOR TECKNNG 109 BLAGOR

6 - 1 KAP.. BAKGR UND OCH SYFTE nom Orebraprojektet studeras ingaende elevernas anpassning till skalan i alika hanseenden.. Ett av skalen till att anpassningsproble... men har stallts i centrum for uppmarksamheten ar att man kan forvanta sig att elever med anpassningssvarigheter inte kan utnyttja sina begavningsforutsattningar i skolarbetet pa det satt sam vore onskvart.. Ett annat vasentligt skal ar att anpassningssva.righeterna i vissa fall leder till sadana beteenden sam stor arbetsran i skolan varigenom enskilda elevers problem far aterverkningar aven pa andra elevers anpassning och studieprestationer, och allmant sett pa trivseln for elever och larare.. Det kan emellertid finnas anledning att utvidga studiet av elevernas anpas sni:og till att ocksa omfatta an pas sningen utanfor skolan.. Man har da anledning att sarsldlt upprnarksamma brottsliga beteenden.. Ungdomsbrottsligheten ar ett allvarligt problem bade ur samhallets och den brottsliga individens eynvinkel. Ungefar halften av alla grovre brett begas av personer under 21 ar.. 35 % av alla inbrott, 38 % av vanliga stol.. der och snatterier forovas av barn under 15 ar (Sveri, 19 63).. Ungdomsbrottsligheten svarar for sa gott som hela den kraftiga okningen av brottsligheten under de senaste decennierna.. Den unge brottslingen dras eventuellt in i ett maskineri av sociala reaktioner som leder till personliga tragedier for saval honom sjalv som for hans familj.. Kriminellt beteende kan i vissa fall betraktas som ett symtom pa grav missanpassning. Den unge brattslingen dras in i ett system av sam... hallsreaktionerj) vilkas effekter ar tamligen okanda.. Manga av de atgar.. der som vidtas nar ett brott blivit uppdagat kan tankas leda till att individens framlingskansla infer samhallets normer forstarks, liksom banden till den grupp, som inte betraktar brottet som oratt.. ett studium av anpassningsproblematiken for barna- och ungdomsaren ar det sjalvklart att de faktorer som leder till de gravaste former.. na av social missanpassning tilldrar s ig sarsldlt intresse, liksom effekterna av de atgarder som samha1let satter in. Harvid kommer emellertid problemet att vara bade vilka faktorer som leder till kriminalitet och vad

7 - 2 - sam leder till upphorande av kriminalitet, till att vederborande konfor~ merar. En.mycket stor del av ungdomarna begar kriminella handlingar nagon gang.. Vilka forhallanden gor att vissa ungdomar upphor med denna ver ksamhet redan efter nagot ens taka tillfihle eller efter nagot ar, medan andra fortsatter, en mindre del in i vuxen alder? En langsiktig malsattning for denna del av Orebroprojektet ar att genom studium av brottslighetens och konformitetens etiologi mojliggora tidiga prediktioner av brottsrisk och n.tt studera effekterna av samhallets atgarder' sa att metoder for preventiv behandling kan utformn.s och sattas in med storre effektivitet.. Kriminaliteten kommer att ses i sammanhang med olika former av anpassningsstorningar inom skolan.. Undersokningarna planlaggs sa att man i en framtid kan nl mojlighet att relativt tidigt spar a de elever, som utgor en risk ur kriminologisk synpunkt, innan utvecklingen har kommit sa langt att behandling blivit ett alltfor svarbemastrat problem. En modell for studiet av utvecldingen av kriminellt-konformt beteende samt beskrivning av den langsiktiga undersokningsplaneringen beskrivs utforligt i Orebroprojektets rapport nr X (Magnusson et.. al., 1968). Det forsta ledet i den kriminoloeiska studien grundad pa projektets material bestod i att identifiera de elever inom projektets undersoknings grupper som begatt olika typer av brott. Detta problem kunde till viss del losas med hjalp av barnavardsnamndens register. Barnavardsnamn.. den far regelmassigt del av de anma1ningar som kommer in till polisen. Sedan barnavardsnamnden i Orebro under forutsattning av konfidentialitet lamnat sitt tillstand till en genomgang av registren genomfordes en sadan under varen Harvid antecknades vilka elever bland dem som ingick i projektets undersokningsgrupper 1965 som anmalts till barnavardsnamnden for nagon brottslig handling (Olofsson, 1967):>:<) Det visade sig att den for en forberedande studie lampligaste gruppen var de pojkar som tillhorde arskurs 6 och som sa1edes varen tillhorde arskur s 9.. *) Den uppdagade brottsligheten bland pojkarna i den nu aktuella arskursen inns redovisad i en stencil "Brottslighet bland skolbarn i brebro" (Olofsson, 1967) Ett sammandrag av denna aterfinns aven i Orebro.. projektets rapport nr X "Kriminellt beteende: Modeller och undersok... ningsplanering" (Magnusson et. al.., 19 68).. Redovisningen baseras pa uppgifter fran barnavardsnamnden i Orebro..

8 - 3 - De uppgifter om brottslighet under skolarenll som man kan erh<31la fran polis och barnavardsnamnd ger oss en osaker och troligen felaktig bild av den verkliga brottsligheten.. Enligt en undersokning bland skol... barn 9-14 ar i Stockholm, utford av fil. lie.. Kerst in Elmhorn ( 19 65) vid justitiedepartementets ldientelundersokning, har endast 7 o/o av dem som begatt nagon brottslig handling blivit upptackta av eller anmalda till polisen... Man loper, om man enbart forlitar sig pa barnavardsnamndens registeranteckningar, den risken att atskilliga elever med hog brottslighet ej kommer att raknas som brottsliga, darfor att de av nagon anledning undgatt upptackt eller inte polisanma1ts, medan andra blivit upptack.ta och anmalda trots att de inte har nagon hog hrottsbelastning, eventuellt endast har begatt en enda lagstridig handling.. For att fa en riktigare uppfattning om den faktiska brottsligheten och darmed mojligheter till en rik.tigare uppdelning i grupper med n.vseen... de pa brottsbelastning och brottsbenagenhet fick de manliga eleverna i den aktuella arskursen, som fullfoljde sin sista termin i grundskolan, besvara ett enkatformular med fragor om brott som de kunde tankas ha begatt. En karthiggning av den sjalvdeklarerade brottsligheten ar inte un... dersokningens huvudsyfte, men har anda ett stort intresse.. Den kunskap vi har om -skolpojkar s aktiviteter utanfor hemmet och skolan ar ganska begransad. denna enkat har vi tagit upp fragor om aktiviteter som inte ar accepternde av samhallet och som darfor i hog grad undanhalls de vux... nas vetskap.. Vi endast ser foljderna av denna aktivitet i affarernas svinn, sonderslagna gatlampor och uppbrutna las.. Foreliggande rapport skall forsoka belysa den brottslighet bland skolpojkar, som pojkarna sjalva uppger och som i vissa fall skiljer sig, som vi skall se, fran den som kommer till myndigheternas kannedom.. Den del av den krirninologiska undersokningen som redovisas i denna rapport, namligen resultaten av enkatundersokningen, kommer att presenteras rent deskriptivt utan nagra i forvag uppstallda hypoteser..

