Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas

Transkript

1 Sid 1 (25) Projektnamn IT-piloterna Avstämningsrapport efter genomförd mobiliseringsfas Rapportering av mobiliseringsfasen Vilken verksamhet har bedrivits under projektets mobiliseringsfas? Redan innan IT-projekten, dvs IT-piloterna och IT-lyftet, startade har ett förberedelsearbete pågått med de involverade kommunerna. Samtliga parter har deltagit i diskussioner kring projektets mål, syfte och upplägg. I december 2011 fick vi besked om att IT-projekten fått godkänt av strukturfondspartnerskapet och det medförde att förberedelsearbetet intensifierades. Under mobiliseringsfasen har det varit angeläget att involvera och få med alla samverkansparter i arbetet och att tillsammans lägga upp en plan för det fortsatta arbetet inom genomförandefasen. Ytterst handlar det om att planera för en verksamhet som utgår från målgruppens behov och samtidigt förbereda för att framkomna resultat tas till vara. RCRPT v.1 [ ] d.rcrpt v.1 I januari 2012 genomfördes en första konferens inför projektstarten. Vid konferensen deltog 22 representanter från de deltagande kommunerna, dels från äldreomsorgen och dels från arbetsmarknadsenheten. Syftet var att inleda arbetet med projektet och säkerställa en gemensam samsyn kring vad som ska åstadkommas och hur det ska genomföras. Med utgångspunkt i de två ansökningarna avseende IT-lyftet och IT-piloterna utarbetades en sammanställning över mobiliseringsfasens arbetsuppgifter. Vid mötet gick vi igenom sammanställningen och arbetsfördelningen av arbetsuppgifterna. Samtliga uppgifter i sammanställningen är nu utförda och arbetet har följt den utarbetade planen, se följande rubriker här nedan: En styrgrupp gemensam för IT-lyftet och IT-piloterna har bildats Det fanns ett stort intresse av att delta i styrgruppen och samarbetsparterna såg vikten av att både arbetsmarknadsenhet och äldreomsorgen i varje kommun är involverade. Det resulterade i att de flesta kommunerna har två representanter. I styrgruppen finns även en representant för Arbetsförmedlingen. Styrgruppen har träffats tre gånger under mobiliseringsfasen. Däremellan har utbyte mellan styrgrupp och projektteam skett bland annat via projektets lösenordsskyddade sida på webben samt via mail. Deltagarna i styrgruppen har chefspositioner och mandat att fatta beslut i den egna organisationen. Samtliga styrgruppsmedlemmar har tagit del av det policydokumentet som utarbetats för att tydliggöra Styrgruppens uppgift och ansvar. En regional arbetsgrupp har bildats Till arbetsgruppen kopplades minst två representanter från vardera kommun. Utifrån arbetsgruppen har det sedan utvecklats mindre arbetsgrupper med specifika arbetsområden. Områdena under mobiliseringsfasen var dels marknadsföring av IT-piloternas utbildning och dels innehållet i IT-piloternas utbildning. Arbetsgrupperna har träffats tillsammans med projektteamet för att arbeta vidare med respektive område. Planen är att arbetsgrupperna består under hela projektperioden och blir projektledningens bollplank i det operativa arbetet. Genom denna arbetsmodell ges möjlighet till att uppnå en lokal förankring, ämneskunskap, engagemang och spridning.

2 Sid 2 (25) Kommunikationsstrategi I samarbete med kommunernas arbetsmarknadsenheter och Arbetsförmedlingen utarbetades en plan fram för hur rekryteringen av ungdomar skulle gå tillväga. Arbetsförmedlingen fick bland annat i uppdrag att ta fram adresslistor och göra utskick till de ungdomar som i sökandebanken angett att de var intresserade av att arbeta med omsorgsarbete och/eller teknik/it. Vid arbetsmarknadsenheterna inventerades lämpliga kandidater och vid vissa arbetsmarknadsenheter har det genomförts informationsträffar och intervjuer. Marknadsföringsmaterial Ett informationsmaterial har utarbetats och använts i utskick till ungdomar samt delats ut vid informationstillfällen. Broschyren har utarbetats tillsammans med arbetsgruppen och innehåller en informativ och kortfattad text om projektet och IT-piloternas utbildning. En handläggarmanual har utarbetats och ska vara en komplement till informationsbroschyren. I materialet beskrivs projektet mer ingående så att handläggarna som möter ungdomarna har en gemensam kunskap om vad projektet innebär och hur upplägget ser ut. Lokala arbetsgrupper I kommunerna har det bildats lokala arbetsgrupper bestående av personal från äldreomsorgen och från arbetsmarknadsenheten. I en del kommunerna deltar även Arbetsförmedlingens kontakperson på lokal nivå. Under mobiliseringsfasen har vi utarbetat rutiner för rapporteringen av de lokala arbetsgruppernas arbete samt hur lokala aktiviteter som sker under genomförandefasen ska rapporteras till projektteamet (deltagarlistor m.m). Vi har även delgett hur fakturering av faktiska kostnader för lokala aktiviteter ska ske. Planering av första omgången av IT-pilots utbildningen Första omgången av utbildningen startar i mitten av augusti vilket medfört att en stor del av planeringen genomförts redan under mobiliseringsfasen. Ett gediget arbete har utförts av projektteamet i samverkan med den utsedda arbetsgruppen för IT-pilotsutbildningen. Första månaden innehåller grupporienterade aktiviteter. Under månad två till fyra kommer itpiloterna att göra praktik tre dagar per vecka. Praktiken kommer att genomföras i hemkommunen, inom den verksamhet som ingår i projekten. En dag per vecka avsätts för söka-jobb aktiviteter. Första månaden innehåll kommer att planeras innan start. Under månad två till fyra kommer deltagarna att träffas en dag per vecka och denna dag kommer att planeras i samarbete med deltagarna för att utgå ifrån deras behov och önskemål. Det kan handla om komplettering av kunskap, diskussioner och reflektioner kring praktiken osv. Delar av utbildningen kommer att ske med hjälp av föreläsare från kommunernas äldreomsorg. Innehållet i utbildningen är grupperat i tre områden: Äldreomsorg Pedagogik IT-kunskap Inom respektive område finns underrubriker: Äldreomsorg Vård och omsorgskompetens Kunskap om sjukdomar Personers begränsade möjligheter, tillgänglighet Delegation Kognition

