MaryLouise Edde AT-kurs Steg Alternativa träningsmetoder Back-Yard Training

Transkript

1 Alternativa träningsmetoder Back-Yard Training

2 Sammanfattning Syftet med arbetet är att belysa de olika träningsmöjligheterna man som amatörtränare har med naturen som gnista och ridhus. Backyard Training. I rapporten Backyard Training kommer jag ta upp olika förslag på, hur man som amatörtränare kan lägga upp träningen hemma på gården med naturen som inspiratör. Eftersom steg 3-kursen fokuserar på åringar tvååringar, är det träningsupplägget för denna kategori som i första hand kommer att tas upp. Galopparbete, klättring, tömkörning, intervallträning/fartlek, maxpuls vilopuls är några moment som ska presenteras och belysas. Övningar i mental träning inspirerade av Natural Horsemanship finns också med i arbetet. Ett förslag på en komplett träningsplan efter Leif Stillings förslag introduceras också i rapporten. Avsuttna alternativa träningsmetoder bl a träning i roundpen, cavalettiarbete, simning kommer att behandlas som komplement till övrig backyard training. Till sist nämns något om hästens skötsel. Enjoy! 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Syfte 4 3. Material och metod 5 4. Resultat Åringen Uppbyggnaden Galopparbetet Intervallträningen Hästens vilopuls Hästens maxpuls Mental träning för den unga hästen Träningsplan Allmänt träningsschema Alternativa träningsmetoder Longering Roundpen Skrittmaskin Walker Simning Lösgalopp Styrketräning i vatten Rullmatta Skötsel och hälsa Slutdiskussion Källförteckning 16 3

4 1. Inledning Hur kommer det sig att man satsar så mycket tid och pengar på en sport som är så oförutsägbar, som galoppsporten är? Är det för att man trots allt tycker att sporten är roligare än andra? Svaret är otvetydigt ja. Tjusningen med sporten är ju att man hela tiden har en till individ att tänka på och ta hänsyn till. Både människa och häst måste ha roligt tillsammans för att kunna nå bra resultat. Som amatörtränare är man ännu mera beroende av att häst och ryttare/tränare har tillit och förtroende för varandra, för att målen med träningen skall kunna nås. Vardagen ser ju helt annorlunda ut för dessa entusiaster, jämfört med proffstränarna som har sina hästar uppstallade på eller i närheten av banan. Träningen av amatörhästen sker oftast på kvällstid, oftast på landet långt ifrån banan. För det mesta tränas hästen ensam, på olika ställen och med olika underlag som för tillfället är tillgängliga. Ena dagen finns en gigantisk stubbåker att träna på för att nästa dag vara ett stort svart plöjt fält! Den mörka årstiden kan vara speciellt svår ur träningssynpunkt. Var när hur ska jag träna min häst för att kunna uppnå ett bra resultat? Anledningen till att jag valde att skriva om backyard training, är att jag själv är helt hänvisad till ovanstående premisser och är hela tiden hänvisad till att ha naturen som ridhus. 2. Syfte Syftet med denna rapport är att ta reda på och ge lite tips och råd om hur man kan träna sin häst utifrån de förutsättningar en amatörtränare ofta har med naturen som ridhus och träningsbana. Några frågeställningar som kommer att belysas är: Hur kan man på bästa sätt använda naturen som träningsbana Backyard Training? Hur ska man bygga upp hästen och hålla den på en hög prestationsnivå med hjälp av backyard training? Hur kan man träna hästen mentalt för att den ska nå ett bra resultat med hjälp av backyard training? Hur kan en träningsplan se ut för en hemmatränad häst? Hur kan jag som amatörtränare se till att hästen mår bra och därmed presterar ett bra resultat? 4