9 - 4 ~ KAP... NSTRUMENT, POPULATON, DATANSAMLNG Amerika ha.r man gjort atskilliga under sokningar for att raja. den dolda brottsligheten (Porterfield, 1946; Murphy, Shirley and Witmer, 1946; Wallerstein&: Wyle, 1947; Nye, 1957 och 1958). Porterfield jamforde brottsligheten hos ungdomsbrottslingar som stallts infor ratta med brottsligheten hos 33 7 collegeungdomn.r, som ej ans~gs vara kriminella.. For collegeungdomarna anvande han en enkat om sjalvdeklarerad e brott. Han fann att collegeungdomarna hn.de begatt val sa svara brott som de ungdomar ~ som komrnit infor ratta.. En stor likhet fanns alltsa mellan collegeungdomarnas beteende och de brottsligas beteende. Han antog dock att de senare varit aktiva under en Hingre tid och begatt de olika forseelser na oftare. Den stora skillnaden l:c1g framfor allt i den utstrackning de blivit polisanmaldn. och forda infor ratta.. Nye ( 19 58) provar teorin att brottslighet ar en foljd av bristande social kontroll De nagot over barnen ur klasserna i tre sma amerikanska stader fick svara pa en anonym enkat innehallande bl.. a.. 21 fragor om brott. Av dessa utvaldes 9 fragor, som bildade en Guttmanskala, vilken rangordade eleverna tillfredsst~llande. Enligt denna skala var 22 o/o av de officiella brottslingarna mirrl re belastade an de 10 % mest brottsbelastade av de 11 inofficiella 11 brottslingarna. Sverige och Norge genomfordes i slutet pa 50-talet tre anonyma enkater bland sma grupper av studenter i Oslo~ Goteborg och Uppsala (Andenaes, Sveri, Hauge, 1960; Nyquist, Strahl, 1960; Forsman, Gentz, 19 62).. Trots att det ar raga om snavt avgransade grupper ar resultaten likartade; nastan alla hade gjort sig skyldiga till nagon ojust handling oftast bagatellforseelser som 11 snattat hemma", 11 pallat applen 11 eller "deltagit i skadegorelse 11.. ett litet fatal fall forekom aven allvarligare brott som inbrott och forfalskning av vardehandlingar. Brottsligheten bland flickorna var betydligt lagre an bland pojkarna. Bratten forovades i de fiesta fall fore gymnasiet.. Nagra ar senare foretogs en liknande anonym enkat vid varnpliktsinskrivningen ide nordiska landerna (Christie, Andenaes, Skirbeck, 1965).

10 5 - Som tidigare namnts foretog Keratin Elmhorn (1965) en anonym enkatunder sokning om sjal vdeklarerad brottslighet bland skolbarn, 9 14 ars 9 i Stockholm. Av pojkarna hade 92% kryssat for nagon forseelse och 53 % hade uppgett nagot eller nagra av de mer allvarliga brotten.. Brottsligheten bland flickorna var myc-ket lag och inskrankte sig till ba... gatellartade brett och butikssnatterier.. de amerikanska enkaterna om brottslighet forekommer, forutom fragor om rent lagstridiga handlingar, fragor om andra beteenden som olydnad mot foraldrar, sexuella forbindelser, utespring om kvallarna m.. m. de nordiska undersokningarna bland studenter och skolbarn forekommer inte fragor av detta slag men daremot fragor om beteenden som endast i mycket strikt bemarkelse ar brott t.. ex.. snattat hemma och "pallat" applen. enkaten bland varnpliktiga i de Nordiska landerna forekommer, forutom fragor om formogenhetsbrott$ fragor om fylleriforseelser och sexuellt umgange med minder riga flicker. Dessa undersokningar gor det helt klart att brottslighet inte kan betraktas som ett attribut, dikotomiserat till brottslig... icke... brottslig.. Det ar inte forsvarligt r1tt tro att de som inte uppdagats av polis och kom.. mit infor ratta skulle vara belt oskyldiga.. Brottslighet ar istallet en variabel som stracker sig fran god laglydnad over bagatellbrott nagra enstaka ganger till mer avancerad brottslighet med stor vanemassighet.. B.. Undersokningsinstrumentet Den enkat som pojkarna i ak 9 i brebro fatt besvara bestar av 39 st.. fragor med delfragor och olika svarsalternativ till varje raga (se bil.. 1) De 22 forsta fragorna galler olikn slag av brott. raga 23 fragas om eleven begatt nagot av de 22 brotten under varterminen 19 68, som vid undersokningstillfallet led mot sitt slut. 2. De foljande 7 fragorna ( ) behandlar annat icke onskvart beteende o 3.. Fragorna beror kamraterna och ganget Fragorna behandlar kanslan av att vara annorlunda.. Fragornn. om begangna brott ar utarbetade efter dem som Elmhorn anvant i sin enkat, men de ar annorlunda utformade, har andra svarsalternativ och ett storre antal delfragor.. Elmhorn gjorde i samband rn.ed sin undersokning en semantisk studie pa ett litet stickprov av elever..