3 Sid 3 (25) Arbetsterapi Sjukgymnastik Rehabilitering Flyttkunskap, ergonomi Hygien Socialtjänstlagen-SoL Värdegrund Kunskap om kommunen Tystnadsplikt/sekretess Avvikelsehantering Tillbud och arbetsskador Pedagogik Bemötande och förhållningssätt Värdegrund Frågeställningar kring lärandesituationen Pedagogiska verktyg som är anpassade för personal och brukare Tillgänglighetsperspektiv jämställdhetsintegrering Inom området handlar det om att ge en ökad kunskap om vilka behov och begränsningar som kan finnas. Ungdomarna ska lära personalen att lära de äldre. IT-kunskap Datakunskap kopplat till behov Teknikhistoria Koppling till teknik rehab Arbeta kring att inventera relevanta programvaror/appar Metod: Lärandesituationen ska anpassas till gruppens behov och formen för hur kunskapen förmedlas ska variera genom: Föreläsningar Grupparbete Diskussioner Studiebesök, ev tillsammans med de utsedda handledarna Inhämtande och sökande av kunskap: via internet, intervju av äldre Erfarenhetsutbyte mellan GRs ESF-projekt Då det är flera ESF-projekt igång med GR som projektägare genomförs kontinuerliga interna ESF-möten för erfarenhetsutbyte mellan projekten. Detta kommer att fortgå under genomförandefasen. Information En temporär hemsida är uppbyggd för extern information De personer som medverkar i projektet kan komma åt allt internt arbetsmaterial via en lösenordsskyddad sida. Det blir på detta sätt mer lättöverskådligt samt att det blir överblickbart för nya deltagare och medverkande i projektet. Projektet finns även på olika sociala medier såsom Facebook, Twitter och Scoop.it. Rekrytering Under mobiliseringsfasen har en rekryteringsprocess pågått. Det har varit en del svårigheter i att finna rätt kompetens då arbetsfältet med äldre och ny teknik inte är speciellt utvecklat. Grafisk profil och layout

4 Sid 4 (25) Ett förfrågningsunderlag för att köpa en tjänst har utarbetats vad gäller grafisk profil och layout. Planen är att IT-projekten kommer att ha en gemensam grafisk profil och layout för att skapa ett igenkännande. Omvärldsanalys Har ytterligare fakta som har bäring på ert projektsammanhang tillkommit under mobiliseringsfasen och vad har den betytt för projektet? Under mobiliseringsfasen har en intressentanalys tagits fram och projektteamet har varit i kontakt med ett flertal organisationer och verksamheter som har aktiviteter som ligger i linje med IT-piloternas uppdrag och syfte. Påfyllnad av intressentanalysen kommer att ske kontinuerligt och omvärldsbevakningen kommer att göras löpande under genomförandefasen. Under mobiliseringsfasen har det blivit allt tydligare att arbetet inom äldreomsorgen måste göras intressant för att attrahera ung personal. Det kommer att uppstå ett rekryteringsbehov inom omvårdnadssektorn och de unga måste uppleva arbetsfältet som något att satsa på. Samtidigt så ser vi att ungdomsarbetslösheten börjar öka i regionen och det medför att det blir än angelägnare att visa på bredden av arbetsinnehållet inom äldreomsorgen. Parallellt med IT-projekten pågår även en diskussion inom flera av chefsnätverken inom GR att tillsammans med Arbetsförmedlingen få arbetslösa att delta i ett program som kombinerar praktik och arbetsmarknadsutbildning inom äldreomsorgen. Detta upplägg kan vara möjligt som ett nästa steg för de ungdomar som fått ett intresse av att arbeta inom äldreomsorgen efter det att de deltagit i IT-piloterna. Det finns även ett tydligt fokus på teknikanvändandet inom äldreomsorgen. GR genomför nu, för sju av medlemskommunerna och i samarbete med bl. a högskola och företag, en ansökan till Vinnova om att starta verksamhet med s.k. testbäddar/living labs. Projektet handlar om att utveckla det befintliga Vision Bo Äldre till en ännu bättre resurs för samarbete i teknikutvecklingsfrågor som ska komma äldrevården till gagn. De fakta som tillkommit under mobiliseringsfasen har stärkt projektets uppdrag och det finns ett stort intresse från projektdeltagarna och från omgivningen att följa arbetet med ITpiloterna. Det är angeläget att avsätta tid för omvärldsanalys i detta projekt som ska fokusera på ny teknik då det är ett område där det ständigt sker en utveckling. Det handlar om att få inspiration från andra verksamheter med liknande aktiviteter men även att få till oss nya redskap som kan bidra i arbetet. Påfyllnad av intressentanalysen och initiering av nya kontakter tas fortlöpande för att hitta inspiration till projektet men också för att se vilka aktörer som kan vara av intresse för projektet, via erfarenhetsutbyte eller som samarbetspartners. Omvärldsbevakningen sker framför allt med hjälp av sociala medier. Ett Twitter-konto har skapats för projektet, där vi dels hittar intressant information men där vi även kan sprida information. Under mobiliseringsfasen har det även skapats en Facebooksida samt två sidor på Scoop.it. På de sociala medierna delar IT-piloterna konton med IT-lyftet. Scoop.it-sidorna används för att samla den information vi hittar genom vår omvärldsbevakning. Det kan dels vara inspirerande projekt som jobbat med liknade uppdrag. Det kan även vara konkreta tips på gratisverktyg som finns på webben och som kan vara användbara i arbetet med surfplattor och tv-spel i projektet. På scoop it sidorna samlas allt ifrån filmer som inspirerar eller instruerar till artiklar och länkar till gratisverktyg. På sidorna kan projekten följas och här finns även en mängd informationsmaterial:

5 Sid 5 (25) www/twitter.com sök ITLyftITPiloter Ovan sidor är tillgängliga för allmänheten vilket medfört att fram till och med juli har ca 600 personer följt projektet via de sociala medierna. Utifrån den intressentanalys som genomförts under mobiliseringsfasen har det identifierats flera intressanta aktörer. Det finns särskilt två aktörer som står för en stor del av det material som inventerats genom omvärldsanalysen. Det är Stiftelsen för internetinfrastruktur,.se som bland annat producerar gratis internetguider och finansierar flera intressanta projekt. Hjälpmedelsinstitutet är den andra aktören som identifierats och de producerar bland annat instruktionsmaterial i form av filmer och böcker kring internetanvändande. Hjälpmedelsinstitutet har genomfört projektet Satsa friskt på spel som syftade till att öka användandet av tv-spel inom äldreomsorgen. De har även producerat en film Satsa friskt på spel som är en bra introduktion och inspiration till det arbete som IT-piloterna ska utföra. Digidel2013 är en kampanj som syftar till att öka den digitala delaktigheten. De som är engagerade i kampanjen är framförallt studieförbund och bibliotek. Projektet har träffat några av studieförbunden och fått mer information om deras arbete. I år är det Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer. Inom projektet följer vi arbetet med europaåret då det tangerar projektet. Problemanalys Hur ser projektets problemanalys ut? Problemanalys genom deltagande från projektets målgrupp och andra intressenter ger svar på: a) Vems/vilkas problem ska lösas genom projektet? Finns det könsmässiga skillnader i situationen hos projektets målgrupper? Projektets problemanalys handlar om att många ungdomar är arbetslösa och många av de arbetslösa ungdomarna ser inte äldreomsorgen som en attraktiv arbetsplats eller ett potentiell framtida arbetsmarknad. Samtidigt så är många inom äldreomsorgens personal på väg att gå i pension och det kommer att behöva nyrekryteras personal för att upprätthålla en god kvalité. Majoriteten av de personer som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Trots ansträngningar i kommunerna har man inte lyckats jämna ut könsskillnaderna. Inom gruppen unga arbetslösa är det ganska jämt mellan män och kvinnor, men det är dock fortfarande fler kvinnor än män som söker till omvårdnadsyrkena. Ungdomar har oftast få meriter att ange i sina CV. Bristande arbetslivserfarenhet gör att de har svårt att etablera sin på arbetsmarknaden. I projektet vill vi lyfta fram ungdomar informella kompetens inom ny teknik och IT. Detta är oftast en kompetens som inte framgår i ansökningshandlingarna men kan vara till stor nytta för arbetsplatsen. Till exempel inom omsorgsområdet där många inom personalen har liten kunskap i att hantera ny teknik och IT. Ungdomarnas teknikkunskaper ska tas tillvara och därigenom ges de ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Projektet kommer att erbjuda arbetslösa ungdomar utbildning och praktik, och innehållet kommer att belysa de könsmässiga skillnaderna som finns inom omvårdnadsyrket.

6 Sid 6 (25) Ungdomarna kommer att få utbildning i jämställdhetsintegrering så att de på sin praktikplats har en ökad metvetenhet i sitt bemötande av personalen. I projektet kommer även den informella kompetens i en vidare bemärkelse att diskuteras och inventeras. Det kan medföra att de arbetslösa ungdomarna som väljer att inte fortsätta inom äldreomsorgen kan utveckla sin förmåga att marknadsföra sin informella kompetens även på andra områden. I syskonprojektet IT-lyftet är ambitionen att utveckla ett nytt arbetsinnehåll inom äldreomsorgen som handlar om att i högre grad använda ny teknik och IT i arbetet gentemot de äldre. Detta kan bidra till att de äldre upprätthåller eller utvecklar motoriska, kognitiva och fysiska färdigheter. Genom att lyfta fram nya arbetsuppgifter inom äldreomsorgen kan arbetsfältet upplevas som mer attraktivt för ungdomar. Traditionellt har teknik var ett arbetsområde som intresserat män. Kan äldreomsorgen skapa ett mer varierat arbetsinnehåll, kanske med ett ökat teknikanvändande, så kan det det medföra att fler män blir intresserade av att arbeta inom äldreomsorgen och därmed kan vi uppnå en jämnare könsfördelning inom arbetsfältet. b) Vilket är det huvudproblem som ni avser att lösa med projektet? Projektet huvuduppdrag är inte att lösa ungdomsarbetslösheten i någon större skala då det handlar om ganska få ungdomar som kommer att delta, ca 12 personer per kommun och totalt 84 ungdomar. Syftet är att få fler ungdomar att se omsorgsarbetet som ett spännande yrke. Det är viktigt att de ungdomar som deltar också kan vara ambassadörer för äldreomsorgen. Ambitionen är att de ungdomar som deltar kan bidra med en positiv spridningseffekt. Projektet vill åstadkomma ett ökat intresse för arbete inom äldreomsrogen hos arbetslösa ungdomar. Väljer fler ungdomar att arbeta inom detta arbetsfält kan det bidra till en minskad ungdomsarbetslöshet. c) Vilka är orsakerna till huvudproblemet samt vilka effekter ger det upphov till? Orsaken till att ungdomarna inte ser äldreomsorgen som en attraktiv arbetsplats kan handla om ungdomarnas syn på omsorgsarbete. Ungdomarnas kunskap om omsorgsarbete kanske präglas av den bild som oftast förmedlas av media där arbetet beskrivs som tungt, med låg lön och med få möjligheter till personlig utveckling. Detta medför att ungdomar inte väljer gymnasieutbildningar med inriktning mot omvårdnad och därmed uppstår ibland en bristyrkessituation inom området. Detta ses framförallt i glesbygdskommuner. Ungdomar kommer inte i kontakt med omsorgsarbete eller äldreomsorg om de inte har någon släkting som varit i behov av omsorg. Följen blir att många ungdomar har dålig kunskap om arbeten som kan utföras inom omsorgssektorn. Ungdomarna ska dessutom redan vid 16-års ålder göra sitt valet till gymnasiet och vid den åldern kanske omsorgsarbetet uppfattats främmande. I undersökningar när man frågar ungdomar som deltagit i praktik eller prao inom äldreomsorgen har dock de flesta en ganska positiv inställning till omvårdnadsarbete, dvs när de får mer kunskap om arbetets innehåll förändras uppfattningen om arbetet. Det finns också ett större intresse för arbetsfältet hos personer som väljer vuxenutbildningen, hos dem är intresset större för omsorgsarbete. Det kan bero på att en faktor som påverkar yrkesvalet kan vara ålder. Dvs är man äldre när man gör sitt yrkesval kan kännedomen om omsorgsarbete och äldreomsorg ha ökat och att man då ser fler fördelar med detta yrkesval.

