Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas

Transkript

1 Sid 1 (24) Projektnamn IT-lyftet Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas Rapportering av mobiliseringsfasen Vilken verksamhet har bedrivits under projektets mobiliseringsfas? Redan innan IT-lyftet startade har ett förberedelsearbete pågått med de involverade kommunerna. Samtliga involverade parter har deltagit i diskussioner kring projektets mål, syfte och upplägg. I december 2011 fick vi besked om att IT-projekten, d v s både IT-lyftet och IT-piloterna fick godkänt av strukturfondspartnerskapet. Detta medförde att förberedelsearbetet intensifierades. Under mobiliseringsfasen har det varit angeläget att involvera projektets målgrupp, berörda arbetsplatser, samverkansparter, intressenter m fl. i utvecklingen. Ytterst handlar det om att genomföra en verksamhet som utgår från målgruppens behov och samtidigt förbereda för att framkomna resultat tas till vara. RCRPT v.1 [ ] d.rcrpt v.1 I januari 2012 genomfördes en första gemensam konferens inför projektstarten. Vid konferensen deltog 22 representanter från de deltagande kommunerna, dels från äldreomsorgen och dels från arbetsmarknadsenheten. Syftet med mötet var att gemensamt gå igenom projekten och säkerställa att vi har en gemensam samsyn kring vad som ska åstadkommas och hur detta ska genomföras. Till mötet utarbetades och presenterades en sammanställning över de arbetsuppgifter som ska genomföras under mobiliseringsfasen. Sammanställningen hade sin utgångspunkt i de två ansökningarna avseende IT-lyftet och ITpiloterna. Samtliga uppgifter i sammanställningen är nu utförda och arbetet har följt den utarbetade planen, se följande rubriker här nedan: En styrgrupp gemensam för IT-lyftet och IT-piloterna har bildats. En regional arbetsgrupp har bildats. Till arbetsgruppen kopplades minst två representanter från vardera kommun. Utifrån denna stora arbetsgrupp sedan utvecklats mindre arbetsgrupper med specifika arbetsområden. De områden som arbetats med under mobiliseringsfasen är: uppstartskonferensen, den regionala kompetensutvecklingen, spetsutbildningen, IT-Piloternas utbildning - vad behöver de kunna för att sedan komma ut och arbeta i äldreomsorgen. Dessa arbetsgrupper har träffats tillsammans med projektteamet för att jobba vidare med respektive område. Arbetsgruppen för uppstartskonferensen har tillsammans med projektteamet arbetat fram innehåll och upplägg för konferensen som kommer att genomföras 12 juni på Scandic Crown i Göteborg. Vi kommer jobba med arbetsgrupperna under hela projektet då detta är viktigt för förankring, ämneskunskap, engagemang och spridning. I kommunerna har det bildats lokala arbetsgrupper, både tvärsektoriella (ÄO och AME), samt enskilt inom äldreomsorgen. Vi har arbetat fram rutiner för rapporter från de lokala arbetsgruppernas arbete Vi har arbetat fram rutiner för hur lokala aktiviteter som sker under genomförandefasen ska rapporteras till projektteamet (deltagarlistor m m). Vi har även delgett hur fakturering av faktiska kostnader för lokala aktiviteter under genomförandefasen ska ske.

2 Sid 2 (24) Projektet har fått ett investeringsbidrag av regionalfondskaraktär för inköp av teknik i form av främst surfplattor och spelkonsoler samt mjukvara och kringutrustning som behövs för att kunna bruka dessa. En inventering har skett över vilken teknik som finns i de deltagande kommunernas verksamheterna inför upphandling och inköp. Då det är flera ESF-projekt igång med GR som projektägare har vi under hela mobiliseringsfasen haft interna ESF-möten för erfarenhetsutbyte mellan projekten. Detta erfarenhetsutbyte kommer att fortgå under genomförandefasen. Kompetensutvecklingsplan Under genomförandefasen kommer det att ske ett antal kompetensutvecklingsinsatser. De intentioner som anges i ansökan kvarstår, d v s kompetensutvecklingen kommer att ske på flera nivåer. Planering av dessa kompetensutvecklingsinsatser har lagts mycket tid på under mobiliseringsfasen. Projektets regionala arbetsgrupp är starkt involverad i framtagandet av kompetensutvecklingsplanen. Den första stora utbildningsinsatsen som går av stapeln är uppstartskonferensen. Information En temporär hemsida är uppbyggd för extern information De personer som medverkar i projektet kan komma åt allt internt arbetsmaterial via en lösenordsskyddad sida. Det blir på detta sätt mer lättöverskådligt, samt att det blir överblickbart för nya deltagare och medverkande i projektet. Vi jobbar också aktivt med sociala medier såsom Facebook, Twitter och Scoop.it. Rekrytering Under mobiliseringsfasen har en rekryteringsprocess pågått. Det har varit en del svårigheter i att finna rätt kompetens då detta arbetsfält med äldre och ny teknik inte är speciellt utvecklat. Omvärldsanalys Har ytterligare fakta som har bäring på ert projektsammanhang tillkommit under mobiliseringsfasen och vad har den betytt för projektet? Under mobiliseringsfasen har vi tagit fram en intressentanalys och varit i kontakt med ett flertal organisationer och verksamheter som har aktiviteter som ligger i linje med IT-lyftets uppdrag och syfte. Påfyllnad av intressentanalysen sker kontinuerligt och vi kommer att fortsätta att omvärldsbevaka löpande under genomförandefasen. Vi finner det viktigt att ha koll på vad som händer utanför vårt projekt för att ta tillvara de resurser som redan finns och dra nytta av det som projekt och verksamheter innan oss har gjort. Påfyllnad av intressentanalysen och initiering av nya kontakter tas kontinuerligt för att hitta inspiration till projektet men också för att se vilka aktörer som kan vara av intresse för projektet, via erfarenhetsutbyte eller som samarbetspartners. Den omvärldsbevakning som vi gör sker framför allt med hjälp av sociala medier. Vi har skapat ett Twitterkonto där vi dels hittar intressant information men där vi även kan sprida den information som vi kommer över och som kan vara av intresse för andra som följer oss. Vi har även skapat en Facebooksida samt två sidor på Scoop.it. Våra Scoop.it-sidor använder vi framför allt för att samla den information vi hittar genom vår omvärldsbevakning. Det kan dels vara inspirerande projekt som jobbat med liknade uppdrag som det vi kommer göra i IT-lyftet. Det kan även vara konkreta tips på gratisverktyg som finns på webben och som kan vara användbara när vi jobbar med surfplattor och tv-spel i projektet. Vi samlar alltifrån filmer som inspirerar eller instruerar till artiklar och länkar till