5 3. Material och metod Faktaböcker (se källförteckning), egna erfarenheter som hästägare, tränare, uppfödare och hästmassör och andras erfarenheter i ämnet, är de källor jag öst ur för att kunna sammanställa och skriva detta arbete. 4. Resultat 4.1 Åringen Det är av yttersta vikt att träningen är långsiktig. Unghästen byggs sakta upp, den kan inte plötsligt börja tränas hårt. Låt hästen vara ute mycket. Galopp och rusch i hagen är bra lekar för en blivande galoppör. Det är viktigt att hästen får röra på sig mycket från början och att den bygger upp sitt skelett inför framtiden. Hästar är djur som i frihet naturligt ägnar cirka 16 timmar om dygnet åt att röra sig. Vetenskapliga studier har visat att behovet hos en häst att röra sig fritt är kopplat till beteende och fysiska behov. Att blodcirkulationen ökar vid rörelse, känner vi ju till. Detta kan man till exempel se på att en del hästar har svullna ben på morgonen i stallet, men när de har varit ute i hagen eller gått i walkern, har svullnaden gått ner. Det finns också enligt Jordbruksverkets Sara Gabrielsson på enheten för häst, fjäderfä och vilt, ett samband mellan hagvistelse och bentäthet. Hästar som fått vistas i hage en stor del av dygnet har fått högre bentäthet än hästar som bara stått i box och tränats, menar Sara Gabrielsson. Hästen sadeltämjs och rids in, när den är cirka ett och ett halvt år. Det är otroligt viktigt att den kan gå i balans i alla tre gångarterna. Här får den alltså sin första period av uppträning. När man märker att hästen är något sånär bekväm och i balans under ryttare i skritt, trav och galopp, kan det vara lämpligt att den får en periods vila utan ryttare. En ung häst lär sig snabbt men kommer ofta till en inlärningsplatå, då den inte orkar att ta in mer. Där inlärningen slutar tar uttröttningen vid (Jan Jönsson) Att få motionera sig själv i hage, gå i walker (om man har tillgång till en sådan) och miljötränas i form av promenader vid hand tillsammans med sin tränare, är ett bra alternativ till ridningen under inskolningsperioden för den unga hästen. Den måste få vila från utbildningen ett tag och bearbeta och smälta alla nya intryck. När unghästen sedan åter sätts igång, känns den mycket mera mogen och utbildad än där vi lämnade den. Under vinterhalvåret är det lämpligt att tvååringen ridhästtränas. I mitten av mars eller början av april beroende på väder, är det sedan av största betydelse att hästen förberedes konditionsmässigt, (se förslag på olika övningar längre fram i rapporten,) så att den så småningom kan göra snabbjobb. Om hästen är motiverad och den även fysiskt är i balans, kan den så småningom kvala, för att sedan under sommaren kunna startas i tvåårslöp. 5

6 4.2 Uppbyggnaden Att träna en blivande starthäst kräver målinriktning. Träningen måste vara detaljstyrd för att formtoppen till en stor viktig tävling ska nås. Det innebär dock inte att man slaviskt måste följa ett träningsschema. Den ena hästen är inte den andra lik. Det kan hända mycket under resans gång. Man måste hela tiden lyssna på hästen och vara lyhörd för hur den reagerar. Kanske är den inne i en stark växtperiod, kanske har den ont i munnen för att den får nya tänder, kanske har den problem med pälsfällning osv. osv. Det är otroligt viktigt att man hela tiden ser till hästen som en individ med egna speciella behov. Den ena hästen är ju inte den andra lik. Därför är uppföljning och analys oerhört viktig. Inföll formtoppen enligt min planering? Om inte, varför? Av misstagen lär man sig till nästa säsong. Om man lyckades, hur bar jag mig åt? Att utvärdera, reflektera och fundera är en stor del i det dagliga träningsarbetet. Hästens kondition är lätt att träna upp. Var hela tiden noga med att utvärdera hästen medan du tränar den. Kontrollera ryggen, benen, kolla temperaturen osv. Lägger du märke till några avvikelser i form av svullnad, värme, tryckömhet etc. Konditionen måste byggas upp långsamt och försiktigt om inte hästens senor och ligament ska ta skada. Hästen skrittas i korta pass de första dagarna, som sedan ökas till någon timme om dagen Efter ett par veckors skritt lägger man också in travpass. Rid i varierad terräng och på varierande underlag för att stärka senor och ligament. Vänta med att klättra tills hästen har byggt upp mer muskler. Efter cirka fyra veckors uppbyggnad med först bara skrittpass och sedan skritt och trav börjar du med galopparbetet. Bra om du tömkör, longerar, låter hästen gå över cavaletti någon gång i veckan. Klättra! Galopparbetet Efter att den unga hästen efter ett långt skede har byggt upp sina muskler, stärkt senor och ligament är det dags för galopparbeten. Börja med uppvärmning i skritt och trav, naturligtvis. En 20 minuter lång travpromenad kan vara lagom före galopparbetet. At galoppera i uppförslut ger högre effekt och mindre slitage enligt Jan Jönsson. (Fälttävlan, utbilda och träna för tävling) Bra mark är A och O vid galoppträning. Dåligt underlag som skiftar mellan mjukt och hårt är helt nedbrytande för hästen. Om du inte har bra underlag på hemmamarkerna måste hästen 6