7 Sid 7 (25) Om problemet med bristande intresse för omsorgsarbete kvarstår kommer det att innebära svårigheter för äldreomsorgen att bibehålla kvalité och god omvårdnad. d) Hur har problemanalysen genomförts inför och under mobiliseringsfasen? Problemanalysen har initialt diskuterats i de olika chefsnätverken, dvs inom arbetsmarknadsenhetscheferna, utifrån att finna nya lösningar för att minska arbetslösheten. Kommunerna är en stor arbetsgivaren och tar många gånger ett stort ansvar för att bidra till att minska arbetslösheten och på detta sätt minska de sociala effekterna som kan följa av ett utanförskap. I många kommuner har det anordnats speciella ungdomsjobb för att ge ungdomar arbetslivserfarenheter och referenser. Detta har gett ett gott resultat. Inom nätverket med äldreomsorgscheferna har frågan också diskuterats. I det nätverket handlar det om att hitta vägar för att få fler ungdomar att vilja arbeta inom omsorgssektorn samt att det finns ett intresse inom äldreomsorgen av att utveckla nya arbetsmetoder genom ny teknik och it. Genom IT-projekten ska nya arbetsmetoder bidra till att förnya arbetet med t ex minnes- och/eller fysisk träning. Under mobiliseringsfasen har analysen fördjupats och diskussionen har fokuserat på vad ungdomarna behöver få för kunskap om äldreomsorgen och på vilket sätt den på bästa sätt ska förmedlas. I mobiliseringsarbetet har det handlat om att bygga en utbildningsplan som ska motsvara ungdomarnas behov och förutsättningar. Projektets intressenter a) Vilka är projektets målgrupp, samverkanspartner och andra intressenter? Målgrupp: Målgruppen är arbetslösa ungdomar som är nyfikna på arbete inom äldreomsorgen eller övriga omvårdnadsarbeten. De ska även vara intresserade av och gärna ha lite kunskap om IT och ny teknik. Ungdomar har moderna kunskaper och en vana att använda teknik i vardagen på ett sätt som de flesta i äldre generationer inte har. Samverkanspartner: Arbetsmarknadsenheterna och äldreomsorgen i följande kommuner: Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg deltar i arbetet. Dessutom deltar Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsenheterna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att inventera intresserade ungdomar som vill delta. De har också en coachande funktion i förhållande till de ungdomar som deltar men också gentemot den handledande personalen på de arbetsplatser inom äldreomsorgen som utgör praktikplats under IT-pilotutbildningen och sedan arbetsplats för ITpiloterna. Under mobiliseringsfasen har äldreomsorgen inom varje kommun/stadsdel valt vilken verksamhet som ska medverka och utgöra arbetsplats för IT-piloterna i kommunen. Äldreomsorgen har även utsett handledare för ungdomarna. Vid arbetsmarknadsenheterna har kontaktpersoner för ungdomarna utsetts. Andra Intressenter: GR har ett brett kontaktnät för att sprida erfarenheter och resultat från projektet både på regional, nationell och internationell nivå. Resultatet kommer att presenteras för politiker inom Göteborgsregionens kommunalförbunds(gr) styrgrupp för arbetsmarknad och styrgrupp för sociala frågor, för de kommunala nämnderna som ansvarar för äldreomsorgen samt för den kommunala arbetsmarknadsverksamheten. De projekt, föreningar, studieförbund och verksamheter som tangerar området har vi etablerat kontakt med och vi kommer att genomföra ytterligare träffar med ett antal projekt i

8 Sid 8 (25) Göteborgsområdet. b) Hur har de varit delaktiga i arbetet under mobiliseringsfasen? Kommunens representanter har varit delaktiga under hela mobiliseringsfasen dels i projektets styrgrupp och dels i en regional arbetsgrupp. Till arbetsgruppen har det kopplats minst två representanter från respektive kommun. Den 1 mars hölls en workshop med den regionala arbetsgruppen. Workshopen genomfördes med hjälp av Gunnar Svensson från ESF:s processtöd och temat var bland annat att arbeta med upplägget av genomförandefasen: IT-piloternas utbildning, innehållet i praktiken och hur vi når ut och marknadsför projektet till arbetslösa ungdomar. Utifrån resultatet av workshoppen har den stora arbetsgrupp utvecklats till mindre arbetsgrupper med specifika arbetsområden. För IT-piloterna finns två arbetsgrupper: den ena handlar om marknadsföring gentemot ungdomarna och den andra handlar om att planera innehållet i ungdomarnas utbildning. Arbetsgrupperna har träffats tillsammans med projektteamet för att jobba vidare med respektive område. De har också fungerat som bollplank till projektteamet i det operativa arbetet. Under genomförandefasen kommer de områdesspecifika arbetsgrupperna att kvarstå samtidigt som den regionala arbetsgruppen finns med parallellt för förankring, ämneskunskap, engagemang och spridning. I de områdesspecifika grupperna finns personal från både äldreomsorg och från arbetsmarknadsenhet vilket upplevs som framgångsrikt för att man kompletterar varandras kunskap. I kommunerna har det bildats lokala arbetsgrupper med personal från arbetsmarknadsenheterna och från det lokala arbetsförmedlingskontoret samt representanter från äldreomsorgen. Syftet är att på hemmaplan inventera potentiella kandidater till utbildningen, men initialt har det också handlat om att tala sig samman om urval, intervjufrågor, arbeta fram en gemensam strategi osv. En del kommuner kommer att handplocka lämpliga kandidater och en del planerar att genomföra informationsmöten och intervjuer. Arbetsförmedlingen kommer även att göra utskick till de ungdomar som i deras sökande-databas valt omsorg och/eller it som intressant arbetsfält. När det gäller ungdomarna har de inte varit delaktiga i arbetet inom mobiliseringsfasen mer än att arbetsmarknadsenheterna samtalat om projektet med de arbetslösa ungdomarna som finns i verksamheten på uppdrag genom jobbgarantin för unga eller de ungdomar som uppbär försörjningsstöd. De sidor som finns på olika sociala medier har också väckt uppmärksamhet och projektteamet har fått en del samtal från ungdomar som vill delta. c) Hur av ser de att involvera sig i styrningen av projektet? En styrgrupp gemensam för IT-lyftet och IT-piloterna har bildats. Det fanns stort intresse av att delta i styrgruppen och man såg vikten av att både arbetsmarknadsenhet och äldreomsorgen i varje kommun är involverade, vilket resulterade i att de flesta kommunerna har två representanter. I styrgruppen finns även en representant för Arbetsförmedlingen. Styrgruppen har träffats tre gånger under mobiliseringsfasen, 1 mars, 19 april och 4 juni. Däremellan har utbyte mellan styrgrupp och projektteam skett bl a via projektets lösenordsskyddade sida på webben samt via mail. Deltagarna i styrgruppen har chefspositioner och mandat att fatta beslut i den egna organisationen. Vid ett av styrgruppsmötena diskuterades medlemmarnas uppgift och ansvar utifrån ett policydokument som utarbetats. Dokumentet kommer att finnas med i det fortsatta arbetet och nedan följer ett utdrag från policyn: Projektledningsgruppens uppgift