3 Sid 3 (24) gratisverktyg. Utifrån den intressentanalys som genomförts under mobiliseringsfasen har vi identifierat flera intressanta aktörer. Vi kan se att det framför allt är två aktörer som står bakom mycket av det material som vi har hittat i samband med vår omvärldsbevakning. Dels är det Stiftelsen för internetinfrastruktur.se som bland annat producerar gratis internetguider och finansierar flera intressanta projekt. Förutom.SE så är Hjälpmedelsinstitutet den aktör som har gjort mycket som ligger i linje med IT-lyftets uppdrag. Hjälpmedelsinstitutet, liksom.se, producerar mycket instruktionsmaterial i form av filmer och böcker bland annat kring internetanvändande. Hjälpmedelsinstitutet genomförde för några år sedan projektet Satsa friskt på spel som gick ut på att använda tvspel inom äldreomsorgen. Detta projekt ligger nära det vi ska göra i IT-lyftet och vi har haft stor nytta av den film som Satsa friskt på spel producerade. Med hjälp av denna film har vi inspirerat deltagarna i vårt projekt och fått dem att tydligare förstå vad det är vi ska jobba med. Digidel2013 är en kampanj som syftar till att öka den digitala delaktigheten. De som är engagerade i denna kampanj är framförallt studieförbund och bibliotek. Vi kan se att det är just studieförbund och bibliotek som ligger i framkant vad det gäller att verka för den digitala delaktigheten. Vi har därför knutit kontakt med både bibliotek och studieförbund för ett framtida samarbete inom projektet. I år är det även Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer. Detta är något som vi bevakar och kommer att dra nytta av framför allt när det gäller våra transnationella utbyten, men även när det kommer till de regionala konferenser som vi ska genomföra i projektet. Projekten finns tillgängliga på ett antal sociala medier såsom Facebook, Twitter och Scoop.it. På dessa sidor kan projekten följas och kommunerna har här även tillgång till en mängd informationsmaterial. De sidor som kan följas är: Piloterna/ ?ref=ts sök ITLyftITPiloter Ovan nämnda sidor är tillgängliga för allmänheten vilket medfört att ett flertal personer som är intresserade av projekten valt att följa vårt arbete aktivt. I dagsläget (120511) har ca 439 personer följt projekten via de sociala medierna. Problemanalys Hur ser projektets problemanalys ut? Problemanalys genom deltagande från projektets målgrupp och andra intressenter ger svar på: a) Vems/vilkas problem ska lösas genom projektet? Finns det könsmässiga skillnader i situationen hos projektets målgrupper? Det är personal inom äldreomsorg som ska kompetensutvecklas när det gäller ny teknik och IT. Inom äldreomsorgen är majoriteten av de anställda, kvinnor med låg utbildningsbakgrund

4 Sid 4 (24) och medelåldern är förhållandevis hög. Inom teknikbranschen är könsfördelningen den omvända. Kvinnor väljer inte i lika hög grad som män att arbeta med teknik. b) Vilket är det huvudproblem som ni avser att lösa med projektet? Personal inom äldreomsorgen saknar kompetens inom ny teknik och IT. Det finns idag inom kommunernas äldreomsorg ett kompetensunderskott, cirka 40 procent av de anställda har inte adekvat utbildning för sitt yrke. Som adekvat grundutbildning räknas oftast gymnasiets omvårdnadsprogram eller motsvarande. En satsning på olika former av kompetensutveckling är nödvändig för att möta arbetslivets och brukarnas krav. Det ställs också ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet där personalen behöver bredda sin kompetens för att bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Morgondagens äldre kommer att kräva en omsorg som hjälper dem att bibehålla en god livskvalitet. Många äldre inom kommunens äldreomsorg är idag socialt och kulturellt isolerade och ensamheten är ett stort problem enligt Värdighetsutredningen (SOU 2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen). Hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser har stor betydelse för att kunna möta den framtida äldreboomen. Det kräver ett delvis förändrat arbetssätt som tar sikte på individens behov och det friska hos personen. Förebyggande insatser riktade mot äldre kvinnor och män kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. Att vara socialt aktiv och att ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan förebygger även risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Att delta i och vara engagerad i olika kommunikativa verksamheter kan också bryta den enskildes isolering och ge värdefulla sociala kontakter. Ny teknik kan vara ett utmärkt verktyg för detta förebyggande arbete. Det kan konstateras att allteftersom IT-teknik får en större plats i samhället, blir den också allt viktigare att få tillgång till för personalen och även för äldre. De äldre och deras anhöriga kommer mer och mer efterfråga olika typer av tekniklösningar (Äldre svenskar och Internet). Informationsteknik kan komma att spela en nyckelroll för aktivt åldrande under förutsättning att det används på ett smart och uttänkt sätt, säger Neelie Kroes, vice ordförande i Europiska Kommissionen, med anledning av att Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Syftet med projektet är att personal inom deltagande kommuners äldreomsorg har fått ökad kompetens i ny teknik och IT och att den kompetensen leder till ett förändrat arbetssätt gentemot brukarna. c) Vilka är orsakerna till huvudproblemet samt vilka effekter ger det upphov till? Kommunala verksamheter behöver skaffa sig en beredskap för att snabbt och adekvat kunna möta de krav som omgivningen ställer. Om inte medarbetarnas kompetens förändras i takt med omgivningen, kommer det till slut att uppstå ett glapp. Det glappet kan framkalla både stress och ohälsa hos medarbetarna, leda till bristande kvalitet i verksamheten och därmed drabba brukarna. Fokus inom äldreomsorgen har ofta varit på att klara den basala omvårdnaden som mat, hygien och sjukvård på ett bra sätt. Det har alltför sällan getts utrymme för att utveckla de individanpassade lösningar som i dag efterfrågas. För att anställda inom kommunens äldreomsorg ska kunna bidra till att öka det sociala innehåll i vården, behövs kompetensutveckling som underlättar för de anställda att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Användandet av ny teknik är ett utmärkt sätt att bryta de gamlas isolering, men det