7 transporteras till exempel till en galoppbana. Det är mycket smartare att nöja sig med färre galopparbeten hemma, än till varje pris genomföra dem på dåligt underlag. Det är av yttersta vikt att du och hästen hitar rätt attityd, tänker rätt för att få galoppen så snabb och effektiv som möjligt. Hästens puls bör kontrolleras i samband med galoppjobben. Ta pulsen en minut efter träningen. Om pulsen är högre än vanligt kan det vara ett tecken på infektion. Avbryt då träningen och låt veterinär undersöka hästen. Var alltid kritisk då du utvärderar din häst. Blåser den onormalt mycket efter träning? Finns det andra tecken på ohälsa eller överansträngning såsom svullna ben efter träning, stelhet och håglöshet alla är varningssignaler. Man har verkligen vunnit en seger då skador upptäcks i tid Intervallträningen Med intervallträning är det lättare att målmedvetet bygga upp konditionen, eftersom du ständigt kan mäta resultaten. (Heinz von Opel s.172) Denna träningsform innebär helt enkelt: belastning paus belastning paus osv. En bestämd prestation av blodomloppet krävs, utan att man når till gränsen för vad som kan presteras Fartlek är en rolig och enkel form av intervall- eller ryckträning.träningen går ut på att man medvetet utnyttjar den terräng man har tillgång till med korta intensiva tempoväxlingar backyard training. Efter att grundligt ha värmt upp i skritt och trav, får hästen under kortare sträckor (2-300 m) sträcka ut i snabbare tempo. Galopp uppför en backe, skritt nerför, snabb trav längs en jämn skogsväg lugn trav för att hästen ska återhämta sig igen. Man måste i all träning och i synnerhet i backyard training tänka på underlaget, terrängen och hur hästen känns, när man avgör hur fort hästen ska gå. Skillnaden mellan intervallträning och fartlek är att intervallträningen görs mer exakt, till exempel snabb galopp under två minuter med en puls på /spm.(Gärna i en backe). Nedvarvning sker först i lugn trav sedan i skritt, tills pulsen har kommit ner i 100/spm. Därefter är det dags för galopp igen. Intervallträningen kan bestå av totalt tre till fyra galopper. Hästen ska ha lika mycket ork varje gång, har den inte det, har träningen blivit för hård. När man tränar intervallträning bör man helst ha tillgång till pulsmätare eller stetoskop för att kunna utvärdera hästens kondition på bästa sätt. Det ställs också stora krav på underlaget. Det ska vara jämnt och lagom stadigt inte för löst - inte för hårt. Där får absolut inte finnas stora lösa stenar eller några lömska gropar eller kaninhål. Det kan ibland vara svårt att hitta en lämplig plats och då kan fartlek eller backträning vara ett bra alternativ. Avsikten i fartlek och intervallträning är att förbättra syreupptagningsförmågan, så att hästen kan galoppera effektivare och bli mindre ansträngd. Återhämtningen mellan ruscherna gör att hästen inte samlar på sig för mycket mjölksyra i musklerna. 7