11 6 - sa.mband med denna studie foresl r hon andrade ordalydelser och jag har foljt dessa anvisningar. De uppdagade brett som den undersokta arskursens elever gjort sig skyldiga till, bestod enbart av formogenhetsbrott av olika slag, ramfor alit da tillgreppsbrott som snatteri~ stold och inbrott, cykel- och mopedstold. Darnast var skadegorelse vanligast ( Olofsson, 19 67). Fragor na i enlditen beror darfor till storsta delen brett av denna sort. For.. falskningar, checkbedragerier ar ovanliga for denna aldersgrupp (Elmhorn, 19 65) och har darfor ej tag its med. En fraga beror hot eller tvang, en olaga narkotikaforsaljning och en trafikonykterhet.. Bagatellbrott som "snattat hemma" och 11 pallat applen 11 ar ej medtagna.. Vid genomgangen av de ur den aktuella arskursen polisanmalda elevernas akt-er pa bn.rnavardsnamnden, 62 st., framkom sa hoga frekvenser som t. ex. st.. mopedlan 11 hos en pojke, 18 st. inbrott hos en 11 annan.. For att gora differentieringen finare mellan elever som begatt fa och manga brott har hogsta antalet ganger ett visst brett begatts, satts till >10 ganger (Elmhorn.>3 ganger). Forutorn huvudfragan forekommer for varje brottstyp 4 st. delfra... L. Hur manga kamrater som deltog i brottet.. 2. Vid vilken tidpunkt det skedde 3.. Om eleven blev upptackt Om eleven blev polisanmald For att inte de 11 oskyldiga 11 skulle bli Hirdiga med formularet snabn bare an de som hade mer att bekanna 9 skulle den som kryssat for "Nej, aldr-ig" pa huvudfragan ocksa kryssa for "Det har aldrig hant" pa varje delfraga.. Fraga 23 galler om eleverna gjort. nagot brott den vartermin som just led mot sitt slut da enkaten gjordes.. Varen ar dett mest aktiva arstiden for ungdomsbrottslingarna och den som inte under varterminen be... gatt nagot brott av de olikn. typer som enkaten innehaller ku.n sagas ha konformerat i ln.gl ydigt hanseende eller ar i var je fall inte inne i ett ak... tivt brottsligt skede. Vid genomgangen av barnavardsnamndens akter framkom ett samband mellan anta.let begangna brott och annat icke onskvart beteende som fylleri, thinnersniffning, skolk och rymning hemifran. Detta samband bf' kraftas av de fiesta tidigare undersokningar och kan varken anses som ett

12 - 7 - orsaks... eller foljdfenornen utan ar ett syrntom som upptrader samtidigt och ar alltsa en del av det symtomkomplex, dar brottslighet ar. det mest iogonfallande genom det satt varpa s.amhallet reagerar mot det (Jamfor de item som ingar i Nyes skala, sid.. 12). For att fa en uppfattning om hur vanliga dessa icke onskvarda beteenden ar bland nlla pojkarna har alltsa fragorna tagits med.. barnavardsnamnden fanns ingen anteckning om narkotikamissbruk has arskursens elever men med det raskt okn.nde narkotikabruket bland skol- ungdom for ogonen, togs aven detta upp bland fragorna.. Elevernas kamratrelationer lean belysas pa olika satt genom data fran ovriga undersokningar inom projektet.. Pa Ungdomsbrottslighet ar en gangforeteelse och atskilliga undersokningar har gjorts for att forsoka k.largora gangets och kamraternas betydelse for den unge brottslingen (Nye, 1958; Reis & Rhodes, 1964 m.. fl.). Fragorna har utn.rbetatfj for att komplettera ovriga uppgifter om kamratforhallanden.. De sista fragorna i enk.c~ten galler kanslan att vara annorlunda, outsider" cch ar ett forsok att mata denne1 vuriabel. Den oppna fraga som avslutar enkaten ar ett forsok att klargora vilken innebord eleverna sjatva lagger i att vara annorlunda. Outsider-, annorlundaaspekten och desjj samband med kriminellt och konforrnt beteende diskuteras i Orebropro"' jektets rapport nr X. och kommer att tillmatas start intresse i den fortry satta undersokningen.. Da uppgifterna fran enkaten skall sammanstallas med data om sarpma elever ~ insamlade vid tidigare tillfallen, kunde den inte vara anonyrp... For att i gorligaste man skydda individe.n, utarbetades en hemlig kod, dar varje elev har ett speciellt nummer.. ngen behover da anteckna sitt namn pa blanketten. Pa denna fanns daremot kodnumret antecknn.t.. Eleverna forsakrades om att kodnumret skulle hallas hemligt. C. Under sokningspopulationer Som tidigare namnts avsag undersokningen de manliga elev.erna inom arskurs 9.. Denna population inneholl i maj elever. Av dessa var 26 st. franvarande vid det tillfalle enkaten gavs. Fyra elevers formular maste utga vid bearbetningarna. En hade vagrat besvara formularet, en hade pa grund av spraksvarigheter ej forstatt instruktion och fragor och tva hade besvarat formularet pa ett satt sotn formodas inte vara trovardigt. Det total a bortfallet uppgar sale des till 30 elever, vilk~t ar 5 % av arskursen och lean anses som tillfredsstallande lagt.

13 - 8 ~ Tabell 1 e h t tp tp.. hj ha ht Ovriga Totalt Beteckning pa linjer: B = h= t = tp = tp. hj = ha = ht = Ovriga = gymnasieforberedande linje hum.anistisk linje teknisk linje teknisk-praktisk linje teknisk-praktisk linje, hjalpklass hn.nd el sl inj e hushallsteknisk linje klas ser med flera 1 injer

14 Det bor dock framhalln.s att denna population inte ar helt representa.. tiv for sin aldersgrup}> ur brottslig synpunkt. Ungefar 3 o/o av de elever som ursprungligen tillhort arskursen har nvgatt med slutbetyg fran arskurs 8 pa grund av fullgjord skolplikt.. Ytterligare omkring 3 % hn.r slutat normal skolgang och gar pa sa kallad forhingd praktisk yrkesorientering.. Nagra av des sa elever slutade regelbunden skolgang i och med arskurs 8, andra har slutn.t under host... eller varterminen i arskurs 9.. Bagge des sa grupper har en betydligt hogre procent elever som varit foremal for bar navardsnamndens utredning pa grund av brottslighet an den aktuella populationen i arskurs 9.. Nagot over 2 % av rojkarna i den ursprungliga arskursen har dartill r blivit omhandertagna for sarnhallsvard enligt 5 29 i barnavardslagen; samtliga har varit gravt brottsliga. Den population vi har att gora med ar alltsa ett positivt urval ur brottslig och skolanpassningssynpunkt.. Avgatt med slutbetyg Forlangd praktisk yrkesorientering San1.hallsvard tabell 2 redovisas for den uppdagade brottsligheten hos de elever fran ak 6/1965 sorn gick i ak 9/1968, samt hos de elever ur arskursen som av olika anledninear lamnat skolan.. Mest forvanansvard ar den hoga procent pojkar som inns kanda for brottsligt beteende hos bvn i brebro eller i andra kommuner av dem som efter ak 6 flyttat fran brebro.. Vad som ligger