5 Sid 5 (24) behövs ett nytt förhållningssätt för att ny teknik ska bli en självklar del och integreras i omvårdnadsarbetet. Genom att ge personalen utbildning skapas förutsättningar och förståelse för ett aktivt teknikanvändande i vardagen. I projektet visas möjligheterna med ny teknik och dess betydelse för ökad hälsa och livskvalitet för både personal och äldre. Några av de deltagande kommunerna har försökt att erbjuda ny teknik och IT till brukarna. Det har dock varit svårt att få igång då personalen inte haft tillräcklig kunskap. Inom vissa verksamheter i äldreomsorgen används inte datateknik i arbetet, inte ens för t ex journalföring, tidsredovisning eller personalrapporter, vilket medför att steget till att instruera och inspirera äldre att använda ny teknik blir alltför stort. d) Hur har problemanalysen genomförts inför och under mobiliseringsfasen? Nätverket för äldreomsorgschefer, som sammankallas av projektägarorganisationen Göteborgs Kommunalförbund (GR), diskuterade under hösten 2010 mycket kring bristen på, och behovet av, ny teknik och IT inom äldreomsorgen och riskerna med detta. Ungefär samtidigt var en av de stora frågorna för GR:s arbetsmarknadschefsnätverk, där Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) också finns representerade, den rådande ungdomsarbetslösheten och svårigheten för unga att komma in på arbetsmarknaden. I nästa steg samlades kommunerna i början av april 2011 till en planeringsdag där man med hjälp av ESF-rådets processtöd genomförde en LFA-analys (LFA, Logical Framework Approach, är en målstyrd projektplaneringsmetod som ofta används inom EU för att kvalitetssäkra projektet). Representanter på denna dag var chefer och tjänstemän från äldreomsorg, arbetsmarknadsenhet och IFO från sju av GR:s medlemskommuner, samt tjänstemän, EUsamordnare och utvecklingsledare från GR. LFA-analysen utmynnade i en gemensam problembild, mål, delmål och projektaktiviteter. En projektutvecklingsgrupp bildades bestående av två representanter från varje kommun samt två representanter från GR. Projektutvecklingsgruppen träffades under sex halvdagar mars-augusti 2011 för att gå igenom projektets och ansökans olika delar med LFA-analysen som grund. Vid sidan om projektutvecklingsgruppen arbetade en skrivargrupp bestående av fyra personer från projektutvecklingsgruppen på skrivandet av ansökan. Skrivargruppen har deltagit i informationsträffar som ESF anordnat. Ekonomer från GR har varit behjälpliga i ansökningsprocessen. I mobiliseringsfasen ha detta samverkansarbete fortsatt (se avsnitt Rapportering av mobiliseringsfasen och hur den fortsatta omvärldsanalysen skett, se avsnitt Omvärldsanalys). Projektets intressenter a) Vilka är projektets målgrupp, samverkanspartner och andra intressenter? Målgrupp Målgruppen för IT-lyftet är i första hand personal inom äldreomsorgen. Genom olika former av lärande ska personalen få kunskap i hur de kan hjälpa brukarna att använda ny teknik och IT i vardagen. Genom att komplettera det dagliga arbetet med ny teknik kan arbetsinnehållet utvecklas och brukarnas behov kan bättre tillgodoses. I projektet är det avgörande att personalen får vara aktiva och delge sina erfarenheter. De står för specialistkunskapen kring brukarnas krav och förutsättningar och det är utifrån detta som innehållet i IT-lyftets lärandemoduler ska arbetas fram. Samverkanspartner och relevanta aktörer

6 Sid 6 (24) GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Resultatet kommer att presenteras för politiker inom Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för arbetsmarknad och politiska styrgrupp för sociala frågor, för de kommunala nämnderna som ansvarar för äldreomsorgen samt för den kommunala arbetsmarknadsverksamheten. Vi har också kommit i kontakt med organisationer och projekt som jobbar i gränslandet och i linje med det som ITlyftet ska åstadkomma. I regionen: PRO, Seniornet, Bovision, Görbra för äldre, Institutet för vårdvetenskap och hälsa. Nationellt: Projekt Internetcaféer i Örebro kommun, Teknik för äldre,.se, Hjälpmedelsinstitutet (har bl a forskningsprojekt om IT och demens). b) Hur har de varit delaktiga i arbetet under mobiliseringsfasen? Regional arbetsgrupp En regional arbetsgrupp har bildats. Till arbetsgruppen kopplades minst två representanter från vardera kommun. 1 mars hölls en halv dags workshop med den utsedda arbetsgruppen. Workshopen genomfördes med hjälp av Gunnar Svensson från ESF:s processtöd och temat var att arbeta med kompetensutvecklingsplanen för äldreomsorgspersonalen. Utifrån resultatet av workshoppen har denna stora arbetsgrupp sedan utvecklats till mindre arbetsgrupper med specifika arbetsområden. De områden som arbetats med under mobiliseringsfasen är: uppstartskonferensen, den regionala kompetensutvecklingen, spetsutbildningen, IT-Piloternas utbildning - vad behöver de kunna för att sedan komma ut och arbeta i äldreomsorgen. Dessa arbetsgrupper har träffats tillsammans med projektteamet för att jobba vidare med respektive område. Vi kommer jobba med den regionala arbetsgruppen under hela projektet då detta är synnerligen viktigt för förankring, ämneskunskap, engagemang och spridning. Lokala arbetsgrupper I kommunerna har det bildats lokala arbetsgrupper, både tvärsektoriella (ÄO och AME), samt enskilt inom äldreomsorgen. I det lokala arbetet ingår att bland annat utarbeta en lokal utbildningsplan för innehållet i personalens kompetensutveckling (exempelvis föreläsare, handledning, material, studiecirklar, nätverk, studiebesök osv) samt att bistå i att utse vilka enheter/verksamheter/boenden som ska medverka i projektet, samt utse handledare för ITpiloterna. De lokala arbetsgrupperna har under mobiliseringsfasen genomfört ett flertal planeringsmöten. Uppstartskonferens Arbetsgruppen för uppstartskonferensen har tillsammans med projektteamet arbetat fram innehåll och upplägg för konferensen som kommer gå av stapeln 12 juni på Scandic Crown i Göteborg. Det är en inspirations- och pröva-på-konferens för samsyn, förståelse, inspiration och spridning. Cirka 80 personer från äldreomsorgen kommer att delta. Det bjuds på föreläsningar under bland annat rubrikerna: Spel som friskhetsfaktor inom äldreomsorgen, En kurs och sedan då? - hur sprider vi kunskap inom organisationen. Det bjuds även workshops där man under ledning får pröva på den teknik som är aktuell i projektet som t ex surfplattor, Wii-spel och Kinect. c) Hur av ser de att involvera sig i styrningen av projektet?