9 Sid 9 (25) Utgöra stöd för projektledaren och projektorganisationen Bevakar att projekten genomförs i enlighet med ansökans intentioner samt beslutar om övergripande ändringar och tillägg i projektets omfattning och avgränsningar Godkänna de utarbetade planerna för projektens genomförandefas Bevakar projektets genomförande och resultat, både löpande och vid projektets slut Informerar om förändringar i ordinarie verksamheter som är relevanta och har betydelse för projektets genomförande Godkänner slutrapporten innan den sänds vidare till ESF Säkerställer att beslut blir dokumenterade och kommunicerade Jämställdhet och tillgänglighet Projektets arbete med jämställdhetsintegrering respektive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. a) Belys hur ni i projektet hittills arbetat med dessa perspektiv i mobiliseringsfasen, dels vad gäller analysarbetet, dels hur målgruppen och annan kompetens inom dessa områdena varit delaktiga. Under mobiliseringsfasen har projektteamet genomfört ett möte angående jämställdhetsintegrering med Anna-Elvira Cederholm, projektstödjare vid Länsstyrelsen. Hennes uppgift är att stödja ESF-projekt med jämställdhetsintegrering. Vid mötet deltog projektteamet och två representanter för styrgrupp och arbetsgrupp. Under mötet fick vi information om 4 R som vi, redan under ansökningstiden, läste in oss på. Mötet resulterade i att vi ser det som realistiskt och genomförbart att under projektets gång arbeta fram ett antal fokusområden där vi särskilt analyserar jämställdhetsperspektivet och granskar om män och kvinnor får samma möjligheter i IT-pilotutbildningen samt vid deras praktikplatser. Vi planerar att genomföra en enkät till deltagarna i pilotutbildningen med frågor som kan synliggöra om förutsättningarna är olika och om det kan bero på kön. T ex har du känt att din röst har blivit hörd? vad har du för förväntningar på utbildningen? Till hösten kommer det även att genomföras en utbildning i jämställdhetsintegrering för projektets styrgrupp och andra representanter från kommunerna. Utifrån de diskussioner och analyser som pågått inom arbetsgrupperna och styrgruppen har en SWOT-analys sammanställts. De punkter som anges kommer att finnas med i genomförandefasen och tydliggöra vilka områden som särskilt ska beaktas i jämställdhetsarbetet. Swot-analys: Styrkor - Ungdomar är intresserad av ny teknik och it oavsett könstillhörighet. - Äldreomsorgen vill få en mer könsintegrerad verksamhet. - Det finns en stor medvetenhet om mäns och kvinnors lika/olika behov och förutsättningar inom äldreomsorgen. - Kommunal sektor arbetar aktivt med jämställdhetsarbete, vilket innebär att kunskap finns inom organisationerna. - Ett stort intresse finns för projektet oberoende av kön. - Projektet kommer genom sitt innehåll att synliggöra skillnader och likheter i män och kvinnors förutsättningar och intresse. Svagheter - Äldreomsorgen har en ojämn könsfördelning inom personalgruppen och är en mycket kvinnodominerad sektor. - De äldre brukarna har en ålderdomlig syn på kvinnor och mäns förutsättningar och

10 Sid 10 (25) intressen. Möjligheter - När ungdomarna deltar i äldreomsorgens verksamheter skapar det förutsättningar för att bryta traditionella mönster. - Fler män inom omsorgen då teknikinriktningen i projektet kan vara avgörande för att få dem att välja ett arbete inom sektorn. - Personalen inom äldreomsorgen utvecklar sitt arbetsinnehåll och ökar utbudet av aktiviter gentemot äldre då de upptäcker att ny teknik är användarvänlig och kan öka de äldres välbefinnande. Hot - Teknik uppfattas ofta som ett traditionellt manligt område och intresse. - Att ungdomarna anammar de traditionella könsmönstren när de möter en könssgregerad struktur inom äldreomsorgen. - Unga tjejer som kommer ut i verksamheterna förväntas delta i omvårdnadsarbetet i högre grad än killarna. - Att personalen och ledningen inom äldreomsorgen har olika förväntningar på ungdomarnas IT-kompetens utifrån dennes kön. Målgruppen i projektet, dvs arbetslösa ungdomar som är intresserad av ny teknik, it och äldreomsrog har inte involverats i mobiliseringsfasen. Tillgänglighet Centralt i projektet är att anpassa materialet utifrån målgruppens olika förutsättningar. Vi har under mobilseringsfasen haft tillgänglighetstänket med när det gäller hur och var vi presenterar information om projektet, vid bokning av lokaler, val av teknik och i upphandlingsunderlag. Den 15 maj deltog delar av projektteamet på seminariet Vad är egentligen lättläst och tillgängligt? på Högskolan i Borås. Under seminariet presenterades bland annat resultat från en studie om vad olika grupper upplever som tillgänglig information och om hur de vill informeras. Dessa tankar tar vi med oss i utformandet av t ex kursmaterial. b) Belys vad ni kommit fram till i analysen och hur ni ska arbeta vidare med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Vilka mål finns för arbetet, hur ska det genomföras och följas upp, och vad är förväntade resultat? Infoga med fördel era svar inom ramen för projektets målanalys och aktivitetsplan. Jämställdhet- och tillgänglighetsfrågor kommer att finnas med under it-piloternas utbildning. Både som specifikt ämne men även integrerat i de genomgångar som genomförs. Det kan t ex handla om att medvetandegöra för ungdomarna hur traditionella könsmönster kan färga personalens inställning till IT-piloterna men även till teknik. Det kan även vara de äldre inom omsorgen som har förväntningar utifrån en föreställning om att t ex de manliga IT-piloterna behärskar tekniken bättre än de kvinnliga piloterna. Det handlar också om att vara medveten om de könsbundna processerna som kanske gör att de kvinnliga brukarna blir åskådare till de manliga som vill pröva. I detta är det viktigt att piloterna ger såväl personalen som brukarna lika utrymme oavsett kön. Under genomförandefasen kommer projektet att arbeta utifrån 4 R-modellen och synliggöra jämställdhetsaspekterna inom fyra olika områden. Representation, dvs att föra en könsuppdelad statistik på de viktigaste grupperna inom projekten: projektledningsgrupp, arbetsgrupp, IT-piloter, projektteam och utbildare. Kartläggningen ska ge svar på om grupperna speglar den faktiska målgruppen, till exempel: Hur ser könsuppdelningen ut hos personalgrupper inom äldreomsorgen i jämförelse med de