8 Medeldistanserna i friidrott har genomgått en revolution, tack vare intervallträningen. Efter att man införde detta system, föll det ena rekordet efter det andra. Med detta system stimuleras det aneroba området, vilket framförallt leder till en uppbyggnad av den aeroba kapaciteten.bernd Springorum Hinweise zum Konditionstraining der Military-Pferde (Anvisningar om konditionsträning av fälttävlanshästar) Med belastning i det aeroba området menas att: Organismen klarar av att täcka energibehovet genom syretillförseln. Med belastning i det anaeroba området menas att: Energitillförseln genom lactat (mjölksya) energisystemet; men endast genom att litet förråd. Förbrukas detta blir hästen genomsur, dvs om den blir helt utmattad har den blivit riden sur (Fälttävlan Heinz von Opel) Intervallträningen innebär att man målinriktat ökar den aeroba kapaciteten (omsättningen av syre till energi), så att det aneoroba området knappast aldrig blir belastat under själva tävlingen 4.3 Hästens vilopuls Hästens vilopuls varierar mellan slag/minut (spm). En låg vilopuls indikerar ett stort hjärta med stor slagvolym (Leif Stilling). Detta betyder med all sannolik att hästen har stor aerob kapacitet. Av vilopulsen kan man utläsa hästens hälsostatus och förmåga till återhämtning i träning och tävling. En sjuk häst har en högre vilopuls. Kontrollera alltid morgonpulsen om du misstänker att hästen är sjuk Hästens maxpuls Hästens maxpuls varierar mellan slag/minut. Avvikelser både uppåt och nedåt förekommer.hästens ålder eller träningsstatus påverkar inte den maximala hjärtfrekvensen. Maxpulsen nås otroligt snabbt. Ett vältränat fullblod når sin maxpuls på åtta sekunder. Alla hästar når sin maxpuls inom sekunder. En häst med högre maxpuls presterar bättre, än en med lägre. Ett bra sätt att ta reda på hästens maxpuls är att rida den i maximalt tempo mer än 1000 meter. Ett annat sätt att ta reda på maxpulsen är att backträna hästen i mer än en minut under maximal ansträngning, menar Leif Stilling (Träningslära för trav och ridhästar). 5. Mental träning för den unga hästen Ta gärna med åringen på en skogspromenad, då och då. Den får öva sig i att klättra, gå över diken, plaska genom vattenpölar, stå stilla medan matte eller husse pratar med grannen. Det är viktigt inför framtiden att träna tålamod oavsett vilken disciplin din häst ska deltaga i. Genom att träna hästen mycket vid hand läggs grunden till ett fungerande samarbete mellan dig och din häst. Hästen lär sig att känna respekt, förtroende och tillit. Hemma på stallbacken kan man göra dessa kontroller genom enkla övningar, som går ut på att hästen villigt lär sig att flytta sig framåt, bakåt och åt sidorna. Det finns olika sätt att utföra 8