7 Sid 7 (24) En styrgrupp gemensam för IT-lyftet och IT-piloterna har bildats. Det fanns stort intresse av att delta i styrgruppen och man såg vikten av att både arbetsmarknadsenhet och äldreomsorgen i varje kommun är involverade, vilket resulterade i att de flesta kommunerna har två representanter. I styrgruppen finns även en representant för Arbetsförmedlingen. Styrgruppen har träffats två gånger under mobiliseringsfasen, 1 mars och 19 april. Däremellan har utbyte mellan styrgrupp och projektteam skett bl a via projektets lösenordsskyddade sida på webben samt via mail. Deltagarna i styrgruppen har chefspositioner och mandat att fatta beslut i den egna organisationen. Samtliga styrgruppsmedlemmar har tagit del av det policydokumentet som utarbetats för att tydliggöra Styrgruppens uppgift och ansvar. Jämställdhet och tillgänglighet Projektets arbete med jämställdhetsintegrering respektive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. a) Belys hur ni i projektet hittills arbetat med dessa perspektiv i mobiliseringsfasen, dels vad gäller analysarbetet, dels hur målgruppen och annan kompetens inom dessa områdena varit delaktiga. Projektteamet har tagit hjälp i arbetet med jämställdhet i projektet av Anna-Elvira Cederholm som är projektstödjare och anställd på Länsstyrelsen med uppgift att stödja ESF-projekt med jämställdhetsintegrering. Vi har talat med henne i telefon men även haft ett möte där förutom proejktteamet även två representanter för styrgrupp och arbetsgrupp deltog. Under mötet får vi även en kortare genomgång av 4 R som vi, redan under ansökningstiden, läste in oss på. Utifrån det resonemang som vi genomförde så ser vi det som realistiskt och genomförbart att under projektets gång arbeta fram ett antal fokusområden där vi särskilt analyserar jämställdhetsperspektivet och granskar om män och kvinnor till exempel får ta del av samma kompetensutvecklingsinsatser inom projektet. Vi avslutade mötet med att boka in jämställdhetskurs för styr- och arbetsgrupp till hösten. Utifrån de diskussioner som pågått med arbetsgrupperna och styrgruppen har en SWOTanalys sammanställts. De punkter som anges kommer att finnas med i genomförandefasen och tydliggöra vilka områden som särskilt ska beaktas i jämställdhetsarbetet. Swot-analys: Styrkor Äldreomsorgen vill få en mer könsintegrerad verksamhet. Det finns en stor medvetenhet om mäns och kvinnors lika/olika behov och förutsättningar inom äldreomsorgen. Kommunal sektor arbetar aktivt med jämställdhetsarbete, vilket innebär att kunskap finns inom organisationerna. Ett stort intresse finns för projektet oberoende av kön. Projektet kommer genom sitt innehåll att synliggöra skillnader och likheter i män och kvinnors förutsättningar och intresse. Svagheter Äldreomsorgen har en ojämn könsfördelning inom personalgruppen och är en mycket kvinnodominerad sektor. De äldre brukarna har en ålderdomlig syn på kvinnor och mäns förutsättningar och intressen. Möjligheter När ungdomarna deltar i äldreomsorgens verksamheter skapar det förutsättningar för att bryta traditionella mönster, ungdomarna har en annan. Få fler män inom omsorgen då teknikinriktningen i projektet kan vara avgörande för att få

8 Sid 8 (24) killar att välja ett arbete inom sektorn. Personalen inom äldreomsorgen utvecklar sitt arbetsinnehåll och ökar utbudet av aktiviter gentemot äldre då det upptäcker att ny teknik är användarvänlig och kan öka de äldres välbefinnande. Hot Teknik uppfattas ofta som ett traditionellt manligt område och intresse. Det finns en rädsla hos personalen att prova nya arbetsuppgifter inom ett område som är obekant. Att ledningen inom äldreomsorgen har olika förväntningar på personalen utifrån vilket kön denne har. Att personalen har olika förväntningar på IT-piloterna beroende på deras kön. Tillgänglighet Centralt i projektet är att anpassa materialet utifrån målgruppens olika förutsättningar. Vi har under mobilseringsfasen haft tillgänglighetstänket med när det gäller hur och var vi presenterar information om projektet, vid bokning av lokaler, val av teknik och i upphandlingsunderlag. Den 15 maj deltog delar av projektteamet på seminariet Vad är egentligen lättläst och tillgängligt? på Högskolan i Borås. Under seminariet presenterades bland annat resultat från en studie om vad olika grupper upplever som tillgänglig information och om hur de vill informeras. Dessa tankar tar vi med oss i utformandet av t ex kursmaterial. b) Belys vad ni kommit fram till i analysen och hur ni ska arbeta vidare med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Vilka mål finns för arbetet, hur ska det genomföras och följas upp, och vad är förväntade resultat? Infoga med fördel era svar inom ramen för projektets målanalys och aktivitetsplan. Under genomförandefasen kommer projektet att arbeta utifrån 4 R-modellen. Det är ett förhållandevis enkelt och systematiskt sätt att belysa och synliggöra jämställdhetsintegreringen i arbetet. Det är inom fyra olika områden som jämställdheten tydliggörs. Representation, att föra en könsuppdelad statistik på de viktigaste grupperna inom projekten: projektledningsgrupp, arbetsgrupp, it-piloter, projektteam, utbildare. Kartläggningen ska ge svar på om grupperna speglar den faktiska målgruppen, till exempel: hur ser könsuppdelningen ut hos personalgrupper inom äldreomsorgen i jämförelse med de IT-piloter som ska delta i projektet? Resurser, här handlar det om att tydliggöra hur resurser fördelas inom projekten. Resurser i projektet är de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs samt den teknikutrustning som kommer att finnas tillgänglig i projektet. Uppgiften blir att till exempel granska om män och kvinnor får ta del av samma kompetensutvecklingsinsatser inom projektet. Realia, avser att analysera villkoren för projektdeltagarna utifrån kön. Finns det olika förutsättningar att delta i projektet? Realisera, Till sist utarbetas en handlingsplan som bygger på den analys som genomförts. De två första R:n kommer att göras kontinuerligt under genomförandet. De två sista R:n görs vid några valda tillfällen för att kunna utvärdera, och korrigera. Under mobiliseringsfasen har statistik sammanställts utifrån första R.et, Representation. Den visar att det i projektledningsgruppen för IT-piloterna och IT-Lyftet är 8 kvinnor och 3 män, i den regionala arbetsgrupp för IT-piloterna och IT-Lyftet är 10 kvinnor och 3 män, av de som ansökte de utlysta tjänsterna i projektet var 61% kvinnor och 35 % män (4 % ovissa).