11 Sid 11 (25) IT-piloter som ska delta i projektet? Hur ser ungdomsarbetslösheten ut generellt och i gruppen av IT-piloter? Resurser, här handlar det om att tydliggöra hur resurser fördelas inom projekten. Resurser i projektet är de utbildningsinsatser som genomförs samt den samlidae kompetens som finns inom projektteamet och hos de involverade kommunerna. Hur stor del av utrymmet i gruppen får och tar de kvinnliga IT-piloterna respektive de manliga? Realia, avser att analysera villkoren för projektdeltagarna utifrån kön. Finns det olika förutsättningar att delta i projektet? Realisera, till sist utarbetas en handlingsplan som bygger på den analys som genomförts. De två första R:n kommer att göras kontinuerligt under genomförandet. De två sista R:n görs vid några valda tillfällen för att kunna utvärdera, och korrigera. Under mobiliseringsfasen har statistik sammanställts utifrån första R.et, Representation. Den visar att det i projektledningsgruppen för IT-piloterna och IT-Lyftet är 8 kvinnor och 3 män, i den regionala arbetsgrupp för IT-piloterna och IT-Lyftet är 10 kvinnor och 3 män, av de som ansökte de utlysta tjänsterna i projektet var 61% kvinnor och 35 % män (4 % ovissa). Vi vill försäkra oss om att jämställdhetsperspektivet blir en integrerad del av projektarbetet och att de metoder vi väljer är applicerbara på båda könen, alternativt anpassa metoderna efter kvinnliga och manliga deltagarnas förutsättningar. Vi kommer därför ha fortsatt kontakt med ESFs processtöd för jämställdhet samt att de ska komma för att delta i en workshop med styrgrupp och projektteam. Se även aktivitetsplan. Målanalys När det gäller tillgänglighet så riktar sig arbetet dels gentemot de unga arbetslösa som ska utbilda sig till it-piloter. I utbildningen ska lärandet anpassas så att olika behov och förutsättningar hos gruppen kan tillgodoses. Lärandet kommer att ske på flera olika sätt, föreläsningar, diskussioner, pröva på, studiebesök osv. Material som finns med i utbildning kommer att presenteras på ett varierat sätt, t ex genom bild, ljud och/eller text för att kunna svara mot deltagarnas olika lärstilar. Utbildning kommer att genomföras i lokaler som är tillgänglighetsanpassade och då itpiloterna ska göra sin praktik kommer de att befinna sig i kommunala verksamheter inom ramen för äldreomsorgen, vilka har lagstadgade krav på sig att vara funktionshinderanpassade. It-piloterna kommer även i utbildningen att få en ökad kunskap om vilka hinder och begränsningar som finns hos brukarna inom äldreomsorgen. I deras utbildning handlar det om att hitta en pedagogisk modell och kunskap som medför att brukarna kan känna mervärde i att lära sig ny teknik och it. Detta ska i sin tur stimulera personalen inom äldreomsorgen att införa mer av it och ny teknik i det dagliga arbetet. Mål kan formuleras på tre nivåer: Vad är projektets övergripande mål (vad ska uppnås på lång sikt? Koppla till effekterna i problemanalysen.) Under mobiliseringsfasen har vi inte ansett att de mål som utarbetades i ansökan ska revideras. Grunden i det som angetts stämmer väl överens med de som vi önskar åstadkomma. Under hösten 2012 kommer vi att arbeta vidare med att bryta ner målen

12 Sid 12 (25) ytterligare. Detta kommer vi att göra som en del av de aktiviteter som ska genomföras tillsammans med de externa utvärderarna och det kommer att ge en ytterligare grund för projektets arbete och ett förtydligande av de satta målen. Det är angeläget att under hela projektperioden ha ett löpande fokus på projektets målsättning. Övergripande mål: - Minska ungdomsarbetslöshet och underlätta unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet Genom projektet ska ett antal arbetslösa ungdomar utbildas till att bli IT-piloter och därmed öka sina förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. - Bidra till att ungdomars möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas genom att deras informella och icke-formella kompetens synliggörs och värdesätts De unga ska få uppleva att deras, ofta ickeformella, kunskap efterfrågas och uppskattas. Att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Det kan stärka deras självförtroende och bidra till att de upplever framtidstro och får ökad chans att nå den reguljära arbetsmarknaden. - Bidra till en förändrad attityd till arbete inom äldreomsorgen bland ungdomar Många unga ser inte äldreomsorgen som ett attraktivt alternativ samtidigt som det kommer att ske ett generationsskifte då många inom äldreomsorgen kommer att gå i pension. - Uppnå en jämnare könsfördelning inom äldreomsorgen. Många ungdomar har ett stort teknik och IT intresse. Förändras arbetsinnehållet inom äldreomsorgen och att teknikanvändandet ökar kan det medföra att t ex killar som aldrig tänkt arbeta inom äldreomsorgen ändå väljer att göra det. - Uppnå en jämnare åldersfördelning inom äldreomsorgen Inom äldreomsorgen är många anställda medelålders eller äldre. En utvecklad arbetsorganisation kan öka intresset hos ungdomar och medföra att fler unga söker anställning inom arbetsfältet. - Bidra till att åldersklyftan vad gäller teknikanvändande minskar Många äldre har inte tillgång till eller kunskap om att hantera den nya tekniken. Genom projektet får äldre tillgång till och kompetens inom den nya tekniken vilket kan medföra att åldersklyftan minskar och delaktigheten ökar. b) Vad är projektmålet (vad ska uppnås på medellång sikt, det vill säga vad ska projektet ha uppnått när det avslutas? Koppla till huvudproblemet i problemanalysen.) Syftet med projektet är att arbetslösa ungdomar ska öka sina chanser till att etablera sig på arbetsmarknaden genom att tillsammans med personal och brukare pröva hur ny teknik och IT kan utveckla äldreomsorgen. Följande kvantitativa målsättningar gäller för de ungdomar som kommer att delta i projektet: 80 % ska uppleva att de närmat sig arbetsmarknaden och känna att de gör ett tryggare yrkesval. 80 % ska få möjlighet till anställning inom äldreomsorgsverksamhet (tidsbegränsad eller fast anställning). 50 % kan tänka sig att arbeta inom äldreomsorgen i framtiden. 90 % har fått en ökad kunskap om hur det är att arbeta inom äldreomsorgen. 90 % känner att deras IT- och teknikkunskaper kommit till nytta. c) Vilka är projektets delmål (vad uppnås på kort sikt? Delmål utformas utifrån orsakerna i problemanalysen, se steg 3.) Delmål: - Deltagarna har fått möjlighet att närma sig arbetsmarknaden genom att utbildas till ITpiloter, och sedan söka en anställning inom syskonprojektet i PO1, IT-lyftet. - Deltagarna har fått arbetslivserfarenhet och en referens när de söker arbete.