9 dessa träningar på, men alla metoder utgår från hur hästar kommunicerar med varandra Natural Horsemanship. Hästkännare i många länder har arbetat på liknande sätt, men de som mest framgångsrikt har propagerat för NH är amerikanarna Pat Parelli och Monty Roberts. Bägge har också skrivit läsvärda böcker i ämnet. Av naturen är ju hästen ett både ett flock- och ett flyktdjuroch det måste man hela tiden ta hänsyn till oavsett träning. Att med hjälp av auktoritet lastträna eller startboxträna hästen gör att den enbart förknippar det med obehaglighet. Sådana upplevelser gör hästen bara vettskrämd och den bygger definitivt inte upp något självförtroende. Om man i stället går stegvis fram, behandlar hästen konsekvent, ger den mycket beröm, byggs hästens tillit upp och den kommer att finna sig i förunderligt mycket. Jag tänker alltid i dessa sammanhang på devisen Där konsten slutar tager våldet vid, som står skrivet på ena kortväggen i Norrköpings Fältrittklubbs gamla ridhus. När jag var liten och red på lektion där, läste jag varje vecka dessa rader utan att förstå innebörden av dem. Mycket av den mentala träningen kan man göra själv. Det gäller att ha sunt förnuft, fantasi, vara konsekvent, tydlig, envis och inte minst ge beröm. Ingen annan metod är lika effektiv när det gäller att dressera hästar. Rösten är också en ovärderlig hjälp, gärna i samband med en vänlig, mjuk beröring. Hur många hästar är inte rädda för vatten och har vattenfobi. Träna därför hästen på vatten. Efter rikligt med regn eller efter snösmältning finns det gott om vatten i markerna. Hästen kan knappast undvika det. Bor du vid en sjö eller vid havet är det ju bara att vattenträna, så ofta du kan. Att vada i högt vatten är ett bra komplement till träningen. Det är lösgörande för hästen och sparar benen. Simning är också ett bra komplement till träning under ryttare. Den höjer dessutom syreupptagningsförmågan. Att bryta rutinerna även i den lugnaste hemmiljön är också ett bra komplement till den mentala träningen. Lär hästen att klara överraskningar! Om hästen vänjs att utfodras, tränas, släppas ut, etc på alltid exakt vissa tider blir dess tillvaro så förutsägbar, att den får svårt att klara förvirringen på en tävling. Här kan ju hästen startas alltifrån lunch till sen kväll. Därför är det bra att återigen använda sig av sin fantasi för att ge hästen omväxling. Använd återigen fantasin för att hjälpa hästen att känna sig trygg och obesvärad i nya miljöer. Försök att hitta nya vägar, vyer, platser då du tränar din häst. Möten med nya människor är också av betydelse för den mentala träningen. Tänk på alla olika jockeys som ska rida din häst i loppen. Här ska ju hästen hela tiden känna sig trygg trots alla ryttarbyten. 9

10 6. Träningsplan (De flesta idéerna till träningsplanen är hämtade ur Leif Stillings Träningslära för trav- och ridhästar ) Oktober Inskolningen börjar nu av den unga hästen både mentalt och fysiskt. Longera hästen med sadel och träns två till tre gånger i veckan. Promenera gärna hästen vid hand ett par tillfällen i veckan. Bra social och mental träning. Häng på hästen och sitt så småningom upp.tömkör (arbete med dubbellonge) gärna åringen med sadel och träns som komplement till longeringen. Ha gärna en äldre följehäst som moraliskt stöd då hästen börjar ridas. Rid ut mycket, i skritt och trav så att styrka och balans tränas. Psykiskt är det också väldigt bra med mycket uteridning (mentala träningen) Hästen lär sig dessutom att gå fram på ett naturligt sätt. November Nu är det dags att träna balans under ryttare i trav blandat med hackecanter (kort galopp sekunder/200meter) 1-2 varv på bana, träningsslinga, stranden eller på ett lämpligt fält. Ha gärna den äldre följehästen med, för att den unga hästen ska känna sig trygg i sin träning. Detta görs ett par dagar i veckan. Övriga dagar lätt motionsridning ute, promenad vid hand, longering, tömkörning, walker, hage. Ryttaren/jockeyn måste vara mycket rutinerad och rida i rätt balans för att undvika skador på de ännu mycket outvecklade hästarna. Ryttaren tillsammans med tränaren avgör hela tiden om förändringar i träningsupplägget behöver göras, allt för att hästen ska få så gynnsam matchning som möjlig. Titta alltid kritiskt på din häst. December Klarar hästen att hackecantra sekunder/ meter ökas arbetet successivt till (ett fullt varv) 1700 meter. Detta görs ett par dagar i veckan. För övrigt följ novemberupplägget. Januari Långsam canter sek/200 m ett varv. Nu kan det vara lämpligt att någon gång i veckan börja åka till banan, så att hästen vänjer sig vid den miljön. Samtidigt passar man på att startboxträna hästen. Förhoppningsvis är hästen så trygg i sig efter all mental träning, att den uppfattar startboxarna som något naturligt. Låt den nosa runt och gå igenom startboxen. Ha gärna någon van äldre häst med som moraliskt stöd vid startboxträningen. Mars Frisk canter, sekunder/200m ett varv. I detta jobb kan man också lägga in fartlek med sek/200m i cirka 200m. Detta för att träna balans, skelett och de snabba muskelfibrerna. 10