9 Sid 9 (24) I spetsutbildningen kommer jämställdhetsarbetet att ingå som ett särskilt område. Flertalet av deltagarna i spetsutbildningen kommer att vara handledare inom IT-piloterna vilket gör det än angeläget att de får en ökad kunskap i genusperspektivet. Jämställdhet kommer att finnas som en del i IT-piloternas utbildning. Genom att ha med jämställdhet blir ungdomarna mer medvetna kring jämställdhet när de ska ut på äldreboendena och jobba med personalen. Vi vill försäkra oss om att jämställdhetsperspektivet blir en integrerad del av projektarbetet och att de metoder vi väljer är applicerbara på båda könen, alternativt anpassa metoderna efter kvinnliga och manliga deltagarnas förutsättningar. Vi kommer därför ha fortsatt kontakt med ESFs processtöd för Jämställdhet samt att de ska komma för att delta i en workshop med styrgrupp och projektteam. Se även aktivitetsplan. Tillgänglighet I projektet kommer vi med hjälp av ny teknik, synliggöra, genomföra och utveckla aktiviteter som är möjliga att tillgodogöra sig även om man är en ovan brukare av IT och ny teknik eller har en funktionsnedsättning. Kommunikativ tillgänglighet Tekniska hjälpmedel ska finnas att tillgå vid behov. Det kan också handla om att förmedla kunskap på en nivå som anpassas till respektive deltagare, många i personalen har t ex aldrig använt en surfplatta förut. Fysisk tillgänglighet En stor del av personalens kompetensutveckling kommer att ske i deras egna verksamhetslokaler. Dessa lokaler har lagstadgade krav på funktionshinderanpassning och är redan i dag anpassade för funktionshindrade. I de sammanhang deltagarna i projektet befinner sig utanför den egna verksamheten är det viktigt att lokalerna som ska användas för utbildning och gemensamma gruppaktiviteter är anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Målanalys Tillgänglig verksamhet I projektet kommer etiska frågor och förhållningssätt att belysas och diskuteras. Det innebär till exempel att öka kunskapen hos personalen om hur man framställer och pedagogiskt beskriver äldreomsorgsverksamheten för IT-piloterna, men även om hur man förhåller sig till varandra. Informativ tillgänglighet Personalen ska på ett enkelt sätt kunna tillgodogöra sig information genom projektets hemsida. Här kan information framställas på olika sätt, t ex bild, text, ljud. Ambitionen är att allt informationsmaterial som tas fram ska vara lättillgängligt och pedagogiskt. Inte minst kursmaterial och de användarmanualer vi tar fram ska vara skrivna/berättade enkelt och lättförståeligt så att den är lättbegriplig för en i många fall IT-ovan äldreomsorgspersonal. Jämställdhets och tillgänglighetsaspekten skall tas hänsyn till vid varje upphandling och förfrågningsunderlag. Mål kan formuleras på tre nivåer: Vad är projektets övergripande mål (vad ska uppnås på lång sikt? Koppla till effekterna i problemanalysen.)

10 Sid 10 (24) Projektets övergripande mål är att: - öka attraktiviteten för att arbeta inom äldreomsorgen - bidra till en jämnare köns- och åldersfördelning bland personalen - minska teknikglappet mellan den yngre och äldre generationen - bidra till en bättre hälsa och livskvalitet för personal och brukare - bidra till att kommunala verksamheter bättre möter upp omvärldens krav på IT och ny teknik b) Vad är projektmålet (vad ska uppnås på medellång sikt, det vill säga vad ska projektet ha uppnått när det avslutas? Koppla till huvudproblemet i problemanalysen.) Syftet med projektet är att personal inom deltagande kommuners äldreomsorg har fått ökad kompetens i ny teknik och IT och leda till ett förändrat arbetssätt gentemot brukarna c) Vilka är projektets delmål (vad uppnås på kort sikt? Delmål utformas utifrån orsakerna i problemanalysen, se steg 3.) Delmål: 1. Uppnå en förändrad attityd till ny teknik och IT bland personalen 2. Personalen ska få en ökad kunskap om hur man kan använda sig av ny teknik och IT inom äldreomsorgen 3. Personalen får uppleva vilka möjligheter som finns med ny teknik och IT 4. Ökat teknikanvändande bland personal och brukare inom äldreomsorgen Samtliga delmål ska uppnås genom tre olika lärandemoduler: IT-piloter, lokal och regional kompetensutveckling samt spetsutbildning. Modulerna utgör en stor del av aktivitetsplanen för projektet (se mer under rubriken lärande miljöer). d) Vilken betydelse har projektet ur ett jämställdhetsperspektiv? Ur ett tillgänglighetsperspektiv? Mervärden Genom att vi jobbar med kompetensutveckling i ett kvinnodominerat yrke bidrar projektet till ökad jämställdhet såtillvida att statusen höjs för de kvinnor som jobbar där samt att det i en förlängning kan det leda till att rekryteringen av män inom äldreomsorgen ökar. Ur ett tillgänglighetsperspektiv har projektet en betydelse när det kommer till att använda befintlig vardagsteknik som ett hjälpmedel i arbetet. Med hjälp av den nya teknik som vi ska använda i projektet kommer personalen få tillgång till nya sätt att kommunicera och att ta emot information. Vilka är projektets förväntade mervärden? Genom att i projektet möjliggöra att personalen får utbildning på olika sätt och på olika nivåer skapas förutsättningar och förståelse på bred front för ett aktivt teknikanvändande i vardagen - en god grund för verksamhetsutveckling. Det ställs ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet. I det här projektet får personalen möjlighet att bredda sin kompetens och därmed bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Genom att utveckla arbetsinnehållet i äldreomsorgsyrket ska attraktionskraften inom arbetsfältet öka. Äldreomsorgen är idag kvinnodominerad, genom att föra in teknikanvändande som en del i äldreomsorgsarbetet kan detta bidra till en jämnare könsfördelning. I projektet sker möten mellan generationer, det kan bidra till att minska rädslor och