15 0 - bakom detta kan ej utredas har men tir vart ett studium.. Tankbara forklaringar kan vara, att just de pojkar som genom sin brottslighet visar sig ha anpassningssvarigheter~ kommer fran familjer som ocksa har svarigheter att anpn.ssa -sig och trivas och darfor ofta flyttal".. Denna forklaring far stod av bla.. Gustav Jonsons forskning (1967).. Andra tankbara orsaker kan vara att sjalva flyttningen inneburit pafrestningar for pojken med svarigheter att komma in i nya knmratgang Han kan da ha skaffat sig status genom att vara tuff eller trostat sig med e.tm.tterier och kanske kopt sig vanner genom att ge bart stulna saker Man kan ocksa tanka sig, att da pojken redan fore utflyttningen blivit furema..for utredning, detta kan ha varit en bidragande or till flyttningen.. Man vill komma bort fran kamrater, myndigheter och skvaller,. Da jag inte vet nagot om den uppdagade brottsligheten hos de elever som fl yttat in brebro till den aktuella ak under hogstadietiden, kan jag inte berakna hur utsallningen genom utflyttning pa... verkat svarsfrekvenserna pa enkatfragorna.. Den ak, sam var aktuell vt 1968 beatod ju dels av elever fran ak 6/1965, dels av elever som. under hogstadietiden flyttat in till Orebro samt elever fran kringliggande kommuner, som har sin skolgang forlagd Orebro under hogstadietiden.. Enkaten genomfordes den maj Fem stycken provledare hjalptes at samtidigt sa att skolor med manga klasser i arskul"s 9 skulle kunna fa enkaten genomford pa en eller tva lektionstimmar. Detta for att forhindra att eleverna skulle kunna diskutera enkaten pa rasterna och pa det sattet kunna paverka varandra i ena eller andra riktningen.. Eleverna skulle vara helt c forberedda pa enkatens innehall.. Provledarna var for eleverna ej kanda per soner.. Alla va.r de man, vana att handskas med ungdomar och rned psykologisk utbilc:ning. Var... je provledare hade en instruktion ( se bilaga 2) som skulle ligga till grund for informationen om enkatens syfte och om hur fr ageformularet skulle ifyllas.. Sarskilt understrok man sekretessen och den diskretion med vilken alln. uppgifter skulle behandlas.. Man framholl resultaten fran tidigare undersokningar bland s-kolbn.rn och bland studenter som nu ar advokater, domare och lakare. Eleverna visade overlag stor samarbetsvilja och verkade intresserade av att bidra med kunskap om sig sjalva.. De verkade helt lita

16 pa diskretionen; en del tyckte t. o. m. att det var onodigt n.tt igen det kuvert i vilket formularet skulle lamnas in. Nagra sma nnsatser till oro i borjan av en lektion kunde prov... ledaren avleda genom att ytterligare forklara meningen med enkaten och u1~pmana dem som opponerat sig att lasa igenom formuli:iret. En av dessa pojkar forklarade da han var Hirdig att "det var ju kul det har ". En elev vagrnde, efter t::ttt hn. svnrat pa tre fragor, att be svara de ovriga fragorna under rnotiver ingen att vi ju genotn koden skulle kunna ta reda pa vern son1 svarat.. ov:r.igt avlopte allt utan missoden.. Grupr erna varierade mellan 27 och 5 st.. pojkar. Man forsokte i gorlign.ste man dela fjcl stora grupper for att kontakten mellan elever och provlednre skulle bli sa god som mojligt, men da man redan an.. strangt studierektor och larare rnycket for att -kunna genomfora enka.. ten fick man i tva fall accepter a star a grupper. De elever som varit franvarande vid klassens ordinarie undersokningstillfalle men narvarande sista undersokningsdagen, 8 st.., kallades till en sarskild undersokningsomgang.

17 KAP.. BROTTSLGHET ETT EN.. ELLER FLER.. DMENSONELLT BEGREPF Nagra forskare som sysslat med ungdomsbrottslighet bar framhallit att krirninalitet i barn- och ungdomsaren verkar vara ett enclimensionellt begrepp (Elmhorn~ 1965; Nye, 1957 och 1958).. Nye Hit 9 iterns av 21 ur en anonym enkat om brottslighet bilda grund for en Guttrnanskala, dar reproducerbarhetskoefficienten okndes fran 0, 80 till 0, 96 med s k$ image teknik. Denna teknik har foreslagits av Louis Guttman ( 1947) for att inordno. "felen" i skalan.. Den utgar if ran att alia items i en skalbar helhet (universe) ar relaternde till baskontinuet och svaren pa varje item alltsa ar en funktion av svaren pa ovriga items, den idiosynkratiska delen undantagen (Riley, Riley & Toby, 19 54).. ndivider scoras inte direkt efter svaret pa en raga utan pa en sammanslagning av svaren pa flera fragor.. De items som utgjorde Nyes skala inneholl aven andra beteenden an brott; fylleri, skolk, sexualforbindelser, trots mot fclraldrarna och rymning samt brott som stold, snatteri, skadegorelse och bilkorning utan korkort. Med dennn. skala kunde eleverna rangordnas pa tillfredsstallande s5.tt.. Elmhorn provar inte endimensionaliteten utan sager endnst att svaren pa enkatfragorna ger ett intryck av att hon hade att gora med en dimension.. Vid ett ytligt betraktande av var enkat gav den ocksa ett intryck av att beskriva en dimension.. ndivider sorn begatt bagatellbrott hade ocksa begatt fa brottsty}.jer och angivit Higa frekvenser for varje brott. ndivider som begatt grava brett hade o cksa begatt rnanga bagntellbrott och uppgivit hoga frekvenser. :Aven andra beteende storningar som thinnersniffning_, narkotikabruk och ryrnning verkade horn samman med hogt antal begangna brottstyper {se ti.ven kap.. V och V). Da vi i enkaten inte mater brottsbenagenhet eller attityder till brott utan det faktiska antalet begangna brott maste externa faktorer som kontroll, overvakning och tillgang pa brottstillftillen ocksa inverka som storande faktorer.. Reproducerbarhetskoefficienten for alla 22 brottstyperna och