11 Fartlek lägger man in en dag i veckan. Fyra dagar cantras hästen långsamt, (se avsnittet om galopparbete) övriga dagar lätt motion, hage, walker. April Halvtempo, sek/200 m meter. Varje vecka ökas med cirka 100 meter upp till 600 meter. Hästen jobbar nu i galopp sek/200m meter och startdebuten närmar sig. Innan hästen kvalar, ska den i träning klara att gå 1,06 minuter på 1000 meter två gånger på två veckor. 6.1 Allmänt träningsschema (Leif Stilling) Oktober mars må, ti on to, fr lö sö canter lättmotion, walker, hage canter lättmotion, walker, hage hage Mars start må-to fr lö sö canter canter+200m snabb fartlek för Typ llb lätt motion, walker, hage hage Oktober februari Vila (på landet)? Hästen ridhästtränas. Tänk på att variera träningen. Jag kommer i nästa moment ta upp några alternativa träningsmetoder, man kan använda sig av för att göra träningen så rolig och varierad som möjligt för hästen. Öka träningsitensiteten i januari, för att sedan vara fit att börja träna och starta inför nästa säsong igen. 11

12 7. Alternativa träningsmoder 7.1 Longering Hästen lär sig att gå framåt och lyssna på rösthjälperna. Som uppvärmning av hästen före ridpasset. Som hjälp för ryttare och häst vid inridning. Som uppvärmning av hästen före ridpasset/sarten. Hjälper till att befästa hästens utveckling av muskulatur. Det är viktig att man inte longerar för mycket och för länge. Tjugo till trettio minuter och lika länge i bägge varv är att rekommendera. Byt varv ofta!! För hästens gång och balans är det bättre att tömköra! Man har som förare mycket större inflytande över hästens bogar och bakdel, så att ett bättre rörelsemönster kan utvecklas. Amanda Sutton (Den skadefria hästen.) Arbete på en större ridbana, och därmed större volter frestar inte lika mycket fysiskt på hästen. Longering/tömkörning på ett lagom fast underlag med bra stötdämpning, är ett bra sätt att se hur hästen går och mår. Arbeta aldrig på djupa hala underlag. Det kan skada hästarna. Obalanserade omusklade unga hästar måste gå på mycket stora linjer/volter, 20-meters volter. Byt varv ofta!! Arbeta aldrig länge bygg upp arbetet sakta och successivt. Träna hästen att på ditt kommando göra många övergångar, det bygger upp balansen. I arbetet i lina ingår även ryggningen, dels på plan mark dels i liten uppförsbacke (när hästen är färdig för det.) Hästen ska göra halt, rygga ett eller två steg med bibehållen balans och form. Gå alltid fram igen efter ryggning. Den här övningen är bra för bukmuskulaturen och ryggen. Därigenom höjs manken, vilket hjälper hästen att hålla huvud och hals rätt. Arbete över bommar på marken, cavaletti, förbättrar smidigheten i bakdelen och ryggen. Börja med ett par, tre bommar som ligger direkt på marken. Normalavstånd för travbommar för en ridhäst 1,10 1,30 m. Sedan kan man höja den ena änden och så småningom båda cirka en till två decimeter. Detta är en bra övning för mage och rygg hos hästen. 7.2 Roundpen Att träna hästar i en roundpen eller corall blir mer och mer populärt. en roundpen kan användas till många olika ändamål: För att träna hästen lös För att skapa god kontakt med utbildaren på hästens egna premisser. För att erbjuda en häst som har varit skadad att röra sig fritt men på en begränsad yta. 12