11 Sid 11 (24) föreställningar om varandra och leda till nya tankebanor och idéer. Projektet kommer ta tillvara ungdomars informella kunskap i ny teknik och IT. Detta är ett tvärsektoriellt projekt bestående av äldreomsorg och arbetsmarknadsverksamhet i respektive kommun och stadsdel - enheter som annars inte möts naturligt i det dagliga arbetet. Redan under förarbetet har nya möten, idéer och konstellationer inom den egna kommunen och stadsdelen uppstått och dessa tvärsektoriella möten kommer att pågå under hela projektet. Att träffas över kommungränser leder också till nya möten, tankar och idéer. Lärmodulerna som arbetats fram under mobiliseringsfasen kommer delvis se olika ut i de sju kommunerna, i vissa fall kommer två eller flera kommuner dela utbildningsinsats. Tanken är att lärandet inte bara sker inom varje enhet, eller varje kommun - utan även tillsammans regionalt. Erfarenheter från andra gränsöverskridande projekt visar att samverkan tenderar till att andra frågeställningar och problemområden lyfts fram och att man även försöker att angripa dessa gemensamt. Samarbete på ett område genererar samarbete på andra områden. Vi kommer sprida och dela med oss av våra lärdomar så att inte bara de egna, utan även andra verksamheter, kommuner, organisationer och länder kan ta del av projektets erfarenheter och kanske själva utvecklas. Att sex storleksmässigt och demografiskt olika kommuner samt en storsstadsstadsdel deltar gör resultaten än mer applicerbara på verksamheter utanför projektet. Arbete med att uppnå mervärden i projektet med utgångspunkt i programkriterierna lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet eller strategisk påverkan. Belys hur projektet avser att uppnå förväntade mervärden. Vad kännetecknar upplägg, förhållningssätt, metodik etc. sett utifrån det aktuella programkriteriet? Ta gärna stöd i de beskrivningar av programkriterierna som finns på I projektet kommer det att testas nya metoder, både vad gäller användandet av tekniska verktyg såväl som av lärande. Ett exempel på en lärandeprocess i projektet är att lära ut till andra. Det är ett bra sätt för att få en djupare insikt och att reflektera över sin kunskap. I projektet ska lärandeprocessen mellan praktikhandledarna och IT-pilotsstudenterna följas, där praktikanterna har handledare inom IT-piloterna och sedan blir anställda i IT-lyftet och handledare åt sina tidigare handledare. IT-piloterna kommer redan under sin utbildning/ praktik att kunna mer om ny teknik och IT än personalen som de möter i äldreomsorgen. Personalen kommer att vara de formella handledarna, och experterna vad gäller omsorg och äldre. Projektets strävan är att det lärande ska upplevas som lustfyllt och roligt. Utbildningsinsatserna består av en blandning av praktik och teori. Till exempel får man först lyssna till en föreläsning om användandet av dataspel och hur man kan öva upp motoriken, sedan får man pröva att spela. Ibland kan man göra det motsatta, prova först och teoretisera efteråt, detta för att tillgodose olika inlärningsstilar. Ambitionen är att integrera kunskapen med sina erfarenheter och integrera sina erfarenheter i kunskapen. Lärandet kommer att ske på tre olika nivåer: IT-piloter IT-piloterna kommer att vara en del i det arbetsplatsförlagda lärandet och coacha och inspirera personal i teknikanvändande. Att lära tillsammans är ledorden - IT-piloter, personal och brukare lär ihop. Lärande kommer att ske dagligen då ungdomarna deltar i verksamheten och ge möjlighet till att flera i personalgruppen kan delta.

12 Sid 12 (24) IT-piloterna är unga arbetslösa och teknikintresserade personer som i syskonprojektet inom PO 2, IT-piloterna, genomgår en utbildning. I utbildningen kommer ungdomarna att få i uppgift att ta fram relevanta uppgifter och övningar som kan anpassas till personalen inom äldreomsorgen. Piloter ska efter genomförd utbildning ges möjlighet att söka en anställning inom projekt IT-lyftet. Lokal och regional kompetensutveckling Kompetensutvecklingsinsatser kommer ske på flera sätt: föreläsningar, arbetsplatsträffar, studiecirklar, erfarenhetsutbyte, workshops. Detta för att all personal inom de involverade verksamheterna ska nås av och ha möjlighet att ta till sig kompetensutvecklingsinsatserna. Kommunerna kommer arbeta enskilt och gemensamt med andra involverade kommuner för att kunna erbjuda sin personal ett varierat utbud utifrån personalens förutsättningar och verksamheternas behov. Det kommer genomföras regionala sammankomster med deltagande parter för erfarenhetsutbyte och gemensamma frågeställningar. En del i den regionala kompetensutvecklingen är uppstartskonferensen. Det är en inspirationsoch pröva-på-konferens för samsyn, förståelse, inspiration och spridning. Cirka 80 personer från äldreomsorgen kommer att delta. Innehåll på konferensen är bl a föreläsningar: Spel som friskhetsfaktor inom äldreomsorgen och workshops där man får pröva på den teknik som är aktuell i projektet som t ex surfplattor, Wii-spel och Kinect. Projekt som tangerar våra projekt kommer att finnas med som aktörer under uppstartskonferensen. En av föreläsningarna vid uppstartskonferensen kommer att handla om att implementera projekt, En kurs och sedan då?-hur sprider vi kunskap inom organisationen. Det är angeläget för projektet att vi i ett tidigt skede tar med frågeställningar om hur arbetet med ny teknik och it ska fungera efter projektets slut. Verktygslåda Som stöd för de lokala och regional kompetensutvecklingsaktiviteterna kommer det att skapas en verktygslåda med ett 10-tal aktiviteter. Dessa kan kommunerna välja då de vill genomföra ett program på hemmaplan. En del av verktygslådan kommer att formuleras efter det att uppstartskonferensen genomförts, då denna kommer att ge kommunerna idéer och ökad kunskap i området. Verktygslådans innehåll kommer att byggas på allteftersom under projekttiden utifrån erfarenheter och behov. Exempel från verktygslåda Surfplattor: Ipadskola, En ipadskola i flera steg - paketutbildning. Man lär sig använda en ipad och hur olika appar fungerar. Skype, Hur ringer man gratis till hela världen? Storytelling, Att göra digitala berättelser med de äldre. Använd bilder, video, text och ljud för att skapa en berättelse. Boka en IT-Pilot, privatlektion i e-posthantering etc. Spotify till kaffet, Använd Spotify med surfplattan för att lyssna på musik med de äldre. Exempelvis: De äldre får önska musik varje vecka E-böcker och ljudböcker via internet, Vilka möjligheter finns för surfplattan? Skapa bildspel, Ta foton och skapa egna bildspel som visas på boendet/träffpunkten. Lär dig enkla bildredigeringsprogram och hur du sätter ihop dina egna fotoalbum/bildspel. Sociala medier, Vad är det och hur kan man använda man det? Lär dig använda sociala medier, vilket passar dig bäst? Facebook, Twitter, Scoop.it, Pinterest, Instagram m m Tv-spel Testa Wii, Kinect, få en demonstration om hur det fungerar och en möjlighet att prova på!