18 13 - alla 4 svar salternativen, skalade med Cornell-teknik (Guttxnan, 1947), blev 0, 75 (antalet "ratta" svar/antalet svar), for en god prediktion kravs en reproducerbarhetskoefficient pa minst For att bilda en skala med en tillrackligt hog reproducerbarhetskoefficient bor endast items med relativt jamna fordelningar, rnellan 30 och 70 %, tas med. Detta skulle innebara att bara halften av de i enkaten ingaende iterns skulle kunna medtagas och brott som inbrott och moped- och bilstold m.aste uteslutas ( se tab. 16 s id.. ) Fordelarna med en Guttmanskala som kan rangordna individerna ar stora; fragornas reliabilitet och validitet ar sakrad om reproducerbarhets koefficienten ar h8g~ och individens poang innebar inte bara upplysning om brottsbelastning, utan ocksa om vilka sorters brott och antalet brott individen uppgett. Man fc-)rlorar dock en hel del information genom att ta ut bara de fragor, som later s ig skalas.. det program som anvande s for att datamaskinellt utfora Guttmananalysen ingick anvisningar om hur Guttmanskalan skulle kunna forbattras. Vi hade dock betydande svarigheter att fa programmet att fungera i detta avseende. Jag beslot darfor att overge forsaken att hilda en Guttmanskala och istallet genom komponentanalys forsoka gruppera fragorna till ett mindre antal grupper av fragor (faktorer).. Ett indexpoang i dessa faktorer kan da ge liknande upplysning om individens brottslighet som en Guttmanpoang gor.. B. Komponentanalys Vid berakning av brottsbelastning for individer eller for grupper av individer, vill vi inte bar a veta antalet begangna brott utan aven vilka slag av brott som dessa individer begatt. Man behover da ett mindre antal variabier (faktorer) som ar begreppsligt skilda fran varandra. Mitt huvudintresse sedan jag overgett forsoket att gora en Guttmanskala har darfor varit att forsoka samla informationen sa att den blir overskadlig. Detta har gjorts genon1. en komponentanalys som ar en modifierad form av faktoranalys (Harman , kap. 17). Denna yttre reduction av variablerna har skett genom att stegvis extrahera den maximala variansen i varje faktor. Det ar just faktoranalysens funktion att reducera antalet variabler som ar dess storsta varde (Blalock, 19 60). Jag har sedan valt det antal faktorer dar de i de olika faktorerna ingaende fragorna med hoga laddningar verkar hora begreppsligt samman.

19 Tabell 3. Fragan avser (typ av brott) ' nr M s N 1.. Smitit in pa bio, idrottsplats 1' 29 0, Smitit fran betalning 1,84 o, Ta,nt eld som kunde vara farlig 1,49 0~ l Slagit sonder gatlampor eller 1,39 0, fonoterrutor 5.. Skadegorelse (bankar, telefon- 1' 72 0, kiosker etc. 6. Forstort delar av bilar eller 1, 94 0, motorcyklar 7. Snattat i butik eller kiosk 1,35 0, Tagit pengar eller saker som 1,44 0, tillhorde annan 9. Tagi t nagot som tillhorde 1,65 0, skolan 10- Plockat bort ( stulit) fordons- 1, 73 0,44 delar 11.. Akt med av annan stulet fordon 1,71 0, Skaffat pengar eller fordel 1, 79 0, genom bedrageri 13.. Kopt eller salt nagonting stulet 1,62 0, Tagit cykel utan lov 1,60 0, Tagit moped, motorcykel utan 1,84 o, lov 16.. Varit med och tagit bil utan lov 1, 9 5 0, nbrott i kallare, vind etc. 1,77 o, nbrott i automat, kiosk, va- 1' 87 0, ning etc. 19" v askryckning ls99 o, Hotat eller tvingat till sig peng- 1,89 o, ar, c igaretter etc Trafikonykterhet {bil, me, mo 1' 66 o, ped) 22..! Salt eller lang at nar kotika 1, 9 6 0, l 519

20 De 22 fragorna dikotomiserades till ja ( 1 eller 2 ganger, 3-10 ganger, mer an 10 ganger) och nej aldrig Sambanden mellan fragorna beraknades som phi- koefficienter For 4 fragor ar dikotomiseringen mycket extrem och dessa fragor har en mycket liten spridning Detta galler fraga 6, skadegorelse pa bilar och motorcyklar, raga 16, bilstold, raga 22, narkotikaforsaljning och raga 19, vaskryckning (se tab" 3, sid 14) Dessa fyra fragor uteslots dock inte ur sambandsberakp.ingarna och den foljande kornponentanal ysen Perfekt prediktion med phi- koefficienter kan endast uppnas da variabelfordelningarna har san'lma form, d v s da snittet i variablerna i och j ligger sa att p. = p. For de flesta av de kor- 1 J relerade fragorna 1igger snitten sa att skillnaden ar stor mellan p. och l p., vilket innebar att phi:s maxin~ala varde i dessa fallligger under 1 00 J Korrelatione:r.na mellan fragorna aterges i en korrelationsmatris (bil 3) Som framgar av denna ar sambanden positiva och signifikant skilda fran 0 korrelation pa 1 o/o... nivan for, ungefar 3/4 av samtliga korrelationer Komponentanalysen av sambanden mellan fragorna genomfordes med ett progratn utarbetat av K G Joreskog (1963) med ortogonal rotering av axlarna enligt Kaisers "Varimax Method" (Kaiser, 1958).. Tva till fern faktorer har extraherats och roterats Det visade sig vid denna analys att brottslighet bland barn och ungdorn sasorn den fl~amkommer i dennu. enkat knappast kan anses utgora en dimension~ varit fn.llet 1 De fiesta fragorna hade, om sa samlats med hoga laddningar i en faktor vilket inte skett Faktoreringen med fem faktorer grupperade fragornn sa att de verkade hera begreppsligt samman och detta antal faktorer ansag jag ge den basta informationen Faktorstrukturen i dessa faktorer verkade rimlig och meningsfull Den oroterade fak.tormatrisen aterfinnes i bilaga 4, den roterade faktormatrisen i tabell 4 Kommunaliteten, den ge1nensamma faktorvariansen, ar lag for tva fragori raga 3 tant eld och raga 18 inbrott i automat, kiosk" afhir, vaning eller hus Detta kan betyda antingen att ragan ar specifik och inte hor ihop med de andra Den specifika va:riansen ar da stor Det kan ocksa hero pa att ragan inte ar reliabel och felvariansen darfor ar stor (Kerlinger, 1965, kap 25).