13 För att rida in hästen med hjälp av Monty Roberts join-up -metod, som bygger på NH. Fördelen med roundpen är att hästen är helt fri. Den samarbetar, när den känner sig helt färdig för det. En annan fördel är att hästen kan upptäcka sin egen balans och att den arbetas i bägge varv utan ryttare. Detta är ett bra komplement till unghästens inridning. Underlaget i en roundpen måste vara lika bra som på vilken annan ridbana som helst inte för mjukt inte för hårt! 7.3 Skrittmaskin Walker De flesta större stall, oavsett disciplin har för det mesta en walker. Den är helt ovärderlig av flera anledningar: Den hjälper till att få hästar i kondition inför tävlingssäsongen. Den håller cirkulationen igång. Den är bra för uppvarvning och nervarvning före och efter arbetet. Se upp med att använda walkern för mycket till hästar med gamla ledskador. Underlaget måste vara av så god kvalitet, så att hästarna inte kan halka. Man måste hela tiden ha hästarna i walkern under uppsikt så att de är avslappnade och lugna. 7.4 Simning En del hästar tycker om att vistas i vatten och simmar bra, andra vill inte. Man kan simträna hästar i specialutformade simbassänger, runda eller rektangulära. Simträning kan också utövas i insjöar, dammar eller i havet. För att kunna simma bra måste hästen använda sin rygg och röra sina ben jämnt och rytmiskt. En häst kan genom simning höja sin syreupptagningsförmåga, därför är ett bra komplement till träningen. Några fördelar med simning är: Det är en bra träning ur rehabiliteringssynpunkt Hästen rör sig utan belastning och det är bra för cirkulationen. För att vila från belastning av ryttare. Det är en rolig träningsform för hästen och den slappnar av psykiskt. Simning kan inte ersätta normal träning för att få den i kondition. Hästen blir konditionsmässigt mycket stark, men benen får inte den träningen som behövs för att kunna göra de ruscher som krävs i galoppsporten. 7.5 Lösgalopp Ett sätt att träna upp hästens kondition på är lösgalopp, inte minst vintertid, i ridhus (om man har tillgång till det), eller i paddock med bra staket och underlag. Hästen släpps i ridhuset och får jogga runt i galopp i 5-7 minuter. Fördelarna med lösgalopp är: Lösgalopp höjer hästens kondition Hästen använder galoppmuskulaturen, som blir uthållighetstränad. 13

14 7.6 Styrketräning i vatten Har man tillgång till havet eller en sjö är det alldeles utmärkt bra att skritta långa sträckor i vattnet. Låt hästen pulsa i vatten gärna en bit över knäna. Detta bidrar till att bygga upp konditionen utan att benen belastas för mycket. Hackecantra i vattnet, som då ska nå upp till ungefär mitten av skenbenet. Fördelar med vattenträning: Stärker hästen både fysiskt och psykiskt Förbättrar cirkulationen och reducerar t ex gallor. Förbättrar konditionen 7.7 Rullmatta En rullmatta kan vara bra på följande sätt: Om hästen behöver slippa ryttare p g a skada För att värma upp eller varva ner. Istället för klättring. 8. Skötsel och hälsa Hur duktig jockeyn än är, hur bra hästen än är och hur man än tränar, så kan aldrig ett bra resultat nås, om inte hästen sköts på rätt sätt. Minsta slarv eller obetänksamhet kan få katastrofala följder. Hästen kan bli halt om man lindat benen för hårt t ex. Tränaren måste ha en hel del kunskaper för att utveckla en otränad häst till toppform inför en tävling. Tränaren ska ha kontroll över fodringen, ha känsla för hästens kondition både fysiskt och psykiskt. En häst som ska sättas i träning måste avmaskas och vaccineras innan den börjar arbeta. Tänderna ska kontrolleras. Ett eventuellt problem kan faktiskt sitta i munnen. Vilket foder behöver hästen? Med riktig utfodring mår hästen bra, den har en pigg och vaken uppsyn, pälsen är blank och jämn. Hovarna är viktiga, både för välbefinnandet och prestationsförmågan Utan hovar ingen häst är ett välkänt uttryck. Låt hästen få regelbunden massage och stretching. Genom massage och stretching hjälper man hästen att bevara och förbättra sin rörlighet och prestationsförmåga. Det är också ett bra sätt att visitera hästen på och upptäcka ev. skador. Var lyhörd för hästens signaler. Att visitera hästen före träning är ett bra sätt att förhindra att små skavanker utvecklas till större skador. 14