13 Sid 13 (25) - Deltagarna har fått en ökad kunskap och en förändrad attityd till hur det är att arbeta inom äldreomsorgen. - Deltagarnas kompetens kring IT och ny teknik tas tillvara inom äldreomsorgen. - Deltagarna har tillsammans med personal och brukare prövat hur ny teknik och IT kan användas inom äldreomsorgen. d) Vilken betydelse har projektet ur ett jämställdhetsperspektiv? Ur ett tillgänglighetsperspektiv? Mervärden De ungdomar som deltar i projektet kommer att få en ökad kunskap om arbetet inom äldreomsorgen. Projektets innehåll kan bidra till att arbetsinnehållet inom äldreomsorgen utvecklas. Detta kan resultera i en jämnare könsfördelning inom äldreomsorgen. När det gäller tillgänglighetsperspektivet kan projektet bidra till att människors informella och icke dokumenterade kunskap får en större uppmärksamhet. I projektet är ambitionen att de ungdomar som deltar vill vara ambassadörer för såväl projektet som för äldreomsorgen. Ambassadörer kan de vara genom att både finnas med i större sammanhang som mässor och konferenser där de får informera om arbetet men även på hemmaplan i det arbete som pågår vid arbetsmarknadsenheterna. Till exempel kan en itpilot berätta på en söka jobb kurs om projektet och vikten att i sina ansökningshandlingar få med sina erfarenheter och kunskaper oavsett om det finns betyg eller inte. Detta är särskilt viktigt för de arbetslösa med funktionsnedsättningar där resultaten från skolan kan vara bristfälliga. Vilka är projektets förväntade mervärden? Projektet ska ge ett mervärde till den lokala och regionala utvecklingen genom att bland annat synliggöra ungdomars informella och ofta icke dokumenterade kunskap. Projektets fokus kan medföra ett intensifierat utvecklingsarbete även inom andra områden där informell kunskap inte tydliggörs. Med utgångspunkt i de fyra programkriterier: innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan sker genomförandet av projektet för att få så hållbara resultat som möjligt. Projektet kommer ta tillvara ungdomars informella kunskap i ny teknik och IT. De ungdomar som deltar får en utbildnings- och arbetslivserfarenhet som förbättrar deras anställningsbarhet och attraktionskraft på arbetsmarknaden. De får också en referens från arbetslivet. De unga får uppleva att deras, ofta icke-formella, kunskap efterfrågas och uppskattas. De får uppleva att de faktiskt är experter och har något viktigt att lära ut. Detta kan leda till bättre självkänsla och hälsa. Innehållet i IT-piloternas kompetensutveckling handlar om att kombinera utbildning med praktik inom äldreomsorgen. Detta ger deltagarna kunskap och färdigheter i att både uppmuntra och inspirera befintlig personal men även stödja de äldre i att kunna tillvarata de möjligheter som IT och ny teknik medför. Modellen för att bli IT-pilot genom utbildning varvat med praktik kan med fördel användas för andra grupper efter det att projektet avslutats och utvärderats. I projektet sker möten mellan generationer. Detta kan bidra till att minska rädslor och föreställningar vi har om varandra och leda till nya tankebanor och idéer.

14 Sid 14 (25) Det ställs ökande krav på olika specialistkompetenser inom den kommunala vården. Ett sådant angeläget utvecklingsområde är teknikområdet. I det här projektet ger IT-piloterna personalen möjlighet att bredda sin kompetens och därmed bibehålla sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. IT-piloterna ger förutsättningar och förståelse på bred front för ett aktivt teknikanvändande inom äldreomsorgen - en god grund för verksamhetsutveckling. Äldreomsorgen är idag en kvinnodominerad sektor, genom att IT-piloter för in teknikanvändande som en del i äldreomsorgsarbetet kan detta bidra till en jämnare könsfördelning. Detta är ett tvärsektoriellt projekt bestående av arbetsmarknadsverksamhet och äldreomsorg i respektive kommun och stadsdel - enheter som annars inte möts naturligt i det dagliga arbetet. Redan under förarbetet har nya möten, idéer och konstellationer inom den egna kommunen och stadsdelen uppstått och dessa tvärsektoriella möten kommer att pågå under hela projektet. Att träffas över sektorsgränser leder till nya möten, tankar och idéer. Erfarenheter från andra gränsöverskridande projekt visar att samverkan tenderar till att andra frågeställningar och problemområden lyfts fram och att man även försöker att angripa dessa gemensamt. Samarbete på ett område genererar samarbete på andra områden. IT-piloternas utbildning sker delvis regionalt och gemensamt med ungdomar från alla deltagande kommuner. Att få träffa människor man inte tidigare mött samt att utbildningen, för de flesta, inte sker i hemkommunen kan leda till nya insikter och att bryta mönster. Tanken är att lärandet inte bara sker inom varje kommun, utan tillsammans regionalt. Vi kommer sprida och dela med oss av våra lärdomar så att inte bara de egna, utan även andra verksamheter, kommuner, organisationer och länder kan ta del av det vi utvecklat och lärt oss i projektet och kanske själva utvecklas. Att sju storleksmässigt och demografiskt olika kommuner inklusive en storsstadsstadsdel deltar gör resultaten än mer applicerbara på verksamheter utanför projektet. Arbete med att uppnå mervärden i projektet med utgångspunkt i programkriterierna lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet eller strategisk påverkan. Belys hur projektet avser att uppnå förväntade mervärden. Vad kännetecknar upplägg, förhållningssätt, metodik etc. sett utifrån det aktuella programkriteriet? Ta gärna stöd i de beskrivningar av programkriterierna som finns på När det gäller lärande så kommer de ungdomar som deltar i projektet att få kunskap om hur det fungerar inom äldreomsorgen. Det handlar också om att få en ökad kännedom om hur äldre personers begränsningar och färdigheter kan tränas och upprätthållas med hjälp av ny teknik och IT. Ungdomarna kommer att delta i en lärandeprocess som inbegriper flera olika pedagogiska arbetssätt. Det kommer att vara regionala träffar med fyra ungdomar per kommun, totalt 28 ungdomar. Dessa träffar ger möjlighet till erfarenhetsutbyte, diskussion och föreläsningar. Utbildningen innefattar också pedagogiska verktyg för att ungdomarna på ett ändamålsenligt sätt ska kunna inspirera och lära ut till personalen inom äldreomsorgen. I ungdomarnas utveckling innefattas även att de kommer att få delta och utveckla arbetsmaterial och vägledningsmanualer för den ordinarie personalen inom äldreomsorgen. Processen innebär att ungdomarna får kunskap men även att de ger kunskap. Ungdomarna kommer även att vara på praktik i sin hemkommun och få uppleva hur det dagliga arbetet utförs inom äldreomsorgen, dvs ett arbetsplatsförlagt lärande. Det innovativa handlar om att ungdomarna ges möjlighet att använda sin icke formella kunskap inom IT och ny teknik. Generellt sett så glömmer vi ofta bort den informella kunskapen och premierar enbart formell kompetens. Att lyfta fram den informella kunskapen