21 Tabell 4e Fraga V v c o o o o~ , o o o o ~ o o o Do ~ o o. 35 ~0.04 o o ,04 -o o. 11 o o o o o.oe o o/o av "cornmon factor variance'' 20 o/o 33% 18 % 18 o/o 11% 100%

22 17 Att Uinda eld, som kan bli farlig, ar vis serligen upptaget i brottsbalken som allmanfarlig vardsloshet, men rent intuitivt ger det ett intryck av att bero pa nagot annat an brottslighet. Man kan anta att den specifika variansen for denna fraga ar ganska hog.. Betraffande inbrott i affar eller hus ar forhallandet det motsatta. nbrott hor intin'lt samman med ovrig brottslighet. allmant betraktelsesatt ar inbrott ett mycket gravt brott. Det ar ett brott som man blir polisanmald for ( se kap. V D). Det ar ocksa det me st frekventa uppdagade brottet bland savf:il 14-aringar som 16-aringar {Olofsson, 1967) Tre elever, for vilka barnavardsnamnden hade uppgifter om inbrott, bar ej uppgivit dessa i enkaten. De har erkant andra brott; butikssnatteri, fordonsstolder, skadegorelse och stold men ej inbrott, som ar ett "farligt brott. Man kan darav dra slutsatsen att ragan val passar in i sammanhanget men att svaren pa denna sannolikt inte ar helt reliabla. Tabell 5.. Faktor L Bagatellb~!.~ Faktorladdning 7.. Har Du tag it varor fran en butik eller ldo sk utan att bet ala? 8. Har Du tag it pengar eller nag on sak som Du visste tillhorde nagon annan? 4. Har Du med flit pang at gatlampor eller fonsterrutor? Fakto:r innehaller brottstyper som ar vanliga 1ned hogt antal forovare (se tab. 16 sid. 35 Dessa brottstyper ar ocksa de oftast forekommande bland pojkar, som prickat for fa brottstyper.. Jag har valt att benamnafald-ornbagatellbrott. De butikssnatterier som pojkar ur den aktuella arskursen gjort sig skyldiga till och blivit polisanmalda for har enclast rort sig om stulna varor till ett lagt pris. nte i nagot fall har vardet overstigit 50 kr.. Det ar darfor troligt att de fiesta butikssnatterier sorn pojkarna uppgett a.r smastolder, 80ll'l kan anses bagatellartade aven om man inte kan utesluta mojligheten att det kan ha forekommit mer systematiska stolder till ett storre varde.

23 - 18 Stold av pengar eller saker som tillhor nagon annan tro. jag ocksa oftast innebar smastolder aven om svaren pa denna fraga aven kan dolja ganska kvalificerade stolder.. Upprepade planboks stolder forekommer t. ex. hos en av pojkarna som blivit polisanmald. Att "lunta" och 11 panga 1 gatlampor och fonsterrutor hor till de forseelser som allmant anse s som pojkstreck. denna faktor har aven cykelstold (fraga 14) en faktorladdning. som over stiger 0, 40 som vi satt som grans for tillhorighet till en faktor. Detta ar ocksa ett vanligt forekommande brott ( se tab Jag har dock valt att hanfora detta brott till faktor tv, dar det har en hogre laddning och dar det hor battre hemma tillsammans rned mopedstold samt stold av cykel... eller mopeddelar. Tabell 6. bilar, motorcyklar, mopeder eller cyklar for att salja eller anvanda? 11. Har Du ak.t pa moped, motorcykel eller i bil, som Du vis ste eller trodde att nagon annan stulit? 17.. Har Du brutit Dig in i kallare, vind, skjul eller parkerad bil och tagit nagot dar? 21. l-ar Du kort bil, motorcykel eller moped, da Du varit berusad? 15. Har Du utan lov tagit en moped 1 motorcykel eller ve spa? 14. l-ar Du utan lov tagit en cykel? 20.. Har Du hot at eller tvingat nag on att ge Dig pengar 1 cigaretter eller nagot annat? 5. Har Du med flit skadat eller for start bankar, telefonkio sker, tradgardar, byggnadsmaterial pa nybyggen eller dylikt? 18. Har Du brut it Dig in i automat, kiosk, affar, vaning eller hus?

24 Faktor J bestar av brott av samrna typ som de som ingar i Bagatellbrottsfaktorn6 namligen tillgreppsbrott och skadegorelse, men som kraver ett storre matt av foretagsamhet, lner medveten planering an dessa. De fiesta av de i faktorn ingaende brotten ger forovaren en pataglig vinning och dess samlingsnarnn kan da bli Denna faktor har mer drag av oppen revolt an Bagatellbrottsfaktorn och Bedragerifaktorn. Den innehaller de brott, som oftast forekotnmer i offentlig statis~ tik bade for den aktuella aldersgruppen och allrnant. Tabell 7.. Fraga F aktorladdning 12.. Har Du skaffat Dig pe ngar eller for del genom att 1 ura folk? 0 nagon annan Har Du tagit nagot, son1 tillhorde skolan? 0.53 ') t...e Har Du smitit fran betalning pa buss, tag, cafe eller dyl ikt? Faktor kan rnan kalla ~edrageribrott. Det ar har raga om brott dar individer forsoker skaffa sig nagon fordel genom att lura nagon annan eller smita ifran forpliktelser. Nagot forbryllande ar att stold i skolan fatt sa hog laddning i denna faktor. skolan far eleverna en mangd saker:t larobocker, skrivbocker, papper, pennor m. m. Pa samma satt som pa arbetsplatser kan i skolan gransen mellan vad man far ta och vad man inte far ta vara flytande. ovrigt hederliga medborgare kan pa arbetsplatsen ta betydligt mer n'laterial for ee;en del an de ar berattigade till darfor att ingen kan kontrollera hur myaket och till vilket andamal det skall anvandas. Sma anteckningar pa formularet (t. ex.. "ja, pennor") vid denna fraga tyder pa att det aven forekomrner i skolan att man tar lite mer an man vet att man far ta. Denna forseelse verkar alltsa vid lite eftertanke vt:il passa begreppsligt in med de ovriga tva bedrageribrotten aven om den i lagens mening hanfors till stold eller snatterl. faktorn forekommer ytterligare tva brott med laddningar pa 0, 40 ( raga 5 om skadegorelse) respektive 0, 45 ( raga 20 om hot och tvang).. Da bada des sa har hogre laddningar i.faktor l och begreppsligt hor hemrna dar, har de forts till denna faktor.