13 Sid 13 (24) TV-spel för att öka hälsan, Föreläsning om hur och varför man ska använda tv-spel. Hur kan vi öka motoriken, och rörligheten hos de äldre? Handledare och implementering Handledarutbildning, att vara handledare för IT-piloterna, Vad ska man tänka på? Bemötandefrågor, Belysa jämställdhetsaspekten. Det räcker inte med en kurs för att utveckla verksamhet Hur får vi projektmodellen integrerad i det ordinarie arbetet? Processtöd av projektteamet. Spetsutbildning I projektet kommer personal från äldreomsorgen att få en fördjupad utbildning kring IT och teknikanvändande inom äldreomsorgen. Den personal som utses att delta ska vara kunskapsbärare som kan underlätta att metoder och kunskap överförs till ordinarie verksamhet då projektperioden avslutas. Då det här med ny teknik och IT inom äldreomsorgen är väldigt outforskat och oprövat har vi under mobiliseringsfasen kommit fram till att vi vill komma igång med IT-pilotsutbildningen och starta igång en del av verktygslådans insatser och efter erfarenheterna av dessa ta beslut i vilken form och mer exakt vilket innehåll spetsutbildningen kommer behöva ha för att vara relevant. De som kommunerna har valt att gå spetsutbildningen behöver ju först ha möjlighet ta del av de regionala konferenserna och grundutbildningen i verktygslådan som en bas för att sedan bygga på med spetsutbildningen. Innovativ verksamhet I projektet kommer vi att testa och utveckla nya modeller och metoder, både vad gäller användandet av tekniska verktyg såväl som av lärande. Hur kan man som personal använda en surfplatta? Ett exempel på en ny typ av lärandeprocess som vi vill utveckla och utvärdera är metoden att lära ut till andra. Se avsnittet lärande miljöer ovan. Projektet är gränsöverskridande på flera nivåer: - Över generationsgränserna genom att de i samhället som använder ny teknik allra mest i vardagen d v s ungdomarna inbjuds att vara delaktiga och involveras i arbetet med att bygga upp både utbildningsmodulerna men även i sin förlängning arbetsinnehållet. - Över förvaltnings- och myndighetsgränserna då äldreomsorgens verksamhet kommer att samverka med den kommunala arbetsmarknadsverksamheten och arbetsförmedlingen. - Över kommungränserna för att ge utrymme för erfarenhetsutbyte och nätverkande. - Över programområdena inom ESF genom att upparbeta en struktur där kompetensförsörjning och kompetensutveckling integreras i en gemensam projektorganisation. Transnationell verksamhet Ej aktuellt Vilken transnationell verksamhet avser ni att genomföra i projektet och hur är den kopplad till problem- och målanalys? Vilka är involverade? Vad är det förväntade mervärdet? Redovisa också vilka kontakter ni haft med projekt och aktörer i andra medlemsstater; i förekommande fall bifoga avsiktsförklaringar eller andra dokument från potentiella partner. Projektets första år sammanfaller med Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Målsättningen är att reflektera över åldrandet och förbättra de allmänna förutsättningarna för ett aktivt åldrande och ett självständigt liv. EU-kommissionen kommer att bjuda in myndigheter, det civila samhället och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att medverka i åtgärder och åta sig att uppnå tydliga mål.

14 Sid 14 (24) Under året kommer det att genomföras olika europeiska konferenser som belyser det aktiva åldrandet. Det finns även ett antal projekt och verksamheter som tangerar arbetet inom ITlyftet. Under mobiliseringsfasen har projektteamet gjort en omvärldsanalys. Hänvisningar och presentationer av intressanta projekt, mässor och konferenser finns samlade på projektets scoop.it-sida som heter, Nationella och internationella utbyten, transnationalitet Projektets deltagande kommuner kan därmed följa arbetet genom hemsidan. Den 5-6 november 2012 äger mässan Games for Health rum i Amsterdam. Det är en mässa som samlar forskare, vårdpersonal och spelutvecklare för att utbyta information och kunskap vad det gäller konsekvenser som spel kan ha på hälsa och sjukvård. gamesforhealtheurope.org/gfheu2012 En annan konferens som äger rum i samband med Europaåret är ISGISARC World Conference on Active Healthy Ageing and Technology. Den årliga världskonferensen äger rum den juni 2012 i Eindhoven, Nederländerna. Temat för årets konferens är Vem är rädd för att åldras?. Grandparents and Grandchildren är ett EU-projekt som finns i flera länder i Europa och syftar till att yngre lär äldre om internetanvändning. Projektets grundtanke är den samma som IT- Lyftet varför det vore intressant att göra ett studiebesök hos någon av de som deltar i projektet för att utbyta erfarenheter. Detta projekt genomför även en del konferenser. I Italien finns organisationen Fondazione Mondo Digitale som jobbar med att öka den digitala delaktigheten på olika sätt. De arbetar mycket med lärande över generationsgränser för att öka den digitala delaktigheten hos de äldre. I Italien finns även projektet YOUng and SENiors together online with Eldy (YOU SEN). Det är ett projekt där studenter lär äldre personer att använda datorer med hjälp av mjukvaran Eldy. I dagsläget har styrgruppen inte beslutat om vilka studieresor eller konferenser som projektet ska delta i. Samtliga verksamheter och konferenser ovan skulle vara intressanta att besöka för att ge IT-lyftet inspiration från andra länders lösningar. Då projektet inte har något stort transnationellt perspektiv så handlar den transnationella delen främst om att möjliggöra för de deltagande kommunerna att söka partner för ett utbyte som i nästa steg kan ske inom ramen för något av EUs andra programområden. GR och medlemskommunerna har positiva erfarenheter från sidoprojektet, Mind the Gap, som utvecklades genom ESF-projektet Mellan Rum. Genom ett utbyte med andra europeiska länder ges ytterligare en dimension i projektet. Nätverkande med kollegor som har andra eller liknande frågeställningar ökar det egna intresset för att bidra till en förändring. Regionalfondsinsatser i projektet Ej aktuellt Vilka insatser av regionalfondskaraktär avser ni att genomföra och hur är dessa kopplade till problemanalys och målanalys? Vad är det förväntade mervärdet av insatserna? IT-piloternas uppdrag är att finnas i verksamheterna och visa på hur ny teknik och IT konkret kan användas i vardagen. Lärandet kommer att finnas i det dagliga arbetet. Detta förutsätter att arbetsplatserna har tillgång till den utrustning som behövs för att åstadkomma en lärandesituation med praktiska övningar och möjlighet att få prova den nya tekniken