15 Kontrollera puls, temperatur, andning. Visitation efter träning och tävling är förstås också obligatorisk. Se och lyssna alltid på hästens signaler. A good groom should know each horse well enough to recognize if it is acting abnormally. ( Backyard race horse Janet Del Castillo, Lois Schwartz) 9. Slutdiskussion Hur kan man på bästa sett använda naturen som inspiratör vid träning av en kapplöpningshäst? Det är frågor som jag har gjort ett försök till att diskutera och ventilera. Det gäller bara att ha en stor portion fantasi och inte bara tro att allt jobb alltid ska göras på banan. Mycket av uppbyggnadsarbetet kan göras hemma på gården, om de naturliga förutsättningarna finns. Hav och strand backar och öppna fält blir alldeles utmärkta träningsmöjligheter för din häst. Både du och din häst blir inspirerade, stimulerade och motiverade av att vistas på olika platser i samband med träningen. Våga testa nya idéer och utmaningar. Ha en plan att arbeta utifrån. Skriv träningsdagbok. Hästens mentala träning är också mycket enklare att utöva på naturens villkor: Vattenpölar, blåst. nedfallna träd, diken, sol, skymning, mörker, fåglar, vilda djur osv. Ja listan kan göra oändlig på hinder som hästen ska övervinna för att till slut känna sig bekväm och inte bry sig. Alla dessa scenarier får man helt gratis av naturen the backyard. I sammanhanget tog jag också upp lite om andra alternativa träningsmetoder. Att t ex släppa en unghäst lös i en roundpen och låta den lyssna till tränarens röst och kommandon, är något alla borde göra med framförallt sina åringar och unga hästar. Detta för att bygga upp hästens förtroende med hjälp av Natural Horsemanship - Join Up - metoden. NH är en träningsmetod som intresserar mig allt mer. Jag är helt övertygad om att man kan dra nytta av NH-metodiken oavsett disciplin. I fördjupningsarbete har jag också nämnt lite om hästens skötsel. Att sköta och vårda hästen med yttersta omsorg och lyssna på dess signaler, är A och O för att den ska trivas. Det är ju också grundförutsättningarna, för att hästen över huvud taget ska ha en chans att bli bra och nå målen med träningen. En sak som är säker när det gäller all hantering och träning av hästar oavsett disciplin är: Man lär, så länge man lever! Läs så mycket som möjlig i ämnet, se filmer, var nyfiken våga ställa frågor! Books hold the answers, Magazines and Internet keep you up to date, References for information in the book You never know when you ll meet your match (Janet Del Castillo, Lois Schwarz) 15

16 Källförteckning Tryckta källor Del Castillo, Janet / Schwartz, Lois, Backyard Race Horse The training manual, Prediction Publication& Productions 2006/ 4 th Edition Hjortvid, Elisabeth, Naturen som ridhus Distansritt och långturer till häst, Elisabeth Hjortvid förlag 2002 Jönsson, Jan / Bosson, Amelie, Fälttävlan Utbilda och träna för tävling, ICA Bokförlag 1994 Stilling, Leif, Träningslära för trav och ridhästar, Orsa Tryckeri 2001 Sutton, Amanda,Skadefria hästen Praktiska metoder som håller hästen i form, Natur och kultur/fakta 2004 Von Opel, Heinz, Fälttävlan Dressyr Terrängritt Hoppning, Bokförlaget Spektra 1993 Tidningsartikel Gabrielsson, Sara, Hästar skall få röra sig fritt dagligen. Blå Stjärnan nr 3/