25 Tabell Har Du salt eller langat knark eller hasch? Faktor V inneha1ler de tre minst forekommande brottstyperna, som alla kraver ett stort rdatt av foretagsamhet.. Med hansyn till brottens art far denna faktor namnet Grava brott. De pojkar som uppgett nagot eller nagra av dessa brott har aven uppgett ett stort antal andra brott.. Medeltalet begangna brottstyper per person ar 13 brottstypel! for billl.n och narkotikaforsaljning och 17 brottstyper for vaskryckning. Fordelningen for de ssa tre bt'ottstyper har alla liten spridning, vilket jag tidigare konstaterat. Man kan alltsa befara att det ar den lilla spridningen som fog at ihop dem till en faktor. De hoga interkorrelationerna ( signifikant skilda fran Q.. korrelation pa 0, 1 %-nivan) ger dock besked om att de har bra mycket mer gernensamt an att de ar ovanliga brott.. Tabell 9.. Faktor V. 6. Har Du med flit forstort radioantenner, backspeglar eller andra delar av bilar eller motorcyklar? 1. Har Du smitit in pa bio, idrottsplats eller dylikt utan att betala? Faktor V innehaller endast tva fr agor med hog laddning; ett mycket ovanligt skadegorelsebrott med hog negativ laddning och det vanligast forekommande brottet; plankning. Den senare f5rseelsen skiljer sig fran alla ovriga forseelser genom att svarsalternativet "mer an 10 ganger"

26 forekommer oftare an nagot annat svarsaiternativ (se fig 2 sid 36). Faktorn kan n.nses son1 en specifik faktor och sammankopplingen mellan de i faktorn ingaende brotten kan vn.ra en statistisk artefakt.. Da de bada brotten saknar varde ur informationssynpunkt och da indexpoang i en faktor dar en raga har hog negativ laddning ger forvillande resultat, avstar jag fran att namnge faktorn och fran att anvandu. den vid berak.ning u.v brottsbelastning Vissn. fragor ar inte fn.ktorrena Dessn. fragor har jag valt att endast fora till den faktor dar de hor begreppsligt hemma och dar de i samtliga fall haft hogst faktorladdning Jn.g har alltsa anvant komponentanalysen endast sam ett hjalpmedel att sar.nmanfora fragorna till ett mindre antal faktorer dar korrelationerna melln.n fragorna ar stora Detta har skett i rent deskriptivt syfte nterkorrelationerna mellan fak.torernn. har jag velat gorn. sa sma sam mojligt.. Ju.g har u.lltsa funnit att brottslighet, sasom den framkommer i dennu. enkat, inte ar ett rent endimensionellt begrepp, utan att vi hn.r att gora med urskiljbara kategorier av brott som tycks hora ihop med varandra Som vi senare kommer att se i kap V ar dessa kategorier inte omsesidigt uteslutande, utan ackurnulerande pa ett sa.dant satt att de sam begatt Grava brott aven begatt m.anga brott ur de fyra ovriga faktorerna stallet for en Guttman-poang dar individens brottsbelastning harleds ur en faktor eller rattare en dimension, kan man bestamma individens brottsbelastning i de oliko. faktorerna, vilket kor.nmer o.tt diskrimi.. nera eleverna pa ett battre s2itt an n.tt enbart rakna antalet forprickade brottstyper Detta kan da ske utan att infora en vagd indexpoang for var je fragn. som ju ofta blir godtycklig, baserad pa ett allmant intryck av brottets svarighetsgrad eller p8. den straffsn.ts som lagen foreskriver C" Berakning av brottsbelastning Daman vill bedoma enskilda individers brottsbelastning eller brottsbelastningen for olika grupper av individer kan man anvanda sig av indexpoang i de olika brottsfaktorerna Brottsbeln.stningen i de olika fu.ktorerna utraknas sa att, om en elev prickn.t for alla i faktorn ingaende brottstyperna, far han en indexpoang pa 1, 00, har han prickn.t for halften av brotten far han en poang pa o, 50, har han inte prickat for nagot erhaller han poangen o, 00 (se tab.. 10)..

27 Tabell 10.. M 0 Bagatellbrott 0,58 o, 32 Vinningsbrott 0,26 0,25 Bedrager ibrott o, 24 0~28 Grava brott 0,04 0,.13 Allman brotts.. 6,50 4, 09 belastning -l For en enklare sammanfattande beskrivning av elevens brottsbelastning har jag helt enkelt endast raknat a.ntu.let :forprickade brottstyper, d. v. s de olika typer av brott som finns exemplifierade i de 22 fragorna, vilket jug kallar allman brottsbeln.stning.. Allman brottsbelastning ar dock ett mycket grovt 1natt pa brottslighet som ger liten informn.tion om vilka sing av brott som blivit begangna.. Den kan anda anses motiverad da, som vi kommer n.tt fa se i kap. V, f~ktorerna blir "mattade" i en viss ordning, sa n.tt individer som begatt ett fatn.l brott huvudsu.kligen begatt Bagn.tellbrott och de som begatt nagot av de brott som ingar i :fo.ktorn. Grava brott aven har begatt ett stort antal ur de fyra andrn. faktorerna.. Att enkaten konstruerats for att tacka olika typer av brott kan leda till vissa feltolkningar. En pojke, som skruvat loss en cykellykta fran en cykel, som inte varit hans egen, och sedan salt den till en kamrat, kan tankas forst pricka for fragn 8 {Har Du tagit pengar eller nagon sak som Du vioste tillhorde nagon annan?), darpa pricka for aven raga 10 (Har Du utan lov plockat bort saker fran nndras bilar, motorcyklar, mopeder eller cyldar for att anvanda eller salja?) och slutligen pricka for fr aga 13 {Har Du kopt eller salt nagot trots att Du vet at att det var stu... let?). Detta brett som ur pojkens synpunkt ar handling, visserligen med flera led 1 ar ur lagens synpunkt tva, stold och haleri, och blir i enkaten rakno.t som tre brott, om han svarat mycket noggrn.nt. Det ar dar... for viktigt n.tt hn.ndskas med allman brottsbelastning och indexvarden med: stor forsik.tighet.. Da brottsbelastning for olika grupper av individer jam... ores later jn.g di:irfor i fortsattningen, om ej annat anges, signifikans... gransen ligga pa 1 o/o eller n1.indre for att undvika felaktiga signi:fikanser..