15 Sid 15 (24) tillsammans med brukarna. I detta arbete kommer det att behövas datorer, surfplattor, spelkonsoler och relevant mjukvara. Planen är att i projektet investera i ett basutbud av utrustning som i huvudsak ska vara IT-piloternas arbetsredskap. Det är också en stor tillgång för arbetsplatserna om utrustningen finns på plats så att personalen ges möjlighet att utforska tekniken i sin egen takt. Projektet har fått ett investeringsbidrag av regionalfondskaraktär för inköp av teknik i form av främst surfplattor och spelkonsoler samt mjukvara och kringutrustning som behövs för att kunna bruka dessa. En inventering har skett över vilken teknik av denna karaktär som finns i de deltagande verksamheterna. Resultatet ser väldigt olika ut i kommunerna. Sammanfattningsvis kan man säga att i flertalet kommuner har man tillgång till Wii-spel, i någon enstaka verksamhet har man tillgång till Kinect-spel (mer lämpat för dem som har motoriska problem) och i inget fall finns det surfplattor permanent i verksamheten. Inventeringen kommer att ligga till grund för upphandling och inköp av teknik under genomförandefasen. Lärande, uppföljning och utvärdering För att eftersträva lärande och ge kunskap av värde för en god styrning av projektet, samt möjligheter att uttala sig om projektets måluppfyllelse: a) Hur avser ni att arbeta med en lärandeansats för att höja kvaliteten i projektet: Hur kommer utvärderingen att utformas? På vilket sätt kommer den att bidra till att projektet får bättre genomslagskraft för de resultat som uppnås? Vilken process förväntar ni er för att ta till vara framkomna iakttagelser och resultat. Utvärderingen sker i form av en lärande utvärdering (följeforskning) med syfte att bidra till ett kontinuerligt lärande på flera nivåer: hos deltagare, projekt och samverkansparter. Det innebär också att utvärderaren kontinuerligt följer projektet och återkopplar till styrgrupp och projektledning för att öka möjligheten till måluppfyllelse. Utvärderingen syftar också till att skapa ett underlag för implementeringsprocessen och det strategiska påverkansarbete som påbörjar under projektperioden för att få genomslag för resultaten. Inledningsvis genomförs en workshop med projektledare och styrgrupp för att gemensamt bryta ner projektets mål till mätbara indikatorer. En så kallad verksamhetslogik som innefattande projektets resurser, aktiviteter och förväntade resultat skapas gemensamt. Fördelen är att det ger utrymme för reflektioner och diskussioner av de förväntade resultaten på olika nivåer men också hur aktiviteterna förhåller sig till dessa mål. Genom att diskussionerna sker i grupp skapas en samsyn kring vad det är projektet ska åstadkomma och på vilket sätt. Det ger även utvärderaren mätbara indikatorer som följs upp under projektets gång och återkopplas till projektledningen för eventuella korrigeringar. Verksamhetslogiken ger också projektet ett gemensamt dokument att återvända till, diskutera resultaten och eventuellt korrigera aktiviteter för ökad måluppfyllelse. I detta arbete är utvärderaren en diskussionspartner som återkopplar gjorda iakttagelser och kommer med förslag på förbättringar för att öka måluppfyllelsen. Återrapportering i syfte att bidra till ett lärande sker dels via den inledande workshopen, processtöd till projektledare, se punkt b, deltagande i styrgruppsmöten och andra relevanta sammanhang men också via en del- och en slutrapport. Den inledande verksamhetslogiken presenteras som ett PM som kommenteras av styrgruppsdeltagarna och godkänns. b) Hur avser ni att följa upp projektet? Vi ser utvärderarens roll som tvådelad enligt nedanstående:

16 Sid 16 (24) Utvärderande uppgifter: kritiskt och konstruktivt granska hur projektet arbetar med att uppnå sina målsättningar enligt överenskomna kriterier kontinuerligt följa och utvärdera projektmetoder, process och resultat i förhållande till Socialfondens intentioner Processtödjande uppgifter: skapa förutsättningar för ett kontinuerligt lärande inom projektet och stödja spridning av de erfarenheter som görs under projekttiden upprätthålla en kontinuerlig dialog med projektets ledning där gjorda iakttagelser återkopplas till ansvariga personer för att bidra till att utveckla projektet i rätt riktning ge synpunkter och råd till projektledning och andra nyckelpersoner inom projektet Utvärderingsmodell består av två delar, dels den verksamhetslogik som beskrivits under punkt a, dels antropologisk kärnkompetens. Det sistnämnda perspektivet utgår från det hermeneutiska (tolkande) synsättet och betonar vikten av att kunskapen som tas fram i en utvärdering ska komma både projektägarna och deltagarna till del. Det antropologiska perspektivet fokuserar på förändringsprocesser i attityder och värderingar hos berörda parter. Det innebär att vi också tar reda på hur och varför berörda deltagare/aktörer tänker och agerar som de gör, beroende på motivation, intressen och tidigare erfarenheter och som kan påverka projektet i både positiv och negativ riktning. Perspektivet lyfter fram sociokulturella faktorer som påverkar hur deltagare och andra berörda parter ser på sitt deltagande i projektet. Projektet följs upp via en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att få både bredd och djup på utvärderingen. Utvärderaren kommer att delta i projektaktiviteter, styrgruppsmöten samt andra relevanta sammanhang för att följa processen, ha informella samtal med deltagare/aktörer och få en bild av verksamheten. Personal (deltagarna) nås dels via en kort enkät, dels via fokusgrupper. Den personal som genomgår spetsutbildning nås via telefonintervjuer eller fokusgrupper inför del- och slutrapporten. Samverkansparter nås via fokusgrupper inför del- och slutrapport. c) Vilka är projektets indikatorer för att mäta måluppfyllelse? Indikatorerna formuleras i relation till delmålen och projektmålet och är mätpunkter som berättar något om projektets utveckling och resultat. Ange vad som är verifikationskällan till varje indikator, det vill säga hur hittar man måttet/ indikatorn (genom exempelvis intervjuer, enkäter?). Inledningsvis genomförs, som tidigare nämnts, en workshop med projektledare och styrgrupp för att gemensamt bryta ner projektets mål till mätbara indikatorer. En så kallad verksamhetslogik som innefattande projektets resurser, aktiviteter och förväntade resultat skapas gemensamt. Tänkbara indikatorer skulle kunna vara minskad teknikrädsla, ökad kunskap, ökad trygghet i användningen osv. Utifrån delmålen beskriver vi nedan de metoder vi har tänkt oss. Delmål: 1. Uppnå en förändrad attityd till ny teknik och IT bland personalen: Verifikationskällor enkät, fokusgrupper och telefonintervjuer 2. Personalen ska få en ökad kunskap om hur man kan använda sig av ny teknik och IT inom äldreomsorgen. Verifikationskällor enkät, fokusgrupper och telefonintervjuer 3. Personalen får uppleva vilka möjligheter som finns med ny teknik och IT. Verifikationskällor enkät, fokusgrupper och telefonintervjuer