15 Sid 15 (25) som en tillgång inom projektet kan generera att uppmärksamheten kring informell kompetens ökar. Informell kompetens finns på många områden och är viktig att belysa framförallt för de personer som står utanför arbetsmarknaden och har bristande arbetslivserfarenhet. Projektet är också innovativt i den bemärkelsen att ungdomarna får en reell och viktig uppgift i att lära personalen inom äldreomsorgen. Detta kan resultera i ökat självförtroende och vidgad handlingsberedskap i sitt framtida yrkesval. Att uppleva sig sedd och vara till nytta för någon annan är några av framgångsfaktorerna för att öka sin delaktighet i samhället och känna en högre grad av meningsfullhet. Projektet handlar om samverkan på flera nivåer, mellan olika kommunala verksamheter, mellan stat och kommun samt över kommungränserna. Redan under mobiliseringsfasen kan konstateras att de olika kommunala verksamheterna har ökat sin kunskap om varandras förutsättningar och verksamheter. Projektet kommer med stor säkerhet att generera synergier i samverkan och i nya projektidéer. Förhoppningen är att projektet kan bidra till att fler ungdomar väljer att arbete inom ett omsorgsarbete och att även killar/män kan se detta arbetsfält som attraktivt. I projektet tillsammans med syskonprojektet: IT-lyftet ges möjlighet att lyfta in nya arbetsuppgifter inom äldreomsorgsverksamheten. Dessa arbetsuppgifter kan bidra till en mer stimulerande miljö för personalen och för de äldre, vilket kan medföra hälsovinster. Ambitionen med projektet är att de möjligheter som finns genom IT och ny teknik upmärksammas så att t ex utbildningarna inom vård och omsorg även tar med detta i sina utbildningspaket. Projektets inriktning kan även bidra till ett ökat fokus på den informella kompetensen även på andra områden. Transnationell verksamhet Ej aktuellt Vilken transnationell verksamhet avser ni att genomföra i projektet och hur är den kopplad till problem- och målanalys? Vilka är involverade? Vad är det förväntade mervärdet? Redovisa också vilka kontakter ni haft med projekt och aktörer i andra medlemsstater; i förekommande fall bifoga avsiktsförklaringar eller andra dokument från potentiella partner. Projektets första år sammanfaller med Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna IT-projekten handlar om aktivt åldrande genom ut och ny teknik och ungdomarna kommer att möta de äldre då de tillsammans med personalen inom äldreomsorgen ska bidra till ett utvecklat arbetsinnehåll. IT-piloterna har ingen budget för transnationella aktiviteter, däremot har projektet tagit lärdom och hämtat inspiration från den omvärldsanalys som gjorts inom IT-lyftet. Ett grundvigs-projekt, Grandparents och Grandchildren har bland annat utarbetat manualer för internetanvändning, vilket har paralleller till det material som ska utvecklas inom ITprojekten. Regionalfondsinsatser i projektet X Ej aktuellt Vilka insatser av regionalfondskaraktär avser ni att genomföra och hur är dessa kopplade till problemanalys och målanalys? Vad är det förväntade mervärdet av insatserna?

16 Sid 16 (25) Lärande, uppföljning och utvärdering För att eftersträva lärande och ge kunskap av värde för en god styrning av projektet, samt möjligheter att uttala sig om projektets måluppfyllelse: a) Hur avser ni att arbeta med en lärandeansats för att höja kvaliteten i projektet: Hur kommer utvärderingen att utformas? På vilket sätt kommer den att bidra till att projektet får bättre genomslagskraft för de resultat som uppnås? Vilken process förväntar ni er för att ta till vara framkomna iakttagelser och resultat. Det företag som kommer att anlitas för att utföra utvärderingen kommer att finnas med i projektets arbete från första dagen. Deras uppföljning sker på flera nivåer och vid ett flertal tillfällen. Det kommer att medföra att utvärderingen blir en lärande utvärdering (följeforskning) med syfte att bidra till ett kontinuerligt lärande på flera nivåer: hos deltagarna, projektet och samverkansparter. Det innebär också att utvärderaren kontinuerligt följer projektet och återkopplar till styrgrupp och projektledning för att öka möjligheten till måluppfyllelse. Utvärderingen syftar också till att skapa ett underlag för implementeringsprocessen och det strategiska påverkansarbete som påbörjas under projektperioden för att få genomslag för resultaten. Inledningsvis genomförs en workshop med projektledare och styrgrupp för att gemensamt bryta ner projektets mål till mätbara indikatorer. Under workshoppen skapas en så kallad verksamhetslogik som innefattande projektets resurser, aktiviteter och förväntade resultat. I arbete är utvärderaren en diskussionspartner som återkopplar iakttagelser och kommer med förslag på förbättringar för att öka måluppfyllelsen. Den inledande verksamhetslogiken utarbetas av följeforskarna och presenteras för styrgruppen. Strygruppen ska sedan godkänna verksamhetslogiken. Projektledningen nås också genom deltagande observation där utvärderaren deltar i möten och kan ta upp iakttagelser till diskussion. Informationen ska då verkar båda vägarna genom att utvärderaren lyfter frågor men också får feedback på dessa. Inför delrapporter och slutrapport genomförs intervju med projektpersonalen. Projekt IT-piloterna är indelat i tre faser som inkluderar tre olika pilotgrupper. Under faserna sker följande uppföljning och utvärdering: 1. Deltagande observation i samband med utbildning och praktik. Syftet med den deltagande observationen är att få en bild av målgruppen, se hur utbildningen och praktiken går till samt ge möjlighet till informella samtal med deltagarna. 2.Två fokusgrupper genomförs med IT-piloter som ingår i den första pilotgruppen. Syftet är bland annat att undersöka om projektet är förankrat hos deltagarna, följa upp processen i gruppen samt att diskutera hur utbildningen har fungerat och komma med förslag på förbättringar inför genomförandet av nästa pilotgrupp. Fokusgrupperna kommer att hållas i samband med två olika utbildningstillfällen. 3. Enkät till samtliga deltagare i samband avslut av varje omgång. 4. Sju intervjuer (en per kommun) med IT-piloter från den första pilotomgången som fått anställning inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomförs enskilt eller parvis för att förstå hur praktik och handledning har fungerat och om/hur utbildningen har bidragit till att förbereda deltagarna på praktikperioden. För pilotomgång 2 och 3 upprepas ovanstående moment, dock med begränsning till en fokusgrupp per pilotomgång. Inför slututvärderingen genomförs ett 20-tal telefonintervjuer med deltagare från omgång 1 och 2. Syftet är att följa upp deltagarnas sysselsättning och den eventuella påverkan som projektet har haft på deras livssituation. En fokusgrupp genomförs med handledare för IT-piloter efter varje avslutad pilotgrupp. Fokusgrupp eller telefonintervjuer genomförs med ansvariga för utbildningen i samband med