28 23 - Varken da man anvander allman brottsbelastning eller da man an... vander indexpoang utraknad ur komponentanal ysens faktorer tas nagon hansyn till antalet ganger varje brott blivit beganget. Som vi kommer att se i kap.. VA okar frekvenserna for varje enskilt brott med det an.. tal brottstyper individen prickat for. Grupper med hog respektive l<ig brottsbelastning skiljer sig darfc>r at i antal faktiskt begangna brott i storre utstrackning an vad som framgar av jamfc>relsetalen C>r allman brottsbelastning eller indexpoang. detta sarnmanhang kan det vara vart att namna att den fortsatta undersokningen inte kommer att bygga indelningen i grupper med olika brottsbelastning pa varken den allmanna brottsbelastningen eller index... poangen, utan pa hur pojken reagerar da den handling, som han liksom de fiesta andra gor, blir upptackt, kanske polisanmald, och benamnd brott. Kommer han att trot sa for bud, tillsagelser, kanske atgard av nagon form, och fortsatta att bega brott eller kommer han att ri:i.tta sig efter lagar och tillsagelser, konformera? Vilka variabler ar betydelsefulla for om en pojke skall konformera eller dra sig mot en brottslig outsidergrupp (Magnusson et. al )? Genom att indela pojkarna pa detta satt i grupper, dar man tar meat hansyn till om de ar benagna att konformera eller ej, da hinder av olika slag (tillsagelser, utredning av bvn m.. m.. ) satts i vag en for deras brottsliga verksamhet, undviker man de rent yttre faktorer och omstan... digheter som inverkar pa allman brottsbelastning och indexpoang. For en beskrivning av hur undersokningspopulationen och hur grupper av individer inom denna forhaller sig i brottsligt hanseende ar de dock av stort deskriptivt varde.

29 24 KAP.. V.. RELLABLTET OC- VALDTET Det matt pa reliabilitet jag anvant ar Kuder Richardsons formel 20 Ux~ koefficienten, Cronbach, 19 51) e Detta ar ett matt pa testets in.. ternal consistency eller homogenitet och hn.r ut.raknats separn.t for varje fak:tor som jag fatt frn.m ur komponentanalysen. Koefficienten kan ses som medelvardet av de split-half-relin.bilitetskoefficienter som erhallits om man delat upp testet pa alia tankbara satt.. En lag koefficient kan dels hero pa att man har items i testet som mater andra attribut, dvs. testet innehaller heterogena items, dels pa stor fel var ians (Ferguson 19 59). Kuder - Richardsons formel 20 innebar salunda en underskattning av re.. liabiliteten som ett matt pa testets formaga att mata det sanna vardet, darfor att man forutsatter att testet ar helt homo gent (Magnusson, 19 61). Tabell 11.. Bagatellbrottsfaktorn Vinningsbrottsfaktorn Bedrageribrottsfaktorn Grava brottsfaktorn 0,55 0,78 0,39 0,47 Bagatellbrottsfaktorn ar reliabilitetskoefficienten 0,. 55. Det fanns i denna faktor en fraga av de fyra som ingar, som jag antog inte riktigt horde hemma i sammanhanget; fraga 3 Har Du tant eld som kunde vara farlig? Denna raga har, om antagandet ar riktigt, hog specifik varians sam i sin tur paverkar reliabilitetskoefficienten. Vinningsbrottsfaktorn ar koefficienten hog, 0, 78, men den ar relativt lag i Bedrageribrotts- och Grava brottsfaktorerna, 0, 39 tive 0, 4 7. Reliabilitetskoefficienterna for de olika faktorernu. star i

30 proportion till n.ntalet fragor son1 ingar i varje faktor Daman jamfor de olika faktorernas diskrimineringsformaga mel an grupper av individer bar mn.n hn. koefficienternas storlek i minnet.. En faktor med hog reliabilitet (Vinningsbrott) har lattare n.tt diskriminera grupper an en faktor som ar mindre reliabel (Bedrageribrott) Det rnest meningsfulla sattet att prova reliabiliteten hos en enkat av detta slag vore att gora ett retest efter ett antal veckor da eleverna kan antas hn glomt hur de svn.rn.de forstn. gangen men annu inte hunnit utfara alltfor manga nya brottsliga handlingar Detta later sig knappast goras rent praktisk.t, da arrn.ngemangen for att eleverna skulle vara oforberedda och inte kunna ha paverkat varandra kravt sa mycket av saval Hirare och forsoksledare Dessutom ar situationen vid ett retest annorlunda och man kan tanka sig att eftertanke och radsla hos den enskilde eleven samt for~hdrars o ch kamraters paverkan skulle inverka pa sattet att svara, da enkaten besvarades andra gangen Det ar darfor vettigare att uppskatta tillforlitligheten i enkaten genom att studera konsekvensen i elevernas satt att svara, och genom att gora jamforelser dels med andra liknande undersokningar, dels med den officiella brottsstatistiken och dels med uppgifter i polisens och barnavardsnamndens register for just dessa elever Mojlighet att gora en sadan extern validering pa vissa svar, namligen svaren pa ragan om polisanma... lan, i en enkat av detta slag a:r ganska unik och torde oka enkatens varde Enkaten for soker mata n.ntalet faktiskt utforda handlingar, inte attityder, kunskaper el dyl Dessn. hancllingar och beteenden ar dels beroende pa pojkens egen installning, hu.ns attityder och hans benagenhet att bega handlingarna, men ocksa pa andra yttre faktorer uto.nforpojkens kontroll Sadann. faktorer kan varan:t.tpojken helt enkelt inte kommit i kontakt med eller haft mojligheter att bega vissa brott, att overvakningen vid till.. fallet varit ovanligt stark eller i det narmaste obefintlig~ att pojken vid tillfallet utsatts for en sa stark press att han inte kunnu.t motsta den restelae som han i vanliga fall skulle ldn.ra etc Det ar nodvandigt att ha dessa externa faktorer i minnet da man n.nalyserar materialet- B nterkorrelationer for faktorvariablerna Berakning av interkorrelationerna for de fyra faktorvariablernn., fran vilka en individs brottsbelastning erhalles, och k.orrelationerna mellan dessa och allman brottsbelastning ger foljande resultat